diff --git a/content/Histologi/Respiration/Alveol.md b/content/Histologi/Respiration/Alveol.md new file mode 100644 index 0000000..862729b --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Alveol.md @@ -0,0 +1,13 @@ +Kort +- Minsta funktionella gasutbytesenhet i lungan där blod och luft möts över en extremt tunn barriär. + +Kännetecken +- Typ I-pneumocyter (platta epitelceller) täcker ~95 % av ytan och bildar luft–blod-barriären tillsammans med kontinuerliga kapillärer och fusionsbasalmembran. +- Typ II-pneumocyter (kubiska sekretoriska celler) producerar surfaktant och fungerar som stamceller för epitelet. +- Alveolära makrofager fagocyterar partiklar och vandrar mellan luftlumen och interstitium. +- Kohns porer (alveolära porer) möjliggör tryckutjämning och kollateral ventilation. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] +- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]] +- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Alveolargång.md b/content/Histologi/Respiration/Alveolargång.md new file mode 100644 index 0000000..55c3988 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Alveolargång.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Distal kanal där väggarna nästan helt utgörs av alveoler och leder mot alveolarsäckar. + +Kännetecken +- Bekläds av platta typ I-pneumocyter; sporadiska kubiska celler vid knippen av elastiska/glatta muskel-fibrer. +- Alveolaröppningar separeras av tunna septa med kontinuerliga kapillärer och elastiska fibrer. +- Små ringformade glattmuskelansamlingar markerar övergångar mellan alveolargång och säck. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]] +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Alveolarsäck.md b/content/Histologi/Respiration/Alveolarsäck.md new file mode 100644 index 0000000..301785a --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Alveolarsäck.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Terminal samling av alveoler som öppnar sig mot en gemensam kammare där gasutbytet är maximalt. + +Kännetecken +- Väggar bildas av tunna alveolära septa med typ I-pneumocyter och kontinuerliga kapillärer. +- Typ II-pneumocyter sticker in i lumen och producerar surfaktant; alveolära makrofager vandrar i lumen. +- Septa innehåller elastiska fibrer som underlättar passiv utandning. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] +- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Bronkiol.md b/content/Histologi/Respiration/Bronkiol.md new file mode 100644 index 0000000..4dee256 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Bronkiol.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Luftvägar <1 mm utan brosk eller körtlar som fördelar luft till lobuli och kan delta i luftflödesreglering. + +Kännetecken +- Epitelet övergår från flerradigt cilierat till enskiktat cylindriskt/kubiskt distalt. +- Saknar brosk och submukösa körtlar; väggstöd ges av cirkulära glattmuskelceller och elastiska fibrer. +- Bägarceller försvinner successivt och ersätts av klubb/Clara-celler med surfaktantliknande sekret. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] +- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Epiglottis.md b/content/Histologi/Respiration/Epiglottis.md new file mode 100644 index 0000000..dc1c95b --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Epiglottis.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Epiglottis är ett elastiskt broskblad som skyddar larynx-öppningen vid sväljning. + +Kännetecken +- Centralt elastiskt brosk med perikondrium och tunn lamina propria. +- Linguala ytan täcks av flerskiktat oförhornat skivepitel som tål mekanisk påverkan. +- Laryngeala ytan övergår i respirationsvägsepitel med bägarceller och seromukösa körtlar. + +Relaterat +- [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]] +- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband]] +- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk.md b/content/Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk.md new file mode 100644 index 0000000..03eaae1 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Huvudbronkerna leder luft mellan trachea och lungporten och behåller tracheas stödstruktur. + +Kännetecken +- Pseudostratifierat respirationsvägsepitel med bägarceller och lamina propria med elastiska fibrer. +- Hyalina broskringar (ofta oregelbundna hästskor) runt väggen; dorsal del förstärks av glatt muskel. +- Submukösa seromukösa körtlar och rik blod/lymf-försörjning. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] +- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] +- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md b/content/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md new file mode 100644 index 0000000..da813e3 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk.md @@ -0,0 +1,13 @@ +Kort +- Bronker inom lungparenkymet leder luft vidare och reglerar flöde via glatt muskulatur och minskande stöd. + +Kännetecken +- Respirationsvägsepitel blir lägre (från flerradigt till enskiktat cylindriskt) distalt; bägarceller minskar. +- Diskontinuerliga hyalina broskplattor ersätter de tidigare ringarna. +- Submukösa seromukösa körtlar kvarstår men avtar distalt. +- Cirkulära glattmuskelbuntar under lamina propria reglerar lumen. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] +- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]] +- [[Histologi/Demokompendium/respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Näshåla.md b/content/Histologi/Respiration/Näshåla.md new file mode 100644 index 0000000..b49c979 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Näshåla.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Respiratoriska delen av näshålan konditionerar luft genom uppvärmning, fuktning och filtrering. + +Kännetecken +- Flerradigt cilierat respirationsvägsepitel med cilierade celler, bägarceller och basala stamceller. +- Lamina propria rik på seromukösa körtlar, venösa kärlplexa och lymfatisk vävnad. +- Turbinalernas venplexa ger kraftig blodförsörjning för temperaturreglering. + +Relaterat +- [[Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]] +- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] +- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md b/content/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md new file mode 100644 index 0000000..935140b --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Sensoriskt specialiserat epitel i näshålans tak som registrerar lukt via bipolära neuron. + +Kännetecken +- Tjockt pseudostratifierat epitel utan bägarceller; består av olfaktoriska receptorneuron, stödjeceller och basalceller. +- Bowmans körtlar i lamina propria producerar seröst sekret som löser upp luktämnen. +- Axonbuntar passerar lamina cribrosa till bulbus olfactorius. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla – respiratorisk slemhinna]] +- [[Histologi/Epitel/Flerradigt Cylinderepitel Icke Cilierat|Flerradigt epitel]] +- [[Histologi/Demokompendium/respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Pleura.md b/content/Histologi/Respiration/Pleura.md new file mode 100644 index 0000000..fae034b --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Pleura.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Serös hinna som bekläder lungor (viscerala pleura) och thoraxväggen (parietala pleura) och möjliggör friktionsfri andning. + +Kännetecken +- Ytskikt av enkelt skivepitel (mesotel) på tunn bindväv med elastiska fibrer. +- Viscerala pleura kontinuerar med parietala pleura vid hilus; innehåller lymfkärl för dränage av pleuravätska. +- Underliggande bindväv fäster mot lungans stroma respektive thoraxfascia. + +Relaterat +- [[Histologi/Epitel/Mesotel|Mesotel]] +- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium serosum]] +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol.md b/content/Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol.md new file mode 100644 index 0000000..1603467 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Första delen av luftvägarna där gasutbyte sker genom alveoler i väggarna. + +Kännetecken +- Vägg med enskiktat kubiskt epitel som avbryts av alveolöppningar; cilierade celler blandas med klubbceller distalt. +- Tunna glattmuskelband och elastiska fibrer mellan alveolutloppen håller strukturen stabil. +- Leder vidare till alveolargångar och alveolarsäckar. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Stämband.md b/content/Histologi/Respiration/Stämband.md new file mode 100644 index 0000000..2e46aa7 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Stämband.md @@ -0,0 +1,13 @@ +Kort +- De sanna stämbanden (plicae vocales) vibrerar för ljudproduktion och skyddas av slitstarkt epitel. + +Kännetecken +- Ytan täcks av flerskiktat oförhornat skivepitel som tål mekanisk stress. +- Lamina propria organiseras i tre lager (superiort löst, intermediärt elastiskt, djupt kollagent) med Reinkes spalt superficielt. +- Innehåller elastisk stämsena (ligamentum vocale) och tvärstrimmig muskulatur (m. vocalis). +- Saknar submukösa körtlar, till skillnad från falska stämband. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] +- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] +- [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt brosk]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol.md b/content/Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol.md new file mode 100644 index 0000000..ed98e0e --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol.md @@ -0,0 +1,12 @@ +Kort +- Sista konduktiva bronkiolen innan gasutbyte börjar; reglerar luftflödet mot respiratoriska bronkioler. + +Kännetecken +- Enskiktat kubiskt epitel med cilierade celler och klubb/Clara-celler som utsöndrar surfaktantkomponenter (CC16). +- Tunn lamina propria med mycket elastiska fibrer; omges av enstaka glattmuskelbuntar. +- Ingen broskvävnad eller submukösa körtlar. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/Trachea.md b/content/Histologi/Respiration/Trachea.md new file mode 100644 index 0000000..b9282f5 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/Trachea.md @@ -0,0 +1,13 @@ +Kort +- Ledningsrör för luft mellan larynx och huvudbronker med stödjande broskringar och mucociliär rensning. + +Kännetecken +- Mukosa med respirationsvägsepitel och rik lamina propria med elastiska fibrer. +- Submukosa innehåller seromukösa körtlar och ett fibroelastiskt membran. +- Hyalina C-formade broskringar håller lumen öppet; dorsal gap sluts av glatt muskulatur (m. trachealis). +- Adventitia förankrar trachea mot omgivande vävnader. + +Relaterat +- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] +- [[Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]] +- [[Histologi/Körtlar/Seromuköskörtel|Seromukösa körtlar]] diff --git a/content/Histologi/Respiration/index.md b/content/Histologi/Respiration/index.md new file mode 100644 index 0000000..2e0fa78 --- /dev/null +++ b/content/Histologi/Respiration/index.md @@ -0,0 +1,29 @@ +--- +title: Respiration – histologi +--- + +# Respiration – histologi + +Övre luftvägar +- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla – respiratorisk slemhinna]] +- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] +- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] +- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband (plicae vocales)]] + +Ledningsvägar +- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] +- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] +- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] +- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] +- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] + +Alveolärt område +- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] +- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]] +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] +- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]] + +Relaterat +- [[Histologi/Epitel/Respirationsvägsepitel|Respirationsvägsepitel]] +- [[Histologi/Demokompendium/respirationssystemet|Respirationssystemet – kompendium]] diff --git a/content/Histologi/index.md b/content/Histologi/index.md index 7d1e4bf..bd89378 100644 --- a/content/Histologi/index.md +++ b/content/Histologi/index.md @@ -16,6 +16,7 @@ title: Histologi – översikt - [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]] - [[Histologi/GI/|GI – översikt]] - [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]] +- [[Histologi/Respiration/index|Respiration – histologi]] - [[Histologi/Hud/|Hud – översikt]] - [[Histologi/KUG/|KUG – översikt]] - [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]] diff --git a/content/Inför tentamen.md b/content/Inför tentamen.md deleted file mode 100644 index 3964563..0000000 --- a/content/Inför tentamen.md +++ /dev/null @@ -1,23 +0,0 @@ - -Vävnadslära / Epitel -Vävnadslära / Ben och Benbildning -Respirationssystemet / Histologi -Reproduktionssystemet / Ovariet -Rörelseapparatens anatomi / Muskler -Reproduktionssystemet / Testikeln -Urinvägarna / Njure -Huden / Epidermis -Nervsystemet / PNS -Nervsystemet / Celler -Vävnadslära / Muskelvävnad -Cirkulationssystemet / Hjärtat -Rörelseapparatens anatomi / Ben -Cirkulationssystemet / Blodkärl -Reproduktionssystemet / Uterus -Endokrina systemet / Hypofysen -Vävnadslära / Bindväv -Digestionssystemet / GI-kanalen -Digestionssystemet / Munhåla -Digestionssystemet / Tunntarm -Blod och blodbildning / Blodceller -Digestionssystemet / Lever diff --git a/content/Målbeskrivning/3.3 Anatomi GI.md b/content/Målbeskrivning/3.3 Anatomi GI.md index 670b0bf..091b640 100644 --- a/content/Målbeskrivning/3.3 Anatomi GI.md +++ b/content/Målbeskrivning/3.3 Anatomi GI.md @@ -1,42 +1,46 @@ ## Kurslitteratur +*Ingen obligatorisk kursbok angiven för momentet.* + ## Moment -Munhåla och Svalg ([[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]], [[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]], [[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|Pharynx]]) -Munnen ([[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]]) och munhålan ([[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]]) har funktioner som finfördelning av föda (via tuggning), tillförsel av vätska (saliv/spott), initiering av sväljning samt ljudbildning/tal. -• [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Lingua]] är tungan. Tungan flyttar runt maten och för den bakåt mot svalget ([[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|Pharynx]]). -• [[Anatomi/Organ/GI/Dentes (Tänder)|Dentes]] är tänderna (som inkluderar [[Anatomi/Organ/GI/Incisiver|Incisiver]], [[Anatomi/Organ/GI/Caniner|Caniner]], [[Anatomi/Organ/GI/Premolarer|Premolarer]] och [[Anatomi/Organ/GI/Molarer|Molarer]]). -• [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Durum|Palatum durum]]/[[Anatomi/Organ/GI/Palatum Molle|molle]] är den hårda respektive mjuka gommen. -• [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Sublingualis|Glandula sublingualis]]/[[Anatomi/Organ/GI/Glandula Submandibularis|submandibularis]]/[[Anatomi/Organ/GI/Glandula Parotis|parotis]] är de stora spottkörtlarna som tillför saliv. -• [[Anatomi/Organ/Epiglottis|Epiglottis]] är struplocket. Vid sväljning stängs Epiglottis till för att hindra att maten kommer ner i luftstrupen ([[Anatomi/Organ/Trachea|Trachea]]) istället för matstrupen ([[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]]). Sväljningen är först viljestyrd, men sker därefter autonomt. -Matstrupe och Magsäck ([[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]]) -Matstrupen ([[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]]) är ett sammanfallet muskelrör som löper dorsalt om trachea och ventralt om kotpelaren. Den passerar diafragma genom öppningen [[Anatomi/Organ/GI/Hiatus Oesophageus|hiatus oesofageus]]. -• [[Anatomi/Organ/GI/Peristaltik|Peristaltik]] är en central funktion i Esophagus. Det är samordnade kontraktionsvågor av de cirkulära och longitudinella muskellagren som driver maten framåt (distalt) i digestionskanalen. Det cirkulära muskellagret kontraherar proximalt om maten för att hindra backflöde. -Magsäcken ([[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]]/Gaster) har förmågan att expandera (rymmer upp till 3 liter). Dess vägg har veck som kallas [[Anatomi/Organ/GI/Rugae (Ventriculus)|Rugae]]. -• [[Anatomi/Organ/GI/Cardia (Ventriculus)|Cardia]], [[Anatomi/Organ/GI/Fundus (Ventriculus)|Fundus]], [[Anatomi/Organ/GI/Corpus (Ventriculus)|Corpus]], [[Anatomi/Organ/GI/Antrum (Ventriculus)|Antrum]], [[Anatomi/Organ/GI/Pylorus (Ventriculus)|Pylorus]] är magsäckens olika delar. -• Bearbetningen i magsäcken involverar kemisk sönderdelning med saltsyra (HCl) och knådning genom muskulatur. -• [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Pylori|M. sphincter pylori]] är en ringmuskel som reglerar passagen mellan magsäcken och tunntarmens första del ([[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]]). Den portionerar ut maten successivt. -Tunntarmen ([[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]], [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]], [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|Ileum]]) -Tunntarmens huvudfunktioner är bearbetning, matspjälkning och näringsupptag. -• [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]] (Tolvfingertarmen) är tunntarmens första del. Här sker en viktig neutralisering av det sura magsäcksinnehållet med bikarbonat (NaHCO3). -• [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]] (duodeni major) är mynningen i Duodenum där utförsgångarna från gallvägar och bukspottkörtel tömmer sitt innehåll. -• [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|Ileum]] utgör tunntarmspaketet. Passagen i tunntarmen är relativt snabb. -• Tunntarmen har en konstruktion som syftar till stor ytförstoring för maximalt upptag. Detta uppnås genom slemhinneveck, fingerlika utskott ([[Anatomi/Organ/GI/Villus (Villi)|Villus, pl. Villi]]) och ytterligare mikroskopiska utskott på epitelcellerna som kallas [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|Mikrovilli]]. -Tjocktarm och Ändtarm ([[Anatomi/Organ/GI/Colon|Colon]], [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]]) -• [[Anatomi/Organ/GI/Valva Ileocaecalis|Valva ileocaecalis]] är övergången mellan tunntarmen och tjocktarmen (Colon), och den fungerar anatomiskt som en sfinkter (ringmuskel), inte en klaff. -• [[Anatomi/Organ/GI/Caecum|Caecum]] är blindtarmen. [[Anatomi/Organ/GI/Appendix Vermiformis|Appendix vermiformis]] är blindtarmens maskformiga bihang, som kan bli inflammerat (appendicit). -• [[Anatomi/Organ/GI/Colon|Colon]] (Tjocktarmen) har en långsam passage. Dess primära funktion är återtag av vatten. -• [[Anatomi/Organ/GI/Taeniae Coli|Taeniae coli]] är longitudinella muskelband längs Colon, och de skapar utbuktningarna som kallas [[Anatomi/Organ/GI/Haustra Coli|Haustra coli]]. -• [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]] är ändtarmen. -• [[Anatomi/Organ/GI/Canalis Analis|Canalis analis]] (analkanalen) slutar i [[Anatomi/Organ/GI/Anus|Anus]] (analöppningen). Tömningen regleras av två sfinktrar: [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Ani Internus|M. sphincter ani internus]] (autonomt styrd) och [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Ani Externus|M. sphincter ani externus]] (viljestyrd, vilket tillåter oss att välja när vi tömmer tarmen till en viss gräns). -Accessoriska Organ ([[Anatomi/Organ/Lever|Lever]], gallvägar, [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]]) -Dessa organ bidrar till matsmältningen men är inte en del av den rörformiga kanalen. -Lever (Hepar) och Gallvägar -• [[Anatomi/Organ/Lever|Hepar (Levern)]] är kroppens största organ näst efter huden. Den hanterar nedbrytning och omhändertagande av upptagna ämnen, paketering, lagring och avgiftning. Den består av bland annat Lobus dexter och Lobus sinister. -• Portasystem: Allt näringsrikt, venöst blod från tarmen leds via [[Anatomi/Kärl/Vena Portae|Vena portae]] (portavenen) direkt till levern, där det filtreras, innan det går tillbaka till hjärtat via [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Inferior|Vena cava inferior]]. -• Galla bildas i levern. Galla lagras och koncentreras i [[Anatomi/Organ/Gallblåsa (Vesica biliaris)|Vesica biliaris/fellae (Gallblåsan)]]. -• Gallgångar inkluderar [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Hepaticus Communis|Ductus hepaticus communis]] (från levern), [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Cysticus|Ductus