updates
This commit is contained in:
13
content/Histologi/Respiration/Alveol.md
Normal file
13
content/Histologi/Respiration/Alveol.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Minsta funktionella gasutbytesenhet i lungan där blod och luft möts över en extremt tunn barriär.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Typ I-pneumocyter (platta epitelceller) täcker ~95 % av ytan och bildar luft–blod-barriären tillsammans med kontinuerliga kapillärer och fusionsbasalmembran.
|
||||
- Typ II-pneumocyter (kubiska sekretoriska celler) producerar surfaktant och fungerar som stamceller för epitelet.
|
||||
- Alveolära makrofager fagocyterar partiklar och vandrar mellan luftlumen och interstitium.
|
||||
- Kohns porer (alveolära porer) möjliggör tryckutjämning och kollateral ventilation.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Alveolargång.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Alveolargång.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Distal kanal där väggarna nästan helt utgörs av alveoler och leder mot alveolarsäckar.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Bekläds av platta typ I-pneumocyter; sporadiska kubiska celler vid knippen av elastiska/glatta muskel-fibrer.
|
||||
- Alveolaröppningar separeras av tunna septa med kontinuerliga kapillärer och elastiska fibrer.
|
||||
- Små ringformade glattmuskelansamlingar markerar övergångar mellan alveolargång och säck.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Alveolarsäck.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Alveolarsäck.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Terminal samling av alveoler som öppnar sig mot en gemensam kammare där gasutbytet är maximalt.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Väggar bildas av tunna alveolära septa med typ I-pneumocyter och kontinuerliga kapillärer.
|
||||
- Typ II-pneumocyter sticker in i lumen och producerar surfaktant; alveolära makrofager vandrar i lumen.
|
||||
- Septa innehåller elastiska fibrer som underlättar passiv utandning.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Bronkiol.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Bronkiol.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Luftvägar <1 mm utan brosk eller körtlar som fördelar luft till lobuli och kan delta i luftflödesreglering.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Epitelet övergår från flerradigt cilierat till enskiktat cylindriskt/kubiskt distalt.
|
||||
- Saknar brosk och submukösa körtlar; väggstöd ges av cirkulära glattmuskelceller och elastiska fibrer.
|
||||
- Bägarceller försvinner successivt och ersätts av klubb/Clara-celler med surfaktantliknande sekret.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Epiglottis.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Epiglottis.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Epiglottis är ett elastiskt broskblad som skyddar larynx-öppningen vid sväljning.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Centralt elastiskt brosk med perikondrium och tunn lamina propria.
|
||||
- Linguala ytan täcks av flerskiktat oförhornat skivepitel som tål mekanisk påverkan.
|
||||
- Laryngeala ytan övergår i respirationsvägsepitel med bägarceller och seromukösa körtlar.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Huvudbronkerna leder luft mellan trachea och lungporten och behåller tracheas stödstruktur.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Pseudostratifierat respirationsvägsepitel med bägarceller och lamina propria med elastiska fibrer.
|
||||
- Hyalina broskringar (ofta oregelbundna hästskor) runt väggen; dorsal del förstärks av glatt muskel.
|
||||
- Submukösa seromukösa körtlar och rik blod/lymf-försörjning.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]]
|
||||
13
content/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md
Normal file
13
content/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Bronker inom lungparenkymet leder luft vidare och reglerar flöde via glatt muskulatur och minskande stöd.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Respirationsvägsepitel blir lägre (från flerradigt till enskiktat cylindriskt) distalt; bägarceller minskar.
|
||||
- Diskontinuerliga hyalina broskplattor ersätter de tidigare ringarna.
|
||||
- Submukösa seromukösa körtlar kvarstår men avtar distalt.
|
||||
- Cirkulära glattmuskelbuntar under lamina propria reglerar lumen.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Näshåla.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Näshåla.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Respiratoriska delen av näshålan konditionerar luft genom uppvärmning, fuktning och filtrering.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Flerradigt cilierat respirationsvägsepitel med cilierade celler, bägarceller och basala stamceller.
|
||||
- Lamina propria rik på seromukösa körtlar, venösa kärlplexa och lymfatisk vävnad.
|
||||
- Turbinalernas venplexa ger kraftig blodförsörjning för temperaturreglering.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Sensoriskt specialiserat epitel i näshålans tak som registrerar lukt via bipolära neuron.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Tjockt pseudostratifierat epitel utan bägarceller; består av olfaktoriska receptorneuron, stödjeceller och basalceller.
|
||||
- Bowmans körtlar i lamina propria producerar seröst sekret som löser upp luktämnen.
|
||||
- Axonbuntar passerar lamina cribrosa till bulbus olfactorius.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla – respiratorisk slemhinna]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat|Flerradigt epitel]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Pleura.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Pleura.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Serös hinna som bekläder lungor (viscerala pleura) och thoraxväggen (parietala pleura) och möjliggör friktionsfri andning.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Ytskikt av enkelt skivepitel (mesotel) på tunn bindväv med elastiska fibrer.
|
||||
- Viscerala pleura kontinuerar med parietala pleura vid hilus; innehåller lymfkärl för dränage av pleuravätska.
|
||||
- Underliggande bindväv fäster mot lungans stroma respektive thoraxfascia.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Mesotel|Mesotel]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Första delen av luftvägarna där gasutbyte sker genom alveoler i väggarna.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Vägg med enskiktat kubiskt epitel som avbryts av alveolöppningar; cilierade celler blandas med klubbceller distalt.
|
||||
- Tunna glattmuskelband och elastiska fibrer mellan alveolutloppen håller strukturen stabil.
|
||||
- Leder vidare till alveolargångar och alveolarsäckar.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]]
|
||||
13
content/Histologi/Respiration/Stämband.md
Normal file
13
content/Histologi/Respiration/Stämband.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
Kort
|
||||
- De sanna stämbanden (plicae vocales) vibrerar för ljudproduktion och skyddas av slitstarkt epitel.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Ytan täcks av flerskiktat oförhornat skivepitel som tål mekanisk stress.
|
||||
- Lamina propria organiseras i tre lager (superiort löst, intermediärt elastiskt, djupt kollagent) med Reinkes spalt superficielt.
|
||||
- Innehåller elastisk stämsena (ligamentum vocale) och tvärstrimmig muskulatur (m. vocalis).
|
||||
- Saknar submukösa körtlar, till skillnad från falska stämband.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]]
|
||||
12
content/Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol.md
Normal file
12
content/Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Sista konduktiva bronkiolen innan gasutbyte börjar; reglerar luftflödet mot respiratoriska bronkioler.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Enskiktat kubiskt epitel med cilierade celler och klubb/Clara-celler som utsöndrar surfaktantkomponenter (CC16).
|
||||
- Tunn lamina propria med mycket elastiska fibrer; omges av enstaka glattmuskelbuntar.
|
||||
- Ingen broskvävnad eller submukösa körtlar.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]]
|
||||
13
content/Histologi/Respiration/Trachea.md
Normal file
13
content/Histologi/Respiration/Trachea.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
Kort
|
||||
- Ledningsrör för luft mellan larynx och huvudbronker med stödjande broskringar och mucociliär rensning.
|
||||
|
||||
Kännetecken
|
||||
- Mukosa med respirationsvägsepitel och rik lamina propria med elastiska fibrer.
|
||||
- Submukosa innehåller seromukösa körtlar och ett fibroelastiskt membran.
|
||||
- Hyalina C-formade broskringar håller lumen öppet; dorsal gap sluts av glatt muskulatur (m. trachealis).
|
||||
- Adventitia förankrar trachea mot omgivande vävnader.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/Seromuköskörtel|Seromukösa körtlar]]
|
||||
29
content/Histologi/Respiration/index.md
Normal file
29
content/Histologi/Respiration/index.md
Normal file
@@ -0,0 +1,29 @@
|
||||
---
|
||||
title: Respiration – histologi
|
||||
---
|
||||
|
||||
# Respiration – histologi
|
||||
|
||||
Övre luftvägar
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla – respiratorisk slemhinna]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband (plicae vocales)]]
|
||||
|
||||
Ledningsvägar
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]]
|
||||
|
||||
Alveolärt område
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]]
|
||||
@@ -16,6 +16,7 @@ title: Histologi – översikt
|
||||
- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Respiration/index|Respiration – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hud/|Hud – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/KUG/|KUG – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -1,23 +0,0 @@
|
||||
|
||||
Vävnadslära / Epitel
|
||||
Vävnadslära / Ben och Benbildning
|
||||
Respirationssystemet / Histologi
|
||||
Reproduktionssystemet / Ovariet
|
||||
Rörelseapparatens anatomi / Muskler
|
||||
Reproduktionssystemet / Testikeln
|
||||
Urinvägarna / Njure
|
||||
Huden / Epidermis
|
||||
Nervsystemet / PNS
|
||||
Nervsystemet / Celler
|
||||
Vävnadslära / Muskelvävnad
|
||||
Cirkulationssystemet / Hjärtat
|
||||
Rörelseapparatens anatomi / Ben
|
||||
Cirkulationssystemet / Blodkärl
|
||||
Reproduktionssystemet / Uterus
|
||||
Endokrina systemet / Hypofysen
|
||||
Vävnadslära / Bindväv
|
||||
Digestionssystemet / GI-kanalen
|
||||
Digestionssystemet / Munhåla
|
||||
Digestionssystemet / Tunntarm
|
||||
Blod och blodbildning / Blodceller
|
||||
Digestionssystemet / Lever
|
||||
@@ -1,42 +1,46 @@
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
|
||||
*Ingen obligatorisk kursbok angiven för momentet.*
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
Munhåla och Svalg ([[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]], [[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]], [[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|Pharynx]])
|
||||
Munnen ([[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]]) och munhålan ([[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]]) har funktioner som finfördelning av föda (via tuggning), tillförsel av vätska (saliv/spott), initiering av sväljning samt ljudbildning/tal.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Lingua]] är tungan. Tungan flyttar runt maten och för den bakåt mot svalget ([[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|Pharynx]]).
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Dentes (Tänder)|Dentes]] är tänderna (som inkluderar [[Anatomi/Organ/GI/Incisiver|Incisiver]], [[Anatomi/Organ/GI/Caniner|Caniner]], [[Anatomi/Organ/GI/Premolarer|Premolarer]] och [[Anatomi/Organ/GI/Molarer|Molarer]]).
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Durum|Palatum durum]]/[[Anatomi/Organ/GI/Palatum Molle|molle]] är den hårda respektive mjuka gommen.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Sublingualis|Glandula sublingualis]]/[[Anatomi/Organ/GI/Glandula Submandibularis|submandibularis]]/[[Anatomi/Organ/GI/Glandula Parotis|parotis]] är de stora spottkörtlarna som tillför saliv.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/Epiglottis|Epiglottis]] är struplocket. Vid sväljning stängs Epiglottis till för att hindra att maten kommer ner i luftstrupen ([[Anatomi/Organ/Trachea|Trachea]]) istället för matstrupen ([[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]]). Sväljningen är först viljestyrd, men sker därefter autonomt.
|
||||
Matstrupe och Magsäck ([[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]])
|
||||
Matstrupen ([[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]]) är ett sammanfallet muskelrör som löper dorsalt om trachea och ventralt om kotpelaren. Den passerar diafragma genom öppningen [[Anatomi/Organ/GI/Hiatus Oesophageus|hiatus oesofageus]].
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Peristaltik|Peristaltik]] är en central funktion i Esophagus. Det är samordnade kontraktionsvågor av de cirkulära och longitudinella muskellagren som driver maten framåt (distalt) i digestionskanalen. Det cirkulära muskellagret kontraherar proximalt om maten för att hindra backflöde.
|
||||
Magsäcken ([[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]]/Gaster) har förmågan att expandera (rymmer upp till 3 liter). Dess vägg har veck som kallas [[Anatomi/Organ/GI/Rugae (Ventriculus)|Rugae]].
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Cardia (Ventriculus)|Cardia]], [[Anatomi/Organ/GI/Fundus (Ventriculus)|Fundus]], [[Anatomi/Organ/GI/Corpus (Ventriculus)|Corpus]], [[Anatomi/Organ/GI/Antrum (Ventriculus)|Antrum]], [[Anatomi/Organ/GI/Pylorus (Ventriculus)|Pylorus]] är magsäckens olika delar.
|
||||
• Bearbetningen i magsäcken involverar kemisk sönderdelning med saltsyra (HCl) och knådning genom muskulatur.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Pylori|M. sphincter pylori]] är en ringmuskel som reglerar passagen mellan magsäcken och tunntarmens första del ([[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]]). Den portionerar ut maten successivt.
|
||||
Tunntarmen ([[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]], [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]], [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|Ileum]])
|
||||
Tunntarmens huvudfunktioner är bearbetning, matspjälkning och näringsupptag.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]] (Tolvfingertarmen) är tunntarmens första del. Här sker en viktig neutralisering av det sura magsäcksinnehållet med bikarbonat (NaHCO3).
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]] (duodeni major) är mynningen i Duodenum där utförsgångarna från gallvägar och bukspottkörtel tömmer sitt innehåll.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|Ileum]] utgör tunntarmspaketet. Passagen i tunntarmen är relativt snabb.
|
||||
• Tunntarmen har en konstruktion som syftar till stor ytförstoring för maximalt upptag. Detta uppnås genom slemhinneveck, fingerlika utskott ([[Anatomi/Organ/GI/Villus (Villi)|Villus, pl. Villi]]) och ytterligare mikroskopiska utskott på epitelcellerna som kallas [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|Mikrovilli]].
|
||||
Tjocktarm och Ändtarm ([[Anatomi/Organ/GI/Colon|Colon]], [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]])
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Valva Ileocaecalis|Valva ileocaecalis]] är övergången mellan tunntarmen och tjocktarmen (Colon), och den fungerar anatomiskt som en sfinkter (ringmuskel), inte en klaff.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Caecum|Caecum]] är blindtarmen. [[Anatomi/Organ/GI/Appendix Vermiformis|Appendix vermiformis]] är blindtarmens maskformiga bihang, som kan bli inflammerat (appendicit).
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Colon|Colon]] (Tjocktarmen) har en långsam passage. Dess primära funktion är återtag av vatten.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Taeniae Coli|Taeniae coli]] är longitudinella muskelband längs Colon, och de skapar utbuktningarna som kallas [[Anatomi/Organ/GI/Haustra Coli|Haustra coli]].
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]] är ändtarmen.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Canalis Analis|Canalis analis]] (analkanalen) slutar i [[Anatomi/Organ/GI/Anus|Anus]] (analöppningen). Tömningen regleras av två sfinktrar: [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Ani Internus|M. sphincter ani internus]] (autonomt styrd) och [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Ani Externus|M. sphincter ani externus]] (viljestyrd, vilket tillåter oss att välja när vi tömmer tarmen till en viss gräns).
|
||||
Accessoriska Organ ([[Anatomi/Organ/Lever|Lever]], gallvägar, [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]])
|
||||
Dessa organ bidrar till matsmältningen men är inte en del av den rörformiga kanalen.
|
||||
Lever (Hepar) och Gallvägar
|
||||
• [[Anatomi/Organ/Lever|Hepar (Levern)]] är kroppens största organ näst efter huden. Den hanterar nedbrytning och omhändertagande av upptagna ämnen, paketering, lagring och avgiftning. Den består av bland annat Lobus dexter och Lobus sinister.
|
||||
• Portasystem: Allt näringsrikt, venöst blod från tarmen leds via [[Anatomi/Kärl/Vena Portae|Vena portae]] (portavenen) direkt till levern, där det filtreras, innan det går tillbaka till hjärtat via [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Inferior|Vena cava inferior]].
|
||||
• Galla bildas i levern. Galla lagras och koncentreras i [[Anatomi/Organ/Gallblåsa (Vesica biliaris)|Vesica biliaris/fellae (Gallblåsan)]].
|
||||
• Gallgångar inkluderar [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Hepaticus Communis|Ductus hepaticus communis]] (från levern), [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Cysticus|Ductus cysticus]] (från gallblåsan) och den gemensamma gallgången [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|Ductus choledochus]]. Ductus choledochus mynnar i [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]].
|
||||
Bukspottkörtel (Pancreas)
|
||||
• [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]] (Bukspottkörteln) är en stor exokrin körtel. Den bildar matsmältningsenzymer som transporteras ut via [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|Ductus pancreaticus]].
|
||||
• Enzymerna bildas som proenzym (inaktiva förstadium) och aktiveras först när de når [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]], vilket skyddar Pancreas från självnedbrytning.
|
||||
• [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|Ductus pancreaticus]] mynnar tillsammans med [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|Ductus choledochus]] ut i Duodenum vid [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]].
|
||||
|
||||
### Munhåla och svalg
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]] och [[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]] finfördelar föda, blandar den med saliv, initierar sväljning och är viktiga för tal.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Lingua]] förflyttar födan och styr sväljreflexen mot [[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|pharynx]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Dentes (Tänder)|Dentes]] omfattar incisiver, caniner, premolarer och molarer med specifika tuggfunktioner.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Durum|Palatum durum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Molle|palatum molle]] bildar hård respektive mjuk gom.
|
||||
- Stora spottkörtlar: [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Parotis|parotis]], [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Submandibularis|submandibularis]] och [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Sublingualis|sublingualis]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Epiglottis|Epiglottis]] stänger luftvägarna vid sväljning och skyddar [[Anatomi/Organ/Trachea|trachea]].
|
||||
|
||||
### Matstrupe och magsäck
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]] löper bakom trachea och passerar diafragma via [[Anatomi/Organ/GI/Hiatus Oesophageus|hiatus oesophageus]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Peristaltik|Peristaltik]] driver födan distalt genom koordinerade muskellager.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]] kan expandera till cirka 3 liter; dess veck kallas [[Anatomi/Organ/GI/Rugae (Ventriculus)|rugae]].
|
||||
- Magsäckens regioner: [[Anatomi/Organ/GI/Cardia (Ventriculus)|cardia]], [[Anatomi/Organ/GI/Fundus (Ventriculus)|fundus]], [[Anatomi/Organ/GI/Corpus (Ventriculus)|corpus]], [[Anatomi/Organ/GI/Antrum (Ventriculus)|antrum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Pylorus (Ventriculus)|pylorus]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Pylori|M. sphincter pylori]] portionerar chyme till [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|duodenum]].
|
||||
|
||||
### Tunntarm
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]] neutraliserar surt maginnehåll med bikarbonat.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]] tar emot galla och bukspott.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|ileum]] sköter huvuddelen av näringsupptaget.
|
||||
- Ytförstorande strukturer: [[Anatomi/Organ/GI/Villus (Villi)|villi]], [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]] och mucosaveck.
|
||||
|
||||
### Tjocktarm och ändtarm
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Valva Ileocaecalis|Valva ileocaecalis]] fungerar som sfinkter mellan tunntarm och [[Anatomi/Organ/GI/Colon|colon]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Caecum|Caecum]] med [[Anatomi/Organ/GI/Appendix Vermiformis|appendix vermiformis]] ligger proximalt i colon.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Taeniae Coli|Taeniae coli]] och [[Anatomi/Organ/GI/Haustra Coli|haustra coli]] formar colon.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Canalis Analis|analkanalen]] styrs av en intern (autonom) och extern (viljestyrd) sfinkter.
|
||||
|
||||
### Accessoriska organ
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Lever|Hepar]] metaboliserar näringsämnen, lagrar glykogen och producerar galla.
|
||||
- Portasystemet: [[Anatomi/Kärl/Vena Portae|v. portae]] → lever → [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Inferior|v. cava inferior]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Gallblåsa (Vesica biliaris)|Vesica biliaris]] lagrar och koncentrerar galla.
|
||||
- Gallvägar: [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Hepaticus Communis|ductus hepaticus communis]], [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Cysticus|ductus cysticus]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|ductus choledochus]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]] producerar enzymer (via [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|ductus pancreaticus]]) som aktiveras i duodenum.
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- Identifiera anatomin för munhåla, svalg och associerade spottkörtlar.
|
||||
- Redogöra för esofagus och magsäckens regioner, muskulatur och funktion.
|
||||
- Förklara tunntarmens specialisering för digestion och absorption.
|
||||
- Beskriva tjocktarmens segment, motilitet och sfinktersystem.
|
||||
- Koppla lever, gallvägar och pancreas till matsmältningsprocessen.
|
||||
|
||||
@@ -1,31 +1,38 @@
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
- [18: Digestive System III – Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
|
||||
- [21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290)
|
||||
- Anatomi, kapitel 7 och 12
|
||||
|
||||
### Kurslitteratur
|
||||
[18: Digestive System III: Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
|
||||
[21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290)
|
||||
Anatomi, kapitel 7 och 12
|
||||
## Moment
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: Neurohypofysens delar, celler och hormoner, Adenohypofysens delar, celler och hormoner, [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|portasystem]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Tallkottkörteln (Epifysen, Corpus pineale)]]: Huvudcell-melatonin, Hjärnsand, Astrocyter (glia)
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln (Tyroidea)]]: Follikelceller-produktion av tyroideahormon, kolloid, parafollikulära celler-calcitonin
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlarna (Paratyroidea)]]: Huvudcell-parathormon, Oxyfil cell
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark]]: z. glomerulosa – mineralkortikoider, z. fasciculata – glukokortikoider, z. retikularis – glukokortikoider + androgener
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg]]: Kromaffina celler – adrenalin (A)/noradrenalin (NA)
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas]]: Langerhans cellöar, alfa- och betaceller
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]] – principer och exempel
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Feedback/Återkoppling (negativ)]] – principer och exempel
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Olika hormon som tas upp på föreläsning]] – produktionsorgan och översiktlig funktion, målorgan alt målcell.
