Övergripande lärandemål
- Förstå njurens mikroskopiska uppbyggnad och funktionella enhet (nefronet).
- Känna igen cortex och medulla histologiskt.
- Redogöra för filtration, reabsorption och sekretion på cellnivå.
- Kunna identifiera uretär och urinblåsa histologiskt.
Källa: Ross & Pawlina kapitel 20, 21.
Njure (Ren)
Översiktlig histologi
- Tydlig skillnad mellan cortex (granulär) och medulla (strierad).
- Cortex innehåller glomeruli och tubuli.
- Medulla innehåller raka tubuli, Henles slyngor och samlingsrör.
Funktionell enhet: Nefron
Varje njure har ca 1 miljon nefron.
Beståndsdelar:
- Renal corpuskel (glomerulus + Bowmans kapsel)
- Tubulussystem
- Proximala tubulus
- Henles slynga
- Distala tubulus
- Samlingsrör (tillhör ej strikt nefronet men funktionellt kopplat)
1. Renal corpuskel
| Struktur |
Funktion / Beskrivning |
| Glomerulus |
Kapillärnystan från afferent arteriol → filtrerar plasma. |
| Bowmans kapsel |
Dubbelväggig kapsel runt glomerulus. |
| Urinpolen |
Övergång till proximala tubulus. |
| Vaskulär pol |
Inträde för afferent och efferent arteriol. |
Filtrationsbarriären
- Fenestrerat endotel (kapillärer)
- Basalmembran (trefaldig struktur: lamina rara interna, lamina densa, lamina rara externa)
- Podocyter (epitelceller med fotutskott → filtrationsspringor)
Mesangieceller
- Stödjer kapillärerna, reglerar blodflödet, fagocyterar restprodukter, utsöndrar cytokiner.
2. Proximala tubulus (PCT)
| Egenskap |
Beskrivning |
| Epitel |
Enskiktat kubiskt med mikrovilli (borstbräm). |
| Cytoplasma |
Eosinofil (rik på mitokondrier). |
| Funktion |
Reabsorption av glukos, aminosyror, vatten, Na⁺, Cl⁻. |
| Lumen |
Ser ”smutsig” ut p.g.a. mikrovilli. |
3. Henles slynga
| Del |
Epitel |
Funktion |
| Nedåtgående tunn del |
Platt epitel (likt endotel) |
Permeabel för vatten, ej för Na⁺/Cl⁻ |
| Uppåtgående tunn del |
Platt epitel |
Impermeabel för vatten |
| Tjock uppåtgående del |
Kubiskt epitel |
Aktiv transport av Na⁺/Cl⁻; del av motströmsprincipen |
Motströmsprincip
- Skapar osmotisk gradient i medulla → koncentrering av urin.
- Styrs av ADH (ökar vattenpermeabilitet i samlingsrör).
4. Distala tubulus (DCT)
| Egenskap |
Beskrivning |
| Epitel |
Låg kubisk, utan borstbräm. |
| Lumen |
Tydlig, ren. |
| Funktion |
Finjustering av Na⁺, K⁺, H⁺; påverkas av aldosteron. |
Juxtaglomerulära apparaten (JGA)
| Komponent |
Läge |
Funktion |
| Macula densa |
Distala tubulus, nära glomerulus |
Registrerar NaCl i tubulusvätskan |
| Juxtaglomerulära celler (JG-celler) |
Vägg i afferent arteriol |
Frisätter renin vid lågt blodtryck |
| Extraglomerulära mesangieceller |
Mellan arterioler och macula densa |
Kommunikation och signalöverföring |
Renin–Angiotensin–Aldosteron-systemet (RAAS):
Renin → Angiotensin II → Vasokonstriktion + aldosteronfrisättning → ökad blodvolym och tryck.