cysticus]] (från gallblåsan) och den gemensamma gallgången [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|Ductus choledochus]]. Ductus choledochus mynnar i [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]]. -Bukspottkörtel (Pancreas) -• [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]] (Bukspottkörteln) är en stor exokrin körtel. Den bildar matsmältningsenzymer som transporteras ut via [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|Ductus pancreaticus]]. -• Enzymerna bildas som proenzym (inaktiva förstadium) och aktiveras först när de når [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]], vilket skyddar Pancreas från självnedbrytning. -• [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|Ductus pancreaticus]] mynnar tillsammans med [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|Ductus choledochus]] ut i Duodenum vid [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]]. + +### Munhåla och svalg +- [[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]] och [[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]] finfördelar föda, blandar den med saliv, initierar sväljning och är viktiga för tal. +- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Lingua]] förflyttar födan och styr sväljreflexen mot [[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|pharynx]]. +- [[Anatomi/Organ/GI/Dentes (Tänder)|Dentes]] omfattar incisiver, caniner, premolarer och molarer med specifika tuggfunktioner. +- [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Durum|Palatum durum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Molle|palatum molle]] bildar hård respektive mjuk gom. +- Stora spottkörtlar: [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Parotis|parotis]], [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Submandibularis|submandibularis]] och [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Sublingualis|sublingualis]]. +- [[Anatomi/Organ/Epiglottis|Epiglottis]] stänger luftvägarna vid sväljning och skyddar [[Anatomi/Organ/Trachea|trachea]]. + +### Matstrupe och magsäck +- [[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]] löper bakom trachea och passerar diafragma via [[Anatomi/Organ/GI/Hiatus Oesophageus|hiatus oesophageus]]. +- [[Anatomi/Organ/GI/Peristaltik|Peristaltik]] driver födan distalt genom koordinerade muskellager. +- [[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]] kan expandera till cirka 3 liter; dess veck kallas [[Anatomi/Organ/GI/Rugae (Ventriculus)|rugae]]. +- Magsäckens regioner: [[Anatomi/Organ/GI/Cardia (Ventriculus)|cardia]], [[Anatomi/Organ/GI/Fundus (Ventriculus)|fundus]], [[Anatomi/Organ/GI/Corpus (Ventriculus)|corpus]], [[Anatomi/Organ/GI/Antrum (Ventriculus)|antrum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Pylorus (Ventriculus)|pylorus]]. +- [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Pylori|M. sphincter pylori]] portionerar chyme till [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|duodenum]]. + +### Tunntarm +- [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]] neutraliserar surt maginnehåll med bikarbonat. +- [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]] tar emot galla och bukspott. +- [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|ileum]] sköter huvuddelen av näringsupptaget. +- Ytförstorande strukturer: [[Anatomi/Organ/GI/Villus (Villi)|villi]], [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]] och mucosaveck. + +### Tjocktarm och ändtarm +- [[Anatomi/Organ/GI/Valva Ileocaecalis|Valva ileocaecalis]] fungerar som sfinkter mellan tunntarm och [[Anatomi/Organ/GI/Colon|colon]]. +- [[Anatomi/Organ/GI/Caecum|Caecum]] med [[Anatomi/Organ/GI/Appendix Vermiformis|appendix vermiformis]] ligger proximalt i colon. +- [[Anatomi/Organ/GI/Taeniae Coli|Taeniae coli]] och [[Anatomi/Organ/GI/Haustra Coli|haustra coli]] formar colon. +- [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Canalis Analis|analkanalen]] styrs av en intern (autonom) och extern (viljestyrd) sfinkter. + +### Accessoriska organ +- [[Anatomi/Organ/Lever|Hepar]] metaboliserar näringsämnen, lagrar glykogen och producerar galla. +- Portasystemet: [[Anatomi/Kärl/Vena Portae|v. portae]] → lever → [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Inferior|v. cava inferior]]. +- [[Anatomi/Organ/Gallblåsa (Vesica biliaris)|Vesica biliaris]] lagrar och koncentrerar galla. +- Gallvägar: [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Hepaticus Communis|ductus hepaticus communis]], [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Cysticus|ductus cysticus]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|ductus choledochus]]. +- [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]] producerar enzymer (via [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|ductus pancreaticus]]) som aktiveras i duodenum. + ## Mål +- Identifiera anatomin för munhåla, svalg och associerade spottkörtlar. +- Redogöra för esofagus och magsäckens regioner, muskulatur och funktion. +- Förklara tunntarmens specialisering för digestion och absorption. +- Beskriva tjocktarmens segment, motilitet och sfinktersystem. +- Koppla lever, gallvägar och pancreas till matsmältningsprocessen. diff --git a/content/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md b/content/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md index b43a3fb..d223c2e 100644 --- a/content/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md +++ b/content/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md @@ -1,31 +1,38 @@ +## Kurslitteratur +- [18: Digestive System III – Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290) +- [21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290) +- Anatomi, kapitel 7 och 12 -### Kurslitteratur -[18: Digestive System III: Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290) -[21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290) -Anatomi, kapitel 7 och 12 ## Moment -[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: Neurohypofysens delar, celler och hormoner, Adenohypofysens delar, celler och hormoner, [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|portasystem]] -[[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Tallkottkörteln (Epifysen, Corpus pineale)]]: Huvudcell-melatonin, Hjärnsand, Astrocyter (glia) -[[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln (Tyroidea)]]: Follikelceller-produktion av tyroideahormon, kolloid, parafollikulära celler-calcitonin -[[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlarna (Paratyroidea)]]: Huvudcell-parathormon, Oxyfil cell -[[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark]]: z. glomerulosa – mineralkortikoider, z. fasciculata – glukokortikoider, z. retikularis – glukokortikoider + androgener -[[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg]]: Kromaffina celler – adrenalin (A)/noradrenalin (NA) -[[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas]]: Langerhans cellöar, alfa- och betaceller -[[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]] – principer och exempel -[[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Feedback/Återkoppling (negativ)]] – principer och exempel -[[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Olika hormon som tas upp på föreläsning]] – produktionsorgan och översiktlig funktion, målorgan alt målcell. -[[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]] – läge, översiktlig funktion -[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypophysis cerebri (glandula pituitaria) Hypofysen]] -[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica “Turksadeln” i os sphenoidale]] -[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|(A. hypophysialis superior/inferior) Artärer till hypofysen]] -[[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale/Epihysis cerebri Tallkottkörteln]] -[[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea – lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober]] -Cartilago thyroidea Sköldbrosk (“Adamsäpplet”) -[[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae Bisköldkörtlar]] -[[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Glandulae ad-/suprarenales Binjurar]] -[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|(Aa. Suprarenales) Artärer till binjurar]] -[[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|(V. suprarenalis) Ven från binjure]] -[[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas Bukspottkörtel]] -# Mål -Beskriva uppbyggnaden och den basala funktionen för de endokrina organen och deras hormoner. Använd latinska namn. -Beskriva hur de olika endokrina organen ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet. + +### Hypothalamus och hypofys +- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion. +- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys. +- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem. +- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa. +- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis. + +### Tallkottkörteln +- [[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea). + +### Thyreoidea och parathyreoidea +- [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin). +- [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]]. + +### Binjurar +- [[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]: + - Zona glomerulosa – mineralkortikoider (aldosteron). + - Zona fasciculata – glukokortikoider (kortisol). + - Zona reticularis – androgener. +- [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller. +- Kärlförsörjning: aa. suprarenales, v. suprarenalis och kortikomedullärt flöde. + +### Endokrin pancreas och annan signalering +- [[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer. +- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation. +- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor. +- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter. + +## Mål +- Beskriva uppbyggnad, hormonproduktion och kärlförsörjning för varje endokrint organ (latinska termer). +- Identifiera histologiska kännetecken som särskiljer hypofys, thyroidea, parathyroidea, binjure, corpus pineale och pancreas i mikroskop. diff --git a/content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md b/content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md index 0d6ce5e..6fb5edd 100644 --- a/content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md +++ b/content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md @@ -1,43 +1,35 @@ ## Kurslitteratur -[16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290), [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290) [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290) +- [16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290) +- [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290) +- [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290) ## Moment -### 1 -**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]]. -**Läpp**: [[Histologi/Hud/Epidermis|hud]], läppröda, [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|munslemhinna]]. -**Tunga**: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|Flerskiktat skivepitel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]], papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **[[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|Mukösa]]** och [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|serösa]] små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar. -**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet. -**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandutveckling]]**: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster -**[[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Spottkörtlar]]**: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|Acinus/körteländstycke]]; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|Serösa]], [[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|mukösa]] och [[Histologi/Körtlar/Seromuköskörtel|seromukösa]] acinini (m/Gianuzzi halvmåne); [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]]. -**[[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]**: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar. +### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar +- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]]. +- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]]. +- [[Histologi/Hud/Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna. +- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar. +- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling. +- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar. +- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar. -### 2 -**[[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Mucosa]]**: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa, [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|Meissners plexus]]. Muscularis externa, [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|plexus myentericus/Auerbachs plexus]]. Adventitia, serosa. [[Histologi/Epitel/Mesotel|Mesotel]]. MALT. -**[[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]**: Flerskiktat skivepitel, [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]] och [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskel]]. Körtlar i submukosa -**[[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck (ventrikel)]]**: Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel. Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller, huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra, pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin. -**Tunntarm**: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]] och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal ([[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]]). [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|Fenestrerade kapillärer]]. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum). -**[[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]**: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern ([[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]]) och intern ([[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskel]]) sfinkter. +### Del 2 – Digestionskanalens vägg +- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT). +- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar. +- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus). +- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]], [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lactealer]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack. +- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar. -### 3 -**[[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]**: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus. Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp. Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt fält/portatriad: artär, ven gallgång, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]]. [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|Sinusoider]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|centralven]], [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]]. [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler/hepatic stellate cell]]. A- vitamin. -**[[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallgångar, gallblåsa]]**: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat cylinderepitel, lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa, adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter. -**[[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas, Bukspottkörteln]]**: Exokrin del: serösa acini, långa skarvstycken/intercalated ducts, utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula. Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina celler, [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]]. Alfa- och betaceller. Glucagon, insulin. +### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas +- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]], [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]]. +- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus. +- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer). ## Mål -- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Förekomst, funktion och histologisk uppbyggnad av slemhinnor]] -- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och embryonal tandutveckling]] -- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Struktur och funktion för de stora spottkörtlarna.]] -- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Skillnader mellan dem]] [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Struktur för tonsiller]] -- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Histologisk uppbyggnad från esofagus till analkanal.]] -- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus struktur och funktion.]] -- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Övergången esofagus/magsäck.]] -- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäckens histologiska uppbyggnad och skillnader mellan olika delar av magsäcken.]] [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Slemhinnans celltyper, funktion och lokalisation.]] -- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Histologisk uppbyggnad av tjocktarmens vägg.]] -- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Skillnad mellan colon och rektum.]] -- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Funktion för tjocktarm.]] [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Övergång rektum/analkanal]] -- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.]] -- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Funktion och organisation av ingående celler.]] [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.]] [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Struktur och funktion för gallblåsan.]] -- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Struktur och funktion för pancreas exokrina och endokrina del.]] -- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Översiktlig funktion för Glucagon och insulin]] -- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Känna till diabetes typ I och II]] +- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal. +- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]]. +- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Histologi/GI/Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]]. +- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet. +- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]]. +- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]]. diff --git a/content/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md b/content/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md index 94d77db..583a9da 100644 --- a/content/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md +++ b/content/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md @@ -1,38 +1,38 @@ -Anne Uv? - ## Kurslitteratur [19: Respiratory System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429520&bookid=3290) ## Moment -### Histologi -Näshåla, nasopharynx, oropharynx, larynx, epiglottis, trachea, extrapulmonära bronker, intrapulmonära bronker, bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler, alveolargång, alveolarsäck, alveol. -Näshåla: Respiratoriskt epitel, flerradigt: cilierade celler, bägarceller, basala celler/stamceller, borstceller, ”endokrina” celler. Lamina propria, seromukösa körtlar, venösa kärlplexa, lymfkärl. -Olfaktoriskt epitel: bipolära neuron, stödjeceller, basalaceller/stamceller. OBP. axonbuntar, Bowmans körtlar. -Epiglottis: Elastiskt brosk, respiratoriskt epitel, flerskiktat skivepitel. -Stämband: flerskiktat skivepitel. -Trachea och extrapulmonära bronker: Flerradigt epitel, lamina propria, submukosa, slemkörtlar. Hyalint brosk, hästskoformat, adventitia. -Lunga: omgiven av bindväv och pleura (mesotel). Elastiska fibrer i hela lungans bindväv. -Intrapulmonära bronker: Broskplattor, gradvis förändring av epitel, lamina propria, körtlar, glattmuskel. -Bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler: Inget brosk, flerradigt till kubiskt epitel, cilierade celler, Clara-celler, surfaktant, glattmuskel. -Alveoler: Kontinuerliga kapillärer; pneumocyt typ I, diffussionsbarriär. Pneumocyt typ II, surfaktant, lamellära kroppar, stamceller. Lungmakrofager, Kohns porer. +### Histologi – övre luftvägar +- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla]] – respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar. +- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] – sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar. +- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] – elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta. +- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband]] – flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager. + +### Histologi – ledningsvägar +- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] – C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar. +- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] – trachealiknande vägg före inträde i lungan. +- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] – broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd. +- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkioler]] – ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel. +- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] – sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel. + +### Histologi – gasutbyte +- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] – blandad lednings- och gasutbyteszon. +- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] – väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar. +- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]] – terminal enhet med tunna septa. +- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] – typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft–blod-barriär. +- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]] – serösa hinnor runt lunga och thorax. + ## Mål -- luftvägarnas konstruktion och funktion, -- larynx funktioner (översiktligt), -- lungans konstruktion och dess koppling till gasutbytet, -- andningsorganens omgivningar (ansiktsskelett, pleura, bröstkorg, diafragma), -- andningsarbetet och grundläggande andningsmekanik -De anatomiska delarna av respirationssystemet -Histologisk uppbyggnad och funktionen av nässlemhinnan, det respiratoriska epitelet och det olfaktoriska epitelet. -Histologisk uppbyggnad och funktion av epiglottis och stämband -Histologisk uppbyggnad av trachea och bronker. -Beskriva den gradvisa förändringen i bronkträdets slemhinna från trakea och neråt. -Bronkiolernas histologi -Alveolernas histologiska uppbyggnad, cellernas funktion, blod/luft-barriärens uppbyggnad. +- Redogöra för luftvägarnas konduktiva segment från [[Histologi/Respiration/Näshåla|näshåla]] till [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|terminal bronkiol]] och deras funktion. +- Förklara larynxrelaterade strukturer såsom [[Histologi/Respiration/Epiglottis|epiglottis]] och [[Histologi/Respiration/Stämband|stämband]]. +- Beskriva den histologiska övergången i bronkträdet ([[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|intrapulmonär bronk]] → [[Histologi/Respiration/Bronkiol|bronkiol]] → [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|respiratorisk bronkiol]]). +- Förstå alveolärt gasutbyte via [[Histologi/Respiration/Alveol|alveoler]], [[Histologi/Respiration/Alveolargång|alveolargångar]] och [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|alveolarsäckar]] samt [[Histologi/Respiration/Pleura|pleurans]] roll. +- Relatera ventilationens mekanik till andningsorganens omgivningar (pleura, bröstkorg, diafragma). ## Föreläsningsvideor -[Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo) +[Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo) [Farynx och Larynx](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo) -[Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4) -[Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4) +[Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4) +[Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4) [Bronkioler](https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI) [Alveoler](https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg) diff --git a/content/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md b/content/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md index 7da5ea3..96aa1e0 100644 --- a/content/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md +++ b/content/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md @@ -1,69 +1,34 @@ -Elin +## Kurslitteratur -# Kurslitteratur +*Ingen obligatorisk referens angiven.* ## Moment -Gerota’s fascia/fascia renalis Bindvävsfascian runt njuren -Ren Njuren -Cortex renis Njurens bark -Medulla renis = pyramides renales Njurens märg -Papilla renalis ”spetsarna” på pyramiderna -Calyx/calyces renalis/renales Njurkalkarna -Pelvis renalis Njurbäckenet -A/V. renalis Njurartären/Njurvenen -Hilum renale Öppningen där kärl och urinledare löper in/ut ur njuren -Ureter Urinledare -Nefron (nephron) Njurens funktionella enhet -Glomerulus Kärlnystan där ämnen filtreras ut ur blodet -Bowmans kapsel Kapseln runt glomerulus -Tubulus renalis: proximal/distal tubulus, Rörsystem som ingår i nefronet -Henles slynga, samlingsrör -Vesica urinaria Urinblåsan -Ostium ureteris dx/sin Öppningen där ureter mynnar in i urinblåsan -Ostium urethrae internum/externum Urethras inre/yttre mynning -Trigonum Triangulärt område i urinblåsan med specialiserade celler -Miktion Blåstömning -M. sphincter urethrae Sfinkter som relaxerar vid miktion -Detrusormuskel Blåsmuskel -Urethra – proximal/distal Urinröret -Urethra - Pars prostatica/membranacea/spongiosum Urinrörets avsnitt hos mannen -Ovarium Äggstock (A. ovarica) -Tuba uterina: fimbriae, infundibulum, ampulla, Äggledaren och dess delar isthmus, pars uterina -Lig. Ovarii proprium Ligamentet som förankrar ovariet mot uterus -Uterus: fundus/corpus/isthmus/cervix Livmodern och dess delar -Endometrium/myometrium/perimetrium Livmoderväggens lager -Portio Livmodermunnen -Vagina Slidan -Vulva (=pudendum) Yttre könsdelar -Mons pubis Venusberget -Labia majora/minora Yttre och inre blygdläppar -Ostium urethrae Urinrörsmynningen -Hymen Slidkransen (Obs, finns i varianter, el inte alls) -Vestibulum Området innanför labia minora -Clitoris Klitoris (svällkropp) +### Njurar och urinvägar +- [[Anatomi/Organ/Njure/Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] – bindväv runt njuren. +- [[Anatomi/Organ/Njure/Njure|Ren (njuren)]] med [[Anatomi/Organ/Njure/Njurbark|cortex renis]] och [[Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg|medulla renis/pyramid]]. +- [[Anatomi/Organ/Njure/Papilla Renalis|Papilla renalis]] – pyramidspets mot [[Anatomi/Organ/Njure/Calyx Renalis|calyx renalis]]. +- [[Anatomi/Organ/Njure/Njurbäcken|Pelvis renalis]] övergår i [[Anatomi/Organ/Njure/Ureter|ureter]]. +- [[Anatomi/Organ/Njure/Vasa Renalia|A/V renalis]] genom [[Anatomi/Organ/Njure/Hilum Renale|hilum renale]]. +- [[Histologi/Njure/Nefron|Nefron]]: [[Histologi/Njure/Glomerulus|glomerulus]], [[Histologi/Njure/Bowmans kapsel|Bowmans kapsel]], [[Histologi/Njure/Proximala tubulus|proximal tubulus]], [[Histologi/Njure/Henles slynga|Henles slynga]], [[Histologi/Njure/Distala tubulus|distal tubulus]], [[Histologi/Njure/Samlingsrör|samlingsrör]]. +- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Vesica Urinaria|Vesica urinaria]]: [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Ureteris|ostium ureteris dx/sin]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Urethrae Internum|ostium urethrae internum]] och [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Urethrae Externum|externum]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Trigonum Vesicae|trigonum]]. +- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Miktion|Miktion]]: [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Detrusor|detrusormuskeln]] och [[Anatomi/Organ/Urinvägar/M Sphincter Urethrae|m. sphincter urethrae]]. +- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra|Urethra]] – proximal/distal; hos mannen segmenten [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Spongiosa|pars spongiosa]]. -Scrotum Pungen -Raphe scroti Hudåsen mellan scrotalhalvorna -Septum scroti Skiljeväggen mellan scrotalhalvorna -Tunica dartos Glattmuskellager -Musculus cremaster Testikelhöjarmuskeln -Testis Testikeln -Tunica vaginalis testis – lamina visceralis/parietalis Seröst membran runt testis -Tubuli seminiferi Gångar där spermierna bildas -Rete testis Ytterligare gångar.... -Epididymis (caput/corpus/cauda) Bitestikeln -Funiculus spermaticus Sädessträngen -Ductus deferens Sädesledaren; ingår i sädessträngen -A. testicularis Testikelartären; ingår i sädessträngen -Plexus pampiniformis Venöst nätverk (plexa); ingår i sädessträngen -Canalis inguinalis Inguinalkanalen – passagen för funiculus spermaticus igenom bålväggen -Vesicula seminalis Sädesblåsan -Prostata Blåshalskörteln -Glandulae bulbourethrales Körtlar som bildar sekret -Urethra Urinröret -Penis: radix, corpus, glans, preputium Penis och dess delar -Corpora cavernosa Svällkroppar i penis -Corpus spongiosum Svällkropp i penis, innehåller urethra +### Kvinnliga genitalia (KUG) +- [[Anatomi/Organ/KUG/Ovarium|Ovarium]] med [[Anatomi/Kärl/A Ovarica|a. ovarica]]. +- [[Anatomi/Organ/KUG/Tuba Uterina|Tuba uterina]]: fimbriae, [[Anatomi/Organ/KUG/Infundibulum|infundibulum]], [[Anatomi/Organ/KUG/Ampulla|ampulla]], [[Anatomi/Organ/KUG/Isthmus|isthmus]], pars uterina. +- [[Anatomi/Organ/KUG/Lig Ovarii Proprium|Lig. ovarii proprium]]. +- [[Anatomi/Organ/KUG/Uterus|Uterus]]: [[Anatomi/Organ/KUG/Fundus Uteri|fundus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Corpus Uteri|corpus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Isthmus Uteri|isthmus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Cervix Uteri|cervix]] med [[Anatomi/Organ/KUG/Endometrium|endometrium]], [[Anatomi/Organ/KUG/Myometrium|myometrium]], [[Anatomi/Organ/KUG/Perimetrium|perimetrium]] och [[Anatomi/Organ/KUG/Portio Vaginalis|portio]]. +- [[Anatomi/Organ/KUG/Vagina|Vagina]] och [[Anatomi/Organ/KUG/Vulva|vulva/pudendum]]: [[Anatomi/Organ/KUG/Mons Pubis|mons pubis]], [[Anatomi/Organ/KUG/Labia Majora|labia majora]] / [[Anatomi/Organ/KUG/Labia Minora|minora]], [[Anatomi/Organ/KUG/Ostium Urethrae Femina|ostium urethrae]], [[Anatomi/Organ/KUG/Hymen|hymen]], [[Anatomi/Organ/KUG/Vestibulum Vaginae|vestibulum]], [[Anatomi/Organ/KUG/Clitoris|clitoris]]. -# Mål +### Manliga genitalia (MUG) +- [[Anatomi/Organ/MUG/Scrotum|Scrotum]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Raphe Scroti|raphe scroti]], [[Anatomi/Organ/MUG/Septum Scroti|septum scroti]], [[Anatomi/Organ/MUG/Tunica Dartos|tunica dartos]]. +- [[Anatomi/Organ/MUG/M Cremaster|Musculus cremaster]]. +- [[Anatomi/Organ/MUG/Testis|Testis]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Tunica Vaginalis|tunica vaginalis testis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Tubuli Seminiferi|tubuli seminiferi]], [[Anatomi/Organ/MUG/Rete Testis|rete testis]]. +- [[Anatomi/Organ/MUG/Epididymis|Epididymis]] (caput, corpus, cauda). +- [[Anatomi/Organ/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] med [[Anatomi/Organ/MUG/Ductus Deferens|ductus deferens]], [[Anatomi/Kärl/A Testicularis|a. testicularis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Plexus Pampiniformis|plexus pampiniformis]], passage genom [[Anatomi/Organ/MUG/Canalis Inguinalis|canalis inguinalis]]. +- Körtlar: [[Anatomi/Organ/MUG/Vesicula Seminalis|vesicula seminalis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Prostata|prostata]], [[Anatomi/Organ/MUG/Glandulae Bulbourethrales|glandulae bulbourethrales]]. +- [[Anatomi/Organ/MUG/Urethra Masculina|Urethra]] och [[Anatomi/Organ/MUG/Penis|penis]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Penis Radix|radix]], [[Anatomi/Organ/MUG/Penis Corpus|corpus]], [[Anatomi/Organ/MUG/Glans Penis|glans]], [[Anatomi/Organ/MUG/Preputium|preputium]], [[Anatomi/Organ/MUG/Corpora Cavernosa|corpora cavernosa]], [[Anatomi/Organ/MUG/Corpus Spongiosum|corpus spongiosum]]. + +## Mål diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Ben.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Ben.md deleted file mode 100644 index 37587d6..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Ben.md +++ /dev/null @@ -1,148 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål - -- Beskriva uppbyggnad, funktion och mikroskopisk struktur av benvävnad. -- Redogöra för skillnader mellan kompakt och spongiöst ben. -- Förklara principerna bakom benbildning (intramembranös och endokondral). -- Känna igen benvävnad och benbildningszoner i ljusmikroskop. - -Källor: Ross & Pawlina, kapitel 8. - ---- - -## Benets struktur och funktion - -- Ben är en **specialiserad bindväv** som består av celler och mineraliserad extracellulär matrix. -- Funktioner: - - Mekaniskt stöd och skydd för organ. - - Hävarm för rörelser. - - Kalcium- och fosfatreserv. - - Blodcellsbildning i benmärg. - ---- - -## Makroskopisk indelning - -| Del | Beskrivning | -|------|--------------| -| **Diafys** | Skaftdelen av ett rörben. | -| **Metafys** | Området mellan diafys och epifys. | -| **Epifys** | Änddel med ledytor. | -| **Periost** | Yttre benhinna, rik på kärl och nerver. | -| **Endost** | Tunt lager som klär insidan av märghålan. | -| **Märghåla (medullary cavity)** | Innehåller röd eller gul benmärg. | - ---- - -## Mikroskopisk uppbyggnad - -### Kompakt ben (substantia compacta) -- Byggs upp av **osteoner (Haverska system)**. -- Varje osteon består av: - - **Havers kanal** – centralkanal med kärl och nerver. - - **Lameller** – koncentriska lager av benmatrix. - - **Osteocyter** – mogna benceller i **lakuner** mellan lamellerna. - - **Canaliculi** – små kanaler som kopplar osteocyter till varandra. -- **Volkmanns kanaler** – tvärgående kärlkanaler mellan osteoner. -- **Yttre och inre grundlameller (circumferential)** – täcker benets in- och utsida. - -### Spongiöst ben (substantia spongiosa) -- Nätverk av tunna **trabekler** utan Haverska system. -- Osteocyter ligger nära ytan och får näring via diffusion. -- Vanligt i epifyser och inre delar av korta ben. - ---- - -## Celler i benvävnad - -| Celltyp | Funktion | Ursprung | -|-----------|-----------|-----------| -| **Osteoprogenitorcell** | Stamcell som bildar osteoblaster. | Mesenkym | -| **Osteoblast** | Bildar osteoid (omineraliserad benmatrix). | Osteoprogenitorcell | -| **Osteocyt** | Underhåller benvävnad; kommunicerar via canaliculi. | Osteoblast | -| **Osteoklast** | Flerkärnig cell som bryter ned ben (resorption). | Monocyt/Makrofag-linje | - ---- - -## Benmatrix (Extracellulär substans) - -- **Organisk del (ca 35 %)**: - - Kollagen typ I (ca 90 % av den organiska komponenten). - - Proteoglykaner och glykoproteiner (osteokalcin, osteonektin). -- **Oorganisk del (ca 65 %)**: - - Kalciumfosfat som **hydroxiapatitkristaller**. - ---- - -## Benbildning (Ossifikation) - -### 1. Intramembranös (desmal, direkt) -- Sker direkt från **mesenkym** utan broskmodell. -- Process: - 1. Mesenkymceller → osteoblaster. - 2. Osteoblaster utsöndrar **osteoid** (omineraliserad matrix). - 3. Osteoid mineraliseras → benmatrix. - 4. Osteoblaster omges av matrix → blir osteocyter. -- Exempel: platta ben i kraniet, mandibula, clavicula. - -### 2. Endokondral (indirekt, broskpreformerad) -- Ben utvecklas från **hyalint broskmodell**. -- Steg: - 1. Broskmodell växer och förkalkas. - 2. Blodkärl invaderar → osteoprogenitorceller anländer. - 3. Osteoblaster bildar benmanchett (intramembranöst) i periost. - 4. Brosket bryts ned, ersätts av ben i **primärt ossifikationscentrum** (diafys). - 5. Sekundära ossifikationscentrum bildas i epifyserna. - 6. Brosk mellan epifys och diafys bildar **epifysplatta**. - ---- - -## Epifysplattans zoner (från epifys till diafys) - -| Zon | Beskrivning | -|------|--------------| -| **Vilozon (reservbrosk)** | Kondrocyter i vila. | -| **Proliferationszon** | Kondrocyter delar sig och bildar kolumner. | -| **Hypertrofizon** | Kondrocyter växer till i storlek. | -| **Förkalkningszon** | Broskmatrix kalcifieras. | -| **Benbildningszon** | Osteoblaster bildar benmatrix på broskvävnaden. | - ---- - -## Benremodellering - -- Ben är dynamiskt – nedbrytning (osteoklaster) och uppbyggnad (osteoblaster) sker kontinuerligt. -- Vid läkning av fraktur: - 1. Hematom bildas. - 2. Fibroblaster och kondroblaster bygger brosk-kallus. - 3. Kallus ersätts av lamellärt ben. - 4. Ombyggnad till kompakt ben. - ---- - -## Skillnad mellan omoget och moget ben - -| Typ | Egenskaper | -|------|-------------| -| **Filtben (omoget)** | Oorganiserade fibrer, fler osteocyter, bildas snabbt. | -| **Lamellärt ben (moget)** | Parallella lameller, starkare, färre celler. | - ---- - -## Kliniska aspekter - -- **Osteoporos** – minskad benmassa, ökad frakturrisk. -- **Rakit (vitamin D-brist)** – defekt mineralisering hos barn. -- **Osteomalaci** – defekt mineralisering hos vuxna. -- **Pagets sjukdom** – störd benremodellering med försvagat ben. - ---- - -## Sammanfattning - -- Ben består av celler (osteoblaster, osteocyter, osteoklaster) och en mineraliserad matrix. -- Två typer: kompakt och spongiöst ben. -- Benbildning sker via intramembranös eller endokondral ossifikation. -- Epifysplattan styr längdtillväxten under uppväxten. -- Ben remodelleras hela livet som svar på mekanisk belastning. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Blod.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Blod.md deleted file mode 100644 index 50b8ffe..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Blod.md +++ /dev/null @@ -1,140 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå blodets sammansättning, funktion och celltyper. -- Beskriva blodcellernas ursprung, mognad och funktion. -- Förklara begreppen hematopoes och dess reglering. -- Känna igen olika blodceller i ljusmikroskop. - -*Källa: Ross & Pawlina, kapitel 12–13.* - ---- - -## Blodets sammansättning - -| Komponent | Andel | Funktion | -|------------|--------|-----------| -| **Plasma** | ca 55 % | Transport av näringsämnen, hormoner, proteiner. | -| **Blodkroppar (hematokrit)** | ca 45 % | Gastransport, immunförsvar, koagulation. | - -### Plasma -- 90 % vatten. -- 7–8 % proteiner: albumin, globuliner, fibrinogen. -- 1–2 % elektrolyter, näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter. - -### Serum -- Plasma utan koagulationsfaktorer (fibrinogen saknas). - ---- - -## Blodets celler (Formed elements) - -### Erytrocyter (röda blodkroppar) -- Bikonkava, anukleära celler. -- Diameter: ca 7,5 µm. -- Funktion: transport av O₂ och CO₂ via hemoglobin. -- Livslängd: cirka 120 dagar. -- Nedbrytning i mjälte och lever → bilirubin; järn återvinns. - -**Membranproteiner:** spectrin, ankyrin – ger flexibilitet. - -**Normala värden:** -- Män: 4,5–5,9 × 10⁶/µL -- Kvinnor: 4,0–5,2 × 10⁶/µL - ---- - -### Leukocyter (vita blodkroppar) -Delas in i **granulocyter** och **agranulocyter**. - -| Typ | Andel | Funktion | Morfologi | -|------|--------|-----------|-----------| -| **Neutrofiler** | 50–70 % | Fagocytos av bakterier | Flikig kärna (3–5 lober), små granula | -| **Eosinofiler** | 1–4 % | Parasitförsvar, allergi | Biloberad kärna, stora röda granula | -| **Basofiler** | <1 % | Frisätter histamin och heparin | Mörka granula, täcker kärnan | -| **Lymfocyter** | 20–40 % | B- och T-celler, immunitet | Rund kärna, smal cytoplasma | -| **Monocyter** | 2–8 % | Prekursorer till makrofager | Njurlik kärna, gråblå cytoplasma | - ---- - -### Trombocyter (blodplättar) -- Fragment av **megakaryocyter** från benmärg. -- Diameter: 2–4 µm. -- Funktion: hemostas och koagulation. -- Innehåller: - - **Alfa-granula** (koagulationsfaktorer, tillväxtfaktorer) - - **Delta-granula** (ADP, Ca²⁺, serotonin) -- Livslängd: 8–10 dagar. -- Normalvärde: 150–400 × 10³/µL. - ---- - -## Hematopoes (blodbildning) - -### Plats -- Foster: gulesäck → lever → mjälte → benmärg. -- Vuxna: röd benmärg (platta ben, epifyser). - -### Stamcellshierarki - -Hematopoetisk stamcell (HSC) -├── Myeloid stamcell -│ ├── Erytrocytlinje → erytrocyt -│ ├── Megakaryocytlinje → trombocyt -│ ├── Granulocytlinje → neutrofil, eosinofil, basofil -│ └── Monocytlinje → makrofag, dendritisk cell -└── Lymfoid stamcell - ├── B-cell → plasmacell - ├── T-cell - └── NK-cell - ---- - -## Benmärgens uppbyggnad -- **Stroma:** retikulär bindväv, makrofager, fettceller. -- **Parenkym:** hematopoetiska celler i olika utvecklingsstadier. -- **Sinusoider:** fenestrerade kapillärer som släpper ut mogna blodceller. -- **Röd benmärg:** aktiv blodbildning. -- **Gul benmärg:** fettinlagrad, inaktiv. - ---- - -## Erytopoes (bildning av erytrocyter) -1. Proerytroblast -2. Basofil erytroblast -3. Polykromatofil erytroblast -4. Ortokromatisk erytroblast (kärnan utstöts) -5. Retikulocyt (innehåller ribosomer, cirkulerar i blodet) -6. Erytrocyt (mogen, anukleär cell) - -**Reglering:** erytropoetin (EPO) från njuren stimulerar vid hypoxi. - ---- - -## Leukopoes (bildning av vita blodkroppar) -- Kontrolleras av **kolonistimulerande faktorer (CSF)**. -- Tar 7–10 dagar från stamcell till mogen cell. -- Monocyter mognar till makrofager i vävnad. -- Lymfocyter differentieras i benmärg (B) och thymus (T). - ---- - -## Trombopoes (bildning av blodplättar) -- Från megakaryoblaster → **megakaryocyter** (stora celler med lobulerad kärna). -- Fragmenteras till trombocyter vid benmärgssinusoider. - ---- - -## Kliniska aspekter -- **Anemi:** för få erytrocyter eller för lite hemoglobin. -- **Leukemi:** malign proliferation av leukocyter. -- **Trombocytopeni:** lågt trombocytantal → blödningsrisk. -- **Polycytemi:** förhöjt antal erytrocyter → ökad viskositet. - ---- - -## Sammanfattning -- Blodet består av plasma, erytrocyter, leukocyter och trombocyter. -- Alla blodceller härstammar från multipotenta stamceller i benmärgen. -- Hematopoes regleras av hormoner och tillväxtfaktorer (EPO, CSF). -- Benmärgens mikromiljö möjliggör differentiering och frisättning till blodbanan. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Endokrina.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Endokrina.md deleted file mode 100644 index bf9857a..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Endokrina.md +++ /dev/null @@ -1,155 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå uppbyggnaden och funktionen hos kroppens endokrina körtlar. -- Känna till celltyper och hormoner i respektive körtel. -- Kunna identifiera endokrina organ histologiskt. -- Förstå skillnaden mellan endokrin, parakrin och autokrin signalering. - -*Källa: Ross & Pawlina kap. 20–21.* - ---- - -## Principer för endokrin reglering - -- **Endokrina körtlar** saknar utförsgångar – frisätter hormoner direkt till blodet. -- **Parakrin signalering** – påverkar närliggande celler. -- **Autokrin signalering** – påverkar den egna cellen. -- Regleras ofta av **negativ feedback** (t.ex. hypothalamus–hypofys–målorgan). - ---- - -## Hypothalamus–Hypofys-axeln - -### Hypothalamus -- Producerar **releasing- och inhibiting-hormoner** som styr hypofysen. -- Hormoner transporteras via **portakretsloppet (hypofysens portakärl)** till framloben. - -### Hypofysen (Glandula pituitaria) -- Belägen i **sella turcica**. -- Indelas i: - - **Adenohypofys (framlob)** – epitelial, endokrin vävnad. - - **Neurohypofys (baklob)** – nervvävnad (axon från hypothalamus). - -#### Adenohypofys -- **Pars distalis**, **pars intermedia**, **pars tuberalis**. -- Celler organiserade i strängar och kapillärnät. - -| Celltyp | Hormon | Effekt | -|----------|---------|--------| -| **Somatotropa** | GH (tillväxthormon) | Stimulerar tillväxt och metabolism | -| **Laktotropa** | Prolaktin | Stimulerar mjölkproduktion | -| **Kortikotropa** | ACTH | Stimulerar binjurebark | -| **Tyreotropa** | TSH | Stimulerar thyroidea | -| **Gonadotropa** | FSH, LH | Stimulerar gonader | - -#### Neurohypofys -- Består av **axon från hypothalamus** (nucleus supraopticus och paraventricularis). -- Frisätter: - - **ADH (vasopressin)** – reglerar vattenbalans i njure, kärlkonstriktion. - - **Oxytocin** – kontraktion av uterus, mjölkutdrivning i bröstkörtel. -- Innehåller **pituicyter** (gliaceller) och **Herring-kroppar** (neurosekretoriska vesiklar). - ---- - -## Epifys (Corpus pineale, tallkottkörtel) - -- Belägen i taket på tredje ventrikeln. -- Celler: - - **Pinealocyter** – huvudcell, ljuskänslig hormonproduktion. - - **Astrocyter (glia)** – stödjeceller. -- Producerar **melatonin**, reglerar dygnsrytm. -- **Hjärnsand (corpora arenacea)** – kalciuminlagringar, ökar med åldern. - ---- - -## Sköldkörtel (Glandula thyroidea) - -### Struktur -- Två lober med istmus, omgivna av tunn kapsel. -- Består av **folliklar** fyllda med **kolloid** (tyroglobulin). -- **Follikelceller** – kubiska; producerar T₃ och T₄. -- **Parafollikulära (C-)celler** – producerar **calcitonin** → sänker blodets Ca²⁺. - -### Funktion -- T₃/T₄ ökar metabolism och värmeproduktion. -- Calcitonin hämmar benresorption. - ---- - -## Bisköldkörtlar (Glandulae parathyroideae) - -- Fyra små körtlar på baksidan av thyroidea. -- Celler: - - **Huvudceller (chief cells)** – producerar **parathormon (PTH)** → höjer blodets Ca²⁺. - - **Oxyfila celler** – större, eosinofila, oklar funktion. - -### Verkan av PTH -- Stimulerar osteoklaster (benresorption). -- Ökar Ca²⁺-reabsorption i njure. -- Ökar D-vitamin-aktivering → ökad Ca²⁺-absorption i tarm. - ---- - -## Binjurar (Glandulae suprarenales) - -### Struktur -- Omgivna av bindvävskapsel. -- Två delar: **bark (cortex)** och **märg (medulla)**. - -#### Barken – tre zoner -| Zon | Hormon | Funktion | -|------|---------|----------| -| **Zona glomerulosa** | Aldosteron | Na⁺/K⁺-balans (RAAS-system) | -| **Zona fasciculata** | Kortisol | Glukokortikoid, metabolism, stressrespons | -| **Zona reticularis** | Androgener (DHEA) | Sekundära könskarakteristika | - -#### Märgen -- **Kromaffina celler** (modifierade sympatiska neuron). -- Producerar **adrenalin och noradrenalin**. -- Aktiverar "fight-or-flight"-responsen. - ---- - -## Pancreas (Bukspottkörtel) - -### Exokrin del -- Serösa acini, enzymsekretion till duodenum. - -### Endokrin del – Langerhanska öar -| Celltyp | Hormon | Funktion | -|----------|---------|----------| -| **Alfa** | Glukagon | Höjer blodsocker (glykogenolys, glukoneogenes) | -| **Beta** | Insulin | Sänker blodsocker (glukosupptag) | -| **Delta** | Somatostatin | Hämmar insulin och glukagon | -| **PP-celler** | Pankreatisk polypeptid | Reglerar exokrin sekretion och magsäckens motilitet | - ---- - -## Gonader (Könskörtlar) - -### Testis -- **Leydigceller** (interstitiella) – producerar **testosteron**. -- **Sertoliceller** – stödjeceller i tubuli seminiferi; styr spermiebildning via FSH. - -### Ovarium -- **Follikelceller** – producerar **östrogen**. -- **Gula kroppen (corpus luteum)** – producerar **progesteron** efter ovulation. - ---- - -## Feedback-loopar (exempel) - -- **Hypothalamus** → TRH → **Hypofys** → TSH → **Thyroidea** → T₃/T₄ - → negativ feedback på hypothalamus och hypofys. -- **Hypothalamus** → CRH → **Hypofys** → ACTH → **Binjurebark** → Kortisol - → negativ feedback. - ---- - -## Sammanfattning -- Endokrina organ frisätter hormoner direkt till blodet. -- Reglering sker via hypofys och hypothalamus. -- Thyroidea styr metabolism, parathyroidea reglerar kalcium, binjure reglerar stress och elektrolyter. -- Pancreas kontrollerar blodsocker, gonader styr reproduktion. -- De flesta system använder negativ feedback för balans. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Epitel Skörtlar.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Epitel Skörtlar.md deleted file mode 100644 index 419d021..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Epitel Skörtlar.md +++ /dev/null @@ -1,180 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål - -- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering. -- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop. -- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport). -- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst. - -Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5. - ---- - -## Epitelens generella egenskaper - -- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen. -- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen. -- **Avaskulärt** – får näring genom diffusion från underliggande bindväv. -- Har **apikal–basal polaritet**: - - **Apikal yta** – mot lumen eller utsidan. - - **Basal yta** – mot basalmembranet. -- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via **cell junctions**. - ---- - -## Epitelens huvudfunktioner - -- **Barriär / skydd** (hud, luftvägar) -- **Sekretion** (körtlar) -- **Absorption** (tarm, njure) -- **Transport** (cilierad epitel i luftvägar) -- **Filtration** (njure) -- **Receptorisk funktion** (smak, lukt, retina) - ---- - -## Cell–cell- och cell–matrixkontakter - -| Typ | Funktion | Lokalisation | -|------|-----------|--------------| -| **Tight junction (zonula occludens)** | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt | -| **Adherens junction (zonula adherens)** | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction | -| **Desmosom (macula adherens)** | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt | -| **Gap junction** | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt | -| **Hemidesmosom** | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt | -| **Focal adhesions** | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt | - ---- - -## Cytoskelett och polaritet - -- **Mikrofilament (aktin)** – i mikrovilli och terminal web. -- **Mikrotubuli (tubulin)** – stöd för cilier. -- **Intermediära filament** – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel). -- Apikal yta kan ha specialiseringar: - - **Mikrovilli** – ökar yta för absorption (tarm). - - **Cilier** – transporterar partiklar (luftvägar). - - **Stereocilier** – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra). - ---- - -## Basalmembran - -- Skiljer epitel från underliggande bindväv. -- Består av: - - **Lamina lucida + lamina densa** (basallamina) – produceras av epitelceller. - - **Lamina reticularis** – produceras av underliggande bindväv. -- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan. -- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering. - ---- - -## Klassificering av epitel - -### Enskiktade epitel - -| Typ | Beskrivning | Exempel | -|------|--------------|----------| -| **Enskiktat skivepitel** | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. | -| **Enskiktat kubiskt epitel** | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. | -| **Enskiktat cylindriskt epitel** | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. | - -### Flerradigt (pseudostratifierat) epitel -- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan. -- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut. -- Ofta cilierat. -- Exempel: **respiratoriskt epitel** i trachea och bronker. - -### Flerskiktade epitel - -| Typ | Funktion | Förekomst | -|------|-----------|-----------| -| **Flerskiktat skivepitel, förhornat** | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. | -| **Flerskiktat skivepitel, oförhornat** | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. | -| **Flerskiktat kubiskt epitel** | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. | -| **Flerskiktat cylindriskt epitel** | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. | -| **Övergångsepitel (urotel)** | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. | - ---- - -## Epitelets förnyelse - -- Hög cellomsättning. -- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt. -- Celltiden varierar: - - Tarmepitel: 3–5 dagar. - - Epidermis: 3–4 veckor. - ---- - -## Körtelepitel - -### Typer av körtlar - -| Typ | Beskrivning | Exempel | -|------|--------------|----------| -| **Exokrin** | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. | -| **Endokrin** | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. | -| **Parakrin** | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. | -| **Autokrin** | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. | - ---- - -## Exokrina körtlar – morfologi - -### Struktur -- **Parenkym** – sekretoriska celler. -- **Stroma** – stödjande bindväv. -- **Utförsgångar** – leder sekretet till ytan. - -### Indelning - -#### Efter gångsystem -- **Enkla körtlar** – en gång (t.ex. svettkörtlar). -- **Sammansatta körtlar** – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas). - -#### Efter form -- **Tubulär** – rörformad (t.ex. tarmkörtlar). -- **Alveolär (acinös)** – säckformad (t.ex. talgkörtlar). -- **Tubuloalveolär** – kombination (t.ex. spottkörtlar). - ---- - -## Sekretionsmekanismer - -| Typ | Beskrivning | Exempel | -|------|--------------|----------| -| **Merokrin** | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. | -| **Apokrin** | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. | -| **Holokrin** | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. | - ---- - -## Sekretens natur - -| Typ | Egenskap | Exempel | -|------|-----------|----------| -| **Seröst sekret** | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. | -| **Muköst sekret** | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. | -| **Seromuköst** | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. | - ---- - -## Kliniska och histologiska kännetecken - -- **Serösa celler** – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt. -- **Mukösa celler** – ljus cytoplasma, platt kärna perifert. -- **Myoepiteliala celler** – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran. -- **Intercalated duct (skarvstycke)** – låg kubisk, dränerar acini. -- **Striated duct (sekretrör)** – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport. - ---- - -## Sammanfattning - -- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar. -- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt). -- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer. -- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion. -- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Gi Histologi.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Gi Histologi.md deleted file mode 100644 index c0d00ce..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Gi Histologi.md +++ /dev/null @@ -1,193 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt. -- Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren. -- Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum). -- Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad). - -*Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.* - ---- - -## Mag-tarmkanalens generella väggstruktur - -Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan: - -| Lager (inifrån → utåt) | Beståndsdelar | Funktion | -|-------------------------|----------------|-----------| -| **1. Mucosa (slemhinna)** | Epitel, lamina propria, muscularis mucosae | Absorption, sekretion, skydd | -| **2. Submucosa** | Bindväv, kärl, Meissners plexus | Stöd, sekretion (körtlar) | -| **3. Tunica muscularis** | Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus | Peristaltik | -| **4. Serosa / Adventitia** | Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia) | Fixation och glidning | - ---- - -## Munhåla och svalg - -- **Epitel:** flerskiktat oförhornat skivepitel. -- **Lamina propria:** lucker bindväv, små spottkörtlar. -- **Muskulatur:** tvärstrimmig. -- **Specialiserade strukturer:** smaklökar, papiller på tungan. - ---- - -## Esofagus - -| Lager | Kännetecken | -|--------|-------------| -| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel. | -| **Lamina propria** | Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln. | -| **Muscularis mucosae** | Tunt, longitudinellt glatt muskellager. | -| **Submucosa** | **Esofageala körtlar (mukösa)** för smörjning. | -| **Muscularis externa** | Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel. | -| **Adventitia/Serosa** | Adventitia proximalt, serosa distalt. | - ---- - -## Magsäck (ventrikel) - -### Översikt -- Epitel: **enskiktat cylinderepitel** (slemproducerande). -- Inga villi, men djupa **foveolae gastricae (gastric pits)**. -- Körtlar i lamina propria varierar efter region. - -### Körteltyper per region -| Område | Dominerande celltyper | Funktion | -|----------|------------------------|-----------| -| **Cardia** | Mukösa halsceller | Slemsekretion | -| **Corpus/Fundus** | Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler | Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner | -| **Antrum/Pylorus** | Mukösa celler, G-celler (gastrin) | Slem och hormonreglering | - -### Celltyper i funduskörtlar -| Celltyp | Läge | Funktion | -|-----------|------|-----------| -| **Mukösa ytceller** | Yta och foveolae | Skyddande slem | -| **Mukösa halsceller** | Övre del av körtlar | Slem, skydd | -| **Parietalceller** | Mellersta delen | HCl, intrinsic factor | -| **Huvudceller (zymogenceller)** | Basalt | Pepsinogen | -| **Endokrina celler (t.ex. G-celler)** | Basalt | Gastrin, histamin, somatostatin | - ---- - -## Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum) - -Gemensamma drag: -- **Villi intestinales** – fingerlika utskott (ökar ytan). -- **Kryptor (Lieberkühnska körtlar)** – invaginationer mellan villi. -- **Mikrovilli** – bildar "brush border". -- **Enterocyter** – absorberande celler med mikrovilli. -- **Bägarceller** – producerar slem. - -### Skillnader mellan delarna - -| Struktur | Duodenum | Jejunum | Ileum | -|-----------|-----------|----------|--------| -| **Körtlar i submucosa** | **Brunners körtlar** (alkaliskt sekret) | Saknas | Saknas | -| **Villi** | Breda, bladformade | Höga, fingerformade | Korta | -| **Peyers plack (lymfatisk vävnad)** | Få | Fler | **Många** | -| **Antal bägarceller** | Få | Fler | **Mest** | -| **Särskilda kännetecken** | Duodenalkörtlar | Mest typisk absorptionsyta | Lymfatisk funktion | - ---- - -## Tjocktarmen (colon) - -| Lager | Kännetecken | -|--------|-------------| -| **Epitel** | Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller. | -| **Lamina propria** | Rikligt med lymfocyter, plasmaceller. | -| **Kryptor** | Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi. | -| **Muscularis mucosae** | Tunt glatt muskellager. | -| **Muscularis externa** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar **taeniae coli**. | -| **Serosa** | Med fettbihang (appendices epiploicae). | - ---- - -## Appendix vermiformis - -- Liknar colon men med mycket **lymfatisk vävnad** i lamina propria och submucosa. -- Saknar taeniae coli. -- Liten lumen med oregelbunden form. - ---- - -## Rektum och analkanal - -| Del | Epitel | Kännetecken | -|------|----------|-------------| -| **Rektum** | Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller | Djupa kryptor, rik kärlförsörjning | -| **Analkanal (övergång)** | Skivepitel (oförhornat → förhornat) | Venplexa, anal- och hudkörtlar | -| **Sfinktrar** | Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur | Kontinensreglering | - ---- - -## Lever (hepar) - -### Histologisk struktur -- **Lobulus hepatis**: hexagonal enhet med **v. centralis** i mitten. -- **Portatriader** i hörnen: - - Gren av **v. portae**, **a. hepatica**, **ductus biliferus**. -- Blodflöde: - a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior. - -### Celltyper -| Cell | Funktion | -|-------|-----------| -| **Hepatocyter** | Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes | -| **Kupfferceller** | Makrofager i sinusoider | -| **Ito-celler (stellatceller)** | Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada | - ---- - -## Gallblåsa (vesica fellea) - -- **Epitel:** Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli. -- **Ingen submucosa.** -- **Muscularis:** oregelbundet glatt muskellager. -- Funktion: koncentrerar och lagrar galla. - ---- - -## Pankreas (pancreas) - -| Del | Struktur | Funktion | -|------|-----------|-----------| -| **Exokrin del** | Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar | Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas) | -| **Endokrin del** | Langerhanska öar (ljusa) | Insulin, glukagon, somatostatin | - ---- - -## Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell - -| Organ | Typiska kännetecken | -|--------|--------------------| -| **Esofagus** | Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa | -| **Ventrikel** | Gastric pits, parietal- och huvudceller | -| **Duodenum** | Brunners körtlar i submucosa | -| **Jejunum** | Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack | -| **Ileum** | Peyers plack, många bägarceller | -| **Colon** | Inga villi, raka kryptor, många bägarceller | -| **Appendix** | Rikligt med lymfatisk vävnad | -| **Lever** | Hexagonala lobuli, centralven, portatriader | -| **Gallblåsa** | Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar | -| **Pankreas** | Acini + ljusa Langerhanska öar | - ---- - -## Kliniska aspekter - -- **Celiaki:** villusatrofi → försämrad absorption. -- **Gastrit:** inflammation, parietalcellskada → minskad HCl. -- **Ulcerös kolit:** inflammation i colonmukosan. -- **Levercirros:** fibros efter kronisk skada. -- **Pankreatit:** enzymatisk självdestruktion av vävnad. - ---- - -## Sammanfattning -- GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar. -- Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin. -- Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption. -- Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller. -- Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hjarta.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hjarta.md deleted file mode 100644 index 05086a4..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hjarta.md +++ /dev/null @@ -1,131 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå hjärtats uppbyggnad och funktion som pump. -- Känna till blodets väg genom hjärtats hålrum och klaffar. -- Beskriva hjärtväggens histologiska lager och särskilja dessa i mikroskop. -- Redogöra för retledningssystemets komponenter och blodförsörjning. - -*Källa: Ross & Pawlina kapitel 11 och 20, samt Johansson Anatomi.* - ---- - -## Hjärtats huvudfunktioner -- Pumpar blod genom lungkretsloppet (lilla kretsloppet) och systemkretsloppet (stora kretsloppet). -- Upprätthåller blodtryck och perfusion av vävnader. -- Synkroniserad kontraktion via elektrisk impulsledning (retledningssystem). - ---- - -## Makroskopisk anatomi - -| Struktur | Funktion / Beskrivning | -|-----------|-------------------------| -| **Atrium dextrum (höger förmak)** | Tar emot syrefattigt blod från v. cava superior/inferior och sinus coronarius. | -| **Ventriculus dexter (höger kammare)** | Pumpar blod till lungorna via truncus pulmonalis. | -| **Atrium sinistrum (vänster förmak)** | Tar emot syrerikt blod från vv. pulmonales. | -| **Ventriculus sinister (vänster kammare)** | Pumpar syrerikt blod till kroppen via aorta. | - -### Klaffar -- **Atrioventrikulära klaffar (AV-klaffar):** - - Trikuspidal (höger sida) - - Mitral/bikuspidal (vänster sida) -- **Semilunarklaffar:** - - Pulmonalisklaff (till lungartären) - - Aortaklaff (till aorta) - -Klaffarna består av **bindvävstäckta veck av endokardium**. De har inga muskler – styrs av tryckskillnader. - ---- - -## Hjärtväggen – histologiska lager - -| Lager | Struktur | Funktion | -|--------|-----------|-----------| -| **Endokardium** | Endotel + subendokardiell bindväv | Klär insidan av hjärtrummen, glatt yta för blodflöde | -| **Myokardium** | Tvärstrierad hjärtmuskulatur | Kontraktilt lager, tjockast i vänster kammare | -| **Epikardium (viscerala perikardiet)** | Mesotel + bindväv + fett | Yttre beklädnad, minskar friktion | -| **Perikardium** | Fibrös och serös säck runt hjärtat | Fixerar hjärtat i thorax och begränsar överfyllnad | - -### Myokardium – cellnivå -- **Hjärtmuskelceller (kardiomyocyter)**: - - En central kärna. - - Tvärstriering. - - Förgrenade celler sammanfogade via **glansstrimmor (intercalated discs)**. -- **Glansstrimmor** består av: - - **Fascia adherens** (förankrar aktin). - - **Desmosomer** (mekanisk hållfasthet). - - **Gap junctions** (elektrisk koppling). - -### Skillnad mellan atrium och ventrikel -- Atrier: tunnare väggar, mindre myokard. -- Vänster kammare: kraftigt myokardium, cirkulärt orienterade muskelfibrer. - ---- - -## Retledningssystemet - -### Komponenter -1. **Sinusknutan (SA-nod)** – i höger förmak; startar aktionspotential (pacemaker). -2. **AV-knutan** – bromsar signalen, möjliggör fyllnad av kammare. -3. **His’ bunt** – leder impulsen genom hjärtats bindvävsskelett. -4. **Skänklar (crura)** – höger och vänster gren längs septum interventriculare. -5. **Purkinjefibrer** – stora, glykogenrika celler som leder impulser snabbt i kammarväggen. - -### Funktion -- Säkerställer synkroniserad kontraktion: - Först atrier → sedan kamrar. - ---- - -## Hjärtats blodförsörjning - -| Kärl | Försörjningsområde | -|-------|--------------------| -| **A. coronaria dextra (RCA)** | Höger förmak, större delen av höger kammare, AV-knuta | -| **A. coronaria sinistra (LCA)** | Vänster förmak, kammare, septum | -| **Ramus interventricularis anterior (LAD)** | Främre vägg och septum | -| **Ramus circumflexus** | Laterala delen av vänster kammare | - -Venöst avflöde: -- **Sinus coronarius** tömmer sig i höger förmak. - ---- - -## Hjärtats ledningshistologi - -| Struktur | Histologiskt kännetecken | -|-----------|---------------------------| -| **Purkinjefibrer** | Stora, ljusa celler, mycket glykogen, belägna subendokardiellt. | -| **Myokardium** | Tvärstrierade celler, en kärna, glansstrimmor. | -| **Endokardium** | Enkelt skivepitel (endotel) med underliggande bindväv. | - ---- - -## Perikardium - -- **Fibröst perikardium**: stark bindväv, begränsar överexpansion. -- **Seröst perikardium**: - - **Parietalt lager** – fäster mot fibrösa perikardiet. - - **Visceralt lager (epikardium)** – täcker hjärtat. -- Mellanlagret: **perikardhålan** med serös vätska → minskar friktion. - ---- - -## Blodflödets riktning - -1. V. cava superior / inferior → höger förmak -2. Höger kammare → truncus pulmonalis → lungor -3. Syrerikt blod → vv. pulmonales → vänster förmak -4. Vänster kammare → aorta → systemkretsloppet -## Kliniska aspekter - -- **Ischemi / infarkt:** syrebrist p.g.a. kranskärlsocklusion. -- **Perikardit:** inflammation i perikardiet → bröstsmärta, vätskeutgjutning. -- **Arytmi:** störd impulsledning. -- **Hjärtsvikt:** otillräcklig pumpfunktion → venös stas, ödem. -- **Klaffsjukdomar:** stenos (förträngning) eller insufficiens (läckage). -## Sammanfattning -- Hjärtat består av fyra hålrum separerade av klaffar. -- Väggen består av endokardium, myokardium och epikardium. -- Retledningssystemet styr rytmisk kontraktion. -- Hjärtmuskelceller är tvärstrierade, förgrenade och sammankopplade via glansstrimmor. -- Försörjs av koronarkärl, regleras av autonoma nervsystemet. diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hud.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hud.md deleted file mode 100644 index c79551f..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Hud.md +++ /dev/null @@ -1,178 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå hudens uppbyggnad och funktion. -- Kunna identifiera epidermis, dermis, och hudens bilagor (hår, körtlar, naglar) histologiskt. -- Känna till skillnader mellan tjock och tunn hud. -- Förklara hudens roll i skydd, temperaturreglering och sensorik. - -*Källa: Ross & Pawlina, kapitel 18.* - ---- - -## Hudens struktur - -Hud (cutis) består av två huvudlager: - -1. **Epidermis** – ytligt epitel (flerskiktat förhornat skivepitel). -2. **Dermis** – underliggande bindväv med kärl, nerver och körtlar. - -Under dermis finns **hypodermis** (subkutan vävnad) som innehåller fett och större kärl. - ---- - -## Epidermis - -### Celler -- **Keratinceller (keratinocyter)** – huvudcelltyp, bildar hornlager. -- **Melanocyter** – producerar melanin i stratum basale. -- **Langerhansceller** – antigenpresenterande immunceller i stratum spinosum. -- **Merkelceller** – mekanoreceptorer i stratum basale. - -### Lager (från basalt till ytligt) - -| Lager | Huvuddrag | Funktion | -|--------|------------|-----------| -| **Stratum basale (germinativum)** | Ett lager basala stamceller och melanocyter. | Celldelning, regeneration. | -| **Stratum spinosum** | Flera lager keratinocyter, desmosomer synliga ("taggcellslager"). | Mekanisk styrka. | -| **Stratum granulosum** | Celler med keratohyalina granula och lamellära kroppar. | Keratinisering och vattenbarriär. | -| **Stratum lucidum** | Tunt, genomskinligt lager, bara i tjock hud (handflata, fotsula). | Skydd, täthet. | -| **Stratum corneum** | Döda keratiniserade celler utan kärna. | Mekaniskt skydd, barriär mot vätskeförlust. | - ---- - -## Epidermala specialstrukturer - -### Keratinisering -- Celler vandrar från basallagret till ytan (~4 veckor). -- Fyllda med keratin → cellkärna och organeller försvinner. - -### Melaninproduktion -- Melanocyter producerar melanin i melanosomer. -- Melanin överförs till keratinocyter. -- Skyddar mot UV-strålning. - ---- - -## Dermis - -Består av två lager: - -| Lager | Vävnadstyp | Funktion | -|--------|-------------|-----------| -| **Stratum papillare** | Lucker bindväv med kapillärer och nervändar. | Näring, känsel. | -| **Stratum reticulare** | Tät oregelbunden bindväv med kollagen typ I och elastin. | Mekanisk styrka, elasticitet. | - -**Hudpapiller** – fingerliknande utskott i gränsen mellan dermis och epidermis → ökar ytan för näringsutbyte. - -**Rikligt innerverad** med sensoriska receptorer: Meissners korpusklar (beröring), Pacinis korpusklar (tryck, vibration). - ---- - -## Hypodermis (subcutis) - -- Lucker bindväv och fettväv. -- Förbinder huden till underliggande vävnader. -- Innehåller större blodkärl, nerver och svettkörtlarnas djupa delar. -- Viktig för värmeisolering och stötdämpning. - ---- - -## Hudens bilagor (derivata) - -### Hår (pili) -- Bildas från epidermala invaginationer (hårfolliklar). -- Hårfollikeln består av: - - **Inre och yttre epiteliala skidan** (från epidermis). - - **Dermal papill** med kärl och fibroblaster. -- **Matrixceller** vid hårroten prolifererar → hårstrå bildas. -- **M. arrector pili** (glatt muskel) fäster till hårfollikeln – ”gåshud”. - -**Hårtyper:** -- Terminalhår (tjockt, pigmenterat – huvud, skägg). -- Vellushår (tunt, icke-pigmenterat – större delen av kroppen). - ---- - -### Körtlar - -#### Talgkörtlar (glandulae sebaceae) -- Holokrin sekretion: cellen dör och blir en del av sekretet. -- Producerar **sebum** (fettrikt, smörjer hår och hud). -- Oftast associerade med hårfolliklar. - -#### Svettkörtlar (glandulae sudoriferae) -- Två typer: - - **Eccrina (merokrina)** – hela kroppen; utsöndrar vatten, NaCl; temperaturreglering. - - **Apokrina** – i axiller, genitalier; proteinrikt sekret, aktiveras vid pubertet. -- Sekretorisk del: enkla rör i dermis. -- Utförsgång: flerskiktat kubiskt epitel som mynnar på hudytan. - -#### Doftkörtlar (modifierade apokrina) -- T.ex. axillkörtlar, cerumenkörtlar i örat. - -#### Bröstkörtlar (glandulae mammae) -- Modifierade apokrina körtlar. -- Lobulerad struktur; aktiv körtel under laktation med sekretoriska alveoler. - ---- - -### Naglar -- Bildas av hårt keratin. -- **Nagelmatrix** – tillväxtzon under nagelroten. -- **Nagelbädd** – epitel under nagelplattan. -- **Nagelband (cuticula)** – skyddar mot infektion. - ---- - -## Skillnad mellan tjock och tunn hud - -| Egenskap | Tjock hud | Tunn hud | -|-----------|------------|-----------| -| Stratum lucidum | Närvarande | Saknas | -| Hår | Saknas | Finns | -| Talgkörtlar | Saknas | Finns | -| Svettkörtlar | Rikligt | Färre | -| Förekomst | Handflator, fotsulor | Övriga kroppen | - ---- - -## Sensoriska strukturer i huden - -| Receptor | Funktion | Lokalisation | -|-----------|-----------|---------------| -| **Merkelcell** | Tryck, beröring | Stratum basale | -| **Meissners korpuskel** | Lätt beröring, vibration | Papillära dermis | -| **Pacinis korpuskel** | Tryck, vibration | Djupt i dermis, hypodermis | -| **Ruffinis korpuskel** | Sträckning | Djup dermis | -| **Fria nervändar** | Smärta, temperatur | Epidermis, dermis | - ---- - -## Hudens funktioner - -- **Skydd** mot mekanisk och kemisk påverkan. -- **Barriär** mot mikroorganismer och UV-strålning. -- **Reglering** av temperatur och vätskeförlust. -- **Sensorisk perception** (beröring, tryck, smärta, temperatur). -- **Immunförsvar** (Langerhansceller). -- **Vitamin D-syntes** vid UV-exponering. - ---- - -## Kliniska aspekter - -- **Psoriasis** – hyperproliferation av keratinocyter. -- **Eksem** – inflammation i epidermis. -- **Acne** – inflammerade talgkörtlar. -- **Malignt melanom** – cancer i melanocyter. -- **Basaliom / skivepitelcancer** – cancer i epidermala celler. - ---- - -## Sammanfattning - -- Huden består av epidermis (epitel) och dermis (bindväv), med hypodermis som underlag. -- Epidermis har fem lager i tjock hud, fyra i tunn hud. -- Viktiga bilagor: hår, körtlar och naglar. -- Huden fungerar som skydd, sensoriskt organ och reglerare av kroppens miljö. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Index.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Index.md deleted file mode 100755 index 927b242..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Index.md +++ /dev/null @@ -1,2 +0,0 @@ - -Se [[M]] \ No newline at end of file diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Kug Histologi.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Kug Histologi.md deleted file mode 100644 index e71f7eb..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Kug Histologi.md +++ /dev/null @@ -1,183 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå anatomi och histologi för kvinnliga urinvägar och könsorgan. -- Kunna identifiera strukturer mikroskopiskt och relatera till funktion. -- Förstå hormonella cykler och hur de påverkar epitel och vävnad. - -*Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.* - ---- - -## URINVÄGAR (Kvinnlig) - -### Urinblåsa (Vesica urinaria) -- Vägg uppbyggd av samma lager som hos mannen: - - **Mucosa:** övergångsepitel (**urotel**) med paraplyceller. - - **Lamina propria:** lucker bindväv, elastisk. - - **Muscularis (detrusormuskeln):** tre lager glatt muskulatur. - - **Serosa/adventitia:** peritoneum på övre ytan, bindväv lateralt. -- **Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretermynningar och uretra. -- Funktion: lagring och tömning av urin (kontrolleras via autonoma reflexer). - ---- - -### Urethra feminina -| Segment | Epitel | Kännetecken | -|----------|----------|--------------| -| **Proximalt (nära blåsan)** | Övergångsepitel (urotel) | Liknar urinblåsans slemhinna | -| **Mellansegment** | Pseudostratifierat eller cylindriskt epitel | Mukösa körtlar (uretralkörtlar) | -| **Distalt (mot mynningen)** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Liknar vaginalt epitel | - -- Kort (≈4 cm), rak, slutar i **vestibulum vaginae**. -- Omgiven av **venplexa** och glatt muskulatur. -- Körtlar (Skene/parauretrala) motsvarar manliga prostatakörtlar. - ---- - -## INRE KÖNSORGAN - -### Ovarium (äggstock) - -#### Struktur -- **Yta:** germinalepitel (enskiktat kubiskt). -- **Tunica albuginea:** tunn bindväv under ytan. -- **Cortex:** folliklar i olika stadier av utveckling. -- **Medulla:** kärl, nerver och lucker bindväv. - -#### Follikelutveckling -| Stadie | Kännetecken | -|----------|-------------| -| **Primordialfollikel** | Oocyt + platt follikelcell | -| **Primärfollikel** | Kubiskt epitel, zona pellucida | -| **Sekundärfollikel** | Flera lager granulosaceller, antrum bildas | -| **Graafsk (mogen) follikel** | Stort antrum, cumulus oophorus med oocyt | -| **Corpus luteum** | Luteinceller, progesteronproduktion | -| **Corpus albicans** | Ärrvävnad efter luteumdegeneration | - ---- - -### Tuba uterina (äggledare) - -#### Makroanatomi -- Fyra delar: **infundibulum**, **ampulla**, **isthmus**, **pars uterina**. -- Öppen mot bukhålan vid infundibulum (fimbriae). - -#### Histologi -| Lager | Beskrivning | -|--------|--------------| -| **Mucosa** | Veckad (plicae), enskiktat cylinderepitel med **cilierade och sekretoriska celler**. | -| **Muscularis** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt glatt muskellager. | -| **Serosa** | Tunnt mesotel (peritoneum). | - -**Cilierade celler:** transporterar oocyten. -**Sekretoriska celler:** näringsrikt sekret för spermier och zygot. - ---- - -### Uterus (livmoder) - -#### Vägglager -| Lager | Huvudkomponenter | -|--------|------------------| -| **Endometrium** | Ytepitel (cylindriskt) + körtlar och stroma | -| **Myometrium** | Tre lager glatt muskulatur (tjockt) | -| **Perimetrium** | Serosa (visceralt peritoneum) | - ---- - -#### Endometriumets cykler - -| Fas | Tid | Histologiska drag | Hormon | -|------|------|--------------------|---------| -| **Menstruationsfas** | Dag 1–4 | Funktionella lagret nekrotiseras, blödning | Minskade östrogen/progesteron | -| **Proliferationsfas** | Dag 5–14 | Raka körtlar, tät stroma | Östrogen (follikelfas) | -| **Sekretorisk fas** | Dag 15–28 | Slingriga körtlar, vakuoler, spiralartärer | Progesteron (lutealfas) | - -- **Endometriekörtlar:** raka → slingriga → sekretoriska. -- **Spiralartärer:** försörjer funktionella lagret, styrs av hormoner. - ---- - -### Cervix uteri - -| Region | Epitel | Funktion | -|---------|----------|-----------| -| **Endocervix** | Enskiktat cylindriskt epitel med körtlar | Producerar sekret som varierar under cykeln | -| **Ectocervix (portio vaginalis)** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Tåligt, skyddande | -| **Transformationszon** | Gräns mellan cylinderepitel och skivepitel | Vanlig plats för dysplasi och HPV-infektion | - -**Cervixkörtlar:** producerar mucus – tunnare vid ovulation, segare vid lutealfas. - ---- - -### Vagina - -| Lager | Struktur / Funktion | -|--------|----------------------| -| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel, glykogenrikt → ger sur miljö via laktobaciller | -| **Lamina propria** | Lucker bindväv, rik på elastin och kärl | -| **Muscularis** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt glatt muskulatur | -| **Adventitia** | Bindväv med venplexa | - -Ingen körtel i väggen – fukt från cervix och Bartholinis körtlar. - ---- - -## YTTRE KÖNSORGAN (Vulva) - -| Struktur | Epitel | Funktion | -| ---------------------- | --------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------- | -| **Labia majora** | Hud med hår, talg- och svettkörtlar | Skydd | -| **Labia minora** | Tunn hud, rik vaskularisering, ingen hårväxt | Skydd, sensorik | -| **Clitoris** | Erektil vävnad (corpora cavernosa) + sensoriska nervändar | Sexuell känsel | -| **Vestibulum vaginae** | Flerskiktat skivepitel | Innehåller körtlar (Bartholinis, Skene) för smörjning | - ---- - -## Hormonell reglering (sammanfattning) - -| Hormon | Produceras av | Huvudfunktion | -|----------|----------------|----------------| -| **FSH** | Adenohypofysen | Stimulerar follikelutveckling | -| **LH** | Adenohypofysen | Utlöser ovulation, bildar corpus luteum | -| **Östrogen** | Granulosaceller, corpus luteum | Proliferation av endometrium | -| **Progesteron** | Corpus luteum | Sekretorisk fas, förbereder implantation | -| **Inhibin** | Granulosaceller | Hämmar FSH | -| **Oxytocin** | Neurohypofysen | Uteruskontraktion, mjölkutdrivning | - ---- - -## Histologisk identifiering - -| Struktur | Typiska kännetecken | -|-----------|--------------------| -| **Ovarium** | Folliklar i olika stadier, germinalepitel | -| **Tuba uterina** | Cilierat cylinderepitel, veckad mucosa | -| **Uterus – proliferativ fas** | Raka körtlar, kompakt stroma | -| **Uterus – sekretorisk fas** | Slingriga körtlar, vakuoler | -| **Cervix** | Cylinderepitel → skivepitel i portio | -| **Vagina** | Skivepitel, ingen körtel, rik kärlförsörjning | -| **Labia minora** | Tunn hud, elastisk vävnad, ingen hårväxt | -| **Clitoris** | Erektil vävnad, sensoriska nervändar | - ---- - -## Kliniska kopplingar - -- **HPV-infektion:** kan orsaka cervixdysplasi i transformationszonen. -- **Endometrios:** ektopisk tillväxt av endometrievävnad utanför uterus. -- **Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS):** anovulation, hormonrubbning. -- **Myom:** godartade tumörer i myometriet. -- **Cystocele:** urinblåsan buktar mot vagina vid svag bäckenbotten. -- **Atrofisk vaginit:** efter menopaus – minskat östrogen, tunnare epitel. - ---- - -## Sammanfattning -- Kvinnliga urinvägar: urotel proximalt → skivepitel distalt. -- Ovarium: folliklar utvecklas och ovulerar; corpus luteum producerar progesteron. -- Tuba uterina: cilierade celler transporterar oocyt och zygot. -- Uterus: endometrium genomgår hormonstyrda cykler. -- Cervix och vagina: epitel varierar med funktion och hormonell påverkan. -- Yttre genitalia består av skyddande och sensoriska strukturer. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Lymfatiska.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Lymfatiska.md deleted file mode 100644 index 4c5b319..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Lymfatiska.md +++ /dev/null @@ -1,164 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå lymfatiska systemets struktur och funktion. -- Känna igen primära och sekundära lymfoida organ histologiskt. -- Redogöra för celltyper och cirkulation av lymfa och immunceller. -- Förklara hur immunrespons initieras i lymfoid vävnad. - -*Källa: Ross & Pawlina kap. 14–15.* - ---- - -## Lymfatiska systemet – översikt - -### Huvudfunktioner -- Filtrerar vätska från vävnader tillbaka till blodet. -- Transporterar fett (via lymfkärl i tarmen). -- Deltar i kroppens immunförsvar. - -### Komponenter -- **Lymfkärl** – leder lymfa från vävnader till vensystemet. -- **Lymfoida organ**: - - **Primära**: Thymus, benmärg (produktion och mognad av lymfocyter). - - **Sekundära**: Lymfknutor, mjälte, tonsiller, MALT (aktivering av immunceller). - ---- - -## Lymfkärl - -- Tunnväggiga kärl som börjar **blint** i vävnad. -- Har **klaffar** → förhindrar backflöde. -- Lymfa passerar via **lymfknutor** för filtrering. -- Tömmer sig i: - - **Ductus thoracicus** (vänster sida) - - **Ductus lymphaticus dexter** (höger sida) -→ tömning i venvinkeln (v. subclavia + v. jugularis). - ---- - -## Celler i lymfatisk vävnad - -| Celltyp | Funktion | -|----------|-----------| -| **B-lymfocyter** | Antikroppsproduktion, differentieras till plasmaceller. | -| **T-lymfocyter** | Cellmedierad immunitet, cytotoxiska och regulatoriska funktioner. | -| **Makrofager** | Fagocytos och antigenpresentation. | -| **Dendritiska celler** | Professionella antigenpresenterande celler. | -| **Retikulära celler** | Bygger upp stroma (retikulär vävnad) i organen. | - ---- - -## Primära lymfoida organ - -### Benmärg -- Ursprung för alla blod- och immunceller. -- Mognadsplats för **B-celler**. -- Stromat består av retikulär bindväv och stödjeceller. - -### Thymus -- Lokaliserad i främre mediastinum. -- Funktion: mognad och selektion av **T-lymfocyter**. - -#### Struktur -- **Kapsel** med **trabekler** → indelar i lobuli. -- Varje lobul har: - - **Cortex (bark)** – tät av T-lymfocyter (thymocyter). - - **Medulla (märg)** – ljusare, innehåller **Hassals kroppar** (koncentriska epitelioretikulära celler). -- Saknar lymffolliklar och germinalcentra. - -#### Funktion -- **Positiv selektion:** T-celler som känner igen MHC överlever. -- **Negativ selektion:** autoreaktiva T-celler elimineras. -- Involution efter pubertet (ersätts delvis av fett). - ---- - -## Sekundära lymfoida organ - -### Lymfknuta (Nodus lymphaticus) - -#### Struktur -- Omgiven av bindvävskapsel med **trabekler**. -- Indelad i: - - **Cortex:** yttre del med **lymfolliklar (B-celler)**. - - **Paracortex:** inre del, domineras av **T-celler**. - - **Medulla:** märgsträngar och **märgsinus** med makrofager. -- Lymfa flödar: - 1. In via **afferenta kärl** till **randsinus**. - 2. Genom **trabekel- och märgsinus**. - 3. Ut via **efferent kärl** vid hilus. - -#### Funktion -- Filtrerar lymfa innan den återförs till blodet. -- Aktiverar B- och T-lymfocyter vid antigenexponering. - ---- - -### Mjälte (Lien) - -#### Struktur -- Omgiven av kapsel med **trabekler**. -- Stroma av **retikulär bindväv**. -- Två områden: - - **Vit pulpa:** kring **centralartär (PALS)**, innehåller T-celler; perifert B-cellzonen (folliklar). - - **Röd pulpa:** **sinusoider** och **mjältsträngar (Billroths strängar)** med makrofager, erytrocyter, plasmaceller. - -#### Funktion -- Filtrerar blod (inte lymfa). -- Bryter ned gamla erytrocyter och trombocyter. -- Lagrar järn och blodplättar. -- Initierar immunsvar mot blodburna antigen. - ---- - -### Tonsiller - -- Ansamlingar av lymfoid vävnad under epitel i mun och svalg. -- Saknar afferenta lymfkärl men har efferenta. - -| Typ | Epitel | Förekomst | -|------|----------|-----------| -| **Tonsilla palatina** | Flerskiktat oförhornat skivepitel | Svalg, halsmandlar | -| **Tonsilla lingualis** | Flerskiktat skivepitel | Tungans bakre del | -| **Tonsilla pharyngea (adenoid)** | Flerradigt cylinderepitel med cilier | Nasofarynx | - ---- - -### MALT – Mukosaassocierad lymfoid vävnad - -- Lymfoid vävnad i slemhinnor: tarm, luftvägar, urogenitalorgan. -- Inkluderar **Peyers plack** (ileum), tonsiller och appendix. -- Funktion: lokal immunövervakning och antikroppsproduktion (IgA). - ---- - -## Histologiska kännetecken - -| Organ | Kännetecken | Celltyp som dominerar | -|--------|--------------|-----------------------| -| **Thymus** | Cortex mörk, medulla ljus; Hassals kroppar | T-lymfocyter | -| **Lymfknuta** | Folliklar (B-celler), paracortex (T-celler), sinus | B- och T-lymfocyter | -| **Mjälte** | Vit/röd pulpa, centralartär i vit pulpa | Lymfocyter, makrofager | -| **Tonsill** | Epitelöverdrag, kryptor, folliklar | B-lymfocyter | -| **Peyers plack** | I ileum, under epitel, M-celler | B-celler | - ---- - -## Kliniska kopplingar - -- **Lymfom:** malign proliferation av lymfocyter. -- **Splenomegali:** förstorad mjälte (infektion, hemolys, tumör). -- **DiGeorge-syndrom:** avsaknad av thymus → brist på T-celler. -- **Autoimmunitet:** bristande negativ selektion av T-celler. - ---- - -## Sammanfattning - -- Lymfsystemet filtrerar vävnadsvätska och medierar immunsvar. -- Primära organ: thymus och benmärg. -- Sekundära organ: lymfknutor, mjälte, tonsiller, MALT. -- Celler: B- och T-lymfocyter, makrofager, dendritiska celler. -- Mjälte filtrerar blod, lymfknutor filtrerar lymfa. -- T-lymfocyter mognar i thymus; B-lymfocyter i benmärg. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Magtarm Anatomi.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Magtarm Anatomi.md deleted file mode 100644 index b4be1ac..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Magtarm Anatomi.md +++ /dev/null @@ -1,174 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå mag-tarmkanalens (GI-kanalens) anatomi och huvudfunktioner. -- Känna till organens läge, blodförsörjning, innervation och lymfdränage. -- Redogöra för sväljnings-, peristaltik- och tarmrörelsers principer. - -*Källa: Gray’s Anatomy for Students, Ross & Pawlina kap. 16.* - ---- - -## Översikt - -Mag-tarmkanalen sträcker sig från munhåla till anus: - -**Munhåla → Svalg → Matstrupe → Magsäck → Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) → Tjocktarm (colon) → Rektum → Anus** - -Associerade organ: **spottkörtlar, lever, gallblåsa, pancreas**. - ---- - -## Munhåla (Cavitas oris) - -- **Läppar** – hud, muskulatur (m. orbicularis oris), mukosa. -- **Tunga** – skelettmuskel, täckt av flerskiktat skivepitel. - - **Papiller:** filiforma (mekaniska), fungiforma, circumvallata, foliata. - - **Smaklökar** i fungiforma och vallata papiller. -- **Tänder:** 20 mjölk, 32 permanenta. -- **Spottkörtlar:** - - Glandula parotis (serös) - - Glandula submandibularis (seromukös) - - Glandula sublingualis (mukös dominerad) - ---- - -## Svalg (Pharynx) - -- Förbinder munhåla med esofagus. -- Delar: nasopharynx, oropharynx, laryngopharynx. -- Epitel: - - Flerradigt cylinderepitel i nasopharynx. - - Flerskiktat oförhornat skivepitel i oro- och laryngopharynx. - ---- - -## Matstrupe (Esophagus) - -- Ca 25 cm lång. -- Läge: bakom trachea, genom diafragma vid Th10. -- Epitel: flerskiktat oförhornat skivepitel. -- Övre 1/3 skelettmuskel, nedre 2/3 glatt muskulatur. -- Sfinktrar: - - **Övre esofagussfinktern (UES)** – m. cricopharyngeus. - - **Nedre esofagussfinktern (LES)** – vid cardia. - ---- - -## Magsäck (Ventriculus, Gaster) - -### Indelning -| Del | Funktion | -|------|-----------| -| **Cardia** | Övergång esofagus–ventrikel. | -| **Fundus** | Gasficka, lagring. | -| **Corpus** | Huvuddel, syrasekretion. | -| **Antrum** | Blandning, gastrinproduktion. | -| **Pylorus** | Sfinkter mot duodenum. | - -### Funktioner -- Lagring, mekanisk bearbetning och kemisk nedbrytning (HCl, pepsin). -- Utsöndring av intrinsic factor (B12-upptag). - ---- - -## Tunntarm (Intestinum tenue) - -### Delar -1. **Duodenum** – ca 25 cm; mottar galla och bukspott. -2. **Jejunum** – ca 2,5 m; huvudsaklig absorption. -3. **Ileum** – ca 3,5 m; innehåller Peyers plack. - -### Funktioner -- Nedbrytning av näringsämnen och absorption av vatten, elektrolyter, vitaminer. - -### Blodförsörjning -- **A. mesenterica superior** (för duodenum distalt → ileum). - ---- - -## Tjocktarm (Intestinum crassum) - -### Delar -- **Cecum** med appendix vermiformis. -- **Colon ascendens, transversum, descendens, sigmoideum.** -- **Rektum och anus.** - -### Kännetecken -- Saknar villi. -- Har **taeniae coli** (längsgående muskelband). -- **Haustra coli** (påsar). -- **Appendices epiploicae** (fettbihang). - -### Funktion -- Absorption av vatten och elektrolyter. -- Bildning och lagring av feces. - ---- - -## Lever (Hepar) - -- Viktigaste metabola organet. -- Producerar galla, reglerar näringsämnen, avgiftar blod. -- Fyra lober: dexter, sinister, caudatus, quadratus. -- Blodflöde: - - **V. portae** (75 %, näringsrikt från tarm) - - **A. hepatica propria** (25 %, syrerikt) - - Avflöde via **v. hepatica → v. cava inferior**. -- Galla → **ductus hepaticus communis → ductus choledochus → duodenum**. - ---- - -## Gallblåsa (Vesica fellea) - -- Lagrar och koncentrerar galla. -- Kontraheras vid CCK-stimulering. -- Histologiskt: enkelskiktat cylinderepitel med mikrovilli, kraftigt veckad vägg. - ---- - -## Bukspottkörtel (Pancreas) - -- Retroperitoneal, bakom magsäcken. -- **Exokrin del:** acini → pankreasgång → duodenum (enzymer). -- **Endokrin del:** Langerhanska öar (insulin, glukagon). - ---- - -## Rektum och Anus - -- Rektum lagrar feces. -- Epitel: cylindriskt → skivepitel vid anus. -- Sfinktrar: - - **Inre sfinkter:** glatt muskulatur. - - **Yttre sfinkter:** skelettmuskel (viljestyrd). - ---- - -## Kärlförsörjning – översikt - -| Område | Artär | Ven | Lymfa | -|---------|-------|-----|-------| -| Foregut | A. coeliaca | V. portae | Coeliaka lymfknutor | -| Midgut | A. mesenterica superior | V. portae | Mesenteriska knutor | -| Hindgut | A. mesenterica inferior | V. portae | Mesenteriska knutor | - ---- - -## Innervation - -| Del | Parasympatisk | Sympatisk | -|------|----------------|------------| -| Foregut | N. vagus | Ganglion coeliacum | -| Midgut | N. vagus | Ganglion mesentericum sup. | -| Hindgut | Nn. splanchnici pelvici (S2-S4) | Ganglion mesentericum inf. | - ---- - -## Sammanfattning - -- Mag-tarmkanalen består av ett sammanhängande rör från mun till anus. -- Organen har gemensam väggstruktur men varierande specialisering. -- Huvudfunktioner: digestion, absorption, transport, utsöndring. -- Blodförsörjningen sker segmentvis (coeliaka, mesenterica sup/inf). -- Parasympatikus stimulerar, sympatikus hämmar motilitet. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Mug Histologi.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Mug Histologi.md deleted file mode 100644 index a5e46d3..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Mug Histologi.md +++ /dev/null @@ -1,200 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå anatomi och histologi för manliga urinvägar och könsorgan. -- Kunna identifiera testis, epididymis, sädesledare, prostata och penis mikroskopiskt. -- Redogöra för spermatogenes och de stödjande cellernas funktion. -- Förstå körtelorganens struktur och sekretionens roll i ejakulatet. - -*Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.* - ---- - -## URINVÄGAR (Manlig) - -### Urinblåsa (Vesica urinaria) -- Samma uppbyggnad som hos kvinnan: - - **Mucosa:** övergångsepitel (urotel). - - **Muscularis:** tre lager glatt muskulatur (detrusor). - - **Trigonum vesicae:** triangulärt område mellan uretärmynningar och uretra. -- Hos män ligger **prostata** direkt under blåsan. - ---- - -### Urethra masculina - -Totallängd: ca 20 cm, uppdelad i tre huvuddelar: - -| Del | Epitel | Kännetecken | -|------|----------|-------------| -| **Pars prostatica** | Övergångsepitel (urotel) | Prostatakörtelns gångar mynnar här | -| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern (skelettmuskel) | -| **Pars spongiosa (penila uretra)** | Pseudostratifierat → flerskiktat skivepitel distalt | Körtlar av Littre i väggen, omsluten av corpus spongiosum | - -Funktion: passage för både urin och sperma. - ---- - -## INRE KÖNSORGAN - ---- - -### Testis (testikel) - -#### Makroskopi -- Omgiven av **tunica albuginea** (tät bindväv). -- Delas i lobuli med **tubuli seminiferi contorti**. -- Mellan lobuli finns **interstitiella Leydigceller** (testosteronproduktion). - -#### Mikroskopisk struktur -| Struktur | Celltyp / Funktion | -|-----------|--------------------| -| **Tubuli seminiferi** | Spermatogenes; innehåller Sertoli- och spermatogena celler | -| **Rete testis** | Kanalsystem i mediastinum testis; platt epitel | -| **Ductuli efferentes** | Förbinder testis med epididymis; cilierade och icke-cilierade celler | - ---- - -### Spermatogenes - -#### Översikt -Sker från basalmembranet mot lumen i tubuli seminiferi (≈70 dagar). - -| Celltyp | Läge | Funktion | -|-----------|-------|-----------| -| **Spermatogonier (A/B)** | Basalt | Stamceller, mitos | -| **Primära spermatocyter** | Mellanlager | Meios I, lång profas | -| **Sekundära spermatocyter** | Ovanför primära | Kortlivade, meios II | -| **Spermatider** | Nära lumen | Differentieras till spermier | -| **Spermier** | Fria i lumen | Mogna i epididymis | - -**Sertoliceller:** stöd, näring, fagocytos, bildar **blod–testis-barriären**, utsöndrar **inhibin** och **ABP**. -**Leydigceller:** eosinofila, producerar testosteron. - ---- - -### Epididymis (bitestikel) - -| Lager / Egenskap | Beskrivning | -|-------------------|--------------| -| **Epitel** | Pseudostratifierat cylinderepitel med **långa stereocilier** | -| **Lumen** | Innehåller spermier | -| **Muskelvägg** | Glatt muskulatur – peristaltik | -| **Funktion** | Spermier mognar, lagras och blir motila | - ---- - -### Ductus deferens (sädesledare) - -| Lager | Struktur / Funktion | -|--------|----------------------| -| **Epitel** | Pseudostratifierat cylinderepitel med stereocilier | -| **Lamina propria** | Elastisk bindväv | -| **Muscularis** | Tre kraftiga lager glatt muskulatur (L–C–L) | -| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver | - -Funktion: transport av spermier vid ejakulation (kraftiga kontraktioner). - ---- - -### Vesicula seminalis (sädesblåsa) - -| Egenskap | Beskrivning | -|-----------|-------------| -| **Slemhinna** | Kraftigt veckad, pseudostratifierat epitel | -| **Sekret** | Fruktosrikt, basiskt, visköst – näring till spermier | -| **Muskulatur** | Två lager glatt muskulatur, tömmer vid ejakulation | -| **Funktion** | Producerar ~60 % av ejakulatvolymen | - ---- - -### Prostata - -#### Struktur -- Består av 30–50 tubuloalveolära körtlar i fibromuskulär vävnad. -- Epitel: kubiskt–cylindriskt, ofta tvåskiktat. -- Körtellumen innehåller **corpora amylacea** (koncentriska, eosinofila kroppar). - -#### Zoner -| Zon | Placering | Klinisk betydelse | -|------|------------|-------------------| -| **Perifer zon** | Bakre del | Vanligast plats för cancer | -| **Transitionzon** | Kring uretra | Vanligast plats för BPH | -| **Central zon** | Omgiver ductus ejaculatorius | Ovanlig tumörlokalisation | - -**Sekret:** basiskt, innehåller PSA (proteolytiskt enzym), zink och citrat. - ---- - -### Bulbourethralkörtlar (Cowpers körtlar) -- Små, tubuloalveolära körtlar nära membranösa uretra. -- Sekret: klart och slemmigt → smörjer uretra före ejakulation. -- Histologi: mucinrik cytoplasma, små gångar mot uretra. - ---- - -## YTTRE KÖNSORGAN - ---- - -### Penis - -| Struktur | Innehåll / Funktion | -|-----------|----------------------| -| **Corpora cavernosa (2 st)** | Erektil vävnad – kärlsinusoider, trabekler med glatt muskulatur | -| **Corpus spongiosum (1 st)** | Omsluter uretra, avslutas som glans penis | -| **Tunica albuginea** | Tät bindväv runt varje svällkropp | -| **Epitel (uretra)** | Pseudostratifierat cylindriskt → flerskiktat skivepitel distalt | -| **Hud** | Tunn, hårlös, innehåller preputialkörtlar (smegma) | - -#### Erektionens mekanism -- Parasympatisk signal → NO → relaxation av glatt muskulatur → blodfyllnad i sinusoider. -- Venöst avflöde komprimeras → tumescens. - ---- - -## HORMONELL REGLERING - -| Hormon | Produceras av | Funktion | -|----------|----------------|-----------| -| **GnRH** | Hypotalamus | Stimulerar FSH/LH-frisättning | -| **FSH** | Adenohypofys | Stimulerar Sertoliceller, spermatogenes | -| **LH** | Adenohypofys | Stimulerar Leydigceller → testosteron | -| **Testosteron** | Leydigceller | Utveckling av könsorgan, sekundära könskarakteristika | -| **Inhibin** | Sertoliceller | Hämmar FSH | - ---- - -## HISTOLOGISK IGENKÄNNING - -| Struktur | Kännetecken | -|-----------|-------------| -| **Testis (cortex)** | Tubuli seminiferi med olika cellager, interstitiella Leydigceller | -| **Epididymis** | Pseudostratifierat epitel, stereocilier, spermier i lumen | -| **Ductus deferens** | Smalt lumen, tjock muskelvägg (3 lager) | -| **Vesicula seminalis** | Kraftigt veckad mucosa, fruktosrikt sekret | -| **Prostata** | Körtlar i fibromuskulär vävnad, corpora amylacea | -| **Cowpers körtel** | Mucösa körtlar nära uretra | -| **Penis** | Erektil vävnad med sinusoider, uretra i corpus spongiosum | - ---- - -## KLINISKA KOPPLINGAR - -- **Prostatacancer:** vanligast i perifer zon. -- **Benign prostatahyperplasi (BPH):** i transitionzon, ger urineringssvårigheter. -- **Testiscancer:** vanligen från germinalceller. -- **Hydrocele:** vätskeansamling i tunica vaginalis. -- **Varicocele:** venös dilatation i plexus pampiniformis. -- **Epididymit / prostatit:** bakteriella infektioner, ofta E. coli. -- **Erektionssvikt:** vaskulär, neurologisk eller hormonell orsak. - ---- - -## SAMMANFATTNING -- Testis producerar spermier i tubuli seminiferi, reglerat av FSH och testosteron. -- Epididymis lagrar och mognar spermier. -- Ductus deferens och vesicula seminalis transporterar och tillför sekret. -- Prostata och Cowpers körtlar bidrar till ejakulatets volym och pH. -- Penis består av erektil vävnad som möjliggör kopulation. -- Epitel i urinrör växlar från urotel till skivepitel distalt. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad.md deleted file mode 100644 index 07cf1ec..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad.md +++ /dev/null @@ -1,139 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål - -- Beskriva uppbyggnad, funktion, innervering, regeneration och tillväxt för de tre typerna av muskelvävnad: skelett-, hjärt- och glatt muskel. -- Känna till mikroskopiska strukturer och begrepp kopplade till muskelvävnad (enligt Ross & Pawlina, kapitel 11 och 13). -- Förstå skillnader mellan de tre muskeltypernas organisation, egenskaper och förekomst i kroppen. - ---- - -## [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskelvävnad]] - -### Mikroskopisk struktur - -- Tvärstrierad muskelvävnad. -- **Anatomisk muskel** består av flera **fasciklar** (muskelbuntar). -- Varje fascikel innehåller **muskelceller/muskelfibrer**, som är långa, multinukleära syncytier. -- Muskelfibrer innehåller **myofibriller**, som i sin tur består av **myofilament**: - - **Aktin** (tunt filament) - - **Myosin** (tjockt filament) - -### Cellkomponenter -- **Basalmembran**: omsluter varje muskelcell. -- **Sarcolemma**: cellmembran. -- **Sarkoplasma**: cytoplasma. -- **Sarkoplasmatiskt retikel**: specialiserat endoplasmatiskt retikel som lagrar kalcium. -- **T-tubuli**: invaginationer i membranet som leder aktionspotentialen in i cellen. -- **Triader**: två terminala cisternae + ett T-tubuli, viktigt för excitation-kontraktionskoppling. - -### Bindvävslager -- **Epimysium**: omger hela muskeln. -- **Perimysium**: omger varje fascikel. -- **Endomysium**: omger enskilda muskelfibrer. - -### Specialiserade strukturer -- **Motorändplatta (neuromuskulär synaps)** – där nervsignal aktiverar muskeln via acetylkolin. -- **Muskelspole (muskelspindel)** – sensorisk struktur för sträckreflex. -- **Motor unit (motorisk enhet)** – en motorisk nerv och alla muskelfibrer den innerverar. - -### Fiber- och kontraktionstyper -- **Typ I (röd, slow oxidative, SO)** – uthållig, mycket mitokondrier, låg kraft. -- **Typ IIa (FOG)** – snabb, kombination av oxidativ och glykolytisk metabolism. -- **Typ IIb (FG)** – explosiv, glykolytisk, tröttnar snabbt. -- **Kontraktionstyper**: - - **Isometrisk** – statisk, ingen längdförändring - - **Koncentrisk** – förkortning - - **Excentrisk** – förlängning under belastning - -### Anpassning och tillväxt -- **Hypertrofi** – ökad cellstorlek (vanligt vid träning). -- **Atrofi** – minskad cellstorlek (vid inaktivitet). -- **Satellitceller** – stamcellsliknande celler som bidrar till regeneration. - ---- - -## [[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskelvävnad]] - -### Mikroskopisk struktur -- Tvärstrierad muskelvävnad med **en central cellkärna per cell**. -- Celler är **förgrenade** och sammankopplade via **glansstrimmor (intercalated discs)**. -- Består av tre kontaktzoner: - - **Fascia adherens** – för mekanisk förankring av aktinfilament. - - **Desmosomer** – för strukturell stabilitet. - - **Gap junctions** – för elektrisk koppling mellan celler. - -### Funktionella egenskaper -- Bildar ett **funktionellt syncytium** via elektrisk koppling. -- Spontan rytmisk kontraktion, styrd av retledningssystemet (SA-nod, AV-nod, His-bunt, Purkinjefibrer). -- **Myoendokrina celler** frisätter **ANF (atrial natriuretic factor)**. - -### Hjärtväggens lager -- **Endocardium** – endotel + bindväv, närmast lumen. -- **Myocardium** – muskellagret. -- **Epicardium** – viscerala lagret av pericardium serosum, med mesotel. -- **Pericardium fibrosum + serosum** – yttre hjärtsäck. - -### Regeneration och tillväxt -- Mycket begränsad regenerationsförmåga. -- Anpassning via **hypertrofi** (ökad cellstorlek). -- Skada leder till nekros och ärrvävnad (fibros). - ---- - -## [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskulatur]] - -### Mikroskopisk struktur -- Ej tvärstrierad. -- Spolformade celler med **en central cellkärna**. -- Cytoplasman innehåller **aktin** och **myosin** utan regelbunden ordning. -- Tätt kroppar (dense bodies) fungerar som förankringspunkter för aktinfilament. -- Celler sammanlänkade via **gap junctions** för synkron kontraktion. - -### Omgivande vävnad -- Cellerna är omgivna av **basalmembran** och **retikulära fibrer**. -- Inga tydliga perimysium/endomysiumlager som i skelettmuskulatur. - -### Innervering -- Autonom innervation: parasympatiska och sympatiska nervändar. -- **Boutons en passage**: svällningar längs nervfiber som frisätter transmittorsubstans till flera celler. - -### Funktionella egenskaper -- Långsam, uthållig kontraktion. -- Reglerar lumen i kärl och organ. -- Kan kontrahera spontant eller hormonellt styrt. - -### Regeneration och tillväxt -- Har hög regenerationsförmåga. -- Anpassning via **hypertrofi** och **hyperplasi** (ökning av cellantal). - ---- - -## Jämförande tabell: Muskeltyper - -| Egenskap | Skelettmuskel | Hjärtmuskel | Glatt muskel | -|-----------|---------------|--------------|---------------| -| Striering | Ja | Ja | Nej | -| Kärnor per cell | Många (perifera) | En (central) | En (central) | -| Cellform | Cylindrisk, lång | Förgrenad | Spolformad | -| Kontrolleras av | Somatiskt nervsystem | Autonomt, pacemaker | Autonomt, hormoner | -| Regeneration | Begränsad (satellitceller) | Minimal | God (hyperplasi, hypertrofi) | -| Typ av kontraktion | Snabb, viljestyrd | Rytmisk, ofrivillig | Långsam, uthållig | -| Förbindelser mellan celler | Ingen (endomysium) | Glansstrimmor | Gap junctions | - ---- - -## Hjärtmuskulaturens retledningssystem (översikt) - -- **Sinusknutan (SA-nod)**: initierar aktionspotentialen. -- **AV-knutan**: fördröjer impulsen. -- **His’ bunt**: leder signalen genom hjärtats bindvävsskelett. -- **Purkinjefibrer**: sprider signalen snabbt i ventriklarna. -- Dessa är modifierade hjärtmuskelceller med snabbare ledningsförmåga och glykogenrikt cytoplasma. - ---- - -## Sammanfattning - -- Muskelvävnad delas in i tre huvudtyper: skelett-, hjärt- och glatt muskulatur. -- Alla bygger på aktin–myosin-interaktion, men skiljer sig i organisation, styrning och kontraktionsmönster. -- Skelettmuskel är viljestyrd och tvärstrierad, hjärtmuskel är tvärstrierad men autonom, glatt muskulatur är icke-strierad och långsam. -- Regeneration sker främst genom hypertrofi; satellitceller har en viktig roll i skelettmuskel, medan glatt muskulatur kan dela sig. diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv.md deleted file mode 100755 index c5a9a7a..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Nerv.md +++ /dev/null @@ -1,186 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål - -- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur. -- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS. -- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat. -- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller. - -Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium. - ---- - -för mycket utöver att du lägger till länkar -## Indelning av nervsystemet - -| System | Förkortning | Funktion | -|----------|--------------|-----------| -| **Centrala nervsystemet** | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning | -| **Perifera nervsystemet** | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS | -| **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS | - -Funktionell indelning: -- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS. -- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan. - ---- - -## Neuroner - -### Strukturella typer -- **Multipolärt neuron** – en axon, flera dendriter; vanligast (motorneuron). -- **Bipolärt neuron** – en axon, en dendrit; t.ex. retina, lukt. -- **Pseudounipolärt neuron** – en utskott som delar sig i två grenar; sensoriska ganglier. - -### Huvudkomponenter -- **Soma (cellkropp)** – innehåller kärna, nukleol, och Nissl-substans (RER). -- **Dendriter** – mottagande utskott, ofta med dendritiska spines. -- **Axon** – leder nervimpulser, börjar vid **axonkägla (axon hillock)**. -- **Axonterminaler** – synaptiska ändar med vesiklar. -- **Myelinskida** – isolerar axon; snabb impulsledning. - -### Transportmekanismer -- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin. -- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein. - ---- - -## Synaps - -- Kontakt mellan två neuroner eller neuron och effektorcell. -- **Presynaptiskt neuron** – frisätter neurotransmittor från vesiklar. -- **Synaptisk klyfta** – extracellulärt utrymme. -- **Postsynaptiskt neuron** – innehåller receptorer som initierar ny signal. -- Transmittorsubstanser: acetylkolin, glutamat, GABA, dopamin, serotonin. - ---- - -## Gliaceller (stödjeceller) - -### I CNS -| Celltyp | Funktion | -|----------|-----------| -| **Astrocyter** | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. | -| **Oligodendrocyter** | Myeliniserar flera axon samtidigt. | -| **Mikroglia** | Fagocyterande immunceller i CNS. | -| **Ependymceller** | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). | - -### I PNS -| Celltyp | Funktion | -|----------|-----------| -| **Schwannceller** | Myeliniserar ett axonsegment. | -| **Satellitceller** | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. | - ---- - -## Blod–hjärnbarriären (BBB) - -- Består av: - - Endotel med **tight junctions** - - **Basalmembran** - - **Astrocyternas utskott (end-feet)** -- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad. -- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning. - ---- - -## CNS – Centrala nervsystemet - -### Allmän organisation -- **Grå substans** – neuronens cellkroppar, dendriter, synapser. -- **Vit substans** – myeliniserade axonbanor. - -### Strukturella komponenter -- **Cortex (bark)** – yttre grå substans (t.ex. cerebrum, cerebellum). -- **Kärnor (nuclei)** – neuronkluster i CNS. -- **Banor (tractus)** – axonbuntar mellan kärnor. - -### Hjärnans huvuddelar -| Del | Funktion | -|------|-----------| -| **Telencephalon (storhjärna)** | Högre kognitiva funktioner. | -| **Diencephalon (mellanhjärna)** | Hypothalamus, thalamus – hormonreglering och sensoriska relästationer. | -| **Cerebellum (lillhjärna)** | Balans, koordination, finmotorik. | -| **Truncus encephali (hjärnstam)** | Koppling mellan hjärna och ryggmärg, reflexcentra. | -| **Medulla spinalis (ryggmärg)** | Förbinder hjärna med periferi, reflexbågar. | - -### Ryggmärgens anatomi -- **Grå substans**: fjärilsformad, uppdelad i ventralhorn (motorneuron) och dorsalhorn (sensoriska neuron). -- **Vit substans**: omger grå substans; innehåller uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) banor. -- **Centralkanal**: innehåller cerebrospinalvätska (CSF). -- **Meninges (hjärnhinnor)**: - - **Dura mater** – ytterst, stark. - - **Arachnoidea** – mittersta, tunn med trabekler. - - **Pia mater** – innerst, följer hjärnans yta. - ---- - -## PNS – Perifera nervsystemet - -### Nerver -- Uppbyggda av buntar av axon (fasciklar). -- Omgivande bindväv: - - **Epineurium** – runt hela nerven. - - **Perineurium** – runt varje fascikel, del av blod–nervbarriär. - - **Endoneurium** – runt enskilda axon. -- **Neurilemma** – Schwanncellens yttre hölje. - -### Sensoriska ganglier (dorsalrotsganglier) -- Innehåller pseudounipolära neuron. -- Neuron omges av satellitceller. -- Ingen synaps i dessa ganglier. - -### Autonoma ganglier -- Multipolära neuron med synapser. -- Större avstånd mellan neuron, mindre organiserad struktur. - ---- - -## ANS – Autonoma nervsystemet - -- Styr inre organ, blodkärl, hjärta, körtlar. -- Arbetar oberoende av viljan. -- Två huvuddelar med motsatt effekt: - -| System | Ursprung | Huvudeffekt | -|----------|-----------|--------------| -| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | Aktiverar (”fight or flight”) | -| **Parasympaticus** | Kraniellt och sakralt (CN III, VII, IX, X + S2–S4) | Lugn och matsmältning (”rest and digest”) | - -### Sympatiska banor -1. Preganglionära neuron i ryggmärgens laterala horn. -2. Axon ut via nervus spinalis → **truncus sympaticus** (kedja av ganglier). -3. Omsynapsning i **paravertebrala** eller **prevertebrala ganglier**. -4. Postganglionära fibrer till målorgan. - -### Parasympatiska banor -1. Preganglionära neuron i hjärnstam (CN III, VII, IX, X) eller sakral ryggmärg (S2–S4). -2. Omsynapsning i **ganglion intramurale** (nära eller i målorganet). - -### Neurotransmittorer -- Sympaticus: acetylkolin (preganglionärt), noradrenalin (postganglionärt). -- Parasympaticus: acetylkolin i båda synapser. - ---- - -## Mikroskopiska kännetecken - -| Struktur | Kännetecken | -|-----------|-------------| -| **Neuron** | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. | -| **Myeliniserat axon** | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). | -| **Sensoriskt ganglion** | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. | -| **Autonomt ganglion** | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. | -| **Ryggmärg** | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. | -| **Cerebellum** | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. | - ---- - -## Sammanfattning - -- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering). -- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser. -- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd. -- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering. -- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Histologi.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Histologi.md deleted file mode 100644 index b7ae15e..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Histologi.md +++ /dev/null @@ -1,195 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå njurens mikroskopiska uppbyggnad och funktionella enhet (nefronet). -- Känna igen cortex och medulla histologiskt. -- Redogöra för filtration, reabsorption och sekretion på cellnivå. -- Kunna identifiera uretär och urinblåsa histologiskt. - -*Källa: Ross & Pawlina kapitel 20, 21.* - ---- - -## Njure (Ren) - -### Översiktlig histologi -- Tydlig skillnad mellan **cortex** (granulär) och **medulla** (strierad). -- Cortex innehåller glomeruli och tubuli. -- Medulla innehåller raka tubuli, Henles slyngor och samlingsrör. - -### Funktionell enhet: Nefron -Varje njure har ca 1 miljon nefron. - -**Beståndsdelar:** -1. **Renal corpuskel** (glomerulus + Bowmans kapsel) -2. **Tubulussystem** - - Proximala tubulus - - Henles slynga - - Distala tubulus - - Samlingsrör (tillhör ej strikt nefronet men funktionellt kopplat) - ---- - -## 1. Renal corpuskel - -| Struktur | Funktion / Beskrivning | -|-----------|-------------------------| -| **Glomerulus** | Kapillärnystan från afferent arteriol → filtrerar plasma. | -| **Bowmans kapsel** | Dubbelväggig kapsel runt glomerulus. | -| **Urinpolen** | Övergång till proximala tubulus. | -| **Vaskulär pol** | Inträde för afferent och efferent arteriol. | - -### Filtrationsbarriären -1. **Fenestrerat endotel** (kapillärer) -2. **Basalmembran** (trefaldig struktur: lamina rara interna, lamina densa, lamina rara externa) -3. **Podocyter** (epitelceller med fotutskott → filtrationsspringor) - -**Mesangieceller** -- Stödjer kapillärerna, reglerar blodflödet, fagocyterar restprodukter, utsöndrar cytokiner. - ---- - -## 2. Proximala tubulus (PCT) - -| Egenskap | Beskrivning | -|-----------|-------------| -| **Epitel** | Enskiktat kubiskt med **mikrovilli (borstbräm)**. | -| **Cytoplasma** | Eosinofil (rik på mitokondrier). | -| **Funktion** | Reabsorption av glukos, aminosyror, vatten, Na⁺, Cl⁻. | -| **Lumen** | Ser ”smutsig” ut p.g.a. mikrovilli. | - ---- - -## 3. Henles slynga - -| Del | Epitel | Funktion | -|------|----------|-----------| -| **Nedåtgående tunn del** | Platt epitel (likt endotel) | Permeabel för vatten, ej för Na⁺/Cl⁻ | -| **Uppåtgående tunn del** | Platt epitel | Impermeabel för vatten | -| **Tjock uppåtgående del** | Kubiskt epitel | Aktiv transport av Na⁺/Cl⁻; del av motströmsprincipen | - -### Motströmsprincip -- Skapar osmotisk gradient i medulla → koncentrering av urin. -- Styrs av ADH (ökar vattenpermeabilitet i samlingsrör). - ---- - -## 4. Distala tubulus (DCT) - -| Egenskap | Beskrivning | -|-----------|-------------| -| **Epitel** | Låg kubisk, utan borstbräm. | -| **Lumen** | Tydlig, ren. | -| **Funktion** | Finjustering av Na⁺, K⁺, H⁺; påverkas av aldosteron. | - ---- - -## Juxtaglomerulära apparaten (JGA) - -| Komponent | Läge | Funktion | -|------------|-------|-----------| -| **Macula densa** | Distala tubulus, nära glomerulus | Registrerar NaCl i tubulusvätskan | -| **Juxtaglomerulära celler (JG-celler)** | Vägg i afferent arteriol | Frisätter **renin** vid lågt blodtryck | -| **Extraglomerulära mesangieceller** | Mellan arterioler och macula densa | Kommunikation och signalöverföring | - -**Renin–Angiotensin–Aldosteron-systemet (RAAS):** -Renin → Angiotensin II → Vasokonstriktion + aldosteronfrisättning → ökad blodvolym och tryck. - ---- - -## 5. Samlingsrör (Collecting ducts) - -| Del | Epitel | Funktion | -|------|----------|-----------| -| **Cortical del** | Kubiskt epitel | Na⁺/K⁺-balans (principal- och intercalated-celler) | -| **Medullär del** | Cylindriskt epitel | Vattenpermeabilitet regleras av ADH | -| **Papillära kanaler (ductus papillares)** | Högt cylindriskt epitel | Tömmer i calyx minor | - -**Principal-celler:** reabsorberar Na⁺, utsöndrar K⁺, reagerar på ADH. -**Intercalated-celler:** reglerar syra–bas (H⁺/HCO₃⁻). - ---- - -## Blodcirkulation i njuren - -1. A. renalis → segmentella artärer -2. A. interlobares → arcuata → interlobulares -3. Afferent arteriol → glomerulus → efferent arteriol - - I **cortex:** peritubulära kapillärer - - I **medulla:** **vasa recta** (långsträckta kärl) -4. Samlas i vener: v. interlobularis → arcuata → interlobaris → v. renalis - ---- - -## Uretär (Ureter) - -| Lager | Kännetecken | -|--------|--------------| -| **Mucosa** | **Övergångsepitel (urotel)** med paraplyceller; veckad lumen. | -| **Lamina propria** | Lucker bindväv, inga körtlar. | -| **Muscularis** | Inre longitudinellt, yttre cirkulärt glatt muskellager (omvänt mot GI). | -| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver. | - -Funktion: Peristaltisk transport av urin från njure till blåsa. - ---- - -## Urinblåsa (Vesica urinaria) - -| Lager | Struktur / Funktion | -|--------|----------------------| -| **Mucosa** | Övergångsepitel som kan sträckas; paraplyceller skyddar mot urinens osmolaritet. | -| **Lamina propria** | Kollagen + elastin, rik blodförsörjning. | -| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (innerst längs, mitt cirkulärt, ytterst längs). | -| **Adventitia / Serosa** | Bindväv (adventitia), serosa på övre ytan. | - -**Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretärernas mynningar och uretra; saknar veck. - ---- - -## Urethra - -### Kvinnlig urethra -- Epitel: urotel proximalt → flerskiktat skivepitel distalt. -- Riklig venplexus och mukösa körtlar. - -### Manlig urethra -| Del | Epitel | Kommentar | -|------|----------|------------| -| **Pars prostatica** | Urotel | I prostatan, öppningar för prostatakörtlar. | -| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern. | -| **Pars spongiosa** | Flerskiktat cylindriskt/skivepitel distalt | Körtlar av Littre. | - ---- - -## Histologisk identifiering - -| Struktur | Kännetecken | -|-----------|-------------| -| **Njure – cortex** | Glomeruli, slingrande tubuli, PCT > DCT | -| **Njure – medulla** | Raka tubuli, samlingsrör, inga glomeruli | -| **Glomerulus** | Kapillärnystan, Bowmans kapsel, podocyter | -| **PCT** | Kubiskt epitel med borstbräm, smal lumen | -| **DCT** | Låg kubisk, klar lumen, macula densa synlig | -| **Uretär** | Urotel, veckad lumen, två muskellager | -| **Urinblåsa** | Tjockt urotel, flera cellager, paraplyceller | -| **Urethra** | Växlande epitel beroende på kön och segment | - ---- - -## Kliniska kopplingar - -- **Glomerulonefrit:** inflammation, skadad filtrationsbarriär → proteinuri. -- **Akut tubulär nekros:** ischemisk skada i PCT. -- **Diabetes insipidus:** ADH-brist → ingen vattenreabsorption i samlingsrör. -- **Urotelialcancer:** malignitet i urinvägsepitel. -- **Pyelonefrit:** bakteriell infektion i njurparenkym. - ---- - -## Sammanfattning -- Nefronet består av corpuskel + tubuli och utgör njurens funktionella enhet. -- Filtrationsbarriären: endotel – basalmembran – podocyter. -- Tubulisystemet modifierar primärurinen genom reabsorption och sekretion. -- ADH och aldosteron reglerar slutlig urinvolym och elektrolytbalans. -- Urotel i urinvägarna möjliggör tänjning och barriär mot urinens innehåll. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Mug Kug Anatomi.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Mug Kug Anatomi.md deleted file mode 100644 index b806a3b..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Njure Mug Kug Anatomi.md +++ /dev/null @@ -1,200 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål -- Förstå njurarnas, urinvägarnas och könsorganens anatomi. -- Känna till organens läge, blodförsörjning och relationer. -- Redogöra för urinens väg samt manliga och kvinnliga reproduktionsorgan. - -*Källa: Gray’s Anatomy for Students, Netter, Ross & Pawlina (kap. 20, 21, 23).* - ---- - -## Urinsystemet – översikt - -Huvuddelar: -1. **Njurar (renes)** – bildar urin. -2. **Uretärer** – leder urin till blåsan. -3. **Urinblåsa (vesica urinaria)** – lagrar urin. -4. **Urethra (urinrör)** – leder ut urin. - -Funktion: filtrera blod, reglera vätske- och elektrolytbalans, blodtryck och syra-bas-nivåer. - ---- - -## Njure (Ren) - -### Lägesbeskrivning -- Retroperitonealt på bakre bukväggen (nivå Th12–L3). -- Höger njure ligger något lägre (p.g.a. levern). -- Omgiven av: - - **Capsula fibrosa** (tunn bindvävshinna) - - **Perirenalt fett** - - **Fascia renalis (Gerotas fascia)** - -### Makroskopisk struktur -| Struktur | Funktion / Beskrivning | -|-----------|-------------------------| -| **Cortex renis** | Yttre, ljus del – innehåller glomeruli och tubuli. | -| **Medulla renis** | Inre, mörk del – uppdelad i **pyramides renales**. | -| **Papilla renalis** | Spets på pyramiden – tömmer urin i calyx minor. | -| **Calyx minor/major** | Samlar urin → leder till pelvis renalis. | -| **Pelvis renalis (njurbäcken)** | Urinreservoir som övergår i ureter. | -| **Hilus renalis** | Ingång för a./v. renalis och ureter. | - -### Blodförsörjning -- **A. renalis** från aorta abdominalis → grenar i **segmentella, interlobära, arcuata och interlobulära artärer**. -- **Afferenta arterioler → glomerulus → efferenta arterioler → peritubulära kapillärer / vasa recta → v. renalis → v. cava inferior.** - ---- - -## Urinens väg i njuren - -1. **Glomerulus** (filtration) -2. **Bowmans kapsel** -3. **Proximala tubulus (PCT)** -4. **Henles slynga (nedåtgående, uppåtgående del)** -5. **Distala tubulus (DCT)** -6. **Samlingsrör** → **ductus papillares** → **calyx minor → major → pelvis renalis → ureter → blåsa.