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]] – läge, översiktlig funktion
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypophysis cerebri (glandula pituitaria) Hypofysen]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica “Turksadeln” i os sphenoidale]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|(A. hypophysialis superior/inferior) Artärer till hypofysen]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale/Epihysis cerebri Tallkottkörteln]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea – lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober]]
|
||||
Cartilago thyroidea Sköldbrosk (“Adamsäpplet”)
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae Bisköldkörtlar]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Glandulae ad-/suprarenales Binjurar]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|(Aa. Suprarenales) Artärer till binjurar]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|(V. suprarenalis) Ven från binjure]]
|
||||
[[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas Bukspottkörtel]]
|
||||
# Mål
|
||||
Beskriva uppbyggnaden och den basala funktionen för de endokrina organen och deras hormoner. Använd latinska namn.
|
||||
Beskriva hur de olika endokrina organen ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet.
|
||||
|
||||
### Hypothalamus och hypofys
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis.
|
||||
|
||||
### Tallkottkörteln
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea).
|
||||
|
||||
### Thyreoidea och parathyreoidea
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin).
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]].
|
||||
|
||||
### Binjurar
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]:
|
||||
- Zona glomerulosa – mineralkortikoider (aldosteron).
|
||||
- Zona fasciculata – glukokortikoider (kortisol).
|
||||
- Zona reticularis – androgener.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller.
|
||||
- Kärlförsörjning: aa. suprarenales, v. suprarenalis och kortikomedullärt flöde.
|
||||
|
||||
### Endokrin pancreas och annan signalering
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor.
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter.
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- Beskriva uppbyggnad, hormonproduktion och kärlförsörjning för varje endokrint organ (latinska termer).
|
||||
- Identifiera histologiska kännetecken som särskiljer hypofys, thyroidea, parathyroidea, binjure, corpus pineale och pancreas i mikroskop.
|
||||
|
||||
@@ -1,43 +1,35 @@
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
[16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290), [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290) [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
|
||||
- [16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290)
|
||||
- [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290)
|
||||
- [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
|
||||
### 1
|
||||
**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
|
||||
**Läpp**: [[Histologi/Hud/Epidermis|hud]], läppröda, [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|munslemhinna]].
|
||||
**Tunga**: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|Flerskiktat skivepitel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]], papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **[[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|Mukösa]]** och [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|serösa]] små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
|
||||
**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet.
|
||||
**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandutveckling]]**: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster
|
||||
**[[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Spottkörtlar]]**: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|Acinus/körteländstycke]]; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|Serösa]], [[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|mukösa]] och [[Histologi/Körtlar/Seromuköskörtel|seromukösa]] acinini (m/Gianuzzi halvmåne); [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]].
|
||||
**[[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]**: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
|
||||
### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
|
||||
- [[Histologi/Hud/Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
|
||||
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
|
||||
- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
|
||||
|
||||
### 2
|
||||
**[[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Mucosa]]**: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa, [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|Meissners plexus]]. Muscularis externa, [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|plexus myentericus/Auerbachs plexus]]. Adventitia, serosa. [[Histologi/Epitel/Mesotel|Mesotel]]. MALT.
|
||||
**[[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]**: Flerskiktat skivepitel, [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]] och [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskel]]. Körtlar i submukosa
|
||||
**[[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck (ventrikel)]]**: Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel. Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller, huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra, pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin.
|
||||
**Tunntarm**: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]] och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal ([[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]]). [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|Fenestrerade kapillärer]]. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum).
|
||||
**[[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]**: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern ([[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]]) och intern ([[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskel]]) sfinkter.
|
||||
### Del 2 – Digestionskanalens vägg
|
||||
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
|
||||
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]], [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lactealer]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
|
||||
|
||||
### 3
|
||||
**[[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]**: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus. Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp. Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt fält/portatriad: artär, ven gallgång, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]]. [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|Sinusoider]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|centralven]], [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]]. [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler/hepatic stellate cell]]. A- vitamin.
|
||||
**[[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallgångar, gallblåsa]]**: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat cylinderepitel, lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa, adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter.
|
||||
**[[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas, Bukspottkörteln]]**: Exokrin del: serösa acini, långa skarvstycken/intercalated ducts, utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula. Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina celler, [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]]. Alfa- och betaceller. Glucagon, insulin.
|
||||
### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]], [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
|
||||
- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Förekomst, funktion och histologisk uppbyggnad av slemhinnor]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och embryonal tandutveckling]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Struktur och funktion för de stora spottkörtlarna.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Skillnader mellan dem]] [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Struktur för tonsiller]]
|
||||
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Histologisk uppbyggnad från esofagus till analkanal.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus struktur och funktion.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Övergången esofagus/magsäck.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäckens histologiska uppbyggnad och skillnader mellan olika delar av magsäcken.]] [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Slemhinnans celltyper, funktion och lokalisation.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Histologisk uppbyggnad av tjocktarmens vägg.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Skillnad mellan colon och rektum.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Funktion för tjocktarm.]] [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Övergång rektum/analkanal]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Funktion och organisation av ingående celler.]] [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.]] [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Struktur och funktion för gallblåsan.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Struktur och funktion för pancreas exokrina och endokrina del.]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Översiktlig funktion för Glucagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Känna till diabetes typ I och II]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
|
||||
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]].
|
||||
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Histologi/GI/Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]].
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].
|
||||
|
||||
@@ -1,38 +1,38 @@
|
||||
Anne Uv?
|
||||
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
[19: Respiratory System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429520&bookid=3290)
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
### Histologi
|
||||
Näshåla, nasopharynx, oropharynx, larynx, epiglottis, trachea, extrapulmonära bronker, intrapulmonära bronker, bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler, alveolargång, alveolarsäck, alveol.
|
||||
Näshåla: Respiratoriskt epitel, flerradigt: cilierade celler, bägarceller, basala celler/stamceller, borstceller, ”endokrina” celler. Lamina propria, seromukösa körtlar, venösa kärlplexa, lymfkärl.
|
||||
Olfaktoriskt epitel: bipolära neuron, stödjeceller, basalaceller/stamceller. OBP. axonbuntar, Bowmans körtlar.
|
||||
Epiglottis: Elastiskt brosk, respiratoriskt epitel, flerskiktat skivepitel.
|
||||
Stämband: flerskiktat skivepitel.
|
||||
Trachea och extrapulmonära bronker: Flerradigt epitel, lamina propria, submukosa, slemkörtlar. Hyalint brosk, hästskoformat, adventitia.
|
||||
Lunga: omgiven av bindväv och pleura (mesotel). Elastiska fibrer i hela lungans bindväv.
|
||||
Intrapulmonära bronker: Broskplattor, gradvis förändring av epitel, lamina propria, körtlar, glattmuskel.
|
||||
Bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler: Inget brosk, flerradigt till kubiskt epitel, cilierade celler, Clara-celler, surfaktant, glattmuskel.
|
||||
Alveoler: Kontinuerliga kapillärer; pneumocyt typ I, diffussionsbarriär. Pneumocyt typ II, surfaktant, lamellära kroppar, stamceller. Lungmakrofager, Kohns porer.
|
||||
### Histologi – övre luftvägar
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla]] – respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] – sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] – elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband]] – flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager.
|
||||
|
||||
### Histologi – ledningsvägar
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] – C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] – trachealiknande vägg före inträde i lungan.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] – broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkioler]] – ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] – sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel.
|
||||
|
||||
### Histologi – gasutbyte
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] – blandad lednings- och gasutbyteszon.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] – väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]] – terminal enhet med tunna septa.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] – typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft–blod-barriär.
|
||||
- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]] – serösa hinnor runt lunga och thorax.
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- luftvägarnas konstruktion och funktion,
|
||||
- larynx funktioner (översiktligt),
|
||||
- lungans konstruktion och dess koppling till gasutbytet,
|
||||
- andningsorganens omgivningar (ansiktsskelett, pleura, bröstkorg, diafragma),
|
||||
- andningsarbetet och grundläggande andningsmekanik
|
||||
De anatomiska delarna av respirationssystemet
|
||||
Histologisk uppbyggnad och funktionen av nässlemhinnan, det respiratoriska epitelet och det olfaktoriska epitelet.
|
||||
Histologisk uppbyggnad och funktion av epiglottis och stämband
|
||||
Histologisk uppbyggnad av trachea och bronker.
|
||||
Beskriva den gradvisa förändringen i bronkträdets slemhinna från trakea och neråt.
|
||||
Bronkiolernas histologi
|
||||
Alveolernas histologiska uppbyggnad, cellernas funktion, blod/luft-barriärens uppbyggnad.
|
||||
- Redogöra för luftvägarnas konduktiva segment från [[Histologi/Respiration/Näshåla|näshåla]] till [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|terminal bronkiol]] och deras funktion.
|
||||
- Förklara larynxrelaterade strukturer såsom [[Histologi/Respiration/Epiglottis|epiglottis]] och [[Histologi/Respiration/Stämband|stämband]].
|
||||
- Beskriva den histologiska övergången i bronkträdet ([[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|intrapulmonär bronk]] → [[Histologi/Respiration/Bronkiol|bronkiol]] → [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|respiratorisk bronkiol]]).
|
||||
- Förstå alveolärt gasutbyte via [[Histologi/Respiration/Alveol|alveoler]], [[Histologi/Respiration/Alveolargång|alveolargångar]] och [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|alveolarsäckar]] samt [[Histologi/Respiration/Pleura|pleurans]] roll.
|
||||
- Relatera ventilationens mekanik till andningsorganens omgivningar (pleura, bröstkorg, diafragma).
|
||||
|
||||
## Föreläsningsvideor
|
||||
[Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)
|
||||
[Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)
|
||||
[Farynx och Larynx](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)
|
||||
[Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4)
|
||||
[Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4)
|
||||
[Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4)
|
||||
[Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4)
|
||||
[Bronkioler](https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI)
|
||||
[Alveoler](https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg)
|
||||
|
||||
@@ -1,69 +1,34 @@
|
||||
Elin
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
|
||||
# Kurslitteratur
|
||||
*Ingen obligatorisk referens angiven.*
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
Gerota’s fascia/fascia renalis Bindvävsfascian runt njuren
|
||||
Ren Njuren
|
||||
Cortex renis Njurens bark
|
||||
Medulla renis = pyramides renales Njurens märg
|
||||
Papilla renalis ”spetsarna” på pyramiderna
|
||||
Calyx/calyces renalis/renales Njurkalkarna
|
||||
Pelvis renalis Njurbäckenet
|
||||
A/V. renalis Njurartären/Njurvenen
|
||||
Hilum renale Öppningen där kärl och urinledare löper in/ut ur njuren
|
||||
Ureter Urinledare
|
||||
Nefron (nephron) Njurens funktionella enhet
|
||||
Glomerulus Kärlnystan där ämnen filtreras ut ur blodet
|
||||
Bowmans kapsel Kapseln runt glomerulus
|
||||
Tubulus renalis: proximal/distal tubulus, Rörsystem som ingår i nefronet
|
||||
Henles slynga, samlingsrör
|
||||
Vesica urinaria Urinblåsan
|
||||
Ostium ureteris dx/sin Öppningen där ureter mynnar in i urinblåsan
|
||||
Ostium urethrae internum/externum Urethras inre/yttre mynning
|
||||
Trigonum Triangulärt område i urinblåsan med specialiserade celler
|
||||
Miktion Blåstömning
|
||||
M. sphincter urethrae Sfinkter som relaxerar vid miktion
|
||||
Detrusormuskel Blåsmuskel
|
||||
Urethra – proximal/distal Urinröret
|
||||
Urethra - Pars prostatica/membranacea/spongiosum Urinrörets avsnitt hos mannen
|
||||
|
||||
Ovarium Äggstock (A. ovarica)
|
||||
Tuba uterina: fimbriae, infundibulum, ampulla, Äggledaren och dess delar isthmus, pars uterina
|
||||
Lig. Ovarii proprium Ligamentet som förankrar ovariet mot uterus
|
||||
Uterus: fundus/corpus/isthmus/cervix Livmodern och dess delar
|
||||
Endometrium/myometrium/perimetrium Livmoderväggens lager
|
||||
Portio Livmodermunnen
|
||||
Vagina Slidan
|
||||
Vulva (=pudendum) Yttre könsdelar
|
||||
Mons pubis Venusberget
|
||||
Labia majora/minora Yttre och inre blygdläppar
|
||||
Ostium urethrae Urinrörsmynningen
|
||||
Hymen Slidkransen (Obs, finns i varianter, el inte alls)
|
||||
Vestibulum Området innanför labia minora
|
||||
Clitoris Klitoris (svällkropp)
|
||||
### Njurar och urinvägar
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Njure/Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] – bindväv runt njuren.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Njure/Njure|Ren (njuren)]] med [[Anatomi/Organ/Njure/Njurbark|cortex renis]] och [[Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg|medulla renis/pyramid]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Njure/Papilla Renalis|Papilla renalis]] – pyramidspets mot [[Anatomi/Organ/Njure/Calyx Renalis|calyx renalis]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Njure/Njurbäcken|Pelvis renalis]] övergår i [[Anatomi/Organ/Njure/Ureter|ureter]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Njure/Vasa Renalia|A/V renalis]] genom [[Anatomi/Organ/Njure/Hilum Renale|hilum renale]].
|
||||
- [[Histologi/Njure/Nefron|Nefron]]: [[Histologi/Njure/Glomerulus|glomerulus]], [[Histologi/Njure/Bowmans kapsel|Bowmans kapsel]], [[Histologi/Njure/Proximala tubulus|proximal tubulus]], [[Histologi/Njure/Henles slynga|Henles slynga]], [[Histologi/Njure/Distala tubulus|distal tubulus]], [[Histologi/Njure/Samlingsrör|samlingsrör]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Vesica Urinaria|Vesica urinaria]]: [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Ureteris|ostium ureteris dx/sin]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Urethrae Internum|ostium urethrae internum]] och [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Urethrae Externum|externum]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Trigonum Vesicae|trigonum]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Miktion|Miktion]]: [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Detrusor|detrusormuskeln]] och [[Anatomi/Organ/Urinvägar/M Sphincter Urethrae|m. sphincter urethrae]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra|Urethra]] – proximal/distal; hos mannen segmenten [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
|
||||
|
||||
Scrotum Pungen
|
||||
Raphe scroti Hudåsen mellan scrotalhalvorna
|
||||
Septum scroti Skiljeväggen mellan scrotalhalvorna
|
||||
Tunica dartos Glattmuskellager
|
||||
Musculus cremaster Testikelhöjarmuskeln
|
||||
Testis Testikeln
|
||||
Tunica vaginalis testis – lamina visceralis/parietalis Seröst membran runt testis
|
||||
Tubuli seminiferi Gångar där spermierna bildas
|
||||
Rete testis Ytterligare gångar....
|
||||
Epididymis (caput/corpus/cauda) Bitestikeln
|
||||
Funiculus spermaticus Sädessträngen
|
||||
Ductus deferens Sädesledaren; ingår i sädessträngen
|
||||
A. testicularis Testikelartären; ingår i sädessträngen
|
||||
Plexus pampiniformis Venöst nätverk (plexa); ingår i sädessträngen
|
||||
Canalis inguinalis Inguinalkanalen – passagen för funiculus spermaticus igenom bålväggen
|
||||
Vesicula seminalis Sädesblåsan
|
||||
Prostata Blåshalskörteln
|
||||
Glandulae bulbourethrales Körtlar som bildar sekret
|
||||
Urethra Urinröret
|
||||
Penis: radix, corpus, glans, preputium Penis och dess delar
|
||||
Corpora cavernosa Svällkroppar i penis
|
||||
Corpus spongiosum Svällkropp i penis, innehåller urethra
|
||||
### Kvinnliga genitalia (KUG)
|
||||
- [[Anatomi/Organ/KUG/Ovarium|Ovarium]] med [[Anatomi/Kärl/A Ovarica|a. ovarica]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/KUG/Tuba Uterina|Tuba uterina]]: fimbriae, [[Anatomi/Organ/KUG/Infundibulum|infundibulum]], [[Anatomi/Organ/KUG/Ampulla|ampulla]], [[Anatomi/Organ/KUG/Isthmus|isthmus]], pars uterina.
|
||||
- [[Anatomi/Organ/KUG/Lig Ovarii Proprium|Lig. ovarii proprium]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/KUG/Uterus|Uterus]]: [[Anatomi/Organ/KUG/Fundus Uteri|fundus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Corpus Uteri|corpus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Isthmus Uteri|isthmus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Cervix Uteri|cervix]] med [[Anatomi/Organ/KUG/Endometrium|endometrium]], [[Anatomi/Organ/KUG/Myometrium|myometrium]], [[Anatomi/Organ/KUG/Perimetrium|perimetrium]] och [[Anatomi/Organ/KUG/Portio Vaginalis|portio]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/KUG/Vagina|Vagina]] och [[Anatomi/Organ/KUG/Vulva|vulva/pudendum]]: [[Anatomi/Organ/KUG/Mons Pubis|mons pubis]], [[Anatomi/Organ/KUG/Labia Majora|labia majora]] / [[Anatomi/Organ/KUG/Labia Minora|minora]], [[Anatomi/Organ/KUG/Ostium Urethrae Femina|ostium urethrae]], [[Anatomi/Organ/KUG/Hymen|hymen]], [[Anatomi/Organ/KUG/Vestibulum Vaginae|vestibulum]], [[Anatomi/Organ/KUG/Clitoris|clitoris]].
|
||||
|
||||
# Mål
|
||||
### Manliga genitalia (MUG)
|
||||
- [[Anatomi/Organ/MUG/Scrotum|Scrotum]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Raphe Scroti|raphe scroti]], [[Anatomi/Organ/MUG/Septum Scroti|septum scroti]], [[Anatomi/Organ/MUG/Tunica Dartos|tunica dartos]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/MUG/M Cremaster|Musculus cremaster]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/MUG/Testis|Testis]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Tunica Vaginalis|tunica vaginalis testis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Tubuli Seminiferi|tubuli seminiferi]], [[Anatomi/Organ/MUG/Rete Testis|rete testis]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/MUG/Epididymis|Epididymis]] (caput, corpus, cauda).
|
||||
- [[Anatomi/Organ/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] med [[Anatomi/Organ/MUG/Ductus Deferens|ductus deferens]], [[Anatomi/Kärl/A Testicularis|a. testicularis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Plexus Pampiniformis|plexus pampiniformis]], passage genom [[Anatomi/Organ/MUG/Canalis Inguinalis|canalis inguinalis]].
|
||||
- Körtlar: [[Anatomi/Organ/MUG/Vesicula Seminalis|vesicula seminalis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Prostata|prostata]], [[Anatomi/Organ/MUG/Glandulae Bulbourethrales|glandulae bulbourethrales]].
|
||||
- [[Anatomi/Organ/MUG/Urethra Masculina|Urethra]] och [[Anatomi/Organ/MUG/Penis|penis]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Penis Radix|radix]], [[Anatomi/Organ/MUG/Penis Corpus|corpus]], [[Anatomi/Organ/MUG/Glans Penis|glans]], [[Anatomi/Organ/MUG/Preputium|preputium]], [[Anatomi/Organ/MUG/Corpora Cavernosa|corpora cavernosa]], [[Anatomi/Organ/MUG/Corpus Spongiosum|corpus spongiosum]].