5. Samlingsrör (Collecting ducts)
| Del |
Epitel |
Funktion |
| Cortical del |
Kubiskt epitel |
Na⁺/K⁺-balans (principal- och intercalated-celler) |
| Medullär del |
Cylindriskt epitel |
Vattenpermeabilitet regleras av ADH |
| Papillära kanaler (ductus papillares) |
Högt cylindriskt epitel |
Tömmer i calyx minor |
Principal-celler: reabsorberar Na⁺, utsöndrar K⁺, reagerar på ADH.
Intercalated-celler: reglerar syra–bas (H⁺/HCO₃⁻).
Blodcirkulation i njuren
- A. renalis → segmentella artärer
- A. interlobares → arcuata → interlobulares
- Afferent arteriol → glomerulus → efferent arteriol
- I cortex: peritubulära kapillärer
- I medulla: vasa recta (långsträckta kärl)
- Samlas i vener: v. interlobularis → arcuata → interlobaris → v. renalis
Uretär (Ureter)
| Lager |
Kännetecken |
| Mucosa |
Övergångsepitel (urotel) med paraplyceller; veckad lumen. |
| Lamina propria |
Lucker bindväv, inga körtlar. |
| Muscularis |
Inre longitudinellt, yttre cirkulärt glatt muskellager (omvänt mot GI). |
| Adventitia |
Bindväv med kärl och nerver. |
Funktion: Peristaltisk transport av urin från njure till blåsa.
Urinblåsa (Vesica urinaria)
| Lager |
Struktur / Funktion |
| Mucosa |
Övergångsepitel som kan sträckas; paraplyceller skyddar mot urinens osmolaritet. |
| Lamina propria |
Kollagen + elastin, rik blodförsörjning. |
| Muscularis (detrusormuskeln) |
Tre lager glatt muskulatur (innerst längs, mitt cirkulärt, ytterst längs). |
| Adventitia / Serosa |
Bindväv (adventitia), serosa på övre ytan. |
Trigonum vesicae: triangulärt slätt område mellan uretärernas mynningar och uretra; saknar veck.
Urethra
Kvinnlig urethra
- Epitel: urotel proximalt → flerskiktat skivepitel distalt.
- Riklig venplexus och mukösa körtlar.
Manlig urethra
| Del |
Epitel |
Kommentar |
| Pars prostatica |
Urotel |
I prostatan, öppningar för prostatakörtlar. |
| Pars membranacea |
Pseudostratifierat cylinderepitel |
Omgiven av yttre sfinktern. |
| Pars spongiosa |
Flerskiktat cylindriskt/skivepitel distalt |
Körtlar av Littre. |
Histologisk identifiering
| Struktur |
Kännetecken |
| Njure – cortex |
Glomeruli, slingrande tubuli, PCT > DCT |
| Njure – medulla |
Raka tubuli, samlingsrör, inga glomeruli |
| Glomerulus |
Kapillärnystan, Bowmans kapsel, podocyter |
| PCT |
Kubiskt epitel med borstbräm, smal lumen |
| DCT |
Låg kubisk, klar lumen, macula densa synlig |
| Uretär |
Urotel, veckad lumen, två muskellager |
| Urinblåsa |
Tjockt urotel, flera cellager, paraplyceller |
| Urethra |
Växlande epitel beroende på kön och segment |
Kliniska kopplingar
- Glomerulonefrit: inflammation, skadad filtrationsbarriär → proteinuri.
- Akut tubulär nekros: ischemisk skada i PCT.
- Diabetes insipidus: ADH-brist → ingen vattenreabsorption i samlingsrör.
- Urotelialcancer: malignitet i urinvägsepitel.
- Pyelonefrit: bakteriell infektion i njurparenkym.
Sammanfattning
- Nefronet består av corpuskel + tubuli och utgör njurens funktionella enhet.
- Filtrationsbarriären: endotel – basalmembran – podocyter.
- Tubulisystemet modifierar primärurinen genom reabsorption och sekretion.
- ADH och aldosteron reglerar slutlig urinvolym och elektrolytbalans.
- Urotel i urinvägarna möjliggör tänjning och barriär mot urinens innehåll.
