## Övergripande lärandemål
- Förstå njurens mikroskopiska uppbyggnad och funktionella enhet (nefronet).  
- Känna igen cortex och medulla histologiskt.  
- Redogöra för filtration, reabsorption och sekretion på cellnivå.  
- Kunna identifiera uretär och urinblåsa histologiskt.  

*Källa: Ross & Pawlina kapitel 20, 21.*

---

## Njure (Ren)

### Översiktlig histologi
- Tydlig skillnad mellan **cortex** (granulär) och **medulla** (strierad).  
- Cortex innehåller glomeruli och tubuli.  
- Medulla innehåller raka tubuli, Henles slyngor och samlingsrör.  

### Funktionell enhet: Nefron
Varje njure har ca 1 miljon nefron.

**Beståndsdelar:**
1. **Renal corpuskel** (glomerulus + Bowmans kapsel)  
2. **Tubulussystem**  
   - Proximala tubulus  
   - Henles slynga  
   - Distala tubulus  
   - Samlingsrör (tillhör ej strikt nefronet men funktionellt kopplat)

---

## 1. Renal corpuskel

| Struktur | Funktion / Beskrivning |
|-----------|-------------------------|
| **Glomerulus** | Kapillärnystan från afferent arteriol → filtrerar plasma. |
| **Bowmans kapsel** | Dubbelväggig kapsel runt glomerulus. |
| **Urinpolen** | Övergång till proximala tubulus. |
| **Vaskulär pol** | Inträde för afferent och efferent arteriol. |

### Filtrationsbarriären
1. **Fenestrerat endotel** (kapillärer)  
2. **Basalmembran** (trefaldig struktur: lamina rara interna, lamina densa, lamina rara externa)  
3. **Podocyter** (epitelceller med fotutskott → filtrationsspringor)

**Mesangieceller**  
- Stödjer kapillärerna, reglerar blodflödet, fagocyterar restprodukter, utsöndrar cytokiner.

---

## 2. Proximala tubulus (PCT)

| Egenskap | Beskrivning |
|-----------|-------------|
| **Epitel** | Enskiktat kubiskt med **mikrovilli (borstbräm)**. |
| **Cytoplasma** | Eosinofil (rik på mitokondrier). |
| **Funktion** | Reabsorption av glukos, aminosyror, vatten, Na⁺, Cl⁻. |
| **Lumen** | Ser ”smutsig” ut p.g.a. mikrovilli. |

---

## 3. Henles slynga

| Del | Epitel | Funktion |
|------|----------|-----------|
| **Nedåtgående tunn del** | Platt epitel (likt endotel) | Permeabel för vatten, ej för Na⁺/Cl⁻ |
| **Uppåtgående tunn del** | Platt epitel | Impermeabel för vatten |
| **Tjock uppåtgående del** | Kubiskt epitel | Aktiv transport av Na⁺/Cl⁻; del av motströmsprincipen |

### Motströmsprincip
- Skapar osmotisk gradient i medulla → koncentrering av urin.  
- Styrs av ADH (ökar vattenpermeabilitet i samlingsrör).  

---

## 4. Distala tubulus (DCT)

| Egenskap | Beskrivning |
|-----------|-------------|
| **Epitel** | Låg kubisk, utan borstbräm. |
| **Lumen** | Tydlig, ren. |
| **Funktion** | Finjustering av Na⁺, K⁺, H⁺; påverkas av aldosteron. |

---

## Juxtaglomerulära apparaten (JGA)

| Komponent | Läge | Funktion |
|------------|-------|-----------|
| **Macula densa** | Distala tubulus, nära glomerulus | Registrerar NaCl i tubulusvätskan |
| **Juxtaglomerulära celler (JG-celler)** | Vägg i afferent arteriol | Frisätter **renin** vid lågt blodtryck |
| **Extraglomerulära mesangieceller** | Mellan arterioler och macula densa | Kommunikation och signalöverföring |

**Renin–Angiotensin–Aldosteron-systemet (RAAS):**  
Renin → Angiotensin II → Vasokonstriktion + aldosteronfrisättning → ökad blodvolym och tryck.

