187 lines
7.1 KiB
Markdown
Executable File
187 lines
7.1 KiB
Markdown
Executable File
## Övergripande lärandemål
|
||
|
||
- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.
|
||
- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.
|
||
- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.
|
||
- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.
|
||
|
||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
för mycket utöver att du lägger till länkar
|
||
## Indelning av nervsystemet
|
||
|
||
| System | Förkortning | Funktion |
|
||
|----------|--------------|-----------|
|
||
| **Centrala nervsystemet** | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
|
||
| **Perifera nervsystemet** | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
|
||
| **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |
|
||
|
||
Funktionell indelning:
|
||
- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS.
|
||
- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Neuroner
|
||
|
||
### Strukturella typer
|
||
- **Multipolärt neuron** – en axon, flera dendriter; vanligast (motorneuron).
|
||
- **Bipolärt neuron** – en axon, en dendrit; t.ex. retina, lukt.
|
||
- **Pseudounipolärt neuron** – en utskott som delar sig i två grenar; sensoriska ganglier.
|
||
|
||
### Huvudkomponenter
|
||
- **Soma (cellkropp)** – innehåller kärna, nukleol, och Nissl-substans (RER).
|
||
- **Dendriter** – mottagande utskott, ofta med dendritiska spines.
|
||
- **Axon** – leder nervimpulser, börjar vid **axonkägla (axon hillock)**.
|
||
- **Axonterminaler** – synaptiska ändar med vesiklar.
|
||
- **Myelinskida** – isolerar axon; snabb impulsledning.
|
||
|
||
### Transportmekanismer
|
||
- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin.
|
||
- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Synaps
|
||
|
||
- Kontakt mellan två neuroner eller neuron och effektorcell.
|
||
- **Presynaptiskt neuron** – frisätter neurotransmittor från vesiklar.
|
||
- **Synaptisk klyfta** – extracellulärt utrymme.
|
||
- **Postsynaptiskt neuron** – innehåller receptorer som initierar ny signal.
|
||
- Transmittorsubstanser: acetylkolin, glutamat, GABA, dopamin, serotonin.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Gliaceller (stödjeceller)
|
||
|
||
### I CNS
|
||
| Celltyp | Funktion |
|
||
|----------|-----------|
|
||
| **Astrocyter** | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
|
||
| **Oligodendrocyter** | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
|
||
| **Mikroglia** | Fagocyterande immunceller i CNS. |
|
||
| **Ependymceller** | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |
|
||
|
||
### I PNS
|
||
| Celltyp | Funktion |
|
||
|----------|-----------|
|
||
| **Schwannceller** | Myeliniserar ett axonsegment. |
|
||
| **Satellitceller** | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Blod–hjärnbarriären (BBB)
|
||
|
||
- Består av:
|
||
- Endotel med **tight junctions**
|
||
- **Basalmembran**
|
||
- **Astrocyternas utskott (end-feet)**
|
||
- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.
|
||
- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## CNS – Centrala nervsystemet
|
||
|
||
### Allmän organisation
|
||
- **Grå substans** – neuronens cellkroppar, dendriter, synapser.
|
||
- **Vit substans** – myeliniserade axonbanor.
|
||
|
||
### Strukturella komponenter
|
||
- **Cortex (bark)** – yttre grå substans (t.ex. cerebrum, cerebellum).
|
||
- **Kärnor (nuclei)** – neuronkluster i CNS.
|
||
- **Banor (tractus)** – axonbuntar mellan kärnor.
|
||
|
||
### Hjärnans huvuddelar
|
||
| Del | Funktion |
|
||
|------|-----------|
|
||
| **Telencephalon (storhjärna)** | Högre kognitiva funktioner. |
|
||
| **Diencephalon (mellanhjärna)** | Hypothalamus, thalamus – hormonreglering och sensoriska relästationer. |
|
||
| **Cerebellum (lillhjärna)** | Balans, koordination, finmotorik. |
|
||
| **Truncus encephali (hjärnstam)** | Koppling mellan hjärna och ryggmärg, reflexcentra. |
|
||
| **Medulla spinalis (ryggmärg)** | Förbinder hjärna med periferi, reflexbågar. |
|
||
|
||
### Ryggmärgens anatomi
|
||
- **Grå substans**: fjärilsformad, uppdelad i ventralhorn (motorneuron) och dorsalhorn (sensoriska neuron).
|
||
- **Vit substans**: omger grå substans; innehåller uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) banor.
|
||
- **Centralkanal**: innehåller cerebrospinalvätska (CSF).
|
||
- **Meninges (hjärnhinnor)**:
|
||
- **Dura mater** – ytterst, stark.
|
||
- **Arachnoidea** – mittersta, tunn med trabekler.
|
||
- **Pia mater** – innerst, följer hjärnans yta.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## PNS – Perifera nervsystemet
|
||
|
||
### Nerver
|
||
- Uppbyggda av buntar av axon (fasciklar).
|
||
- Omgivande bindväv:
|
||
- **Epineurium** – runt hela nerven.
|
||
- **Perineurium** – runt varje fascikel, del av blod–nervbarriär.
|
||
- **Endoneurium** – runt enskilda axon.
|
||
- **Neurilemma** – Schwanncellens yttre hölje.
|
||
|
||
### Sensoriska ganglier (dorsalrotsganglier)
|
||
- Innehåller pseudounipolära neuron.
|
||
- Neuron omges av satellitceller.
|
||
- Ingen synaps i dessa ganglier.
|
||
|
||
### Autonoma ganglier
|
||
- Multipolära neuron med synapser.
|
||
- Större avstånd mellan neuron, mindre organiserad struktur.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## ANS – Autonoma nervsystemet
|
||
|
||
- Styr inre organ, blodkärl, hjärta, körtlar.
|
||
- Arbetar oberoende av viljan.
|
||
- Två huvuddelar med motsatt effekt:
|
||
|
||
| System | Ursprung | Huvudeffekt |
|
||
|----------|-----------|--------------|
|
||
| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | Aktiverar (”fight or flight”) |
|
||
| **Parasympaticus** | Kraniellt och sakralt (CN III, VII, IX, X + S2–S4) | Lugn och matsmältning (”rest and digest”) |
|
||
|
||
### Sympatiska banor
|
||
1. Preganglionära neuron i ryggmärgens laterala horn.
|
||
2. Axon ut via nervus spinalis → **truncus sympaticus** (kedja av ganglier).
|
||
3. Omsynapsning i **paravertebrala** eller **prevertebrala ganglier**.
|
||
4. Postganglionära fibrer till målorgan.
|
||
|
||
### Parasympatiska banor
|
||
1. Preganglionära neuron i hjärnstam (CN III, VII, IX, X) eller sakral ryggmärg (S2–S4).
|
||
2. Omsynapsning i **ganglion intramurale** (nära eller i målorganet).
|
||
|
||
### Neurotransmittorer
|
||
- Sympaticus: acetylkolin (preganglionärt), noradrenalin (postganglionärt).
|
||
- Parasympaticus: acetylkolin i båda synapser.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Mikroskopiska kännetecken
|
||
|
||
| Struktur | Kännetecken |
|
||
|-----------|-------------|
|
||
| **Neuron** | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
|
||
| **Myeliniserat axon** | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
|
||
| **Sensoriskt ganglion** | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
|
||
| **Autonomt ganglion** | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
|
||
| **Ryggmärg** | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
|
||
| **Cerebellum** | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sammanfattning
|
||
|
||
- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).
|
||
- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.
|
||
- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.
|
||
- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.
|
||
- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.
|
||
|
||
---
|