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
|
||||
@@ -1,148 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
|
||||
- Beskriva uppbyggnad, funktion och mikroskopisk struktur av benvävnad.
|
||||
- Redogöra för skillnader mellan kompakt och spongiöst ben.
|
||||
- Förklara principerna bakom benbildning (intramembranös och endokondral).
|
||||
- Känna igen benvävnad och benbildningszoner i ljusmikroskop.
|
||||
|
||||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 8.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Benets struktur och funktion
|
||||
|
||||
- Ben är en **specialiserad bindväv** som består av celler och mineraliserad extracellulär matrix.
|
||||
- Funktioner:
|
||||
- Mekaniskt stöd och skydd för organ.
|
||||
- Hävarm för rörelser.
|
||||
- Kalcium- och fosfatreserv.
|
||||
- Blodcellsbildning i benmärg.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Makroskopisk indelning
|
||||
|
||||
| Del | Beskrivning |
|
||||
|------|--------------|
|
||||
| **Diafys** | Skaftdelen av ett rörben. |
|
||||
| **Metafys** | Området mellan diafys och epifys. |
|
||||
| **Epifys** | Änddel med ledytor. |
|
||||
| **Periost** | Yttre benhinna, rik på kärl och nerver. |
|
||||
| **Endost** | Tunt lager som klär insidan av märghålan. |
|
||||
| **Märghåla (medullary cavity)** | Innehåller röd eller gul benmärg. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Mikroskopisk uppbyggnad
|
||||
|
||||
### Kompakt ben (substantia compacta)
|
||||
- Byggs upp av **osteoner (Haverska system)**.
|
||||
- Varje osteon består av:
|
||||
- **Havers kanal** – centralkanal med kärl och nerver.
|
||||
- **Lameller** – koncentriska lager av benmatrix.
|
||||
- **Osteocyter** – mogna benceller i **lakuner** mellan lamellerna.
|
||||
- **Canaliculi** – små kanaler som kopplar osteocyter till varandra.
|
||||
- **Volkmanns kanaler** – tvärgående kärlkanaler mellan osteoner.
|
||||
- **Yttre och inre grundlameller (circumferential)** – täcker benets in- och utsida.
|
||||
|
||||
### Spongiöst ben (substantia spongiosa)
|
||||
- Nätverk av tunna **trabekler** utan Haverska system.
|
||||
- Osteocyter ligger nära ytan och får näring via diffusion.
|
||||
- Vanligt i epifyser och inre delar av korta ben.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Celler i benvävnad
|
||||
|
||||
| Celltyp | Funktion | Ursprung |
|
||||
|-----------|-----------|-----------|
|
||||
| **Osteoprogenitorcell** | Stamcell som bildar osteoblaster. | Mesenkym |
|
||||
| **Osteoblast** | Bildar osteoid (omineraliserad benmatrix). | Osteoprogenitorcell |
|
||||
| **Osteocyt** | Underhåller benvävnad; kommunicerar via canaliculi. | Osteoblast |
|
||||
| **Osteoklast** | Flerkärnig cell som bryter ned ben (resorption). | Monocyt/Makrofag-linje |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Benmatrix (Extracellulär substans)
|
||||
|
||||
- **Organisk del (ca 35 %)**:
|
||||
- Kollagen typ I (ca 90 % av den organiska komponenten).
|
||||
- Proteoglykaner och glykoproteiner (osteokalcin, osteonektin).
|
||||
- **Oorganisk del (ca 65 %)**:
|
||||
- Kalciumfosfat som **hydroxiapatitkristaller**.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Benbildning (Ossifikation)
|
||||
|
||||
### 1. Intramembranös (desmal, direkt)
|
||||
- Sker direkt från **mesenkym** utan broskmodell.
|
||||
- Process:
|
||||
1. Mesenkymceller → osteoblaster.
|
||||
2. Osteoblaster utsöndrar **osteoid** (omineraliserad matrix).
|
||||
3. Osteoid mineraliseras → benmatrix.
|
||||
4. Osteoblaster omges av matrix → blir osteocyter.
|
||||
- Exempel: platta ben i kraniet, mandibula, clavicula.
|
||||
|
||||
### 2. Endokondral (indirekt, broskpreformerad)
|
||||
- Ben utvecklas från **hyalint broskmodell**.
|
||||
- Steg:
|
||||
1. Broskmodell växer och förkalkas.
|
||||
2. Blodkärl invaderar → osteoprogenitorceller anländer.
|
||||
3. Osteoblaster bildar benmanchett (intramembranöst) i periost.
|
||||
4. Brosket bryts ned, ersätts av ben i **primärt ossifikationscentrum** (diafys).
|
||||
5. Sekundära ossifikationscentrum bildas i epifyserna.
|
||||
6. Brosk mellan epifys och diafys bildar **epifysplatta**.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epifysplattans zoner (från epifys till diafys)
|
||||
|
||||
| Zon | Beskrivning |
|
||||
|------|--------------|
|
||||
| **Vilozon (reservbrosk)** | Kondrocyter i vila. |
|
||||
| **Proliferationszon** | Kondrocyter delar sig och bildar kolumner. |
|
||||
| **Hypertrofizon** | Kondrocyter växer till i storlek. |
|
||||
| **Förkalkningszon** | Broskmatrix kalcifieras. |
|
||||
| **Benbildningszon** | Osteoblaster bildar benmatrix på broskvävnaden. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Benremodellering
|
||||
|
||||
- Ben är dynamiskt – nedbrytning (osteoklaster) och uppbyggnad (osteoblaster) sker kontinuerligt.
|
||||
- Vid läkning av fraktur:
|
||||
1. Hematom bildas.
|
||||
2. Fibroblaster och kondroblaster bygger brosk-kallus.
|
||||
3. Kallus ersätts av lamellärt ben.
|
||||
4. Ombyggnad till kompakt ben.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Skillnad mellan omoget och moget ben
|
||||
|
||||
| Typ | Egenskaper |
|
||||
|------|-------------|
|
||||
| **Filtben (omoget)** | Oorganiserade fibrer, fler osteocyter, bildas snabbt. |
|
||||
| **Lamellärt ben (moget)** | Parallella lameller, starkare, färre celler. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska aspekter
|
||||
|
||||
- **Osteoporos** – minskad benmassa, ökad frakturrisk.
|
||||
- **Rakit (vitamin D-brist)** – defekt mineralisering hos barn.
|
||||
- **Osteomalaci** – defekt mineralisering hos vuxna.
|
||||
- **Pagets sjukdom** – störd benremodellering med försvagat ben.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Ben består av celler (osteoblaster, osteocyter, osteoklaster) och en mineraliserad matrix.
|
||||
- Två typer: kompakt och spongiöst ben.
|
||||
- Benbildning sker via intramembranös eller endokondral ossifikation.
|
||||
- Epifysplattan styr längdtillväxten under uppväxten.
|
||||
- Ben remodelleras hela livet som svar på mekanisk belastning.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,140 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå blodets sammansättning, funktion och celltyper.
|
||||
- Beskriva blodcellernas ursprung, mognad och funktion.
|
||||
- Förklara begreppen hematopoes och dess reglering.
|
||||
- Känna igen olika blodceller i ljusmikroskop.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina, kapitel 12–13.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Blodets sammansättning
|
||||
|
||||
| Komponent | Andel | Funktion |
|
||||
|------------|--------|-----------|
|
||||
| **Plasma** | ca 55 % | Transport av näringsämnen, hormoner, proteiner. |
|
||||
| **Blodkroppar (hematokrit)** | ca 45 % | Gastransport, immunförsvar, koagulation. |
|
||||
|
||||
### Plasma
|
||||
- 90 % vatten.
|
||||
- 7–8 % proteiner: albumin, globuliner, fibrinogen.
|
||||
- 1–2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter.
|
||||
|
||||
### Serum
|
||||
- Plasma utan koagulationsfaktorer (fibrinogen saknas).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Blodets celler (Formed elements)
|
||||
|
||||
### Erytrocyter (röda blodkroppar)
|
||||
- Bikonkava, anukleära celler.
|
||||
- Diameter: ca 7,5 µm.
|
||||
- Funktion: transport av O₂ och CO₂ via hemoglobin.
|
||||
- Livslängd: cirka 120 dagar.
|
||||
- Nedbrytning i mjälte och lever → bilirubin; järn återvinns.
|
||||
|
||||
**Membranproteiner:** spectrin, ankyrin – ger flexibilitet.
|
||||
|
||||
**Normala värden:**
|
||||
- Män: 4,5–5,9 × 10⁶/µL
|
||||
- Kvinnor: 4,0–5,2 × 10⁶/µL
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Leukocyter (vita blodkroppar)
|
||||
Delas in i **granulocyter** och **agranulocyter**.
|
||||
|
||||
| Typ | Andel | Funktion | Morfologi |
|
||||
|------|--------|-----------|-----------|
|
||||
| **Neutrofiler** | 50–70 % | Fagocytos av bakterier | Flikig kärna (3–5 lober), små granula |
|
||||
| **Eosinofiler** | 1–4 % | Parasitförsvar, allergi | Biloberad kärna, stora röda granula |
|
||||
| **Basofiler** | <1 % | Frisätter histamin och heparin | Mörka granula, täcker kärnan |
|
||||
| **Lymfocyter** | 20–40 % | B- och T-celler, immunitet | Rund kärna, smal cytoplasma |
|
||||
| **Monocyter** | 2–8 % | Prekursorer till makrofager | Njurlik kärna, gråblå cytoplasma |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Trombocyter (blodplättar)
|
||||
- Fragment av **megakaryocyter** från benmärg.
|
||||
- Diameter: 2–4 µm.
|
||||
- Funktion: hemostas och koagulation.
|
||||
- Innehåller:
|
||||
- **Alfa-granula** (koagulationsfaktorer, tillväxtfaktorer)
|
||||
- **Delta-granula** (ADP, Ca²⁺, serotonin)
|
||||
- Livslängd: 8–10 dagar.
|
||||
- Normalvärde: 150–400 × 10³/µL.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hematopoes (blodbildning)
|
||||
|
||||
### Plats
|
||||
- Foster: gulesäck → lever → mjälte → benmärg.
|
||||
- Vuxna: röd benmärg (platta ben, epifyser).
|
||||
|
||||
### Stamcellshierarki
|
||||
|
||||
Hematopoetisk stamcell (HSC)
|
||||
├── Myeloid stamcell
|
||||
│ ├── Erytrocytlinje → erytrocyt
|
||||
│ ├── Megakaryocytlinje → trombocyt
|
||||
│ ├── Granulocytlinje → neutrofil, eosinofil, basofil
|
||||
│ └── Monocytlinje → makrofag, dendritisk cell
|
||||
└── Lymfoid stamcell
|
||||
├── B-cell → plasmacell
|
||||
├── T-cell
|
||||
└── NK-cell
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Benmärgens uppbyggnad
|
||||
- **Stroma:** retikulär bindväv, makrofager, fettceller.
|
||||
- **Parenkym:** hematopoetiska celler i olika utvecklingsstadier.
|
||||
- **Sinusoider:** fenestrerade kapillärer som släpper ut mogna blodceller.
|
||||
- **Röd benmärg:** aktiv blodbildning.
|
||||
- **Gul benmärg:** fettinlagrad, inaktiv.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Erytopoes (bildning av erytrocyter)
|
||||
1. Proerytroblast
|
||||
2. Basofil erytroblast
|
||||
3. Polykromatofil erytroblast
|
||||
4. Ortokromatisk erytroblast (kärnan utstöts)
|
||||
5. Retikulocyt (innehåller ribosomer, cirkulerar i blodet)
|
||||
6. Erytrocyt (mogen, anukleär cell)
|
||||
|
||||
**Reglering:** erytropoetin (EPO) från njuren stimulerar vid hypoxi.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Leukopoes (bildning av vita blodkroppar)
|
||||
- Kontrolleras av **kolonistimulerande faktorer (CSF)**.
|
||||
- Tar 7–10 dagar från stamcell till mogen cell.
|
||||
- Monocyter mognar till makrofager i vävnad.
|
||||
- Lymfocyter differentieras i benmärg (B) och thymus (T).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Trombopoes (bildning av blodplättar)
|
||||
- Från megakaryoblaster → **megakaryocyter** (stora celler med lobulerad kärna).
|
||||
- Fragmenteras till trombocyter vid benmärgssinusoider.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska aspekter
|
||||
- **Anemi:** för få erytrocyter eller för lite hemoglobin.
|
||||
- **Leukemi:** malign proliferation av leukocyter.
|
||||
- **Trombocytopeni:** lågt trombocytantal → blödningsrisk.
|
||||
- **Polycytemi:** förhöjt antal erytrocyter → ökad viskositet.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- Blodet består av plasma, erytrocyter, leukocyter och trombocyter.
|
||||
- Alla blodceller härstammar från multipotenta stamceller i benmärgen.
|
||||
- Hematopoes regleras av hormoner och tillväxtfaktorer (EPO, CSF).
|
||||
- Benmärgens mikromiljö möjliggör differentiering och frisättning till blodbanan.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,155 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå uppbyggnaden och funktionen hos kroppens endokrina körtlar.
|
||||
- Känna till celltyper och hormoner i respektive körtel.
|
||||
- Kunna identifiera endokrina organ histologiskt.
|
||||
- Förstå skillnaden mellan endokrin, parakrin och autokrin signalering.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kap. 20–21.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Principer för endokrin reglering
|
||||
|
||||
- **Endokrina körtlar** saknar utförsgångar – frisätter hormoner direkt till blodet.
|
||||
- **Parakrin signalering** – påverkar närliggande celler.
|
||||
- **Autokrin signalering** – påverkar den egna cellen.
|
||||
- Regleras ofta av **negativ feedback** (t.ex. hypothalamus–hypofys–målorgan).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hypothalamus–Hypofys-axeln
|
||||
|
||||
### Hypothalamus
|
||||
- Producerar **releasing- och inhibiting-hormoner** som styr hypofysen.
|
||||
- Hormoner transporteras via **portakretsloppet (hypofysens portakärl)** till framloben.
|
||||
|
||||
### Hypofysen (Glandula pituitaria)
|
||||
- Belägen i **sella turcica**.
|
||||
- Indelas i:
|
||||
- **Adenohypofys (framlob)** – epitelial, endokrin vävnad.
|
||||
- **Neurohypofys (baklob)** – nervvävnad (axon från hypothalamus).
|
||||
|
||||
#### Adenohypofys
|
||||
- **Pars distalis**, **pars intermedia**, **pars tuberalis**.
|
||||
- Celler organiserade i strängar och kapillärnät.
|
||||
|
||||
| Celltyp | Hormon | Effekt |
|
||||
|----------|---------|--------|
|
||||
| **Somatotropa** | GH (tillväxthormon) | Stimulerar tillväxt och metabolism |
|
||||
| **Laktotropa** | Prolaktin | Stimulerar mjölkproduktion |
|
||||
| **Kortikotropa** | ACTH | Stimulerar binjurebark |
|
||||
| **Tyreotropa** | TSH | Stimulerar thyroidea |
|
||||
| **Gonadotropa** | FSH, LH | Stimulerar gonader |
|
||||
|
||||
#### Neurohypofys
|
||||
- Består av **axon från hypothalamus** (nucleus supraopticus och paraventricularis).
|
||||
- Frisätter:
|
||||
- **ADH (vasopressin)** – reglerar vattenbalans i njure, kärlkonstriktion.
|
||||
- **Oxytocin** – kontraktion av uterus, mjölkutdrivning i bröstkörtel.
|
||||
- Innehåller **pituicyter** (gliaceller) och **Herring-kroppar** (neurosekretoriska vesiklar).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epifys (Corpus pineale, tallkottkörtel)
|
||||
|
||||
- Belägen i taket på tredje ventrikeln.
|
||||
- Celler:
|
||||
- **Pinealocyter** – huvudcell, ljuskänslig hormonproduktion.
|
||||
- **Astrocyter (glia)** – stödjeceller.
|
||||
- Producerar **melatonin**, reglerar dygnsrytm.
|
||||
- **Hjärnsand (corpora arenacea)** – kalciuminlagringar, ökar med åldern.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sköldkörtel (Glandula thyroidea)
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
- Två lober med istmus, omgivna av tunn kapsel.
|
||||
- Består av **folliklar** fyllda med **kolloid** (tyroglobulin).
|
||||
- **Follikelceller** – kubiska; producerar T₃ och T₄.
|
||||
- **Parafollikulära (C-)celler** – producerar **calcitonin** → sänker blodets Ca²⁺.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- T₃/T₄ ökar metabolism och värmeproduktion.
|
||||
- Calcitonin hämmar benresorption.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Bisköldkörtlar (Glandulae parathyroideae)
|
||||
|
||||
- Fyra små körtlar på baksidan av thyroidea.
|
||||
- Celler:
|
||||
- **Huvudceller (chief cells)** – producerar **parathormon (PTH)** → höjer blodets Ca²⁺.
|
||||
- **Oxyfila celler** – större, eosinofila, oklar funktion.
|
||||
|
||||
### Verkan av PTH
|
||||
- Stimulerar osteoklaster (benresorption).
|
||||
- Ökar Ca²⁺-reabsorption i njure.
|
||||
- Ökar D-vitamin-aktivering → ökad Ca²⁺-absorption i tarm.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Binjurar (Glandulae suprarenales)
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
- Omgivna av bindvävskapsel.
|
||||
- Två delar: **bark (cortex)** och **märg (medulla)**.
|
||||
|
||||
#### Barken – tre zoner
|
||||
| Zon | Hormon | Funktion |
|
||||
|------|---------|----------|
|
||||
| **Zona glomerulosa** | Aldosteron | Na⁺/K⁺-balans (RAAS-system) |
|
||||
| **Zona fasciculata** | Kortisol | Glukokortikoid, metabolism, stressrespons |
|
||||
| **Zona reticularis** | Androgener (DHEA) | Sekundära könskarakteristika |
|
||||
|
||||
#### Märgen
|
||||
- **Kromaffina celler** (modifierade sympatiska neuron).
|
||||
- Producerar **adrenalin och noradrenalin**.
|
||||
- Aktiverar "fight-or-flight"-responsen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Pancreas (Bukspottkörtel)
|
||||
|
||||
### Exokrin del
|
||||
- Serösa acini, enzymsekretion till duodenum.
|
||||
|
||||
### Endokrin del – Langerhanska öar
|
||||
| Celltyp | Hormon | Funktion |
|
||||
|----------|---------|----------|
|
||||
| **Alfa** | Glukagon | Höjer blodsocker (glykogenolys, glukoneogenes) |
|
||||
| **Beta** | Insulin | Sänker blodsocker (glukosupptag) |
|
||||
| **Delta** | Somatostatin | Hämmar insulin och glukagon |
|
||||
| **PP-celler** | Pankreatisk polypeptid | Reglerar exokrin sekretion och magsäckens motilitet |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Gonader (Könskörtlar)
|
||||
|
||||
### Testis
|
||||
- **Leydigceller** (interstitiella) – producerar **testosteron**.
|
||||
- **Sertoliceller** – stödjeceller i tubuli seminiferi; styr spermiebildning via FSH.
|
||||
|
||||
### Ovarium
|
||||
- **Follikelceller** – producerar **östrogen**.
|
||||
- **Gula kroppen (corpus luteum)** – producerar **progesteron** efter ovulation.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Feedback-loopar (exempel)
|
||||
|
||||
- **Hypothalamus** → TRH → **Hypofys** → TSH → **Thyroidea** → T₃/T₄
|
||||
→ negativ feedback på hypothalamus och hypofys.
|
||||
- **Hypothalamus** → CRH → **Hypofys** → ACTH → **Binjurebark** → Kortisol
|
||||
→ negativ feedback.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- Endokrina organ frisätter hormoner direkt till blodet.
|
||||
- Reglering sker via hypofys och hypothalamus.
|
||||
- Thyroidea styr metabolism, parathyroidea reglerar kalcium, binjure reglerar stress och elektrolyter.
|
||||
- Pancreas kontrollerar blodsocker, gonader styr reproduktion.
|
||||
- De flesta system använder negativ feedback för balans.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,180 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
|
||||
- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering.
|
||||
- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop.
|
||||
- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport).
|
||||
- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst.
|
||||
|
||||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epitelens generella egenskaper
|
||||
|
||||
- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen.
|
||||
- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen.
|
||||
- **Avaskulärt** – får näring genom diffusion från underliggande bindväv.
|
||||
- Har **apikal–basal polaritet**:
|
||||
- **Apikal yta** – mot lumen eller utsidan.
|
||||
- **Basal yta** – mot basalmembranet.
|
||||
- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via **cell junctions**.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epitelens huvudfunktioner
|
||||
|
||||
- **Barriär / skydd** (hud, luftvägar)
|
||||
- **Sekretion** (körtlar)
|
||||
- **Absorption** (tarm, njure)
|
||||
- **Transport** (cilierad epitel i luftvägar)
|
||||
- **Filtration** (njure)
|
||||
- **Receptorisk funktion** (smak, lukt, retina)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Cell–cell- och cell–matrixkontakter
|
||||
|
||||
| Typ | Funktion | Lokalisation |
|
||||
|------|-----------|--------------|
|
||||
| **Tight junction (zonula occludens)** | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt |
|
||||
| **Adherens junction (zonula adherens)** | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction |
|
||||
| **Desmosom (macula adherens)** | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt |
|
||||
| **Gap junction** | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt |
|
||||
| **Hemidesmosom** | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt |
|
||||
| **Focal adhesions** | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Cytoskelett och polaritet
|
||||
|
||||
- **Mikrofilament (aktin)** – i mikrovilli och terminal web.
|
||||
- **Mikrotubuli (tubulin)** – stöd för cilier.
|
||||
- **Intermediära filament** – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel).
|
||||
- Apikal yta kan ha specialiseringar:
|
||||
- **Mikrovilli** – ökar yta för absorption (tarm).
|
||||
- **Cilier** – transporterar partiklar (luftvägar).
|
||||
- **Stereocilier** – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Basalmembran
|
||||
|
||||
- Skiljer epitel från underliggande bindväv.
|
||||
- Består av:
|
||||
- **Lamina lucida + lamina densa** (basallamina) – produceras av epitelceller.
|
||||
- **Lamina reticularis** – produceras av underliggande bindväv.
|
||||
- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan.
|
||||
- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Klassificering av epitel
|
||||
|
||||
### Enskiktade epitel
|
||||
|
||||
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|
||||
|------|--------------|----------|
|
||||
| **Enskiktat skivepitel** | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. |
|
||||
| **Enskiktat kubiskt epitel** | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. |
|
||||
| **Enskiktat cylindriskt epitel** | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. |
|
||||
|
||||
### Flerradigt (pseudostratifierat) epitel
|
||||
- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan.
|
||||
- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut.
|
||||
- Ofta cilierat.
|
||||
- Exempel: **respiratoriskt epitel** i trachea och bronker.
|
||||
|
||||
### Flerskiktade epitel
|
||||
|
||||
| Typ | Funktion | Förekomst |
|
||||
|------|-----------|-----------|
|
||||
| **Flerskiktat skivepitel, förhornat** | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. |
|
||||
| **Flerskiktat skivepitel, oförhornat** | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. |
|
||||
| **Flerskiktat kubiskt epitel** | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. |
|
||||
| **Flerskiktat cylindriskt epitel** | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. |
|
||||
| **Övergångsepitel (urotel)** | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epitelets förnyelse
|
||||
|
||||
- Hög cellomsättning.
|
||||
- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt.
|
||||
- Celltiden varierar:
|
||||
- Tarmepitel: 3–5 dagar.
|
||||
- Epidermis: 3–4 veckor.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Körtelepitel
|
||||
|
||||
### Typer av körtlar
|
||||
|
||||
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|
||||
|------|--------------|----------|
|
||||
| **Exokrin** | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. |
|
||||
| **Endokrin** | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. |
|
||||
| **Parakrin** | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. |
|
||||
| **Autokrin** | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Exokrina körtlar – morfologi
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
- **Parenkym** – sekretoriska celler.
|
||||
- **Stroma** – stödjande bindväv.
|
||||
- **Utförsgångar** – leder sekretet till ytan.
|
||||
|
||||
### Indelning
|
||||
|
||||
#### Efter gångsystem
|
||||
- **Enkla körtlar** – en gång (t.ex. svettkörtlar).
|
||||
- **Sammansatta körtlar** – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas).
|
||||
|
||||
#### Efter form
|
||||
- **Tubulär** – rörformad (t.ex. tarmkörtlar).
|
||||
- **Alveolär (acinös)** – säckformad (t.ex. talgkörtlar).
|
||||
- **Tubuloalveolär** – kombination (t.ex. spottkörtlar).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sekretionsmekanismer
|
||||
|
||||
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|
||||
|------|--------------|----------|
|
||||
| **Merokrin** | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. |
|
||||
| **Apokrin** | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. |
|
||||
| **Holokrin** | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sekretens natur
|
||||
|
||||
| Typ | Egenskap | Exempel |
|
||||
|------|-----------|----------|
|
||||
| **Seröst sekret** | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. |
|
||||
| **Muköst sekret** | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. |
|
||||
| **Seromuköst** | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska och histologiska kännetecken
|
||||
|
||||
- **Serösa celler** – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt.
|
||||
- **Mukösa celler** – ljus cytoplasma, platt kärna perifert.
|
||||
- **Myoepiteliala celler** – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran.
|
||||
- **Intercalated duct (skarvstycke)** – låg kubisk, dränerar acini.
|
||||
- **Striated duct (sekretrör)** – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar.
|
||||
- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).
|
||||
- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer.
|
||||
- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion.
|
||||
- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,193 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt.
|
||||
- Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren.
|
||||
- Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum).
|
||||
- Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad).