---

## 5. Samlingsrör (Collecting ducts)

| Del | Epitel | Funktion |
|------|----------|-----------|
| **Cortical del** | Kubiskt epitel | Na⁺/K⁺-balans (principal- och intercalated-celler) |
| **Medullär del** | Cylindriskt epitel | Vattenpermeabilitet regleras av ADH |
| **Papillära kanaler (ductus papillares)** | Högt cylindriskt epitel | Tömmer i calyx minor |

**Principal-celler:** reabsorberar Na⁺, utsöndrar K⁺, reagerar på ADH.  
**Intercalated-celler:** reglerar syra–bas (H⁺/HCO₃⁻).

---

## Blodcirkulation i njuren

1. A. renalis → segmentella artärer  
2. A. interlobares → arcuata → interlobulares  
3. Afferent arteriol → glomerulus → efferent arteriol  
   - I **cortex:** peritubulära kapillärer  
   - I **medulla:** **vasa recta** (långsträckta kärl)  
4. Samlas i vener: v. interlobularis → arcuata → interlobaris → v. renalis  

---

## Uretär (Ureter)

| Lager | Kännetecken |
|--------|--------------|
| **Mucosa** | **Övergångsepitel (urotel)** med paraplyceller; veckad lumen. |
| **Lamina propria** | Lucker bindväv, inga körtlar. |
| **Muscularis** | Inre longitudinellt, yttre cirkulärt glatt muskellager (omvänt mot GI). |
| **Adventitia** | Bindväv med kärl och nerver. |

Funktion: Peristaltisk transport av urin från njure till blåsa.

---

## Urinblåsa (Vesica urinaria)

| Lager | Struktur / Funktion |
|--------|----------------------|
| **Mucosa** | Övergångsepitel som kan sträckas; paraplyceller skyddar mot urinens osmolaritet. |
| **Lamina propria** | Kollagen + elastin, rik blodförsörjning. |
| **Muscularis (detrusormuskeln)** | Tre lager glatt muskulatur (innerst längs, mitt cirkulärt, ytterst längs). |
| **Adventitia / Serosa** | Bindväv (adventitia), serosa på övre ytan. |

**Trigonum vesicae:** triangulärt slätt område mellan uretärernas mynningar och uretra; saknar veck.

---

## Urethra

### Kvinnlig urethra
- Epitel: urotel proximalt → flerskiktat skivepitel distalt.  
- Riklig venplexus och mukösa körtlar.

### Manlig urethra
| Del | Epitel | Kommentar |
|------|----------|------------|
| **Pars prostatica** | Urotel | I prostatan, öppningar för prostatakörtlar. |
| **Pars membranacea** | Pseudostratifierat cylinderepitel | Omgiven av yttre sfinktern. |
| **Pars spongiosa** | Flerskiktat cylindriskt/skivepitel distalt | Körtlar av Littre. |

---

## Histologisk identifiering

| Struktur | Kännetecken |
|-----------|-------------|
| **Njure – cortex** | Glomeruli, slingrande tubuli, PCT > DCT |
| **Njure – medulla** | Raka tubuli, samlingsrör, inga glomeruli |
| **Glomerulus** | Kapillärnystan, Bowmans kapsel, podocyter |
| **PCT** | Kubiskt epitel med borstbräm, smal lumen |
| **DCT** | Låg kubisk, klar lumen, macula densa synlig |
| **Uretär** | Urotel, veckad lumen, två muskellager |
| **Urinblåsa** | Tjockt urotel, flera cellager, paraplyceller |
| **Urethra** | Växlande epitel beroende på kön och segment |

---

## Kliniska kopplingar

- **Glomerulonefrit:** inflammation, skadad filtrationsbarriär → proteinuri.  
- **Akut tubulär nekros:** ischemisk skada i PCT.  
- **Diabetes insipidus:** ADH-brist → ingen vattenreabsorption i samlingsrör.  
- **Urotelialcancer:** malignitet i urinvägsepitel.  
- **Pyelonefrit:** bakteriell infektion i njurparenkym.  

---

## Sammanfattning
- Nefronet består av corpuskel + tubuli och utgör njurens funktionella enhet.  
- Filtrationsbarriären: endotel – basalmembran – podocyter.  
- Tubulisystemet modifierar primärurinen genom reabsorption och sekretion.  
- ADH och aldosteron reglerar slutlig urinvolym och elektrolytbalans.  
- Urotel i urinvägarna möjliggör tänjning och barriär mot urinens innehåll.  

---