Övergripande lärandemål
- Förstå anatomi och histologi för manliga urinvägar och könsorgan.
- Kunna identifiera testis, epididymis, sädesledare, prostata och penis mikroskopiskt.
- Redogöra för spermatogenes och de stödjande cellernas funktion.
- Förstå körtelorganens struktur och sekretionens roll i ejakulatet.
Källa: Ross & Pawlina kap. 21–23, Gray’s Anatomy for Students.
URINVÄGAR (Manlig)
Urinblåsa (Vesica urinaria)
- Samma uppbyggnad som hos kvinnan:
- Mucosa: övergångsepitel (urotel).
- Muscularis: tre lager glatt muskulatur (detrusor).
- Trigonum vesicae: triangulärt område mellan uretärmynningar och uretra.
- Hos män ligger prostata direkt under blåsan.
Urethra masculina
Totallängd: ca 20 cm, uppdelad i tre huvuddelar:
| Del |
Epitel |
Kännetecken |
| Pars prostatica |
Övergångsepitel (urotel) |
Prostatakörtelns gångar mynnar här |
| Pars membranacea |
Pseudostratifierat cylinderepitel |
Omgiven av yttre sfinktern (skelettmuskel) |
| Pars spongiosa (penila uretra) |
Pseudostratifierat → flerskiktat skivepitel distalt |
Körtlar av Littre i väggen, omsluten av corpus spongiosum |
Funktion: passage för både urin och sperma.
INRE KÖNSORGAN
Testis (testikel)
Makroskopi
- Omgiven av tunica albuginea (tät bindväv).
- Delas i lobuli med tubuli seminiferi contorti.
- Mellan lobuli finns interstitiella Leydigceller (testosteronproduktion).
Mikroskopisk struktur
| Struktur |
Celltyp / Funktion |
| Tubuli seminiferi |
Spermatogenes; innehåller Sertoli- och spermatogena celler |
| Rete testis |
Kanalsystem i mediastinum testis; platt epitel |
| Ductuli efferentes |
Förbinder testis med epididymis; cilierade och icke-cilierade celler |
Spermatogenes
Översikt
Sker från basalmembranet mot lumen i tubuli seminiferi (≈70 dagar).
| Celltyp |
Läge |
Funktion |
| Spermatogonier (A/B) |
Basalt |
Stamceller, mitos |
| Primära spermatocyter |
Mellanlager |
Meios I, lång profas |
| Sekundära spermatocyter |
Ovanför primära |
Kortlivade, meios II |
| Spermatider |
Nära lumen |
Differentieras till spermier |
| Spermier |
Fria i lumen |
Mogna i epididymis |
Sertoliceller: stöd, näring, fagocytos, bildar blod–testis-barriären, utsöndrar inhibin och ABP.
Leydigceller: eosinofila, producerar testosteron.
Epididymis (bitestikel)
| Lager / Egenskap |
Beskrivning |
| Epitel |
Pseudostratifierat cylinderepitel med långa stereocilier |
| Lumen |
Innehåller spermier |
| Muskelvägg |
Glatt muskulatur – peristaltik |
| Funktion |
Spermier mognar, lagras och blir motila |
Ductus deferens (sädesledare)
| Lager |
Struktur / Funktion |
| Epitel |
Pseudostratifierat cylinderepitel med stereocilier |
| Lamina propria |
Elastisk bindväv |
| Muscularis |
Tre kraftiga lager glatt muskulatur (L–C–L) |
| Adventitia |
Bindväv med kärl och nerver |
Funktion: transport av spermier vid ejakulation (kraftiga kontraktioner).
Vesicula seminalis (sädesblåsa)
| Egenskap |
Beskrivning |
| Slemhinna |
Kraftigt veckad, pseudostratifierat epitel |
| Sekret |
Fruktosrikt, basiskt, visköst – näring till spermier |
| Muskulatur |
Två lager glatt muskulatur, tömmer vid ejakulation |
| Funktion |
Producerar ~60 % av ejakulatvolymen |
Prostata
Struktur
- Består av 30–50 tubuloalveolära körtlar i fibromuskulär vävnad.