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Mag-tarmkanalens generella väggstruktur
|
||||
|
||||
Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan:
|
||||
|
||||
| Lager (inifrån → utåt) | Beståndsdelar | Funktion |
|
||||
|-------------------------|----------------|-----------|
|
||||
| **1. Mucosa (slemhinna)** | Epitel, lamina propria, muscularis mucosae | Absorption, sekretion, skydd |
|
||||
| **2. Submucosa** | Bindväv, kärl, Meissners plexus | Stöd, sekretion (körtlar) |
|
||||
| **3. Tunica muscularis** | Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus | Peristaltik |
|
||||
| **4. Serosa / Adventitia** | Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia) | Fixation och glidning |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Munhåla och svalg
|
||||
|
||||
- **Epitel:** flerskiktat oförhornat skivepitel.
|
||||
- **Lamina propria:** lucker bindväv, små spottkörtlar.
|
||||
- **Muskulatur:** tvärstrimmig.
|
||||
- **Specialiserade strukturer:** smaklökar, papiller på tungan.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Esofagus
|
||||
|
||||
| Lager | Kännetecken |
|
||||
|--------|-------------|
|
||||
| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel. |
|
||||
| **Lamina propria** | Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln. |
|
||||
| **Muscularis mucosae** | Tunt, longitudinellt glatt muskellager. |
|
||||
| **Submucosa** | **Esofageala körtlar (mukösa)** för smörjning. |
|
||||
| **Muscularis externa** | Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel. |
|
||||
| **Adventitia/Serosa** | Adventitia proximalt, serosa distalt. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Magsäck (ventrikel)
|
||||
|
||||
### Översikt
|
||||
- Epitel: **enskiktat cylinderepitel** (slemproducerande).
|
||||
- Inga villi, men djupa **foveolae gastricae (gastric pits)**.
|
||||
- Körtlar i lamina propria varierar efter region.
|
||||
|
||||
### Körteltyper per region
|
||||
| Område | Dominerande celltyper | Funktion |
|
||||
|----------|------------------------|-----------|
|
||||
| **Cardia** | Mukösa halsceller | Slemsekretion |
|
||||
| **Corpus/Fundus** | Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler | Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner |
|
||||
| **Antrum/Pylorus** | Mukösa celler, G-celler (gastrin) | Slem och hormonreglering |
|
||||
|
||||
### Celltyper i funduskörtlar
|
||||
| Celltyp | Läge | Funktion |
|
||||
|-----------|------|-----------|
|
||||
| **Mukösa ytceller** | Yta och foveolae | Skyddande slem |
|
||||
| **Mukösa halsceller** | Övre del av körtlar | Slem, skydd |
|
||||
| **Parietalceller** | Mellersta delen | HCl, intrinsic factor |
|
||||
| **Huvudceller (zymogenceller)** | Basalt | Pepsinogen |
|
||||
| **Endokrina celler (t.ex. G-celler)** | Basalt | Gastrin, histamin, somatostatin |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum)
|
||||
|
||||
Gemensamma drag:
|
||||
- **Villi intestinales** – fingerlika utskott (ökar ytan).
|
||||
- **Kryptor (Lieberkühnska körtlar)** – invaginationer mellan villi.
|
||||
- **Mikrovilli** – bildar "brush border".
|
||||
- **Enterocyter** – absorberande celler med mikrovilli.
|
||||
- **Bägarceller** – producerar slem.
|
||||
|
||||
### Skillnader mellan delarna
|
||||
|
||||
| Struktur | Duodenum | Jejunum | Ileum |
|
||||
|-----------|-----------|----------|--------|
|
||||
| **Körtlar i submucosa** | **Brunners körtlar** (alkaliskt sekret) | Saknas | Saknas |
|
||||
| **Villi** | Breda, bladformade | Höga, fingerformade | Korta |
|
||||
| **Peyers plack (lymfatisk vävnad)** | Få | Fler | **Många** |
|
||||
| **Antal bägarceller** | Få | Fler | **Mest** |
|
||||
| **Särskilda kännetecken** | Duodenalkörtlar | Mest typisk absorptionsyta | Lymfatisk funktion |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Tjocktarmen (colon)
|
||||
|
||||
| Lager | Kännetecken |
|
||||
|--------|-------------|
|
||||
| **Epitel** | Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller. |
|
||||
| **Lamina propria** | Rikligt med lymfocyter, plasmaceller. |
|
||||
| **Kryptor** | Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi. |
|
||||
| **Muscularis mucosae** | Tunt glatt muskellager. |
|
||||
| **Muscularis externa** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar **taeniae coli**. |
|
||||
| **Serosa** | Med fettbihang (appendices epiploicae). |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Appendix vermiformis
|
||||
|
||||
- Liknar colon men med mycket **lymfatisk vävnad** i lamina propria och submucosa.
|
||||
- Saknar taeniae coli.
|
||||
- Liten lumen med oregelbunden form.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Rektum och analkanal
|
||||
|
||||
| Del | Epitel | Kännetecken |
|
||||
|------|----------|-------------|
|
||||
| **Rektum** | Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller | Djupa kryptor, rik kärlförsörjning |
|
||||
| **Analkanal (övergång)** | Skivepitel (oförhornat → förhornat) | Venplexa, anal- och hudkörtlar |
|
||||
| **Sfinktrar** | Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur | Kontinensreglering |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Lever (hepar)
|
||||
|
||||
### Histologisk struktur
|
||||
- **Lobulus hepatis**: hexagonal enhet med **v. centralis** i mitten.
|
||||
- **Portatriader** i hörnen:
|
||||
- Gren av **v. portae**, **a. hepatica**, **ductus biliferus**.
|
||||
- Blodflöde:
|
||||
a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior.
|
||||
|
||||
### Celltyper
|
||||
| Cell | Funktion |
|
||||
|-------|-----------|
|
||||
| **Hepatocyter** | Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes |
|
||||
| **Kupfferceller** | Makrofager i sinusoider |
|
||||
| **Ito-celler (stellatceller)** | Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Gallblåsa (vesica fellea)
|
||||
|
||||
- **Epitel:** Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli.
|
||||
- **Ingen submucosa.**
|
||||
- **Muscularis:** oregelbundet glatt muskellager.
|
||||
- Funktion: koncentrerar och lagrar galla.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Pankreas (pancreas)
|
||||
|
||||
| Del | Struktur | Funktion |
|
||||
|------|-----------|-----------|
|
||||
| **Exokrin del** | Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar | Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas) |
|
||||
| **Endokrin del** | Langerhanska öar (ljusa) | Insulin, glukagon, somatostatin |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell
|
||||
|
||||
| Organ | Typiska kännetecken |
|
||||
|--------|--------------------|
|
||||
| **Esofagus** | Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa |
|
||||
| **Ventrikel** | Gastric pits, parietal- och huvudceller |
|
||||
| **Duodenum** | Brunners körtlar i submucosa |
|
||||
| **Jejunum** | Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack |
|
||||
| **Ileum** | Peyers plack, många bägarceller |
|
||||
| **Colon** | Inga villi, raka kryptor, många bägarceller |
|
||||
| **Appendix** | Rikligt med lymfatisk vävnad |
|
||||
| **Lever** | Hexagonala lobuli, centralven, portatriader |
|
||||
| **Gallblåsa** | Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar |
|
||||
| **Pankreas** | Acini + ljusa Langerhanska öar |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska aspekter
|
||||
|
||||
- **Celiaki:** villusatrofi → försämrad absorption.
|
||||
- **Gastrit:** inflammation, parietalcellskada → minskad HCl.
|
||||
- **Ulcerös kolit:** inflammation i colonmukosan.
|
||||
- **Levercirros:** fibros efter kronisk skada.
|
||||
- **Pankreatit:** enzymatisk självdestruktion av vävnad.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar.
|
||||
- Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin.
|
||||
- Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption.
|
||||
- Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller.
|
||||
- Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,131 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå hjärtats uppbyggnad och funktion som pump.
|
||||
- Känna till blodets väg genom hjärtats hålrum och klaffar.
|
||||
- Beskriva hjärtväggens histologiska lager och särskilja dessa i mikroskop.
|
||||
- Redogöra för retledningssystemets komponenter och blodförsörjning.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kapitel 11 och 20, samt Johansson Anatomi.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hjärtats huvudfunktioner
|
||||
- Pumpar blod genom lungkretsloppet (lilla kretsloppet) och systemkretsloppet (stora kretsloppet).
|
||||
- Upprätthåller blodtryck och perfusion av vävnader.
|
||||
- Synkroniserad kontraktion via elektrisk impulsledning (retledningssystem).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Makroskopisk anatomi
|
||||
|
||||
| Struktur | Funktion / Beskrivning |
|
||||
|-----------|-------------------------|
|
||||
| **Atrium dextrum (höger förmak)** | Tar emot syrefattigt blod från v. cava superior/inferior och sinus coronarius. |
|
||||
| **Ventriculus dexter (höger kammare)** | Pumpar blod till lungorna via truncus pulmonalis. |
|
||||
| **Atrium sinistrum (vänster förmak)** | Tar emot syrerikt blod från vv. pulmonales. |
|
||||
| **Ventriculus sinister (vänster kammare)** | Pumpar syrerikt blod till kroppen via aorta. |
|
||||
|
||||
### Klaffar
|
||||
- **Atrioventrikulära klaffar (AV-klaffar):**
|
||||
- Trikuspidal (höger sida)
|
||||
- Mitral/bikuspidal (vänster sida)
|
||||
- **Semilunarklaffar:**
|
||||
- Pulmonalisklaff (till lungartären)
|
||||
- Aortaklaff (till aorta)
|
||||
|
||||
Klaffarna består av **bindvävstäckta veck av endokardium**. De har inga muskler – styrs av tryckskillnader.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hjärtväggen – histologiska lager
|
||||
|
||||
| Lager | Struktur | Funktion |
|
||||
|--------|-----------|-----------|
|
||||
| **Endokardium** | Endotel + subendokardiell bindväv | Klär insidan av hjärtrummen, glatt yta för blodflöde |
|
||||
| **Myokardium** | Tvärstrierad hjärtmuskulatur | Kontraktilt lager, tjockast i vänster kammare |
|
||||
| **Epikardium (viscerala perikardiet)** | Mesotel + bindväv + fett | Yttre beklädnad, minskar friktion |
|
||||
| **Perikardium** | Fibrös och serös säck runt hjärtat | Fixerar hjärtat i thorax och begränsar överfyllnad |
|
||||
|
||||
### Myokardium – cellnivå
|
||||
- **Hjärtmuskelceller (kardiomyocyter)**:
|
||||
- En central kärna.
|
||||
- Tvärstriering.
|
||||
- Förgrenade celler sammanfogade via **glansstrimmor (intercalated discs)**.
|
||||
- **Glansstrimmor** består av:
|
||||
- **Fascia adherens** (förankrar aktin).
|
||||
- **Desmosomer** (mekanisk hållfasthet).
|
||||
- **Gap junctions** (elektrisk koppling).
|
||||
|
||||
### Skillnad mellan atrium och ventrikel
|
||||
- Atrier: tunnare väggar, mindre myokard.
|
||||
- Vänster kammare: kraftigt myokardium, cirkulärt orienterade muskelfibrer.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Retledningssystemet
|
||||
|
||||
### Komponenter
|
||||
1. **Sinusknutan (SA-nod)** – i höger förmak; startar aktionspotential (pacemaker).
|
||||
2. **AV-knutan** – bromsar signalen, möjliggör fyllnad av kammare.
|
||||
3. **His’ bunt** – leder impulsen genom hjärtats bindvävsskelett.
|
||||
4. **Skänklar (crura)** – höger och vänster gren längs septum interventriculare.
|
||||
5. **Purkinjefibrer** – stora, glykogenrika celler som leder impulser snabbt i kammarväggen.
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Säkerställer synkroniserad kontraktion:
|
||||
Först atrier → sedan kamrar.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hjärtats blodförsörjning
|
||||
|
||||
| Kärl | Försörjningsområde |
|
||||
|-------|--------------------|
|
||||
| **A. coronaria dextra (RCA)** | Höger förmak, större delen av höger kammare, AV-knuta |
|
||||
| **A. coronaria sinistra (LCA)** | Vänster förmak, kammare, septum |
|
||||
| **Ramus interventricularis anterior (LAD)** | Främre vägg och septum |
|
||||
| **Ramus circumflexus** | Laterala delen av vänster kammare |
|
||||
|
||||
Venöst avflöde:
|
||||
- **Sinus coronarius** tömmer sig i höger förmak.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hjärtats ledningshistologi
|
||||
|
||||
| Struktur | Histologiskt kännetecken |
|
||||
|-----------|---------------------------|
|
||||
| **Purkinjefibrer** | Stora, ljusa celler, mycket glykogen, belägna subendokardiellt. |
|
||||
| **Myokardium** | Tvärstrierade celler, en kärna, glansstrimmor. |
|
||||
| **Endokardium** | Enkelt skivepitel (endotel) med underliggande bindväv. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Perikardium
|
||||
|
||||
- **Fibröst perikardium**: stark bindväv, begränsar överexpansion.
|
||||
- **Seröst perikardium**:
|
||||
- **Parietalt lager** – fäster mot fibrösa perikardiet.
|
||||
- **Visceralt lager (epikardium)** – täcker hjärtat.
|
||||
- Mellanlagret: **perikardhålan** med serös vätska → minskar friktion.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Blodflödets riktning
|
||||
|
||||
1. V. cava superior / inferior → höger förmak
|
||||
2. Höger kammare → truncus pulmonalis → lungor
|
||||
3. Syrerikt blod → vv. pulmonales → vänster förmak
|
||||
4. Vänster kammare → aorta → systemkretsloppet
|
||||
## Kliniska aspekter
|
||||
|
||||
- **Ischemi / infarkt:** syrebrist p.g.a. kranskärlsocklusion.
|
||||
- **Perikardit:** inflammation i perikardiet → bröstsmärta, vätskeutgjutning.
|
||||
- **Arytmi:** störd impulsledning.
|
||||
- **Hjärtsvikt:** otillräcklig pumpfunktion → venös stas, ödem.
|
||||
- **Klaffsjukdomar:** stenos (förträngning) eller insufficiens (läckage).
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- Hjärtat består av fyra hålrum separerade av klaffar.
|
||||
- Väggen består av endokardium, myokardium och epikardium.
|
||||
- Retledningssystemet styr rytmisk kontraktion.
|
||||
- Hjärtmuskelceller är tvärstrierade, förgrenade och sammankopplade via glansstrimmor.
|
||||
- Försörjs av koronarkärl, regleras av autonoma nervsystemet.
|
||||
@@ -1,178 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå hudens uppbyggnad och funktion.
|
||||
- Kunna identifiera epidermis, dermis, och hudens bilagor (hår, körtlar, naglar) histologiskt.
|
||||
- Känna till skillnader mellan tjock och tunn hud.
|
||||
- Förklara hudens roll i skydd, temperaturreglering och sensorik.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina, kapitel 18.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hudens struktur
|
||||
|
||||
Hud (cutis) består av två huvudlager:
|
||||
|
||||
1. **Epidermis** – ytligt epitel (flerskiktat förhornat skivepitel).
|
||||
2. **Dermis** – underliggande bindväv med kärl, nerver och körtlar.
|
||||
|
||||
Under dermis finns **hypodermis** (subkutan vävnad) som innehåller fett och större kärl.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epidermis
|
||||
|
||||
### Celler
|
||||
- **Keratinceller (keratinocyter)** – huvudcelltyp, bildar hornlager.
|
||||
- **Melanocyter** – producerar melanin i stratum basale.
|
||||
- **Langerhansceller** – antigenpresenterande immunceller i stratum spinosum.
|
||||
- **Merkelceller** – mekanoreceptorer i stratum basale.
|
||||
|
||||
### Lager (från basalt till ytligt)
|
||||
|
||||
| Lager | Huvuddrag | Funktion |
|
||||
|--------|------------|-----------|
|
||||
| **Stratum basale (germinativum)** | Ett lager basala stamceller och melanocyter. | Celldelning, regeneration. |
|
||||
| **Stratum spinosum** | Flera lager keratinocyter, desmosomer synliga ("taggcellslager"). | Mekanisk styrka. |
|
||||
| **Stratum granulosum** | Celler med keratohyalina granula och lamellära kroppar. | Keratinisering och vattenbarriär. |
|
||||
| **Stratum lucidum** | Tunt, genomskinligt lager, bara i tjock hud (handflata, fotsula). | Skydd, täthet. |
|
||||
| **Stratum corneum** | Döda keratiniserade celler utan kärna. | Mekaniskt skydd, barriär mot vätskeförlust. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Epidermala specialstrukturer
|
||||
|
||||
### Keratinisering
|
||||
- Celler vandrar från basallagret till ytan (~4 veckor).
|
||||
- Fyllda med keratin → cellkärna och organeller försvinner.
|
||||
|
||||
### Melaninproduktion
|
||||
- Melanocyter producerar melanin i melanosomer.
|
||||
- Melanin överförs till keratinocyter.
|
||||
- Skyddar mot UV-strålning.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Dermis
|
||||
|
||||
Består av två lager:
|
||||
|
||||
| Lager | Vävnadstyp | Funktion |
|
||||
|--------|-------------|-----------|
|
||||
| **Stratum papillare** | Lucker bindväv med kapillärer och nervändar. | Näring, känsel. |
|
||||
| **Stratum reticulare** | Tät oregelbunden bindväv med kollagen typ I och elastin. | Mekanisk styrka, elasticitet. |
|
||||
|
||||
**Hudpapiller** – fingerliknande utskott i gränsen mellan dermis och epidermis → ökar ytan för näringsutbyte.
|
||||
|
||||
**Rikligt innerverad** med sensoriska receptorer: Meissners korpusklar (beröring), Pacinis korpusklar (tryck, vibration).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hypodermis (subcutis)
|
||||
|
||||
- Lucker bindväv och fettväv.
|
||||
- Förbinder huden till underliggande vävnader.
|
||||
- Innehåller större blodkärl, nerver och svettkörtlarnas djupa delar.
|
||||
- Viktig för värmeisolering och stötdämpning.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hudens bilagor (derivata)
|
||||
|
||||
### Hår (pili)
|
||||
- Bildas från epidermala invaginationer (hårfolliklar).
|
||||
- Hårfollikeln består av:
|
||||
- **Inre och yttre epiteliala skidan** (från epidermis).
|
||||
- **Dermal papill** med kärl och fibroblaster.
|
||||
- **Matrixceller** vid hårroten prolifererar → hårstrå bildas.
|
||||
- **M. arrector pili** (glatt muskel) fäster till hårfollikeln – ”gåshud”.
|
||||
|
||||
**Hårtyper:**
|
||||
- Terminalhår (tjockt, pigmenterat – huvud, skägg).
|
||||
- Vellushår (tunt, icke-pigmenterat – större delen av kroppen).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Körtlar
|
||||
|
||||
#### Talgkörtlar (glandulae sebaceae)
|
||||
- Holokrin sekretion: cellen dör och blir en del av sekretet.
|
||||
- Producerar **sebum** (fettrikt, smörjer hår och hud).
|
||||
- Oftast associerade med hårfolliklar.
|
||||
|
||||
#### Svettkörtlar (glandulae sudoriferae)
|
||||
- Två typer:
|
||||
- **Eccrina (merokrina)** – hela kroppen; utsöndrar vatten, NaCl; temperaturreglering.
|
||||
- **Apokrina** – i axiller, genitalier; proteinrikt sekret, aktiveras vid pubertet.
|
||||
- Sekretorisk del: enkla rör i dermis.
|
||||
- Utförsgång: flerskiktat kubiskt epitel som mynnar på hudytan.
|
||||
|
||||
#### Doftkörtlar (modifierade apokrina)
|
||||
- T.ex. axillkörtlar, cerumenkörtlar i örat.
|
||||
|
||||
#### Bröstkörtlar (glandulae mammae)
|
||||
- Modifierade apokrina körtlar.
|
||||
- Lobulerad struktur; aktiv körtel under laktation med sekretoriska alveoler.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Naglar
|
||||
- Bildas av hårt keratin.
|
||||
- **Nagelmatrix** – tillväxtzon under nagelroten.
|
||||
- **Nagelbädd** – epitel under nagelplattan.
|
||||
- **Nagelband (cuticula)** – skyddar mot infektion.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Skillnad mellan tjock och tunn hud
|
||||
|
||||
| Egenskap | Tjock hud | Tunn hud |
|
||||
|-----------|------------|-----------|
|
||||
| Stratum lucidum | Närvarande | Saknas |
|
||||
| Hår | Saknas | Finns |
|
||||
| Talgkörtlar | Saknas | Finns |
|
||||
| Svettkörtlar | Rikligt | Färre |
|
||||
| Förekomst | Handflator, fotsulor | Övriga kroppen |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sensoriska strukturer i huden
|
||||
|
||||
| Receptor | Funktion | Lokalisation |
|
||||
|-----------|-----------|---------------|
|
||||
| **Merkelcell** | Tryck, beröring | Stratum basale |
|
||||
| **Meissners korpuskel** | Lätt beröring, vibration | Papillära dermis |
|
||||
| **Pacinis korpuskel** | Tryck, vibration | Djupt i dermis, hypodermis |
|
||||
| **Ruffinis korpuskel** | Sträckning | Djup dermis |
|
||||
| **Fria nervändar** | Smärta, temperatur | Epidermis, dermis |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hudens funktioner
|
||||
|
||||
- **Skydd** mot mekanisk och kemisk påverkan.
|
||||
- **Barriär** mot mikroorganismer och UV-strålning.
|
||||
- **Reglering** av temperatur och vätskeförlust.
