6.7 KiB
6.7 KiB
Övergripande lärandemål
- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering.
- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop.
- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport).
- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst.
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5.
Epitelens generella egenskaper
- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen.
- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen.
- Avaskulärt – får näring genom diffusion från underliggande bindväv.
- Har apikal–basal polaritet:
- Apikal yta – mot lumen eller utsidan.
- Basal yta – mot basalmembranet.
- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via cell junctions.
Epitelens huvudfunktioner
- Barriär / skydd (hud, luftvägar)
- Sekretion (körtlar)
- Absorption (tarm, njure)
- Transport (cilierad epitel i luftvägar)
- Filtration (njure)
- Receptorisk funktion (smak, lukt, retina)
Cell–cell- och cell–matrixkontakter
| Typ | Funktion | Lokalisation |
|---|---|---|
| Tight junction (zonula occludens) | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt |
| Adherens junction (zonula adherens) | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction |
| Desmosom (macula adherens) | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt |
| Gap junction | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt |
| Hemidesmosom | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt |
| Focal adhesions | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt |
Cytoskelett och polaritet
- Mikrofilament (aktin) – i mikrovilli och terminal web.
- Mikrotubuli (tubulin) – stöd för cilier.
- Intermediära filament – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel).
- Apikal yta kan ha specialiseringar:
- Mikrovilli – ökar yta för absorption (tarm).
- Cilier – transporterar partiklar (luftvägar).
- Stereocilier – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra).
Basalmembran
- Skiljer epitel från underliggande bindväv.
- Består av:
- Lamina lucida + lamina densa (basallamina) – produceras av epitelceller.
- Lamina reticularis – produceras av underliggande bindväv.
- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan.
- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering.
Klassificering av epitel
Enskiktade epitel
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
| Enskiktat skivepitel | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. |
| Enskiktat kubiskt epitel | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. |
| Enskiktat cylindriskt epitel | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. |
Flerradigt (pseudostratifierat) epitel
- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan.
- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut.
- Ofta cilierat.
- Exempel: respiratoriskt epitel i trachea och bronker.
Flerskiktade epitel
| Typ | Funktion | Förekomst |
|---|---|---|
| Flerskiktat skivepitel, förhornat | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. |
| Flerskiktat skivepitel, oförhornat | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. |
| Flerskiktat kubiskt epitel | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. |
| Flerskiktat cylindriskt epitel | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. |
| Övergångsepitel (urotel) | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. |
Epitelets förnyelse
- Hög cellomsättning.
- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt.
- Celltiden varierar:
- Tarmepitel: 3–5 dagar.
- Epidermis: 3–4 veckor.
Körtelepitel
Typer av körtlar
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
| Exokrin | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. |
| Endokrin | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. |
| Parakrin | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. |
| Autokrin | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. |
Exokrina körtlar – morfologi
Struktur
- Parenkym – sekretoriska celler.
- Stroma – stödjande bindväv.
- Utförsgångar – leder sekretet till ytan.
Indelning
Efter gångsystem
- Enkla körtlar – en gång (t.ex. svettkörtlar).
- Sammansatta körtlar – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas).
Efter form
- Tubulär – rörformad (t.ex. tarmkörtlar).
- Alveolär (acinös) – säckformad (t.ex. talgkörtlar).
- Tubuloalveolär – kombination (t.ex. spottkörtlar).
Sekretionsmekanismer
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|---|---|---|
| Merokrin | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. |
| Apokrin | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. |
| Holokrin | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. |
Sekretens natur
| Typ | Egenskap | Exempel |
|---|---|---|
| Seröst sekret | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. |
| Muköst sekret | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. |
| Seromuköst | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. |
Kliniska och histologiska kännetecken
- Serösa celler – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt.
- Mukösa celler – ljus cytoplasma, platt kärna perifert.
- Myoepiteliala celler – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran.
- Intercalated duct (skarvstycke) – låg kubisk, dränerar acini.
- Striated duct (sekretrör) – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport.
Sammanfattning
- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar.
- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).
- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer.
- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion.
- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik.