5.3 KiB
5.3 KiB
Övergripande lärandemål
- Förstå hur variationer i celltyper, fibrer och grundsubstans ger upphov till olika typer av bindväv.
- Beskriva bindvävens och broskets struktur, egenskaper och funktion i kroppen.
- Identifiera fettväv och dess roll i energiomsättning och värmeisolering.
- Känna igen olika bindvävs- och brosktyper i ljusmikroskop.
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 6, 7 och 10.
Bindväv (Connective Tissue)
Huvudtyper av bindväv
- Lucker bindväv (areolär) – mjuk, cellrik, mycket grundsubstans, vanlig runt kärl och körtlar.
- Stram oregelbunden bindväv – täta kollagena fibrer i oordnad riktning, ger styrka i flera riktningar, t.ex. i dermis och organkapslar.
- Stram organiserad bindväv – parallella fibrer, hög draghållfasthet, t.ex. i senor och ligament.
- Elastisk bindväv – innehåller elastiska fibrer, t.ex. i aorta.
- Retikulär bindväv – nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III), stödjande ram i benmärg och lymfoida organ.
- Mesenkymal bindväv – embryonal, pluripotent vävnad.
- Gelatinös bindväv (Wharton’s jelly) – i navelsträng, rik på hyaluronsyra.
Extracellulär Matrix (ECM)
Beståndsdelar
-
Fibrer:
- Kollagena fibrer – starka, ger draghållfasthet.
- Elastiska fibrer – ger elasticitet.
- Retikulära fibrer – tunna, bildar nätverk i stödjevävnad.
-
Grundsubstans:
- Proteoglykaner – binder vatten, ger stötdämpning.
- Glykosaminoglykaner (GAGs) – t.ex. hyaluronsyra, heparansulfat, kondroitinsulfat.
- Multiadhesiva glykoproteiner – t.ex. fibronectin, laminin, för celladhesion.
Kollagen
- Typ I – hud, sena, ben, de flesta bindvävstyper.
- Typ II – brosk.
- Typ III – retikulär vävnad.
- Typ IV – basalmembran.
Kollagensyntes (översikt)
- Prokollagen bildas i RER hos fibroblaster.
- Hydroxylering (kräver vitamin C).
- Sekretion och tvärbindning till kollagenfibriller i ECM.
Bindvävsceller
Stationära celler
- Fibroblast – producerar kollagen, elastin, GAGs.
- Adipocyt – lagrar fett.
- Pericyt – finns kring kapillärer, kan differentieras.
- Mesenkymcell – progenitorcell i embryonal vävnad.
Rörliga celler
- Makrofag – fagocytos, immunförsvar.
- Mastcell – innehåller heparin, histamin; initierar inflammationssvar.
- Plasmacell – bildar antikroppar (från B-lymfocyter).
- Lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler – vandrar in vid inflammation.
Fettväv (Adipös vävnad)
Vit fettväv
- Dominerar hos vuxna.
- En stor lipiddroppe per cell (unilokulär).
- Funktion:
- Energilagring (triglycerider)
- Isolering och stötdämpning
- Hormonproduktion (t.ex. leptin, adiponektin)
Brun fettväv
- Vanlig hos nyfödda, små mängder hos vuxna.
- Många små lipidvakuoler och rikligt med mitokondrier (multilokulär).
- Funktion:
- Värmeproduktion via uncoupling protein 1 (UCP1) i mitokondrier.
Brosk (Cartilago)
Gemensamma drag
- Fast men böjlig vävnad med kondrocyter i lakuner.
- Innehåller kollagen och elastin i en fast grundsubstans (rik på GAGs).
- Avaskulär – får näring via diffusion från Histologi/Brosk/Perikondrium.
Typer av brosk
| Typ | Egenskaper | Förekomst |
|---|---|---|
| Hyalint brosk | Kollagen typ II, glasartad matrix, vanligast. | Leddelarnas ytor, trachea, revbensbrosk, epifysplatta, näsa. |
| Elastiskt brosk | Innehåller elastiska fibrer + kollagen typ II, böjligt. | Öronmussla, epiglottis. |
| Fibröst (trådbrosk) | Kollagen typ I, tät struktur, mellan brosk och bindväv. | Intervertebralskivor, symfysen, menisk. |
Celler och struktur
- Histologi/Brosk/Kondroprogenitor – stam/progenitorcell i Histologi/Brosk/Perikondrium.
- Histologi/Brosk/Kondroblast – syntetiskt aktiv cell nära perikondrium.
- Histologi/Brosk/Kondrocyt – mogen cell i lakun.
- Isogen grupp – flera kondrocyter i samma Histologi/Brosk/Lakuner, tecken på delning.
- Perikondrium – Histologi/Brosk/Perikondrium (saknas i fibröst brosk).
Funktion och egenskaper
- Brosk fungerar som stötdämpare, formgivande vävnad och mall vid benbildning (endochondral ossifikation).
- ECM är rikt på kondroitinsulfat och hyaluronsyra, vilket ger elasticitet och tryckresistens.
- Begränsad läkningsförmåga på grund av avsaknad av blodkärl.
Klinisk koppling
- Skörbjugg (vitamin C-brist): defekt kollagensyntes → svag bindväv, dålig sårläkning.
- Artros: nedbrytning av hyalint brosk.
- Lipom: benign tumör i fettväv.
- Fibros: patologisk ökning av kollagenproduktion.
Sammanfattning
- Bindväv består av celler, fibrer och grundsubstans.
- Variation i förhållandet mellan dessa bestämmer vävnadstyp.
- Kollagen ger styrka, elastin ger elasticitet, GAGs ger stötdämpning.
- Fettväv är en specialiserad form av bindväv för energilagring.
- Brosk är en stödjevävnad utan kärl som möjliggör tryckupptagning och smidiga rörelser i leder.