|
||||
- **Sensorisk perception** (beröring, tryck, smärta, temperatur).
|
||||
- **Immunförsvar** (Langerhansceller).
|
||||
- **Vitamin D-syntes** vid UV-exponering.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska aspekter
|
||||
|
||||
- **Psoriasis** – hyperproliferation av keratinocyter.
|
||||
- **Eksem** – inflammation i epidermis.
|
||||
- **Acne** – inflammerade talgkörtlar.
|
||||
- **Malignt melanom** – cancer i melanocyter.
|
||||
- **Basaliom / skivepitelcancer** – cancer i epidermala celler.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Huden består av epidermis (epitel) och dermis (bindväv), med hypodermis som underlag.
|
||||
- Epidermis har fem lager i tjock hud, fyra i tunn hud.
|
||||
- Viktiga bilagor: hår, körtlar och naglar.
|
||||
- Huden fungerar som skydd, sensoriskt organ och reglerare av kroppens miljö.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,2 +0,0 @@
|
||||
|
||||
Se [[M]]
|
||||
@@ -1,183 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå anatomi och histologi för kvinnliga urinvägar och könsorgan.
|
||||
- Kunna identifiera strukturer mikroskopiskt och relatera till funktion.
|
||||
- Förstå hormonella cykler och hur de påverkar epitel och vävnad.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## URINVÄGAR (Kvinnlig)
|
||||
|
||||
### Urinblåsa (Vesica urinaria)
|
||||
- Vägg uppbyggd av samma lager som hos mannen:
|
||||
- **Mucosa:** övergångsepitel (**urotel**) med paraplyceller.
|
||||
- **Lamina propria:** lucker bindväv, elastisk.
|
||||
- **Muscularis (detrusormuskeln):** tre lager glatt muskulatur.
|
||||
- **Serosa/adventitia:** peritoneum på övre ytan, bindväv lateralt.
|
||||
- **Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretermynningar och uretra.
|
||||
- Funktion: lagring och tömning av urin (kontrolleras via autonoma reflexer).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Urethra feminina
|
||||
| Segment | Epitel | Kännetecken |
|
||||
|----------|----------|--------------|
|
||||
| **Proximalt (nära blåsan)** | Övergångsepitel (urotel) | Liknar urinblåsans slemhinna |
|
||||
| **Mellansegment** | Pseudostratifierat eller cylindriskt epitel | Mukösa körtlar (uretralkörtlar) |
|
||||
| **Distalt (mot mynningen)** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Liknar vaginalt epitel |
|
||||
|
||||
- Kort (≈4 cm), rak, slutar i **vestibulum vaginae**.
|
||||
- Omgiven av **venplexa** och glatt muskulatur.
|
||||
- Körtlar (Skene/parauretrala) motsvarar manliga prostatakörtlar.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## INRE KÖNSORGAN
|
||||
|
||||
### Ovarium (äggstock)
|
||||
|
||||
#### Struktur
|
||||
- **Yta:** germinalepitel (enskiktat kubiskt).
|
||||
- **Tunica albuginea:** tunn bindväv under ytan.
|
||||
- **Cortex:** folliklar i olika stadier av utveckling.
|
||||
- **Medulla:** kärl, nerver och lucker bindväv.
|
||||
|
||||
#### Follikelutveckling
|
||||
| Stadie | Kännetecken |
|
||||
|----------|-------------|
|
||||
| **Primordialfollikel** | Oocyt + platt follikelcell |
|
||||
| **Primärfollikel** | Kubiskt epitel, zona pellucida |
|
||||
| **Sekundärfollikel** | Flera lager granulosaceller, antrum bildas |
|
||||
| **Graafsk (mogen) follikel** | Stort antrum, cumulus oophorus med oocyt |
|
||||
| **Corpus luteum** | Luteinceller, progesteronproduktion |
|
||||
| **Corpus albicans** | Ärrvävnad efter luteumdegeneration |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Tuba uterina (äggledare)
|
||||
|
||||
#### Makroanatomi
|
||||
- Fyra delar: **infundibulum**, **ampulla**, **isthmus**, **pars uterina**.
|
||||
- Öppen mot bukhålan vid infundibulum (fimbriae).
|
||||
|
||||
#### Histologi
|
||||
| Lager | Beskrivning |
|
||||
|--------|--------------|
|
||||
| **Mucosa** | Veckad (plicae), enskiktat cylinderepitel med **cilierade och sekretoriska celler**. |
|
||||
| **Muscularis** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt glatt muskellager. |
|
||||
| **Serosa** | Tunnt mesotel (peritoneum). |
|
||||
|
||||
**Cilierade celler:** transporterar oocyten.
|
||||
**Sekretoriska celler:** näringsrikt sekret för spermier och zygot.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Uterus (livmoder)
|
||||
|
||||
#### Vägglager
|
||||
| Lager | Huvudkomponenter |
|
||||
|--------|------------------|
|
||||
| **Endometrium** | Ytepitel (cylindriskt) + körtlar och stroma |
|
||||
| **Myometrium** | Tre lager glatt muskulatur (tjockt) |
|
||||
| **Perimetrium** | Serosa (visceralt peritoneum) |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
#### Endometriumets cykler
|
||||
|
||||
| Fas | Tid | Histologiska drag | Hormon |
|
||||
|------|------|--------------------|---------|
|
||||
| **Menstruationsfas** | Dag 1–4 | Funktionella lagret nekrotiseras, blödning | Minskade östrogen/progesteron |
|
||||
| **Proliferationsfas** | Dag 5–14 | Raka körtlar, tät stroma | Östrogen (follikelfas) |
|
||||
| **Sekretorisk fas** | Dag 15–28 | Slingriga körtlar, vakuoler, spiralartärer | Progesteron (lutealfas) |
|
||||
|
||||
- **Endometriekörtlar:** raka → slingriga → sekretoriska.
|
||||
- **Spiralartärer:** försörjer funktionella lagret, styrs av hormoner.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Cervix uteri
|
||||
|
||||
| Region | Epitel | Funktion |
|
||||
|---------|----------|-----------|
|
||||
| **Endocervix** | Enskiktat cylindriskt epitel med körtlar | Producerar sekret som varierar under cykeln |
|
||||
| **Ectocervix (portio vaginalis)** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Tåligt, skyddande |
|
||||
| **Transformationszon** | Gräns mellan cylinderepitel och skivepitel | Vanlig plats för dysplasi och HPV-infektion |
|
||||
|
||||
**Cervixkörtlar:** producerar mucus – tunnare vid ovulation, segare vid lutealfas.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Vagina
|
||||
|
||||
| Lager | Struktur / Funktion |
|
||||
|--------|----------------------|
|
||||
| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel, glykogenrikt → ger sur miljö via laktobaciller |
|
||||
| **Lamina propria** | Lucker bindväv, rik på elastin och kärl |
|
||||
| **Muscularis** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt glatt muskulatur |
|
||||
| **Adventitia** | Bindväv med venplexa |
|
||||
|
||||
Ingen körtel i väggen – fukt från cervix och Bartholinis körtlar.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## YTTRE KÖNSORGAN (Vulva)
|
||||
|
||||
| Struktur | Epitel | Funktion |
|
||||
| ---------------------- | --------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------- |
|
||||
| **Labia majora** | Hud med hår, talg- och svettkörtlar | Skydd |
|
||||
| **Labia minora** | Tunn hud, rik vaskularisering, ingen hårväxt | Skydd, sensorik |
|
||||
| **Clitoris** | Erektil vävnad (corpora cavernosa) + sensoriska nervändar | Sexuell känsel |
|
||||
| **Vestibulum vaginae** | Flerskiktat skivepitel | Innehåller körtlar (Bartholinis, Skene) för smörjning |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hormonell reglering (sammanfattning)
|
||||
|
||||
| Hormon | Produceras av | Huvudfunktion |
|
||||
|----------|----------------|----------------|
|
||||
| **FSH** | Adenohypofysen | Stimulerar follikelutveckling |
|
||||
| **LH** | Adenohypofysen | Utlöser ovulation, bildar corpus luteum |
|
||||
| **Östrogen** | Granulosaceller, corpus luteum | Proliferation av endometrium |
|
||||
| **Progesteron** | Corpus luteum | Sekretorisk fas, förbereder implantation |
|
||||
| **Inhibin** | Granulosaceller | Hämmar FSH |
|
||||
| **Oxytocin** | Neurohypofysen | Uteruskontraktion, mjölkutdrivning |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Histologisk identifiering
|
||||
|
||||
| Struktur | Typiska kännetecken |
|
||||
|-----------|--------------------|
|
||||
| **Ovarium** | Folliklar i olika stadier, germinalepitel |
|
||||
| **Tuba uterina** | Cilierat cylinderepitel, veckad mucosa |
|
||||
| **Uterus – proliferativ fas** | Raka körtlar, kompakt stroma |
|
||||
| **Uterus – sekretorisk fas** | Slingriga körtlar, vakuoler |
|
||||
| **Cervix** | Cylinderepitel → skivepitel i portio |
|
||||
| **Vagina** | Skivepitel, ingen körtel, rik kärlförsörjning |
|
||||
| **Labia minora** | Tunn hud, elastisk vävnad, ingen hårväxt |
|
||||
| **Clitoris** | Erektil vävnad, sensoriska nervändar |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska kopplingar
|
||||
|
||||
- **HPV-infektion:** kan orsaka cervixdysplasi i transformationszonen.
|
||||
- **Endometrios:** ektopisk tillväxt av endometrievävnad utanför uterus.
|
||||
- **Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS):** anovulation, hormonrubbning.
|
||||
- **Myom:** godartade tumörer i myometriet.
|
||||
- **Cystocele:** urinblåsan buktar mot vagina vid svag bäckenbotten.
|
||||
- **Atrofisk vaginit:** efter menopaus – minskat östrogen, tunnare epitel.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- Kvinnliga urinvägar: urotel proximalt → skivepitel distalt.
|
||||
- Ovarium: folliklar utvecklas och ovulerar; corpus luteum producerar progesteron.
|
||||
- Tuba uterina: cilierade celler transporterar oocyt och zygot.
|
||||
- Uterus: endometrium genomgår hormonstyrda cykler.
|
||||
- Cervix och vagina: epitel varierar med funktion och hormonell påverkan.
|
||||
- Yttre genitalia består av skyddande och sensoriska strukturer.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,164 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå lymfatiska systemets struktur och funktion.
|
||||
- Känna igen primära och sekundära lymfoida organ histologiskt.
|
||||
- Redogöra för celltyper och cirkulation av lymfa och immunceller.
|
||||
- Förklara hur immunrespons initieras i lymfoid vävnad.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kap. 14–15.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Lymfatiska systemet – översikt
|
||||
|
||||
### Huvudfunktioner
|
||||
- Filtrerar vätska från vävnader tillbaka till blodet.
|
||||
- Transporterar fett (via lymfkärl i tarmen).
|
||||
- Deltar i kroppens immunförsvar.
|
||||
|
||||
### Komponenter
|
||||
- **Lymfkärl** – leder lymfa från vävnader till vensystemet.
|
||||
- **Lymfoida organ**:
|
||||
- **Primära**: Thymus, benmärg (produktion och mognad av lymfocyter).
|
||||
- **Sekundära**: Lymfknutor, mjälte, tonsiller, MALT (aktivering av immunceller).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Lymfkärl
|
||||
|
||||
- Tunnväggiga kärl som börjar **blint** i vävnad.
|
||||
- Har **klaffar** → förhindrar backflöde.
|
||||
- Lymfa passerar via **lymfknutor** för filtrering.
|
||||
- Tömmer sig i:
|
||||
- **Ductus thoracicus** (vänster sida)
|
||||
- **Ductus lymphaticus dexter** (höger sida)
|
||||
→ tömning i venvinkeln (v. subclavia + v. jugularis).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Celler i lymfatisk vävnad
|
||||
|
||||
| Celltyp | Funktion |
|
||||
|----------|-----------|
|
||||
| **B-lymfocyter** | Antikroppsproduktion, differentieras till plasmaceller. |
|
||||
| **T-lymfocyter** | Cellmedierad immunitet, cytotoxiska och regulatoriska funktioner. |
|
||||
| **Makrofager** | Fagocytos och antigenpresentation. |
|
||||
| **Dendritiska celler** | Professionella antigenpresenterande celler. |
|
||||
| **Retikulära celler** | Bygger upp stroma (retikulär vävnad) i organen. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Primära lymfoida organ
|
||||
|
||||
### Benmärg
|
||||
- Ursprung för alla blod- och immunceller.
|
||||
- Mognadsplats för **B-celler**.
|
||||
- Stromat består av retikulär bindväv och stödjeceller.
|
||||
|
||||
### Thymus
|
||||
- Lokaliserad i främre mediastinum.
|
||||
- Funktion: mognad och selektion av **T-lymfocyter**.
|
||||
|
||||
#### Struktur
|
||||
- **Kapsel** med **trabekler** → indelar i lobuli.
|
||||
- Varje lobul har:
|
||||
- **Cortex (bark)** – tät av T-lymfocyter (thymocyter).
|
||||
- **Medulla (märg)** – ljusare, innehåller **Hassals kroppar** (koncentriska epitelioretikulära celler).
|
||||
- Saknar lymffolliklar och germinalcentra.
|
||||
|
||||
#### Funktion
|
||||
- **Positiv selektion:** T-celler som känner igen MHC överlever.
|
||||
- **Negativ selektion:** autoreaktiva T-celler elimineras.
|
||||
- Involution efter pubertet (ersätts delvis av fett).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sekundära lymfoida organ
|
||||
|
||||
### Lymfknuta (Nodus lymphaticus)
|
||||
|
||||
#### Struktur
|
||||
- Omgiven av bindvävskapsel med **trabekler**.
|
||||
- Indelad i:
|
||||
- **Cortex:** yttre del med **lymfolliklar (B-celler)**.
|
||||
- **Paracortex:** inre del, domineras av **T-celler**.
|
||||
- **Medulla:** märgsträngar och **märgsinus** med makrofager.
|
||||
- Lymfa flödar:
|
||||
1. In via **afferenta kärl** till **randsinus**.
|
||||
2. Genom **trabekel- och märgsinus**.
|
||||
3. Ut via **efferent kärl** vid hilus.
|
||||
|
||||
#### Funktion
|
||||
- Filtrerar lymfa innan den återförs till blodet.
|
||||
- Aktiverar B- och T-lymfocyter vid antigenexponering.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Mjälte (Lien)
|
||||
|
||||
#### Struktur
|
||||
- Omgiven av kapsel med **trabekler**.
|
||||
- Stroma av **retikulär bindväv**.
|
||||
- Två områden:
|
||||
- **Vit pulpa:** kring **centralartär (PALS)**, innehåller T-celler; perifert B-cellzonen (folliklar).
|
||||
- **Röd pulpa:** **sinusoider** och **mjältsträngar (Billroths strängar)** med makrofager, erytrocyter, plasmaceller.
|
||||
|
||||
#### Funktion
|
||||
- Filtrerar blod (inte lymfa).
|
||||
- Bryter ned gamla erytrocyter och trombocyter.
|
||||
- Lagrar järn och blodplättar.
|
||||
- Initierar immunsvar mot blodburna antigen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Tonsiller
|
||||
|
||||
- Ansamlingar av lymfoid vävnad under epitel i mun och svalg.
|
||||
- Saknar afferenta lymfkärl men har efferenta.
|
||||
|
||||
| Typ | Epitel | Förekomst |
|
||||
|------|----------|-----------|
|
||||
| **Tonsilla palatina** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Svalg, halsmandlar |
|
||||
| **Tonsilla lingualis** | Flerskiktat skivepitel | Tungans bakre del |
|
||||
| **Tonsilla pharyngea (adenoid)** | Flerradigt cylinderepitel med cilier | Nasofarynx |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### MALT – Mukosaassocierad lymfoid vävnad
|
||||
|
||||
- Lymfoid vävnad i slemhinnor: tarm, luftvägar, urogenitalorgan.
|
||||
- Inkluderar **Peyers plack** (ileum), tonsiller och appendix.
|
||||
- Funktion: lokal immunövervakning och antikroppsproduktion (IgA).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Histologiska kännetecken
|
||||
|
||||
| Organ | Kännetecken | Celltyp som dominerar |
|
||||
|--------|--------------|-----------------------|
|
||||
| **Thymus** | Cortex mörk, medulla ljus; Hassals kroppar | T-lymfocyter |
|
||||
| **Lymfknuta** | Folliklar (B-celler), paracortex (T-celler), sinus | B- och T-lymfocyter |
|
||||
| **Mjälte** | Vit/röd pulpa, centralartär i vit pulpa | Lymfocyter, makrofager |
|
||||
| **Tonsill** | Epitelöverdrag, kryptor, folliklar | B-lymfocyter |
|
||||
| **Peyers plack** | I ileum, under epitel, M-celler | B-celler |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska kopplingar
|
||||
|
||||
- **Lymfom:** malign proliferation av lymfocyter.
|
||||
- **Splenomegali:** förstorad mjälte (infektion, hemolys, tumör).
|
||||
- **DiGeorge-syndrom:** avsaknad av thymus → brist på T-celler.
|
||||
- **Autoimmunitet:** bristande negativ selektion av T-celler.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Lymfsystemet filtrerar vävnadsvätska och medierar immunsvar.
|
||||
- Primära organ: thymus och benmärg.
|
||||
- Sekundära organ: lymfknutor, mjälte, tonsiller, MALT.
|
||||
- Celler: B- och T-lymfocyter, makrofager, dendritiska celler.
|
||||
- Mjälte filtrerar blod, lymfknutor filtrerar lymfa.
|
||||
- T-lymfocyter mognar i thymus; B-lymfocyter i benmärg.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,174 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå mag-tarmkanalens (GI-kanalens) anatomi och huvudfunktioner.
|
||||
- Känna till organens läge, blodförsörjning, innervation och lymfdränage.
|
||||
- Redogöra för sväljnings-, peristaltik- och tarmrörelsers principer.
|
||||
|
||||
*Källa: Gray’s Anatomy for Students, Ross & Pawlina kap. 16.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Översikt
|
||||
|
||||
Mag-tarmkanalen sträcker sig från munhåla till anus:
|
||||
|
||||
**Munhåla → Svalg → Matstrupe → Magsäck → Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) → Tjocktarm (colon) → Rektum → Anus**
|
||||
|
||||
Associerade organ: **spottkörtlar, lever, gallblåsa, pancreas**.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Munhåla (Cavitas oris)
|
||||
|
||||
- **Läppar** – hud, muskulatur (m. orbicularis oris), mukosa.
|
||||
- **Tunga** – skelettmuskel, täckt av flerskiktat skivepitel.
|
||||
- **Papiller:** filiforma (mekaniska), fungiforma, circumvallata, foliata.
|
||||
- **Smaklökar** i fungiforma och vallata papiller.
|
||||
- **Tänder:** 20 mjölk, 32 permanenta.
|
||||
- **Spottkörtlar:**
|
||||
- Glandula parotis (serös)
|
||||
- Glandula submandibularis (seromukös)
|
||||
- Glandula sublingualis (mukös dominerad)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Svalg (Pharynx)
|
||||
|
||||
- Förbinder munhåla med esofagus.
|
||||
- Delar: nasopharynx, oropharynx, laryngopharynx.
|
||||
- Epitel:
|
||||
- Flerradigt cylinderepitel i nasopharynx.
|
||||
- Flerskiktat oförhornat skivepitel i oro- och laryngopharynx.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Matstrupe (Esophagus)
|
||||
|
||||
- Ca 25 cm lång.
|
||||
- Läge: bakom trachea, genom diafragma vid Th10.
|
||||
- Epitel: flerskiktat oförhornat skivepitel.
|
||||
- Övre 1/3 skelettmuskel, nedre 2/3 glatt muskulatur.
|
||||
- Sfinktrar:
|
||||
- **Övre esofagussfinktern (UES)** – m. cricopharyngeus.
|
||||
- **Nedre esofagussfinktern (LES)** – vid cardia.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Magsäck (Ventriculus, Gaster)
|
||||
|
||||
### Indelning
|
||||
| Del | Funktion |
|
||||
|------|-----------|
|
||||
| **Cardia** | Övergång esofagus–ventrikel. |
|
||||
| **Fundus** | Gasficka, lagring. |
|
||||
| **Corpus** | Huvuddel, syrasekretion. |
|
||||
| **Antrum** | Blandning, gastrinproduktion. |
|
||||
| **Pylorus** | Sfinkter mot duodenum. |
|
||||
|
||||
### Funktioner
|
||||
- Lagring, mekanisk bearbetning och kemisk nedbrytning (HCl, pepsin).
|
||||
- Utsöndring av intrinsic factor (B12-upptag).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Tunntarm (Intestinum tenue)
|
||||
|
||||
### Delar
|
||||
1. **Duodenum** – ca 25 cm; mottar galla och bukspott.
|
||||
2. **Jejunum** – ca 2,5 m; huvudsaklig absorption.
|
||||
3. **Ileum** – ca 3,5 m; innehåller Peyers plack.
|
||||
|
||||
### Funktioner
|
||||
- Nedbrytning av näringsämnen och absorption av vatten, elektrolyter, vitaminer.
|
||||
|
||||
### Blodförsörjning
|
||||
- **A. mesenterica superior** (för duodenum distalt → ileum).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Tjocktarm (Intestinum crassum)
|
||||
|
||||
### Delar
|
||||
- **Cecum** med appendix vermiformis.
|
||||
- **Colon ascendens, transversum, descendens, sigmoideum.**
|
||||
- **Rektum och anus.**
|
||||
|
||||
### Kännetecken
|
||||
- Saknar villi.
|
||||
- Har **taeniae coli** (längsgående muskelband).
|
||||
- **Haustra coli** (påsar).
|
||||
- **Appendices epiploicae** (fettbihang).
|
||||
|
||||
### Funktion
|
||||
- Absorption av vatten och elektrolyter.
|
||||
- Bildning och lagring av feces.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Lever (Hepar)
|
||||
|
||||
- Viktigaste metabola organet.
|
||||
- Producerar galla, reglerar näringsämnen, avgiftar blod.
|
||||
- Fyra lober: dexter, sinister, caudatus, quadratus.
|
||||
- Blodflöde:
|
||||
- **V. portae** (75 %, näringsrikt från tarm)
|
||||
- **A. hepatica propria** (25 %, syrerikt)
|
||||
- Avflöde via **v. hepatica → v. cava inferior**.
|
||||
- Galla → **ductus hepaticus communis → ductus choledochus → duodenum**.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Gallblåsa (Vesica fellea)
|
||||
|
||||
- Lagrar och koncentrerar galla.
|
||||
- Kontraheras vid CCK-stimulering.
|
||||
- Histologiskt: enkelskiktat cylinderepitel med mikrovilli, kraftigt veckad vägg.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Bukspottkörtel (Pancreas)
|
||||
|
||||
- Retroperitoneal, bakom magsäcken.
|
||||
- **Exokrin del:** acini → pankreasgång → duodenum (enzymer).
|
||||
- **Endokrin del:** Langerhanska öar (insulin, glukagon).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Rektum och Anus
|
||||
|
||||
- Rektum lagrar feces.
|
||||
- Epitel: cylindriskt → skivepitel vid anus.
|
||||
- Sfinktrar:
|
||||
- **Inre sfinkter:** glatt muskulatur.
|
||||
- **Yttre sfinkter:** skelettmuskel (viljestyrd).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kärlförsörjning – översikt
|
||||
|
||||
| Område | Artär | Ven | Lymfa |
|
||||
|---------|-------|-----|-------|
|
||||
| Foregut | A. coeliaca | V. portae | Coeliaka lymfknutor |
|
||||
| Midgut | A. mesenterica superior | V. portae | Mesenteriska knutor |
|
||||
| Hindgut | A. mesenterica inferior | V. portae | Mesenteriska knutor |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Innervation
|
||||
|
||||
| Del | Parasympatisk | Sympatisk |
|
||||
|------|----------------|------------|
|
||||
| Foregut | N. vagus | Ganglion coeliacum |
|
||||
| Midgut | N. vagus | Ganglion mesentericum sup. |
|
||||
| Hindgut | Nn. splanchnici pelvici (S2-S4) | Ganglion mesentericum inf. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Mag-tarmkanalen består av ett sammanhängande rör från mun till anus.
|
||||
- Organen har gemensam väggstruktur men varierande specialisering.
|
||||
- Huvudfunktioner: digestion, absorption, transport, utsöndring.
|
||||
- Blodförsörjningen sker segmentvis (coeliaka, mesenterica sup/inf).
|
||||
- Parasympatikus stimulerar, sympatikus hämmar motilitet.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,200 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå anatomi och histologi för manliga urinvägar och könsorgan.
|
||||
- Kunna identifiera testis, epididymis, sädesledare, prostata och penis mikroskopiskt.
|
||||
- Redogöra för spermatogenes och de stödjande cellernas funktion.
|
||||
- Förstå körtelorganens struktur och sekretionens roll i ejakulatet.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## URINVÄGAR (Manlig)
|
||||
|
||||
### Urinblåsa (Vesica urinaria)
|
||||
- Samma uppbyggnad som hos kvinnan:
|
||||
- **Mucosa:** övergångsepitel (urotel).
|
||||
- **Muscularis:** tre lager glatt muskulatur (detrusor).
|
||||
- **Trigonum vesicae:** triangulärt område mellan uretärmynningar och uretra.
|
||||
- Hos män ligger **prostata** direkt under blåsan.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Urethra masculina
|
||||
|
||||
Totallängd: ca 20 cm, uppdelad i tre huvuddelar:
|
||||
|
||||
| Del | Epitel | Kännetecken |
|
||||
|------|----------|-------------|
|
||||
| **Pars prostatica** | Övergångsepitel (urotel) | Prostatakörtelns gångar mynnar här |
|
||||
| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern (skelettmuskel) |
|
||||
| **Pars spongiosa (penila uretra)** | Pseudostratifierat → flerskiktat skivepitel distalt | Körtlar av Littre i väggen, omsluten av corpus spongiosum |
|
||||
|
||||
Funktion: passage för både urin och sperma.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## INRE KÖNSORGAN
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Testis (testikel)
|
||||
|
||||
#### Makroskopi
|
||||
- Omgiven av **tunica albuginea** (tät bindväv).
|
||||
- Delas i lobuli med **tubuli seminiferi contorti**.
|
||||
- Mellan lobuli finns **interstitiella Leydigceller** (testosteronproduktion).
|
||||
|
||||
#### Mikroskopisk struktur
|
||||
| Struktur | Celltyp / Funktion |
|
||||
|-----------|--------------------|
|
||||
| **Tubuli seminiferi** | Spermatogenes; innehåller Sertoli- och spermatogena celler |
|
||||
| **Rete testis** | Kanalsystem i mediastinum testis; platt epitel |
|
||||
| **Ductuli efferentes** | Förbinder testis med epididymis; cilierade och icke-cilierade celler |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Spermatogenes
|
||||
|
||||
#### Översikt
|
||||
Sker från basalmembranet mot lumen i tubuli seminiferi (≈70 dagar).
|
||||
|
||||
| Celltyp | Läge | Funktion |
|
||||
|-----------|-------|-----------|
|
||||
| **Spermatogonier (A/B)** | Basalt | Stamceller, mitos |
|
||||
| **Primära spermatocyter** | Mellanlager | Meios I, lång profas |
|
||||
| **Sekundära spermatocyter** | Ovanför primära | Kortlivade, meios II |
|
||||
| **Spermatider** | Nära lumen | Differentieras till spermier |
|
||||
| **Spermier** | Fria i lumen | Mogna i epididymis |
|
||||
|
||||
**Sertoliceller:** stöd, näring, fagocytos, bildar **blod–testis-barriären**, utsöndrar **inhibin** och **ABP**.
|
||||
**Leydigceller:** eosinofila, producerar testosteron.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Epididymis (bitestikel)
|
||||
|
||||
| Lager / Egenskap | Beskrivning |
|
||||
|-------------------|--------------|
|
||||
| **Epitel** | Pseudostratifierat cylinderepitel med **långa stereocilier** |
|
||||
| **Lumen** | Innehåller spermier |
|
||||
| **Muskelvägg** | Glatt muskulatur – peristaltik |
|
||||
| **Funktion** | Spermier mognar, lagras och blir motila |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Ductus deferens (sädesledare)
|
||||
|
||||
| Lager | Struktur / Funktion |
|
||||
|--------|----------------------|
|
||||
| **Epitel** | Pseudostratifierat cylinderepitel med stereocilier |
|
||||
| **Lamina propria** | Elastisk bindväv |
|
||||
| **Muscularis** | Tre kraftiga lager glatt muskulatur (L–C–L) |
|
||||
| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver |
|
||||
|
||||
Funktion: transport av spermier vid ejakulation (kraftiga kontraktioner).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Vesicula seminalis (sädesblåsa)
|
||||
|
||||
| Egenskap | Beskrivning |
|
||||
|-----------|-------------|
|
||||
| **Slemhinna** | Kraftigt veckad, pseudostratifierat epitel |
|
||||
| **Sekret** | Fruktosrikt, basiskt, visköst – näring till spermier |
|
||||
| **Muskulatur** | Två lager glatt muskulatur, tömmer vid ejakulation |
|
||||
| **Funktion** | Producerar ~60 % av ejakulatvolymen |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Prostata
|
||||
|
||||
#### Struktur
|
||||
- Består av 30–50 tubuloalveolära körtlar i fibromuskulär vävnad.
|
||||
- Epitel: kubiskt–cylindriskt, ofta tvåskiktat.
|
||||
- Körtellumen innehåller **corpora amylacea** (koncentriska, eosinofila kroppar).
|
||||
|
||||
#### Zoner
|
||||
| Zon | Placering | Klinisk betydelse |
|
||||
|------|------------|-------------------|
|
||||
| **Perifer zon** | Bakre del | Vanligast plats för cancer |
|
||||
| **Transitionzon** | Kring uretra | Vanligast plats för BPH |
|
||||
| **Central zon** | Omgiver ductus ejaculatorius | Ovanlig tumörlokalisation |
|
||||
|
||||
**Sekret:** basiskt, innehåller PSA (proteolytiskt enzym), zink och citrat.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Bulbourethralkörtlar (Cowpers körtlar)
|
||||
- Små, tubuloalveolära körtlar nära membranösa uretra.
|
||||
- Sekret: klart och slemmigt → smörjer uretra före ejakulation.
|
||||
- Histologi: mucinrik cytoplasma, små gångar mot uretra.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## YTTRE KÖNSORGAN
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
### Penis
|
||||
|
||||
| Struktur | Innehåll / Funktion |
|
||||
|-----------|----------------------|
|
||||
| **Corpora cavernosa (2 st)** | Erektil vävnad – kärlsinusoider, trabekler med glatt muskulatur |
|
||||
| **Corpus spongiosum (1 st)** | Omsluter uretra, avslutas som glans penis |
|
||||
| **Tunica albuginea** | Tät bindväv runt varje svällkropp |
|
||||
| **Epitel (uretra)** | Pseudostratifierat cylindriskt → flerskiktat skivepitel distalt |
|
||||
| **Hud** | Tunn, hårlös, innehåller preputialkörtlar (smegma) |
|
||||
|
||||
#### Erektionens mekanism
|
||||
- Parasympatisk signal → NO → relaxation av glatt muskulatur → blodfyllnad i sinusoider.
|
||||
- Venöst avflöde komprimeras → tumescens.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## HORMONELL REGLERING
|
||||
|
||||
| Hormon | Produceras av | Funktion |
|
||||
|----------|----------------|-----------|
|
||||
| **GnRH** | Hypotalamus | Stimulerar FSH/LH-frisättning |
|
||||
| **FSH** | Adenohypofys | Stimulerar Sertoliceller, spermatogenes |
|
||||
| **LH** | Adenohypofys | Stimulerar Leydigceller → testosteron |
|
||||
| **Testosteron** | Leydigceller | Utveckling av könsorgan, sekundära könskarakteristika |
|
||||
| **Inhibin** | Sertoliceller | Hämmar FSH |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## HISTOLOGISK IGENKÄNNING
|
||||
|
||||
| Struktur | Kännetecken |
|
||||
|-----------|-------------|
|
||||
| **Testis (cortex)** | Tubuli seminiferi med olika cellager, interstitiella Leydigceller |
|
||||
| **Epididymis** | Pseudostratifierat epitel, stereocilier, spermier i lumen |
|
||||
| **Ductus deferens** | Smalt lumen, tjock muskelvägg (3 lager) |
|
||||
| **Vesicula seminalis** | Kraftigt veckad mucosa, fruktosrikt sekret |
|
||||
| **Prostata** | Körtlar i fibromuskulär vävnad, corpora amylacea |
|
||||
| **Cowpers körtel** | Mucösa körtlar nära uretra |
|
||||
| **Penis** | Erektil vävnad med sinusoider, uretra i corpus spongiosum |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## KLINISKA KOPPLINGAR
|
||||
|
||||
- **Prostatacancer:** vanligast i perifer zon.
|
||||
- **Benign prostatahyperplasi (BPH):** i transitionzon, ger urineringssvårigheter.
|
||||
- **Testiscancer:** vanligen från germinalceller.
|
||||
- **Hydrocele:** vätskeansamling i tunica vaginalis.
|
||||
- **Varicocele:** venös dilatation i plexus pampiniformis.
|
||||
- **Epididymit / prostatit:** bakteriella infektioner, ofta E. coli.
|
||||
- **Erektionssvikt:** vaskulär, neurologisk eller hormonell orsak.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## SAMMANFATTNING
|
||||
- Testis producerar spermier i tubuli seminiferi, reglerat av FSH och testosteron.
|
||||
- Epididymis lagrar och mognar spermier.
|
||||
- Ductus deferens och vesicula seminalis transporterar och tillför sekret.
|
||||
- Prostata och Cowpers körtlar bidrar till ejakulatets volym och pH.
|
||||
- Penis består av erektil vävnad som möjliggör kopulation.
|
||||
- Epitel i urinrör växlar från urotel till skivepitel distalt.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,139 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
|
||||
- Beskriva uppbyggnad, funktion, innervering, regeneration och tillväxt för de tre typerna av muskelvävnad: skelett-, hjärt- och glatt muskel.
|
||||
- Känna till mikroskopiska strukturer och begrepp kopplade till muskelvävnad (enligt Ross & Pawlina, kapitel 11 och 13).
|
||||
- Förstå skillnader mellan de tre muskeltypernas organisation, egenskaper och förekomst i kroppen.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskelvävnad]]
|
||||
|
||||
### Mikroskopisk struktur
|
||||
|
||||
- Tvärstrierad muskelvävnad.
|
||||
- **Anatomisk muskel** består av flera **fasciklar** (muskelbuntar).
|
||||
- Varje fascikel innehåller **muskelceller/muskelfibrer**, som är långa, multinukleära syncytier.
|
||||
- Muskelfibrer innehåller **myofibriller**, som i sin tur består av **myofilament**:
|
||||
- **Aktin** (tunt filament)
|
||||
- **Myosin** (tjockt filament)
|
||||
|
||||
### Cellkomponenter
|
||||
- **Basalmembran**: omsluter varje muskelcell.
|
||||
- **Sarcolemma**: cellmembran.
|
||||
- **Sarkoplasma**: cytoplasma.
|
||||
- **Sarkoplasmatiskt retikel**: specialiserat endoplasmatiskt retikel som lagrar kalcium.
|
||||
- **T-tubuli**: invaginationer i membranet som leder aktionspotentialen in i cellen.
|
||||
- **Triader**: två terminala cisternae + ett T-tubuli, viktigt för excitation-kontraktionskoppling.
|
||||
|
||||
### Bindvävslager
|
||||
- **Epimysium**: omger hela muskeln.
|
||||
- **Perimysium**: omger varje fascikel.
|
||||
- **Endomysium**: omger enskilda muskelfibrer.
|
||||
|
||||
### Specialiserade strukturer
|
||||
- **Motorändplatta (neuromuskulär synaps)** – där nervsignal aktiverar muskeln via acetylkolin.
|
||||
- **Muskelspole (muskelspindel)** – sensorisk struktur för sträckreflex.
|
||||
- **Motor unit (motorisk enhet)** – en motorisk nerv och alla muskelfibrer den innerverar.
|
||||
|
||||
### Fiber- och kontraktionstyper
|
||||
- **Typ I (röd, slow oxidative, SO)** – uthållig, mycket mitokondrier, låg kraft.
|
||||
- **Typ IIa (FOG)** – snabb, kombination av oxidativ och glykolytisk metabolism.
|
||||
- **Typ IIb (FG)** – explosiv, glykolytisk, tröttnar snabbt.
|
||||
- **Kontraktionstyper**:
|
||||
- **Isometrisk** – statisk, ingen längdförändring
|
||||
- **Koncentrisk** – förkortning
|
||||
- **Excentrisk** – förlängning under belastning
|
||||
|
||||
### Anpassning och tillväxt
|
||||
- **Hypertrofi** – ökad cellstorlek (vanligt vid träning).
|
||||
- **Atrofi** – minskad cellstorlek (vid inaktivitet).
|
||||
- **Satellitceller** – stamcellsliknande celler som bidrar till regeneration.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## [[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskelvävnad]]
|
||||
|
||||
### Mikroskopisk struktur
|
||||
- Tvärstrierad muskelvävnad med **en central cellkärna per cell**.
|
||||
- Celler är **förgrenade** och sammankopplade via **glansstrimmor (intercalated discs)**.
|
||||
- Består av tre kontaktzoner:
|
||||
- **Fascia adherens** – för mekanisk förankring av aktinfilament.
|
||||
- **Desmosomer** – för strukturell stabilitet.
|
||||
- **Gap junctions** – för elektrisk koppling mellan celler.
|
||||
|
||||
### Funktionella egenskaper
|
||||
- Bildar ett **funktionellt syncytium** via elektrisk koppling.
|
||||
- Spontan rytmisk kontraktion, styrd av retledningssystemet (SA-nod, AV-nod, His-bunt, Purkinjefibrer).
|
||||
- **Myoendokrina celler** frisätter **ANF (atrial natriuretic factor)**.
|
||||
|
||||
### Hjärtväggens lager
|
||||
- **Endocardium** – endotel + bindväv, närmast lumen.
|
||||
- **Myocardium** – muskellagret.
|
||||
- **Epicardium** – viscerala lagret av pericardium serosum, med mesotel.
|
||||
- **Pericardium fibrosum + serosum** – yttre hjärtsäck.
|
||||
|
||||
### Regeneration och tillväxt
|
||||
- Mycket begränsad regenerationsförmåga.
|
||||
- Anpassning via **hypertrofi** (ökad cellstorlek).
|
||||
- Skada leder till nekros och ärrvävnad (fibros).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskulatur]]
|
||||
|
||||
### Mikroskopisk struktur
|
||||
- Ej tvärstrierad.
|
||||
- Spolformade celler med **en central cellkärna**.
|
||||
- Cytoplasman innehåller **aktin** och **myosin** utan regelbunden ordning.
|
||||
- Tätt kroppar (dense bodies) fungerar som förankringspunkter för aktinfilament.
|
||||
- Celler sammanlänkade via **gap junctions** för synkron kontraktion.
|
||||
|
||||
### Omgivande vävnad
|
||||
- Cellerna är omgivna av **basalmembran** och **retikulära fibrer**.
|
||||
- Inga tydliga perimysium/endomysiumlager som i skelettmuskulatur.
|
||||
|
||||
### Innervering
|
||||
- Autonom innervation: parasympatiska och sympatiska nervändar.
|
||||
- **Boutons en passage**: svällningar längs nervfiber som frisätter transmittorsubstans till flera celler.
|
||||
|
||||
### Funktionella egenskaper
|
||||
- Långsam, uthållig kontraktion.
|
||||
- Reglerar lumen i kärl och organ.
|
||||
- Kan kontrahera spontant eller hormonellt styrt.
|
||||
|
||||
### Regeneration och tillväxt
|
||||
- Har hög regenerationsförmåga.
|
||||
- Anpassning via **hypertrofi** och **hyperplasi** (ökning av cellantal).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Jämförande tabell: Muskeltyper
|
||||
|
||||
| Egenskap | Skelettmuskel | Hjärtmuskel | Glatt muskel |
|
||||
|-----------|---------------|--------------|---------------|
|
||||
| Striering | Ja | Ja | Nej |
|
||||
| Kärnor per cell | Många (perifera) | En (central) | En (central) |
|
||||
| Cellform | Cylindrisk, lång | Förgrenad | Spolformad |
|
||||
| Kontrolleras av | Somatiskt nervsystem | Autonomt, pacemaker | Autonomt, hormoner |
|
||||
| Regeneration | Begränsad (satellitceller) | Minimal | God (hyperplasi, hypertrofi) |
|
||||
| Typ av kontraktion | Snabb, viljestyrd | Rytmisk, ofrivillig | Långsam, uthållig |
|
||||
| Förbindelser mellan celler | Ingen (endomysium) | Glansstrimmor | Gap junctions |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Hjärtmuskulaturens retledningssystem (översikt)
|
||||
|
||||
- **Sinusknutan (SA-nod)**: initierar aktionspotentialen.
|
||||
- **AV-knutan**: fördröjer impulsen.
|
||||
- **His’ bunt**: leder signalen genom hjärtats bindvävsskelett.
|
||||
- **Purkinjefibrer**: sprider signalen snabbt i ventriklarna.
|
||||
- Dessa är modifierade hjärtmuskelceller med snabbare ledningsförmåga och glykogenrikt cytoplasma.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Muskelvävnad delas in i tre huvudtyper: skelett-, hjärt- och glatt muskulatur.
|
||||
- Alla bygger på aktin–myosin-interaktion, men skiljer sig i organisation, styrning och kontraktionsmönster.
|
||||
- Skelettmuskel är viljestyrd och tvärstrierad, hjärtmuskel är tvärstrierad men autonom, glatt muskulatur är icke-strierad och långsam.
|
||||
- Regeneration sker främst genom hypertrofi; satellitceller har en viktig roll i skelettmuskel, medan glatt muskulatur kan dela sig.
|
||||
@@ -1,186 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
|
||||
- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.
|
||||
- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.
|
||||
- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.
|
||||
- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.
|
||||
|
||||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
för mycket utöver att du lägger till länkar
|
||||
## Indelning av nervsystemet
|
||||
|
||||
| System | Förkortning | Funktion |
|
||||
|----------|--------------|-----------|
|
||||
| **Centrala nervsystemet** | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
|
||||
| **Perifera nervsystemet** | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
|
||||
| **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
|
||||
|
||||
Funktionell indelning:
|
||||
- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS.
|
||||
- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Neuroner
|
||||
|
||||
### Strukturella typer
|
||||
- **Multipolärt neuron** – en axon, flera dendriter; vanligast (motorneuron).
|
||||
- **Bipolärt neuron** – en axon, en dendrit; t.ex. retina, lukt.
|
||||
- **Pseudounipolärt neuron** – en utskott som delar sig i två grenar; sensoriska ganglier.
|
||||
|
||||
### Huvudkomponenter
|
||||
- **Soma (cellkropp)** – innehåller kärna, nukleol, och Nissl-substans (RER).
|
||||
- **Dendriter** – mottagande utskott, ofta med dendritiska spines.
|
||||
- **Axon** – leder nervimpulser, börjar vid **axonkägla (axon hillock)**.
|
||||
- **Axonterminaler** – synaptiska ändar med vesiklar.
|
||||
- **Myelinskida** – isolerar axon; snabb impulsledning.
|
||||
|
||||
### Transportmekanismer
|
||||
- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin.
|
||||
- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Synaps
|
||||
|
||||
- Kontakt mellan två neuroner eller neuron och effektorcell.
|
||||
- **Presynaptiskt neuron** – frisätter neurotransmittor från vesiklar.
|
||||
- **Synaptisk klyfta** – extracellulärt utrymme.
|
||||
- **Postsynaptiskt neuron** – innehåller receptorer som initierar ny signal.