- Epitel: kubiskt–cylindriskt, ofta tvåskiktat.
- Körtellumen innehåller corpora amylacea (koncentriska, eosinofila kroppar).
Zoner
| Zon |
Placering |
Klinisk betydelse |
| Perifer zon |
Bakre del |
Vanligast plats för cancer |
| Transitionzon |
Kring uretra |
Vanligast plats för BPH |
| Central zon |
Omgiver ductus ejaculatorius |
Ovanlig tumörlokalisation |
Sekret: basiskt, innehåller PSA (proteolytiskt enzym), zink och citrat.
Bulbourethralkörtlar (Cowpers körtlar)
- Små, tubuloalveolära körtlar nära membranösa uretra.
- Sekret: klart och slemmigt → smörjer uretra före ejakulation.
- Histologi: mucinrik cytoplasma, små gångar mot uretra.
YTTRE KÖNSORGAN
Penis
| Struktur |
Innehåll / Funktion |
| Corpora cavernosa (2 st) |
Erektil vävnad – kärlsinusoider, trabekler med glatt muskulatur |
| Corpus spongiosum (1 st) |
Omsluter uretra, avslutas som glans penis |
| Tunica albuginea |
Tät bindväv runt varje svällkropp |
| Epitel (uretra) |
Pseudostratifierat cylindriskt → flerskiktat skivepitel distalt |
| Hud |
Tunn, hårlös, innehåller preputialkörtlar (smegma) |
Erektionens mekanism
- Parasympatisk signal → NO → relaxation av glatt muskulatur → blodfyllnad i sinusoider.
- Venöst avflöde komprimeras → tumescens.
HORMONELL REGLERING
| Hormon |
Produceras av |
Funktion |
| GnRH |
Hypotalamus |
Stimulerar FSH/LH-frisättning |
| FSH |
Adenohypofys |
Stimulerar Sertoliceller, spermatogenes |
| LH |
Adenohypofys |
Stimulerar Leydigceller → testosteron |
| Testosteron |
Leydigceller |
Utveckling av könsorgan, sekundära könskarakteristika |
| Inhibin |
Sertoliceller |
Hämmar FSH |
HISTOLOGISK IGENKÄNNING
| Struktur |
Kännetecken |
| Testis (cortex) |
Tubuli seminiferi med olika cellager, interstitiella Leydigceller |
| Epididymis |
Pseudostratifierat epitel, stereocilier, spermier i lumen |
| Ductus deferens |
Smalt lumen, tjock muskelvägg (3 lager) |
| Vesicula seminalis |
Kraftigt veckad mucosa, fruktosrikt sekret |
| Prostata |
Körtlar i fibromuskulär vävnad, corpora amylacea |
| Cowpers körtel |
Mucösa körtlar nära uretra |
| Penis |
Erektil vävnad med sinusoider, uretra i corpus spongiosum |
KLINISKA KOPPLINGAR
- Prostatacancer: vanligast i perifer zon.
- Benign prostatahyperplasi (BPH): i transitionzon, ger urineringssvårigheter.
- Testiscancer: vanligen från germinalceller.
- Hydrocele: vätskeansamling i tunica vaginalis.
- Varicocele: venös dilatation i plexus pampiniformis.
- Epididymit / prostatit: bakteriella infektioner, ofta E. coli.
- Erektionssvikt: vaskulär, neurologisk eller hormonell orsak.
SAMMANFATTNING
- Testis producerar spermier i tubuli seminiferi, reglerat av FSH och testosteron.
- Epididymis lagrar och mognar spermier.
- Ductus deferens och vesicula seminalis transporterar och tillför sekret.
- Prostata och Cowpers körtlar bidrar till ejakulatets volym och pH.
- Penis består av erektil vävnad som möjliggör kopulation.
- Epitel i urinrör växlar från urotel till skivepitel distalt.