** - ---- - -## Uretär (Ureter) - -- Längd: ca 25–30 cm. -- Retroperitoneal. -- Tre förträngningar (klinisk betydelse vid njursten): - 1. Vid övergång från pelvis renalis. - 2. Vid korsning över a. iliaca communis. - 3. Vid inträdet i urinblåsan. - -Blodförsörjning: grenar från a. renalis, a. testicularis/ovarica, a. vesicalis. -Epitel: övergångsepitel (**urotel**). -Muskel: inre longitudinellt, yttre cirkulärt lager (peristaltik). - ---- - -## Urinblåsa (Vesica urinaria) - -### Läge -- I lilla bäckenet, bakom symfysen. -- Hos kvinnor framför uterus; hos män framför rektum. -- Kapacitet ca 400–600 ml. - -### Struktur -| Lager | Beskrivning | -|--------|--------------| -| **Mucosa** | Övergångsepitel (urotel). | -| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (inre längs, mellan cirkulärt, yttre längs). | -| **Serosa/adventitia** | Peritoneum på övre delen. | - -### Viktiga delar -- **Trigonum vesicae** – triangulärt område mellan uretäröppningar och uretra; slätt, utan veck. -- **Inre sfinkter (glatt muskulatur)** – autonom kontroll. -- **Yttre sfinkter (skelettmuskel, m. sphincter urethrae externus)** – viljestyrd. - ---- - -## Urinrör (Urethra) - -### Kvinnlig urethra -- Ca 4 cm lång. -- Löper från blåsan till vestibulum vaginae. -- Epitel: urotel → flerskiktat skivepitel distalt. -- Kort, rak, infektionsbenägen. - -### Manlig urethra -- Ca 20 cm lång. -- Delas i: - 1. **Pars prostatica** – genom prostatan (urotel). - 2. **Pars membranacea** – genom bäckenbotten (sfinkter). - 3. **Pars spongiosa** – genom penis (skivepitel distalt). -- Öppnas i meatus urethrae externus. - ---- - -## Manliga könsorgan (KUG – man) - -### Yttre strukturer -- **Scrotum** – hud och muskulatur som omsluter testiklar. -- **Penis** – består av två **corpora cavernosa** och ett **corpus spongiosum** med uretra. - - Svällkroppar av **erektil vävnad** (vaskulär sinusoider). - - Omgivna av **tunica albuginea** (bindvävskapsel). - -### Inre strukturer -| Struktur | Funktion | -|-----------|-----------| -| **Testis** | Spermieproduktion (spermatogenes), testosteronproduktion. | -| **Epididymis (bitestikel)** | Lagrar och mognar spermier. | -| **Ductus deferens (sädesledare)** | Transport av spermier vid ejakulation. | -| **Vesicula seminalis (sädesblåsa)** | Producerar fruktosrikt sekret (energikälla). | -| **Prostata** | Producerar basiskt sekret, neutraliserar sur miljö. | -| **Bulbourethralkörtlar (Cowpers)** | Smörjer uretra före ejakulation. | - -### Spermieflöde -**Testis → Epididymis → Ductus deferens → Ductus ejaculatorius → Urethra (pars prostatica → spongiosa) → Ut.** - ---- - -## Kvinnliga könsorgan (KUG – kvinna) - -### Inre organ -| Struktur | Funktion / Beskrivning | -|-----------|------------------------| -| **Ovarium (äggstock)** | Producerar oocyter, östrogen, progesteron. | -| **Tuba uterina (äggledare)** | Transport av oocyt, befruktningsplats. | -| **Uterus (livmoder)** | Fostertillväxt, menstruation. | -| **Cervix uteri** | Övergång mellan uterus och vagina; producerar sekret. | -| **Vagina** | Muskulärt rör, täckt av skivepitel; skydd, passage vid samlag och förlossning. | - -### Uterus -- Delas i **fundus, corpus, isthmus och cervix**. -- Vägglager: - - **Endometrium** (slemhinna, hormonpåverkat). - - **Myometrium** (glatt muskulatur). - - **Perimetrium** (serosa). -- **Cervixepitel:** cylindriskt → flerskiktat skivepitel vid portio (övergångszon = transformationszon). - -### Tuba uterina -- Fyra delar: infundibulum, ampulla, isthmus, pars uterina. -- Epitel: enskiktat cylinderepitel med cilier och sekretoriska celler. - -### Ovarium -- Yta: germinalepitel (enskiktat kubiskt). -- Cortex: folliklar i olika stadier (primordial → graafsk). -- Medulla: kärl och bindväv. -- Ovulation → corpus luteum → corpus albicans. - -### Yttre genitalia -- **Labia majora/minora**, **clitoris**, **vestibulum vaginae**, **Bartholinis körtlar**. -- Homologa strukturer med manliga genitalia. - ---- - -## Kärlförsörjning och innervation - -| Organ | Artärer | Nerver | -|--------|----------|---------| -| Njure | A. renalis | Plexus renalis (symp/parasymp) | -| Urinblåsa | A. vesicalis sup/inf | Plexus hypogastricus | -| Testis / Ovarium | A. testicularis / A. ovarica | Plexus testicularis / ovaricus | -| Uterus | A. uterina (från a. iliaca interna) | Plexus uterovaginalis | -| Penis / Clitoris | A. pudenda interna | N. pudendus | - ---- - -## Kliniska kopplingar - -- **Njursten (urolithiasis):** fastnar i uretärens förträngningar. -- **Prostataförstoring:** tryck på uretra → urinretention. -- **Urinvägsinfektion:** vanligare hos kvinnor (kort uretra). -- **Ektopisk graviditet:** implantation i äggledaren. -- **Cystocele / uterin prolaps:** svag bäckenbotten. -- **Kastration / ooforektomi:** påverkar hormonbalans och fertilitet. - ---- - -## Sammanfattning -- Njurarna filtrerar blod och producerar urin som leds via ureter → blåsa → urethra. -- Manliga könsorgan producerar, lagrar och transporterar spermier. -- Kvinnliga organ möjliggör oogenes, befruktning, implantation och graviditet. -- MUG och KUG delar embryologiskt ursprung men divergerar i funktion och anatomi. - ---- diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Readme.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Readme.md deleted file mode 100644 index 808425c..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Readme.md +++ /dev/null @@ -1,30 +0,0 @@ -Den här repositoriet är organiserat för en länkad wiki‑känsla som fungerar med Obsidian/Anki‑stilens wikilänkar `[[fil|etikett]]`. Varje struktur/organ har en egen fil i singular. Använd alias/etikett för plural i texten: `[[muskel|muskler]]`. - -## Mappstruktur -- `anatomi/` – strukturer i makroanatomi - - `muskler/`, `ben/`, `leder/`, `kärl/`, `nerver/`, `organ/`, `regioner/` -- `histologi/` – vävnader, mikroskopiska strukturer, preparat -- `bok/histologi/` – kapitelstubbar som pekar till uppladdade kapitel (PDF/HTML) -- `mallar/` – återanvändbara mallar för nya sidor -- `index.md` – startsida och snabblänkar - -## Namngivning -- Filnamn i singular, liten bokstav, bindestreck: `biceps-brachii.md`, `humerus.md`. -- En sida per begrepp. Flera synonymer/översättningar nämns i sidans front matter eller i ”AKA”. -- Länka med wikilänk och alias för böjningar, t.ex. `[[biceps-brachii|biceps brachii]]`, `[[muskel|muskler]]`. - -## Länk‑konventioner -- Intern: `[[Anatomi/Muskler/Biceps Brachii|biceps brachii]]` -- Kapitel i histologiboken: `[[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]` -- Senare, när kapitel‑PDF:er finns i `bok/histologi/pdf/`, uppdatera kapitelstubben med filväg. - -## Snabbstart -1) Kopiera en mall från `mallar/` till relevant mapp. -2) Döp filen i singular (svenska/latin), fyll i sektionerna. -3) Lägg till ”Relaterat”‑länkar till närliggande sidor. -4) Länka till relevanta bokkapitel via `bok/histologi/…` stubbarna. - -## Anki och webbläsare -- Obsidian/Anki: Wikilänkar `[[...]]` fungerar utmärkt direkt. -- Ren webbläsare: Vi kan senare lägga till enkel renderare eller konverteringsscript som gör `[[...]]` → vanliga Markdown‑länkar/HTML. - diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Rorelseapparaten.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Rorelseapparaten.md deleted file mode 100644 index 613826d..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Rorelseapparaten.md +++ /dev/null @@ -1,148 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål - -- Redogöra för organsystemens makro- och mikroanatomi samt deras väsentligaste funktioner och samverkan på grundläggande nivå. -- Använda korrekt terminologi för celler, vävnader och anatomiska strukturer. -- Palpera konturerna av ytliga muskler på levande människa och demonstrera projektionen av inre organ på hudytan. - ---- - -## Anatomisk terminologi - -### Termers uppbyggnad -- Förstå sammansatta anatomiska ord och prefix/suffix (t.ex. *musculus biceps brachii*). -- Redogöra för den anatomiska grundställningen. - -### Läges- och riktningsbegrepp -- **Ventral / Dorsal** – fram / bak -- **Cranial / Caudal** – mot huvud / svans -- **Medial / Lateral** – mot mitten / sidan -- **Proximal / Distal** – nära / långt från bålen -- **Dexter / Sinister** – höger / vänster -- **Superior / Inferior** – ovanför / nedanför -- **Anterior / Posterior** – fram / bak (relativt kroppen) -- **Profundus / Superficialis** – djup / ytlig -- **Magnus / Major / Maximus / Parvus / Minor / Minimus** – stor / liten i olika grad - -### Strukturella prefix -- **m. / musculus** – muskel -- **os** – ben -- **n. / nervus** – nerv -- **a. / arteria** – artär -- **v. / vena** – ven - -### Rörelseaxlar och plan -- Axlar: **frontal (transversal/horisontal)**, **sagittal**, **vertikal (longitudinell)**. -- Plan: **transversalt**, **frontalt**, **sagittalt**. -- Rörelser beskrivs i termer av axel, plan och riktning. - -### Kinematisk terminologi -- **Flexion / Extension** – böjning / sträckning -- **Abduktion / Adduktion** – utåt / inåt från medianplanet -- **Lateralflexion** – sidoböjning -- **Inåt- och utåtrotation** -- **Palmar-, plantar- och dorsalflexion** - -### Muskelrörelser och funktion -- **Koncentrisk kontraktion** – muskeln förkortas -- **Excentrisk kontraktion** – muskeln förlängs under belastning -- **Isometrisk kontraktion** – muskellängden oförändrad -- Roller: **Agonist**, **Synergist**, **Antagonist** - ---- - -## Rörelseapparatens principer - -- Förklara hur musklernas läge i förhållande till leders rörelseaxlar skapar rörelse. -- Beskriv relationen mellan muskelns kraftöverföring och skelettet. -- Identifiera rörelsesystemets komponenter: ben, leder, muskler, bindväv. -- Förklara skillnader mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskulatur. -- Redogör för skelettmusklernas uppbyggnad: ursprung, fäste, muskelhuvud, form (fjäder-/spolformad). -- Beskriv vävnaderna ben, brosk och bindväv samt deras förekomst i rörelseapparaten. -- Förklara skelettdelars arkitektur: **spongiöst/kompakt ben**, **benmärg**, samt delarna **epifys**, **fys**, **metafys**, **diafys**. -- Redogör för synovialledens komponenter och deras funktioner. -- Ge exempel på **bindvävsfogar** och **broskfogar**. -- Känn till **bursor** och **senskidor** och deras roll vid friktionsminskning. - ---- - -## Ben, leder och muskler - -### Skelettets ben - -**Detaljerat kunna beskriva:** -- Femur, humerus, coxae, vertebra thoracalis, vertebra lumbalis, vertebra cervicalis, pelvis (coxae, sacrum, coccygis). - -**Kunna peka ut:** -- Samtliga långa rörben, costae, columna vertebralis regional anatomi, samt kranialben: - - os frontale - - os parietale - - os occipitale - - os temporale - - os maxilla - - mandibula - - os zygomaticum - - os nasale - - os lacrimale - - os sphenoidale - - os ethmoidale - -**Hand och fot (regional anatomi):** -- Carpus, metacarpus, tarsus, metatarsus, digiti mani et pedi. -- Känn till läge för små ben i hand och fot. - -### Leder - -- Känn till ledtyper: **gångjärnsled**, **kulled**, **vridled** och deras rörelseaxlar. -- Beskriv uppbyggnad av: - - Knäled - - Höftled - - Axelled - - Armbågsled -- Peka ut: handled, fotled, interphalangealleder, ryggradens mellankotsleder, käkled. -- Känn till: costovertebrala leder och övriga leder i hand/fot. - ---- - -## Muskler - -### Muskeltabell - -| Muskel | Ursprung | Fäste | Funktion | -|---------|-----------|--------|-----------| -| **m. temporalis** | os parietale, os frontale | mandibula | Käkled: elevation (ocklusion) | -| **m. masseter** | os zygomaticum | mandibula | Käkled: elevation | -| **m. sternocleidomastoideus** | sternum, clavicula | os temporale | Intervertebralleder: flexion, lateralflexion, rotation | -| **m. diafragma** | sternum, vertebrae, costae | centrum tendineum | Inandning | -| **mm. intercostales externi** | costae | costae | Inandning | -| **mm. intercostales interni** | costae | costae | Utandning | -| **m. erector spinae** | vertebrae | vertebrae, costae | Extension av ryggrad | -| **m. rectus abdominis** | sternum, costae | os coxae | Flexion av bål | -| **m. latissimus dorsi** | vertebrae, sacrum, os coxae | proximala humerus ventralsida | Axelled: extension, adduktion, inåtrotation | -| **m. pectoralis major** | sternum, costae, clavicula | proximala humerus ventralsida | Axelled: flexion, adduktion, inåtrotation | -| **m. trapezius** | vertebrae, os occipitalis | scapula | Höjer scapula | -| **m. deltoideus** | scapula, clavicula | proximala humerus lateralsida | Abduktion, flexion | -| **m. biceps brachii** | scapula | radius | Armbågsled: flexion | -| **m. brachioradialis** | distala humerus ventralsida | distala radius ventralsida | Armbågsled: flexion | -| **m. triceps brachii** | scapula, humerus dorsalsida | proximala ulna dorsalsida | Armbågsled: extension | -| **m. flexor digitorum superficialis** | distala humerus | mellanfalangernas ventralsidor | Flexion interfalangealled, palmarflexion handled | -| **m. extensor digitorum** | distala humerus | proximala falangernas dorsalsida | Extension interfalangealled, dorsalflexion handled | -| **m. gluteus maximus** | sacrum, os coxae | proximala femur dorsalsida | Höftled: utåtrotation, extension | -| **m. gluteus medius** | os coxae lateralsida | proximala femur lateralsida | Höftled: abduktion, inåt/utåtrotation | -| **m. quadriceps femoris** | os coxae, femur ventralsida | proximala tibia ventralsida | Knäled: extension | -| **m. iliopsoas** | columna vertebralis ventralsida, os coxae | proximala femur | Höftled: flexion | -| **m. adductor magnus** | os coxae | femur dorsalsida | Höftled: adduktion | -| **m. biceps femoris** | os coxae, femur dorsalsida | proximala fibula | Höft: extension, knä: flexion | -| **m. semitendinosus** | os coxae | proximala tibia dorsalsida | Höft: extension, knä: flexion | -| **m. semimembranosus** | os coxae | proximala tibia dorsalsida | Höft: extension, knä: flexion | -| **m. tibialis anterior** | tibia ventralsida | tarsus/metatarsus ventralt | Fotled: dorsalflexion | -| **m. triceps surae** | femur/tibia dorsalsida | tarsus dorsalt | Knä: flexion, fotled: plantarflexion | - ---- - -## Sammanfattning - -- Kroppens rörelser bygger på musklernas läge i förhållande till leder och ben. -- Anatomin studeras i tre plan och tre axlar. -- Synovialleder möjliggör rörelse, bindväv och brosk ger stöd. -- Muskelrörelser sker genom samverkan mellan agonist, synergist och antagonist. -- Terminologi, lägesbeskrivningar och rörelsebegrepp är grunden för all vidare anatomi. diff --git a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv.md b/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv.md deleted file mode 100644 index 1aab5e7..0000000 --- a/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/__Bindväv.md +++ /dev/null @@ -1,133 +0,0 @@ -## Övergripande lärandemål - -- Förstå hur variationer i celltyper, fibrer och grundsubstans ger upphov till olika typer av bindväv. -- Beskriva bindvävens och broskets struktur, egenskaper och funktion i kroppen. -- Identifiera fettväv och dess roll i energiomsättning och värmeisolering. -- Känna igen olika bindvävs- och brosktyper i ljusmikroskop. - -Källor: Ross & Pawlina, kapitel 6, 7 och 10. - ---- - -## Bindväv (Connective Tissue) - -### Huvudtyper av bindväv - -- **Lucker bindväv (areolär)** – mjuk, cellrik, mycket grundsubstans, vanlig runt kärl och körtlar. -- **Stram oregelbunden bindväv** – täta kollagena fibrer i oordnad riktning, ger styrka i flera riktningar, t.ex. i dermis och organkapslar. -- **Stram organiserad bindväv** – parallella fibrer, hög draghållfasthet, t.ex. i senor och ligament. -- **Elastisk bindväv** – innehåller elastiska fibrer, t.ex. i aorta. -- **Retikulär bindväv** – nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III), stödjande ram i benmärg och lymfoida organ. -- **Mesenkymal bindväv** – embryonal, pluripotent vävnad. -- **Gelatinös bindväv (Wharton’s jelly)** – i navelsträng, rik på hyaluronsyra. - ---- - -## Extracellulär Matrix (ECM) - -### Beståndsdelar -- **Fibrer**: - - **Kollagena fibrer** – starka, ger draghållfasthet. - - **Elastiska fibrer** – ger elasticitet. - - **Retikulära fibrer** – tunna, bildar nätverk i stödjevävnad. - -- **Grundsubstans**: - - **Proteoglykaner** – binder vatten, ger stötdämpning. - - **Glykosaminoglykaner (GAGs)** – t.ex. hyaluronsyra, heparansulfat, kondroitinsulfat. - - **Multiadhesiva glykoproteiner** – t.ex. fibronectin, laminin, för celladhesion. - -### Kollagen -- **Typ I** – hud, sena, ben, de flesta bindvävstyper. -- **Typ II** – brosk. -- **Typ III** – retikulär vävnad. -- **Typ IV** – basalmembran. - -### Kollagensyntes (översikt) -1. Prokollagen bildas i RER hos fibroblaster. -2. Hydroxylering (kräver vitamin C). -3. Sekretion och tvärbindning till kollagenfibriller i ECM. - ---- - -## Bindvävsceller - -### Stationära celler -- **Fibroblast** – producerar kollagen, elastin, GAGs. -- **Adipocyt** – lagrar fett. -- **Pericyt** – finns kring kapillärer, kan differentieras. -- **Mesenkymcell** – progenitorcell i embryonal vävnad. - -### Rörliga celler -- **Makrofag** – fagocytos, immunförsvar. -- **Mastcell** – innehåller heparin, histamin; initierar inflammationssvar. -- **Plasmacell** – bildar antikroppar (från B-lymfocyter). -- **Lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler** – vandrar in vid inflammation. - ---- - -## Fettväv (Adipös vävnad) - -### Vit fettväv -- Dominerar hos vuxna. -- En stor lipiddroppe per cell (unilokulär). -- Funktion: - - Energilagring (triglycerider) - - Isolering och stötdämpning - - Hormonproduktion (t.ex. leptin, adiponektin) - -### Brun fettväv -- Vanlig hos nyfödda, små mängder hos vuxna. -- Många små lipidvakuoler och rikligt med mitokondrier (multilokulär). -- Funktion: - - Värmeproduktion via **uncoupling protein 1 (UCP1)** i mitokondrier. - ---- - -## Brosk (Cartilago) - -### Gemensamma drag -- Fast men böjlig vävnad med **kondrocyter** i **lakuner**. -- Innehåller kollagen och elastin i en fast grundsubstans (rik på GAGs). -- Avaskulär – får näring via diffusion från [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]]. - -### Typer av brosk - -| Typ | Egenskaper | Förekomst | -|------|-------------|-----------| -| **Hyalint brosk** | Kollagen typ II, glasartad matrix, vanligast. | Leddelarnas ytor, trachea, revbensbrosk, epifysplatta, näsa. | -| **Elastiskt brosk** | Innehåller elastiska fibrer + kollagen typ II, böjligt. | Öronmussla, epiglottis. | -| **Fibröst (trådbrosk)** | Kollagen typ I, tät struktur, mellan brosk och bindväv. | Intervertebralskivor, symfysen, menisk. | - -### Celler och struktur -- [[Histologi/Brosk/Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]] – stam/progenitorcell i [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]]. -- [[Histologi/Brosk/Kondroblast|Kondroblast]] – syntetiskt aktiv cell nära perikondrium. -- [[Histologi/Brosk/Kondrocyt|Kondrocyt]] – mogen cell i lakun. -- **Isogen grupp** – flera kondrocyter i samma [[Histologi/Brosk/Lakuner|lakun]], tecken på delning. -- **Perikondrium** – [[Histologi/Brosk/Perikondrium|tät bindväv runt brosk]] (saknas i fibröst brosk). - ---- - -## Funktion och egenskaper - -- Brosk fungerar som stötdämpare, formgivande vävnad och mall vid benbildning (endochondral ossifikation). -- ECM är rikt på kondroitinsulfat och hyaluronsyra, vilket ger elasticitet och tryckresistens. -- Begränsad läkningsförmåga på grund av avsaknad av blodkärl. - ---- - -## Klinisk koppling - -- **Skörbjugg (vitamin C-brist)**: defekt kollagensyntes → svag bindväv, dålig sårläkning. -- **Artros**: nedbrytning av hyalint brosk. -- **Lipom**: benign tumör i fettväv. -- **Fibros**: patologisk ökning av kollagenproduktion. - ---- - -## Sammanfattning - -- Bindväv består av celler, fibrer och grundsubstans. -- Variation i förhållandet mellan dessa bestämmer vävnadstyp. -- Kollagen ger styrka, elastin ger elasticitet, GAGs ger stötdämpning. -- Fettväv är en specialiserad form av bindväv för energilagring. -- Brosk är en stödjevävnad utan kärl som möjliggör tryckupptagning och smidiga rörelser i leder. diff --git a/content/Målbeskrivning/index.md b/content/Målbeskrivning/index.md index 36ab7e8..708fd93 100755 --- a/content/Målbeskrivning/index.md +++ b/content/Målbeskrivning/index.md @@ -18,9 +18,8 @@ title: Målbeskrivningar – översikt - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi – Endokrina organ]] - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi – GI]] - [[Målbeskrivning/3.6 Respiration|3.6 Respiration]] -- [[Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG/KUG/Njurar/Urinvägar]] +- [[Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]] - [[Målbeskrivning/4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi – KUG]] - [[Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]] -- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.4 Histologi – MUG]] - -- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/|AI-summeringar – översikt]] +- [[Målbeskrivning/4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi – KUG 2]] +- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi – MUG]] \ No newline at end of file