|
||||
- Transmittorsubstanser: acetylkolin, glutamat, GABA, dopamin, serotonin.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Gliaceller (stödjeceller)
|
||||
|
||||
### I CNS
|
||||
| Celltyp | Funktion |
|
||||
|----------|-----------|
|
||||
| **Astrocyter** | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
|
||||
| **Oligodendrocyter** | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
|
||||
| **Mikroglia** | Fagocyterande immunceller i CNS. |
|
||||
| **Ependymceller** | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
|
||||
|
||||
### I PNS
|
||||
| Celltyp | Funktion |
|
||||
|----------|-----------|
|
||||
| **Schwannceller** | Myeliniserar ett axonsegment. |
|
||||
| **Satellitceller** | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Blod–hjärnbarriären (BBB)
|
||||
|
||||
- Består av:
|
||||
- Endotel med **tight junctions**
|
||||
- **Basalmembran**
|
||||
- **Astrocyternas utskott (end-feet)**
|
||||
- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.
|
||||
- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## CNS – Centrala nervsystemet
|
||||
|
||||
### Allmän organisation
|
||||
- **Grå substans** – neuronens cellkroppar, dendriter, synapser.
|
||||
- **Vit substans** – myeliniserade axonbanor.
|
||||
|
||||
### Strukturella komponenter
|
||||
- **Cortex (bark)** – yttre grå substans (t.ex. cerebrum, cerebellum).
|
||||
- **Kärnor (nuclei)** – neuronkluster i CNS.
|
||||
- **Banor (tractus)** – axonbuntar mellan kärnor.
|
||||
|
||||
### Hjärnans huvuddelar
|
||||
| Del | Funktion |
|
||||
|------|-----------|
|
||||
| **Telencephalon (storhjärna)** | Högre kognitiva funktioner. |
|
||||
| **Diencephalon (mellanhjärna)** | Hypothalamus, thalamus – hormonreglering och sensoriska relästationer. |
|
||||
| **Cerebellum (lillhjärna)** | Balans, koordination, finmotorik. |
|
||||
| **Truncus encephali (hjärnstam)** | Koppling mellan hjärna och ryggmärg, reflexcentra. |
|
||||
| **Medulla spinalis (ryggmärg)** | Förbinder hjärna med periferi, reflexbågar. |
|
||||
|
||||
### Ryggmärgens anatomi
|
||||
- **Grå substans**: fjärilsformad, uppdelad i ventralhorn (motorneuron) och dorsalhorn (sensoriska neuron).
|
||||
- **Vit substans**: omger grå substans; innehåller uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) banor.
|
||||
- **Centralkanal**: innehåller cerebrospinalvätska (CSF).
|
||||
- **Meninges (hjärnhinnor)**:
|
||||
- **Dura mater** – ytterst, stark.
|
||||
- **Arachnoidea** – mittersta, tunn med trabekler.
|
||||
- **Pia mater** – innerst, följer hjärnans yta.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## PNS – Perifera nervsystemet
|
||||
|
||||
### Nerver
|
||||
- Uppbyggda av buntar av axon (fasciklar).
|
||||
- Omgivande bindväv:
|
||||
- **Epineurium** – runt hela nerven.
|
||||
- **Perineurium** – runt varje fascikel, del av blod–nervbarriär.
|
||||
- **Endoneurium** – runt enskilda axon.
|
||||
- **Neurilemma** – Schwanncellens yttre hölje.
|
||||
|
||||
### Sensoriska ganglier (dorsalrotsganglier)
|
||||
- Innehåller pseudounipolära neuron.
|
||||
- Neuron omges av satellitceller.
|
||||
- Ingen synaps i dessa ganglier.
|
||||
|
||||
### Autonoma ganglier
|
||||
- Multipolära neuron med synapser.
|
||||
- Större avstånd mellan neuron, mindre organiserad struktur.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## ANS – Autonoma nervsystemet
|
||||
|
||||
- Styr inre organ, blodkärl, hjärta, körtlar.
|
||||
- Arbetar oberoende av viljan.
|
||||
- Två huvuddelar med motsatt effekt:
|
||||
|
||||
| System | Ursprung | Huvudeffekt |
|
||||
|----------|-----------|--------------|
|
||||
| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | Aktiverar (”fight or flight”) |
|
||||
| **Parasympaticus** | Kraniellt och sakralt (CN III, VII, IX, X + S2–S4) | Lugn och matsmältning (”rest and digest”) |
|
||||
|
||||
### Sympatiska banor
|
||||
1. Preganglionära neuron i ryggmärgens laterala horn.
|
||||
2. Axon ut via nervus spinalis → **truncus sympaticus** (kedja av ganglier).
|
||||
3. Omsynapsning i **paravertebrala** eller **prevertebrala ganglier**.
|
||||
4. Postganglionära fibrer till målorgan.
|
||||
|
||||
### Parasympatiska banor
|
||||
1. Preganglionära neuron i hjärnstam (CN III, VII, IX, X) eller sakral ryggmärg (S2–S4).
|
||||
2. Omsynapsning i **ganglion intramurale** (nära eller i målorganet).
|
||||
|
||||
### Neurotransmittorer
|
||||
- Sympaticus: acetylkolin (preganglionärt), noradrenalin (postganglionärt).
|
||||
- Parasympaticus: acetylkolin i båda synapser.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Mikroskopiska kännetecken
|
||||
|
||||
| Struktur | Kännetecken |
|
||||
|-----------|-------------|
|
||||
| **Neuron** | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
|
||||
| **Myeliniserat axon** | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
|
||||
| **Sensoriskt ganglion** | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
|
||||
| **Autonomt ganglion** | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
|
||||
| **Ryggmärg** | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
|
||||
| **Cerebellum** | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).
|
||||
- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.
|
||||
- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.
|
||||
- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.
|
||||
- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,195 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå njurens mikroskopiska uppbyggnad och funktionella enhet (nefronet).
|
||||
- Känna igen cortex och medulla histologiskt.
|
||||
- Redogöra för filtration, reabsorption och sekretion på cellnivå.
|
||||
- Kunna identifiera uretär och urinblåsa histologiskt.
|
||||
|
||||
*Källa: Ross & Pawlina kapitel 20, 21.*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Njure (Ren)
|
||||
|
||||
### Översiktlig histologi
|
||||
- Tydlig skillnad mellan **cortex** (granulär) och **medulla** (strierad).
|
||||
- Cortex innehåller glomeruli och tubuli.
|
||||
- Medulla innehåller raka tubuli, Henles slyngor och samlingsrör.
|
||||
|
||||
### Funktionell enhet: Nefron
|
||||
Varje njure har ca 1 miljon nefron.
|
||||
|
||||
**Beståndsdelar:**
|
||||
1. **Renal corpuskel** (glomerulus + Bowmans kapsel)
|
||||
2. **Tubulussystem**
|
||||
- Proximala tubulus
|
||||
- Henles slynga
|
||||
- Distala tubulus
|
||||
- Samlingsrör (tillhör ej strikt nefronet men funktionellt kopplat)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 1. Renal corpuskel
|
||||
|
||||
| Struktur | Funktion / Beskrivning |
|
||||
|-----------|-------------------------|
|
||||
| **Glomerulus** | Kapillärnystan från afferent arteriol → filtrerar plasma. |
|
||||
| **Bowmans kapsel** | Dubbelväggig kapsel runt glomerulus. |
|
||||
| **Urinpolen** | Övergång till proximala tubulus. |
|
||||
| **Vaskulär pol** | Inträde för afferent och efferent arteriol. |
|
||||
|
||||
### Filtrationsbarriären
|
||||
1. **Fenestrerat endotel** (kapillärer)
|
||||
2. **Basalmembran** (trefaldig struktur: lamina rara interna, lamina densa, lamina rara externa)
|
||||
3. **Podocyter** (epitelceller med fotutskott → filtrationsspringor)
|
||||
|
||||
**Mesangieceller**
|
||||
- Stödjer kapillärerna, reglerar blodflödet, fagocyterar restprodukter, utsöndrar cytokiner.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 2. Proximala tubulus (PCT)
|
||||
|
||||
| Egenskap | Beskrivning |
|
||||
|-----------|-------------|
|
||||
| **Epitel** | Enskiktat kubiskt med **mikrovilli (borstbräm)**. |
|
||||
| **Cytoplasma** | Eosinofil (rik på mitokondrier). |
|
||||
| **Funktion** | Reabsorption av glukos, aminosyror, vatten, Na⁺, Cl⁻. |
|
||||
| **Lumen** | Ser ”smutsig” ut p.g.a. mikrovilli. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 3. Henles slynga
|
||||
|
||||
| Del | Epitel | Funktion |
|
||||
|------|----------|-----------|
|
||||
| **Nedåtgående tunn del** | Platt epitel (likt endotel) | Permeabel för vatten, ej för Na⁺/Cl⁻ |
|
||||
| **Uppåtgående tunn del** | Platt epitel | Impermeabel för vatten |
|
||||
| **Tjock uppåtgående del** | Kubiskt epitel | Aktiv transport av Na⁺/Cl⁻; del av motströmsprincipen |
|
||||
|
||||
### Motströmsprincip
|
||||
- Skapar osmotisk gradient i medulla → koncentrering av urin.
|
||||
- Styrs av ADH (ökar vattenpermeabilitet i samlingsrör).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 4. Distala tubulus (DCT)
|
||||
|
||||
| Egenskap | Beskrivning |
|
||||
|-----------|-------------|
|
||||
| **Epitel** | Låg kubisk, utan borstbräm. |
|
||||
| **Lumen** | Tydlig, ren. |
|
||||
| **Funktion** | Finjustering av Na⁺, K⁺, H⁺; påverkas av aldosteron. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Juxtaglomerulära apparaten (JGA)
|
||||
|
||||
| Komponent | Läge | Funktion |
|
||||
|------------|-------|-----------|
|
||||
| **Macula densa** | Distala tubulus, nära glomerulus | Registrerar NaCl i tubulusvätskan |
|
||||
| **Juxtaglomerulära celler (JG-celler)** | Vägg i afferent arteriol | Frisätter **renin** vid lågt blodtryck |
|
||||
| **Extraglomerulära mesangieceller** | Mellan arterioler och macula densa | Kommunikation och signalöverföring |
|
||||
|
||||
**Renin–Angiotensin–Aldosteron-systemet (RAAS):**
|
||||
Renin → Angiotensin II → Vasokonstriktion + aldosteronfrisättning → ökad blodvolym och tryck.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 5. Samlingsrör (Collecting ducts)
|
||||
|
||||
| Del | Epitel | Funktion |
|
||||
|------|----------|-----------|
|
||||
| **Cortical del** | Kubiskt epitel | Na⁺/K⁺-balans (principal- och intercalated-celler) |
|
||||
| **Medullär del** | Cylindriskt epitel | Vattenpermeabilitet regleras av ADH |
|
||||
| **Papillära kanaler (ductus papillares)** | Högt cylindriskt epitel | Tömmer i calyx minor |
|
||||
|
||||
**Principal-celler:** reabsorberar Na⁺, utsöndrar K⁺, reagerar på ADH.
|
||||
**Intercalated-celler:** reglerar syra–bas (H⁺/HCO₃⁻).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Blodcirkulation i njuren
|
||||
|
||||
1. A. renalis → segmentella artärer
|
||||
2. A. interlobares → arcuata → interlobulares
|
||||
3. Afferent arteriol → glomerulus → efferent arteriol
|
||||
- I **cortex:** peritubulära kapillärer
|
||||
- I **medulla:** **vasa recta** (långsträckta kärl)
|
||||
4. Samlas i vener: v. interlobularis → arcuata → interlobaris → v. renalis
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Uretär (Ureter)
|
||||
|
||||
| Lager | Kännetecken |
|
||||
|--------|--------------|
|
||||
| **Mucosa** | **Övergångsepitel (urotel)** med paraplyceller; veckad lumen. |
|
||||
| **Lamina propria** | Lucker bindväv, inga körtlar. |
|
||||
| **Muscularis** | Inre longitudinellt, yttre cirkulärt glatt muskellager (omvänt mot GI). |
|
||||
| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver. |
|
||||
|
||||
Funktion: Peristaltisk transport av urin från njure till blåsa.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Urinblåsa (Vesica urinaria)
|
||||
|
||||
| Lager | Struktur / Funktion |
|
||||
|--------|----------------------|
|
||||
| **Mucosa** | Övergångsepitel som kan sträckas; paraplyceller skyddar mot urinens osmolaritet. |
|
||||
| **Lamina propria** | Kollagen + elastin, rik blodförsörjning. |
|
||||
| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (innerst längs, mitt cirkulärt, ytterst längs). |
|
||||
| **Adventitia / Serosa** | Bindväv (adventitia), serosa på övre ytan. |
|
||||
|
||||
**Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretärernas mynningar och uretra; saknar veck.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Urethra
|
||||
|
||||
### Kvinnlig urethra
|
||||
- Epitel: urotel proximalt → flerskiktat skivepitel distalt.
|
||||
- Riklig venplexus och mukösa körtlar.
|
||||
|
||||
### Manlig urethra
|
||||
| Del | Epitel | Kommentar |
|
||||
|------|----------|------------|
|
||||
| **Pars prostatica** | Urotel | I prostatan, öppningar för prostatakörtlar. |
|
||||
| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern. |
|
||||
| **Pars spongiosa** | Flerskiktat cylindriskt/skivepitel distalt | Körtlar av Littre. |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Histologisk identifiering
|
||||
|
||||
| Struktur | Kännetecken |
|
||||
|-----------|-------------|
|
||||
| **Njure – cortex** | Glomeruli, slingrande tubuli, PCT > DCT |
|
||||
| **Njure – medulla** | Raka tubuli, samlingsrör, inga glomeruli |
|
||||
| **Glomerulus** | Kapillärnystan, Bowmans kapsel, podocyter |
|
||||
| **PCT** | Kubiskt epitel med borstbräm, smal lumen |
|
||||
| **DCT** | Låg kubisk, klar lumen, macula densa synlig |
|
||||
| **Uretär** | Urotel, veckad lumen, två muskellager |
|
||||
| **Urinblåsa** | Tjockt urotel, flera cellager, paraplyceller |
|
||||
| **Urethra** | Växlande epitel beroende på kön och segment |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska kopplingar
|
||||
|
||||
- **Glomerulonefrit:** inflammation, skadad filtrationsbarriär → proteinuri.
|
||||
- **Akut tubulär nekros:** ischemisk skada i PCT.
|
||||
- **Diabetes insipidus:** ADH-brist → ingen vattenreabsorption i samlingsrör.
|
||||
- **Urotelialcancer:** malignitet i urinvägsepitel.
|
||||
- **Pyelonefrit:** bakteriell infektion i njurparenkym.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- Nefronet består av corpuskel + tubuli och utgör njurens funktionella enhet.
|
||||
- Filtrationsbarriären: endotel – basalmembran – podocyter.
|
||||
- Tubulisystemet modifierar primärurinen genom reabsorption och sekretion.
|
||||
- ADH och aldosteron reglerar slutlig urinvolym och elektrolytbalans.
|
||||
- Urotel i urinvägarna möjliggör tänjning och barriär mot urinens innehåll.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,200 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
- Förstå njurarnas, urinvägarnas och könsorganens anatomi.
|
||||
- Känna till organens läge, blodförsörjning och relationer.
|
||||
- Redogöra för urinens väg samt manliga och kvinnliga reproduktionsorgan.
|
||||
|
||||
*Källa: Gray’s Anatomy for Students, Netter, Ross & Pawlina (kap. 20, 21, 23).*
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Urinsystemet – översikt
|
||||
|
||||
Huvuddelar:
|
||||
1. **Njurar (renes)** – bildar urin.
|
||||
2. **Uretärer** – leder urin till blåsan.
|
||||
3. **Urinblåsa (vesica urinaria)** – lagrar urin.
|
||||
4. **Urethra (urinrör)** – leder ut urin.
|
||||
|
||||
Funktion: filtrera blod, reglera vätske- och elektrolytbalans, blodtryck och syra-bas-nivåer.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Njure (Ren)
|
||||
|
||||
### Lägesbeskrivning
|
||||
- Retroperitonealt på bakre bukväggen (nivå Th12–L3).
|
||||
- Höger njure ligger något lägre (p.g.a. levern).
|
||||
- Omgiven av:
|
||||
- **Capsula fibrosa** (tunn bindvävshinna)
|
||||
- **Perirenalt fett**
|
||||
- **Fascia renalis (Gerotas fascia)**
|
||||
|
||||
### Makroskopisk struktur
|
||||
| Struktur | Funktion / Beskrivning |
|
||||
|-----------|-------------------------|
|
||||
| **Cortex renis** | Yttre, ljus del – innehåller glomeruli och tubuli. |
|
||||
| **Medulla renis** | Inre, mörk del – uppdelad i **pyramides renales**. |
|
||||
| **Papilla renalis** | Spets på pyramiden – tömmer urin i calyx minor. |
|
||||
| **Calyx minor/major** | Samlar urin → leder till pelvis renalis. |
|
||||
| **Pelvis renalis (njurbäcken)** | Urinreservoir som övergår i ureter. |
|
||||
| **Hilus renalis** | Ingång för a./v. renalis och ureter. |
|
||||
|
||||
### Blodförsörjning
|
||||
- **A. renalis** från aorta abdominalis → grenar i **segmentella, interlobära, arcuata och interlobulära artärer**.
|
||||
- **Afferenta arterioler → glomerulus → efferenta arterioler → peritubulära kapillärer / vasa recta → v. renalis → v. cava inferior.**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Urinens väg i njuren
|
||||
|
||||
1. **Glomerulus** (filtration)
|
||||
2. **Bowmans kapsel**
|
||||
3. **Proximala tubulus (PCT)**
|
||||
4. **Henles slynga (nedåtgående, uppåtgående del)**
|
||||
5. **Distala tubulus (DCT)**
|
||||
6. **Samlingsrör** → **ductus papillares** → **calyx minor → major → pelvis renalis → ureter → blåsa.**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Uretär (Ureter)
|
||||
|
||||
- Längd: ca 25–30 cm.
|
||||
- Retroperitoneal.
|
||||
- Tre förträngningar (klinisk betydelse vid njursten):
|
||||
1. Vid övergång från pelvis renalis.
|
||||
2. Vid korsning över a. iliaca communis.
|
||||
3. Vid inträdet i urinblåsan.
|
||||
|
||||
Blodförsörjning: grenar från a. renalis, a. testicularis/ovarica, a. vesicalis.
|
||||
Epitel: övergångsepitel (**urotel**).
|
||||
Muskel: inre longitudinellt, yttre cirkulärt lager (peristaltik).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Urinblåsa (Vesica urinaria)
|
||||
|
||||
### Läge
|
||||
- I lilla bäckenet, bakom symfysen.
|
||||
- Hos kvinnor framför uterus; hos män framför rektum.
|
||||
- Kapacitet ca 400–600 ml.
|
||||
|
||||
### Struktur
|
||||
| Lager | Beskrivning |
|
||||
|--------|--------------|
|
||||
| **Mucosa** | Övergångsepitel (urotel). |
|
||||
| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (inre längs, mellan cirkulärt, yttre längs). |
|
||||
| **Serosa/adventitia** | Peritoneum på övre delen. |
|
||||
|
||||
### Viktiga delar
|
||||
- **Trigonum vesicae** – triangulärt område mellan uretäröppningar och uretra; slätt, utan veck.
|
||||
- **Inre sfinkter (glatt muskulatur)** – autonom kontroll.
|
||||
- **Yttre sfinkter (skelettmuskel, m. sphincter urethrae externus)** – viljestyrd.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Urinrör (Urethra)
|
||||
|
||||
### Kvinnlig urethra
|
||||
- Ca 4 cm lång.
|
||||
- Löper från blåsan till vestibulum vaginae.
|
||||
- Epitel: urotel → flerskiktat skivepitel distalt.
|
||||
- Kort, rak, infektionsbenägen.
|
||||
|
||||
### Manlig urethra
|
||||
- Ca 20 cm lång.
|
||||
- Delas i:
|
||||
1. **Pars prostatica** – genom prostatan (urotel).
|
||||
2. **Pars membranacea** – genom bäckenbotten (sfinkter).
|
||||
3. **Pars spongiosa** – genom penis (skivepitel distalt).
|
||||
- Öppnas i meatus urethrae externus.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Manliga könsorgan (KUG – man)
|
||||
|
||||
### Yttre strukturer
|
||||
- **Scrotum** – hud och muskulatur som omsluter testiklar.
|
||||
- **Penis** – består av två **corpora cavernosa** och ett **corpus spongiosum** med uretra.
|
||||
- Svällkroppar av **erektil vävnad** (vaskulär sinusoider).
|
||||
- Omgivna av **tunica albuginea** (bindvävskapsel).
|
||||
|
||||
### Inre strukturer
|
||||
| Struktur | Funktion |
|
||||
|-----------|-----------|
|
||||
| **Testis** | Spermieproduktion (spermatogenes), testosteronproduktion. |
|
||||
| **Epididymis (bitestikel)** | Lagrar och mognar spermier. |
|
||||
| **Ductus deferens (sädesledare)** | Transport av spermier vid ejakulation. |
|
||||
| **Vesicula seminalis (sädesblåsa)** | Producerar fruktosrikt sekret (energikälla). |
|
||||
| **Prostata** | Producerar basiskt sekret, neutraliserar sur miljö. |
|
||||
| **Bulbourethralkörtlar (Cowpers)** | Smörjer uretra före ejakulation. |
|
||||
|
||||
### Spermieflöde
|
||||
**Testis → Epididymis → Ductus deferens → Ductus ejaculatorius → Urethra (pars prostatica → spongiosa) → Ut.**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kvinnliga könsorgan (KUG – kvinna)
|
||||
|
||||
### Inre organ
|
||||
| Struktur | Funktion / Beskrivning |
|
||||
|-----------|------------------------|
|
||||
| **Ovarium (äggstock)** | Producerar oocyter, östrogen, progesteron. |
|
||||
| **Tuba uterina (äggledare)** | Transport av oocyt, befruktningsplats. |
|
||||
| **Uterus (livmoder)** | Fostertillväxt, menstruation. |
|
||||
| **Cervix uteri** | Övergång mellan uterus och vagina; producerar sekret. |
|
||||
| **Vagina** | Muskulärt rör, täckt av skivepitel; skydd, passage vid samlag och förlossning. |
|
||||
|
||||
### Uterus
|
||||
- Delas i **fundus, corpus, isthmus och cervix**.
|
||||
- Vägglager:
|
||||
- **Endometrium** (slemhinna, hormonpåverkat).
|
||||
- **Myometrium** (glatt muskulatur).
|
||||
- **Perimetrium** (serosa).
|
||||
- **Cervixepitel:** cylindriskt → flerskiktat skivepitel vid portio (övergångszon = transformationszon).
|
||||
|
||||
### Tuba uterina
|
||||
- Fyra delar: infundibulum, ampulla, isthmus, pars uterina.
|
||||
- Epitel: enskiktat cylinderepitel med cilier och sekretoriska celler.
|
||||
|
||||
### Ovarium
|
||||
- Yta: germinalepitel (enskiktat kubiskt).
|
||||
- Cortex: folliklar i olika stadier (primordial → graafsk).
|
||||
- Medulla: kärl och bindväv.
|
||||
- Ovulation → corpus luteum → corpus albicans.
|
||||
|
||||
### Yttre genitalia
|
||||
- **Labia majora/minora**, **clitoris**, **vestibulum vaginae**, **Bartholinis körtlar**.
|
||||
- Homologa strukturer med manliga genitalia.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kärlförsörjning och innervation
|
||||
|
||||
| Organ | Artärer | Nerver |
|
||||
|--------|----------|---------|
|
||||
| Njure | A. renalis | Plexus renalis (symp/parasymp) |
|
||||
| Urinblåsa | A. vesicalis sup/inf | Plexus hypogastricus |
|
||||
| Testis / Ovarium | A. testicularis / A. ovarica | Plexus testicularis / ovaricus |
|
||||
| Uterus | A. uterina (från a. iliaca interna) | Plexus uterovaginalis |
|
||||
| Penis / Clitoris | A. pudenda interna | N. pudendus |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Kliniska kopplingar
|
||||
|
||||
- **Njursten (urolithiasis):** fastnar i uretärens förträngningar.
|
||||
- **Prostataförstoring:** tryck på uretra → urinretention.
|
||||
- **Urinvägsinfektion:** vanligare hos kvinnor (kort uretra).
|
||||
- **Ektopisk graviditet:** implantation i äggledaren.
|
||||
- **Cystocele / uterin prolaps:** svag bäckenbotten.
|
||||
- **Kastration / ooforektomi:** påverkar hormonbalans och fertilitet.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
- Njurarna filtrerar blod och producerar urin som leds via ureter → blåsa → urethra.
|
||||
- Manliga könsorgan producerar, lagrar och transporterar spermier.
|
||||
- Kvinnliga organ möjliggör oogenes, befruktning, implantation och graviditet.
|
||||
- MUG och KUG delar embryologiskt ursprung men divergerar i funktion och anatomi.
|
||||
|
||||
---
|
||||
@@ -1,30 +0,0 @@
|
||||
Den här repositoriet är organiserat för en länkad wiki‑känsla som fungerar med Obsidian/Anki‑stilens wikilänkar `[[fil|etikett]]`. Varje struktur/organ har en egen fil i singular. Använd alias/etikett för plural i texten: `[[muskel|muskler]]`.
|
||||
|
||||
## Mappstruktur
|
||||
- `anatomi/` – strukturer i makroanatomi
|
||||
- `muskler/`, `ben/`, `leder/`, `kärl/`, `nerver/`, `organ/`, `regioner/`
|
||||
- `histologi/` – vävnader, mikroskopiska strukturer, preparat
|
||||
- `bok/histologi/` – kapitelstubbar som pekar till uppladdade kapitel (PDF/HTML)
|
||||
- `mallar/` – återanvändbara mallar för nya sidor
|
||||
- `index.md` – startsida och snabblänkar
|
||||
|
||||
## Namngivning
|
||||
- Filnamn i singular, liten bokstav, bindestreck: `biceps-brachii.md`, `humerus.md`.
|
||||
- En sida per begrepp. Flera synonymer/översättningar nämns i sidans front matter eller i ”AKA”.
|
||||
- Länka med wikilänk och alias för böjningar, t.ex. `[[biceps-brachii|biceps brachii]]`, `[[muskel|muskler]]`.
|
||||
|
||||
## Länk‑konventioner
|
||||
- Intern: `[[Anatomi/Muskler/Biceps Brachii|biceps brachii]]`
|
||||
- Kapitel i histologiboken: `[[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]`
|
||||
- Senare, när kapitel‑PDF:er finns i `bok/histologi/pdf/`, uppdatera kapitelstubben med filväg.
|
||||
|
||||
## Snabbstart
|
||||
1) Kopiera en mall från `mallar/` till relevant mapp.
|
||||
2) Döp filen i singular (svenska/latin), fyll i sektionerna.
|
||||
3) Lägg till ”Relaterat”‑länkar till närliggande sidor.
|
||||
4) Länka till relevanta bokkapitel via `bok/histologi/…` stubbarna.
|
||||
|
||||
## Anki och webbläsare
|
||||
- Obsidian/Anki: Wikilänkar `[[...]]` fungerar utmärkt direkt.
|
||||
- Ren webbläsare: Vi kan senare lägga till enkel renderare eller konverteringsscript som gör `[[...]]` → vanliga Markdown‑länkar/HTML.
|
||||
|
||||
@@ -1,148 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
|
||||
- Redogöra för organsystemens makro- och mikroanatomi samt deras väsentligaste funktioner och samverkan på grundläggande nivå.
|
||||
- Använda korrekt terminologi för celler, vävnader och anatomiska strukturer.
|
||||
- Palpera konturerna av ytliga muskler på levande människa och demonstrera projektionen av inre organ på hudytan.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Anatomisk terminologi
|
||||
|
||||
### Termers uppbyggnad
|
||||
- Förstå sammansatta anatomiska ord och prefix/suffix (t.ex. *musculus biceps brachii*).
|
||||
- Redogöra för den anatomiska grundställningen.
|
||||
|
||||
### Läges- och riktningsbegrepp
|
||||
- **Ventral / Dorsal** – fram / bak
|
||||
- **Cranial / Caudal** – mot huvud / svans
|
||||
- **Medial / Lateral** – mot mitten / sidan
|
||||
- **Proximal / Distal** – nära / långt från bålen
|
||||
- **Dexter / Sinister** – höger / vänster
|
||||
- **Superior / Inferior** – ovanför / nedanför
|
||||
- **Anterior / Posterior** – fram / bak (relativt kroppen)
|
||||
- **Profundus / Superficialis** – djup / ytlig
|
||||
- **Magnus / Major / Maximus / Parvus / Minor / Minimus** – stor / liten i olika grad
|
||||
|
||||
### Strukturella prefix
|
||||
- **m. / musculus** – muskel
|
||||
- **os** – ben
|
||||
- **n. / nervus** – nerv
|
||||
- **a. / arteria** – artär
|
||||
- **v. / vena** – ven
|
||||
|
||||
### Rörelseaxlar och plan
|
||||
- Axlar: **frontal (transversal/horisontal)**, **sagittal**, **vertikal (longitudinell)**.
|
||||
- Plan: **transversalt**, **frontalt**, **sagittalt**.
|
||||
- Rörelser beskrivs i termer av axel, plan och riktning.
|
||||
|
||||
### Kinematisk terminologi
|
||||
- **Flexion / Extension** – böjning / sträckning
|
||||
- **Abduktion / Adduktion** – utåt / inåt från medianplanet
|
||||
- **Lateralflexion** – sidoböjning
|
||||
- **Inåt- och utåtrotation**
|
||||
- **Palmar-, plantar- och dorsalflexion**
|
||||
|
||||
### Muskelrörelser och funktion
|
||||
- **Koncentrisk kontraktion** – muskeln förkortas
|
||||
- **Excentrisk kontraktion** – muskeln förlängs under belastning
|
||||
- **Isometrisk kontraktion** – muskellängden oförändrad
|
||||
- Roller: **Agonist**, **Synergist**, **Antagonist**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Rörelseapparatens principer
|
||||
|
||||
- Förklara hur musklernas läge i förhållande till leders rörelseaxlar skapar rörelse.
|
||||
- Beskriv relationen mellan muskelns kraftöverföring och skelettet.
|
||||
- Identifiera rörelsesystemets komponenter: ben, leder, muskler, bindväv.
|
||||
- Förklara skillnader mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskulatur.
|
||||
- Redogör för skelettmusklernas uppbyggnad: ursprung, fäste, muskelhuvud, form (fjäder-/spolformad).
|
||||
- Beskriv vävnaderna ben, brosk och bindväv samt deras förekomst i rörelseapparaten.
|
||||
- Förklara skelettdelars arkitektur: **spongiöst/kompakt ben**, **benmärg**, samt delarna **epifys**, **fys**, **metafys**, **diafys**.
|
||||
- Redogör för synovialledens komponenter och deras funktioner.
|
||||
- Ge exempel på **bindvävsfogar** och **broskfogar**.
|
||||
- Känn till **bursor** och **senskidor** och deras roll vid friktionsminskning.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Ben, leder och muskler
|
||||
|
||||
### Skelettets ben
|
||||
|
||||
**Detaljerat kunna beskriva:**
|
||||
- Femur, humerus, coxae, vertebra thoracalis, vertebra lumbalis, vertebra cervicalis, pelvis (coxae, sacrum, coccygis).
|
||||
|
||||
**Kunna peka ut:**
|
||||
- Samtliga långa rörben, costae, columna vertebralis regional anatomi, samt kranialben:
|
||||
- os frontale
|
||||
- os parietale
|
||||
- os occipitale
|
||||
- os temporale
|
||||
- os maxilla
|
||||
- mandibula
|
||||
- os zygomaticum
|
||||
- os nasale
|
||||
- os lacrimale
|
||||
- os sphenoidale
|
||||
- os ethmoidale
|
||||
|
||||
**Hand och fot (regional anatomi):**
|
||||
- Carpus, metacarpus, tarsus, metatarsus, digiti mani et pedi.
|
||||
- Känn till läge för små ben i hand och fot.
|
||||
|
||||
### Leder
|
||||
|
||||
- Känn till ledtyper: **gångjärnsled**, **kulled**, **vridled** och deras rörelseaxlar.
|
||||
- Beskriv uppbyggnad av:
|
||||
- Knäled
|
||||
- Höftled
|
||||
- Axelled
|
||||
- Armbågsled
|
||||
- Peka ut: handled, fotled, interphalangealleder, ryggradens mellankotsleder, käkled.
|
||||
- Känn till: costovertebrala leder och övriga leder i hand/fot.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Muskler
|
||||
|
||||
### Muskeltabell
|
||||
|
||||
| Muskel | Ursprung | Fäste | Funktion |
|
||||
|---------|-----------|--------|-----------|
|
||||
| **m. temporalis** | os parietale, os frontale | mandibula | Käkled: elevation (ocklusion) |
|
||||
| **m. masseter** | os zygomaticum | mandibula | Käkled: elevation |
|
||||
| **m. sternocleidomastoideus** | sternum, clavicula | os temporale | Intervertebralleder: flexion, lateralflexion, rotation |
|
||||
| **m. diafragma** | sternum, vertebrae, costae | centrum tendineum | Inandning |
|
||||
| **mm. intercostales externi** | costae | costae | Inandning |
|
||||
| **mm. intercostales interni** | costae | costae | Utandning |
|
||||
| **m. erector spinae** | vertebrae | vertebrae, costae | Extension av ryggrad |
|
||||
| **m. rectus abdominis** | sternum, costae | os coxae | Flexion av bål |
|
||||
| **m. latissimus dorsi** | vertebrae, sacrum, os coxae | proximala humerus ventralsida | Axelled: extension, adduktion, inåtrotation |
|
||||
| **m. pectoralis major** | sternum, costae, clavicula | proximala humerus ventralsida | Axelled: flexion, adduktion, inåtrotation |
|
||||
| **m. trapezius** | vertebrae, os occipitalis | scapula | Höjer scapula |
|
||||
| **m. deltoideus** | scapula, clavicula | proximala humerus lateralsida | Abduktion, flexion |
|
||||
| **m. biceps brachii** | scapula | radius | Armbågsled: flexion |
|
||||
| **m. brachioradialis** | distala humerus ventralsida | distala radius ventralsida | Armbågsled: flexion |
|
||||
| **m. triceps brachii** | scapula, humerus dorsalsida | proximala ulna dorsalsida | Armbågsled: extension |
|
||||
| **m. flexor digitorum superficialis** | distala humerus | mellanfalangernas ventralsidor | Flexion interfalangealled, palmarflexion handled |
|
||||
| **m. extensor digitorum** | distala humerus | proximala falangernas dorsalsida | Extension interfalangealled, dorsalflexion handled |
|
||||
| **m. gluteus maximus** | sacrum, os coxae | proximala femur dorsalsida | Höftled: utåtrotation, extension |
|
||||
| **m. gluteus medius** | os coxae lateralsida | proximala femur lateralsida | Höftled: abduktion, inåt/utåtrotation |
|
||||
| **m. quadriceps femoris** | os coxae, femur ventralsida | proximala tibia ventralsida | Knäled: extension |
|
||||
| **m. iliopsoas** | columna vertebralis ventralsida, os coxae | proximala femur | Höftled: flexion |
|
||||
| **m. adductor magnus** | os coxae | femur dorsalsida | Höftled: adduktion |
|
||||
| **m. biceps femoris** | os coxae, femur dorsalsida | proximala fibula | Höft: extension, knä: flexion |
|
||||
| **m. semitendinosus** | os coxae | proximala tibia dorsalsida | Höft: extension, knä: flexion |
|
||||
| **m. semimembranosus** | os coxae | proximala tibia dorsalsida | Höft: extension, knä: flexion |
|
||||
| **m. tibialis anterior** | tibia ventralsida | tarsus/metatarsus ventralt | Fotled: dorsalflexion |
|
||||
| **m. triceps surae** | femur/tibia dorsalsida | tarsus dorsalt | Knä: flexion, fotled: plantarflexion |
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Kroppens rörelser bygger på musklernas läge i förhållande till leder och ben.
|
||||
- Anatomin studeras i tre plan och tre axlar.
|
||||
- Synovialleder möjliggör rörelse, bindväv och brosk ger stöd.
|
||||
- Muskelrörelser sker genom samverkan mellan agonist, synergist och antagonist.
|
||||
- Terminologi, lägesbeskrivningar och rörelsebegrepp är grunden för all vidare anatomi.
|
||||
@@ -1,133 +0,0 @@
|
||||
## Övergripande lärandemål
|
||||
|
||||
- Förstå hur variationer i celltyper, fibrer och grundsubstans ger upphov till olika typer av bindväv.
|
||||
- Beskriva bindvävens och broskets struktur, egenskaper och funktion i kroppen.
|
||||
- Identifiera fettväv och dess roll i energiomsättning och värmeisolering.
|
||||
- Känna igen olika bindvävs- och brosktyper i ljusmikroskop.
|
||||
|
||||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 6, 7 och 10.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Bindväv (Connective Tissue)
|
||||
|
||||
### Huvudtyper av bindväv
|
||||
|
||||
- **Lucker bindväv (areolär)** – mjuk, cellrik, mycket grundsubstans, vanlig runt kärl och körtlar.
|
||||
- **Stram oregelbunden bindväv** – täta kollagena fibrer i oordnad riktning, ger styrka i flera riktningar, t.ex. i dermis och organkapslar.
|
||||
- **Stram organiserad bindväv** – parallella fibrer, hög draghållfasthet, t.ex. i senor och ligament.
|
||||
- **Elastisk bindväv** – innehåller elastiska fibrer, t.ex. i aorta.
|
||||
- **Retikulär bindväv** – nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III), stödjande ram i benmärg och lymfoida organ.
|
||||
- **Mesenkymal bindväv** – embryonal, pluripotent vävnad.
|
||||
- **Gelatinös bindväv (Wharton’s jelly)** – i navelsträng, rik på hyaluronsyra.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Extracellulär Matrix (ECM)
|
||||
|
||||
### Beståndsdelar
|
||||
- **Fibrer**:
|
||||
- **Kollagena fibrer** – starka, ger draghållfasthet.
|
||||
- **Elastiska fibrer** – ger elasticitet.
|
||||
- **Retikulära fibrer** – tunna, bildar nätverk i stödjevävnad.
|
||||
|
||||
- **Grundsubstans**:
|
||||
- **Proteoglykaner** – binder vatten, ger stötdämpning.
|
||||
- **Glykosaminoglykaner (GAGs)** – t.ex. hyaluronsyra, heparansulfat, kondroitinsulfat.
|
||||
- **Multiadhesiva glykoproteiner** – t.ex. fibronectin, laminin, för celladhesion.
|
||||
|
||||
### Kollagen
|
||||
- **Typ I** – hud, sena, ben, de flesta bindvävstyper.
|
||||
- **Typ II** – brosk.
|
||||
- **Typ III** – retikulär vävnad.
|
||||
- **Typ IV** – basalmembran.
|
||||
|
||||
### Kollagensyntes (översikt)
|
||||
1. Prokollagen bildas i RER hos fibroblaster.
|
||||
2. Hydroxylering (kräver vitamin C).
|
||||
3. Sekretion och tvärbindning till kollagenfibriller i ECM.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Bindvävsceller
|
||||
|
||||
### Stationära celler
|
||||
- **Fibroblast** – producerar kollagen, elastin, GAGs.
|
||||
- **Adipocyt** – lagrar fett.
|
||||
- **Pericyt** – finns kring kapillärer, kan differentieras.
|
||||
- **Mesenkymcell** – progenitorcell i embryonal vävnad.
|
||||
|
||||
### Rörliga celler
|
||||
- **Makrofag** – fagocytos, immunförsvar.
|
||||
- **Mastcell** – innehåller heparin, histamin; initierar inflammationssvar.
|
||||
- **Plasmacell** – bildar antikroppar (från B-lymfocyter).
|
||||
- **Lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler** – vandrar in vid inflammation.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fettväv (Adipös vävnad)
|
||||
|
||||
### Vit fettväv
|
||||
- Dominerar hos vuxna.
|
||||
- En stor lipiddroppe per cell (unilokulär).
|
||||
- Funktion:
|
||||
- Energilagring (triglycerider)
|
||||
- Isolering och stötdämpning
|
||||
- Hormonproduktion (t.ex. leptin, adiponektin)
|
||||
|
||||
### Brun fettväv
|
||||
- Vanlig hos nyfödda, små mängder hos vuxna.
|
||||
- Många små lipidvakuoler och rikligt med mitokondrier (multilokulär).
|
||||
- Funktion:
|
||||
- Värmeproduktion via **uncoupling protein 1 (UCP1)** i mitokondrier.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Brosk (Cartilago)
|
||||
|
||||
### Gemensamma drag
|
||||
- Fast men böjlig vävnad med **kondrocyter** i **lakuner**.
|
||||
- Innehåller kollagen och elastin i en fast grundsubstans (rik på GAGs).
|
||||
- Avaskulär – får näring via diffusion från [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].
|
||||
|
||||
### Typer av brosk
|
||||
|
||||
| Typ | Egenskaper | Förekomst |
|
||||
|------|-------------|-----------|
|
||||
| **Hyalint brosk** | Kollagen typ II, glasartad matrix, vanligast. | Leddelarnas ytor, trachea, revbensbrosk, epifysplatta, näsa. |
|
||||
| **Elastiskt brosk** | Innehåller elastiska fibrer + kollagen typ II, böjligt. | Öronmussla, epiglottis. |
|
||||
| **Fibröst (trådbrosk)** | Kollagen typ I, tät struktur, mellan brosk och bindväv. | Intervertebralskivor, symfysen, menisk. |
|
||||
|
||||
### Celler och struktur
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]] – stam/progenitorcell i [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Kondroblast|Kondroblast]] – syntetiskt aktiv cell nära perikondrium.
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Kondrocyt|Kondrocyt]] – mogen cell i lakun.
|
||||
- **Isogen grupp** – flera kondrocyter i samma [[Histologi/Brosk/Lakuner|lakun]], tecken på delning.
|
||||
- **Perikondrium** – [[Histologi/Brosk/Perikondrium|tät bindväv runt brosk]] (saknas i fibröst brosk).
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Funktion och egenskaper
|
||||
|
||||
- Brosk fungerar som stötdämpare, formgivande vävnad och mall vid benbildning (endochondral ossifikation).
|
||||
- ECM är rikt på kondroitinsulfat och hyaluronsyra, vilket ger elasticitet och tryckresistens.
|
||||
- Begränsad läkningsförmåga på grund av avsaknad av blodkärl.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Klinisk koppling
|
||||
|
||||
- **Skörbjugg (vitamin C-brist)**: defekt kollagensyntes → svag bindväv, dålig sårläkning.
|
||||
- **Artros**: nedbrytning av hyalint brosk.
|
||||
- **Lipom**: benign tumör i fettväv.
|
||||
- **Fibros**: patologisk ökning av kollagenproduktion.
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Sammanfattning
|
||||
|
||||
- Bindväv består av celler, fibrer och grundsubstans.
|
||||
- Variation i förhållandet mellan dessa bestämmer vävnadstyp.
|
||||
- Kollagen ger styrka, elastin ger elasticitet, GAGs ger stötdämpning.
|
||||
- Fettväv är en specialiserad form av bindväv för energilagring.
|
||||
- Brosk är en stödjevävnad utan kärl som möjliggör tryckupptagning och smidiga rörelser i leder.
|
||||
@@ -18,9 +18,8 @@ title: Målbeskrivningar – översikt
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi – Endokrina organ]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi – GI]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.6 Respiration|3.6 Respiration]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG/KUG/Njurar/Urinvägar]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi – KUG]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.4 Histologi – MUG]]
|
||||
|
||||
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/|AI-summeringar – översikt]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi – KUG 2]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi – MUG]]
|
||||
Reference in New Issue
Block a user