7.1 KiB
Executable File
7.1 KiB
Executable File
Övergripande lärandemål
- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.
- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.
- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.
- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.
för mycket utöver att du lägger till länkar
Indelning av nervsystemet
| System | Förkortning | Funktion |
|---|---|---|
| Centrala nervsystemet | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
| Perifera nervsystemet | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
| Autonoma nervsystemet | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
Funktionell indelning:
- Afferent (sensorisk) – leder impulser till CNS.
- Efferent (motorisk) – leder impulser från CNS till effektororgan.
Neuroner
Strukturella typer
- Multipolärt neuron – en axon, flera dendriter; vanligast (motorneuron).
- Bipolärt neuron – en axon, en dendrit; t.ex. retina, lukt.
- Pseudounipolärt neuron – en utskott som delar sig i två grenar; sensoriska ganglier.
Huvudkomponenter
- Soma (cellkropp) – innehåller kärna, nukleol, och Nissl-substans (RER).
- Dendriter – mottagande utskott, ofta med dendritiska spines.
- Axon – leder nervimpulser, börjar vid axonkägla (axon hillock).
- Axonterminaler – synaptiska ändar med vesiklar.
- Myelinskida – isolerar axon; snabb impulsledning.
Transportmekanismer
- Anterograd transport – från soma till terminal via kinesin.
- Retrograd transport – från terminal till soma via dynein.
Synaps
- Kontakt mellan två neuroner eller neuron och effektorcell.
- Presynaptiskt neuron – frisätter neurotransmittor från vesiklar.
- Synaptisk klyfta – extracellulärt utrymme.
- Postsynaptiskt neuron – innehåller receptorer som initierar ny signal.
- Transmittorsubstanser: acetylkolin, glutamat, GABA, dopamin, serotonin.
Gliaceller (stödjeceller)
I CNS
| Celltyp | Funktion |
|---|---|
| Astrocyter | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
| Oligodendrocyter | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
| Mikroglia | Fagocyterande immunceller i CNS. |
| Ependymceller | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
I PNS
| Celltyp | Funktion |
|---|---|
| Schwannceller | Myeliniserar ett axonsegment. |
| Satellitceller | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |
Blod–hjärnbarriären (BBB)
- Består av:
- Endotel med tight junctions
- Basalmembran
- Astrocyternas utskott (end-feet)
- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.
- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.
CNS – Centrala nervsystemet
Allmän organisation
- Grå substans – neuronens cellkroppar, dendriter, synapser.
- Vit substans – myeliniserade axonbanor.
Strukturella komponenter
- Cortex (bark) – yttre grå substans (t.ex. cerebrum, cerebellum).
- Kärnor (nuclei) – neuronkluster i CNS.
- Banor (tractus) – axonbuntar mellan kärnor.
Hjärnans huvuddelar
| Del | Funktion |
|---|---|
| Telencephalon (storhjärna) | Högre kognitiva funktioner. |
| Diencephalon (mellanhjärna) | Hypothalamus, thalamus – hormonreglering och sensoriska relästationer. |
| Cerebellum (lillhjärna) | Balans, koordination, finmotorik. |
| Truncus encephali (hjärnstam) | Koppling mellan hjärna och ryggmärg, reflexcentra. |
| Medulla spinalis (ryggmärg) | Förbinder hjärna med periferi, reflexbågar. |
Ryggmärgens anatomi
- Grå substans: fjärilsformad, uppdelad i ventralhorn (motorneuron) och dorsalhorn (sensoriska neuron).
- Vit substans: omger grå substans; innehåller uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) banor.
- Centralkanal: innehåller cerebrospinalvätska (CSF).
- Meninges (hjärnhinnor):
- Dura mater – ytterst, stark.
- Arachnoidea – mittersta, tunn med trabekler.
- Pia mater – innerst, följer hjärnans yta.
PNS – Perifera nervsystemet
Nerver
- Uppbyggda av buntar av axon (fasciklar).
- Omgivande bindväv:
- Epineurium – runt hela nerven.
- Perineurium – runt varje fascikel, del av blod–nervbarriär.
- Endoneurium – runt enskilda axon.
- Neurilemma – Schwanncellens yttre hölje.
Sensoriska ganglier (dorsalrotsganglier)
- Innehåller pseudounipolära neuron.
- Neuron omges av satellitceller.
- Ingen synaps i dessa ganglier.
Autonoma ganglier
- Multipolära neuron med synapser.
- Större avstånd mellan neuron, mindre organiserad struktur.
ANS – Autonoma nervsystemet
- Styr inre organ, blodkärl, hjärta, körtlar.
- Arbetar oberoende av viljan.
- Två huvuddelar med motsatt effekt:
| System | Ursprung | Huvudeffekt |
|---|---|---|
| Sympaticus | Thorakolumbalt (T1–L2) | Aktiverar (”fight or flight”) |
| Parasympaticus | Kraniellt och sakralt (CN III, VII, IX, X + S2–S4) | Lugn och matsmältning (”rest and digest”) |
Sympatiska banor
- Preganglionära neuron i ryggmärgens laterala horn.
- Axon ut via nervus spinalis → truncus sympaticus (kedja av ganglier).
- Omsynapsning i paravertebrala eller prevertebrala ganglier.
- Postganglionära fibrer till målorgan.
Parasympatiska banor
- Preganglionära neuron i hjärnstam (CN III, VII, IX, X) eller sakral ryggmärg (S2–S4).
- Omsynapsning i ganglion intramurale (nära eller i målorganet).
Neurotransmittorer
- Sympaticus: acetylkolin (preganglionärt), noradrenalin (postganglionärt).
- Parasympaticus: acetylkolin i båda synapser.
Mikroskopiska kännetecken
| Struktur | Kännetecken |
|---|---|
| Neuron | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
| Myeliniserat axon | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
| Sensoriskt ganglion | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
| Autonomt ganglion | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
| Ryggmärg | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
| Cerebellum | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |
Sammanfattning
- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).
- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.
- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.
- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.
- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.