## Övergripande lärandemål

- Beskriva nervsystemets uppbyggnad, funktionella indelning och mikroskopiska struktur.  
- Förstå hur neuron och gliaceller är organiserade i CNS och PNS.  
- Känna igen olika typer av neuron, ganglier och nervvävnad i mikroskopiska preparat.  
- Förklara kopplingen mellan CNS, PNS och ANS samt deras respektive roller.  

Källor: Ross & Pawlina, kapitel 9–10, samt anatomi MR och histologi HC enligt kurskompendium.  

---

för mycket utöver att du lägger till länkar
## Indelning av nervsystemet

| System | Förkortning | Funktion |
|----------|--------------|-----------|
| **Centrala nervsystemet** | CNS | Hjärna och ryggmärg, integration och bearbetning |
| **Perifera nervsystemet** | PNS | Nerver och ganglier utanför CNS |
| **Autonoma nervsystemet** | ANS | Ofrivillig styrning av inre organ, del av PNS |

Funktionell indelning:  
- **Afferent (sensorisk)** – leder impulser *till* CNS.  
- **Efferent (motorisk)** – leder impulser *från* CNS till effektororgan.  

---

## Neuroner

### Strukturella typer
- **Multipolärt neuron** – en axon, flera dendriter; vanligast (motorneuron).  
- **Bipolärt neuron** – en axon, en dendrit; t.ex. retina, lukt.  
- **Pseudounipolärt neuron** – en utskott som delar sig i två grenar; sensoriska ganglier.  

### Huvudkomponenter
- **Soma (cellkropp)** – innehåller kärna, nukleol, och Nissl-substans (RER).  
- **Dendriter** – mottagande utskott, ofta med dendritiska spines.  
- **Axon** – leder nervimpulser, börjar vid **axonkägla (axon hillock)**.  
- **Axonterminaler** – synaptiska ändar med vesiklar.  
- **Myelinskida** – isolerar axon; snabb impulsledning.  

### Transportmekanismer
- **Anterograd transport** – från soma till terminal via kinesin.  
- **Retrograd transport** – från terminal till soma via dynein.  

---

## Synaps

- Kontakt mellan två neuroner eller neuron och effektorcell.  
- **Presynaptiskt neuron** – frisätter neurotransmittor från vesiklar.  
- **Synaptisk klyfta** – extracellulärt utrymme.  
- **Postsynaptiskt neuron** – innehåller receptorer som initierar ny signal.  
- Transmittorsubstanser: acetylkolin, glutamat, GABA, dopamin, serotonin.  

---

## Gliaceller (stödjeceller)

### I CNS
| Celltyp | Funktion |
|----------|-----------|
| **Astrocyter** | Mekaniskt stöd, bildar blod–hjärnbarriär, reglerar miljön. |
| **Oligodendrocyter** | Myeliniserar flera axon samtidigt. |
| **Mikroglia** | Fagocyterande immunceller i CNS. |
| **Ependymceller** | Klär ventriklar, producerar cerebrospinalvätska (CSF). |

### I PNS
| Celltyp | Funktion |
|----------|-----------|
| **Schwannceller** | Myeliniserar ett axonsegment. |
| **Satellitceller** | Omgärdar neuron i ganglier; stöd och jonreglering. |

---

## Blod–hjärnbarriären (BBB)

- Består av:
  - Endotel med **tight junctions**  
  - **Basalmembran**  
  - **Astrocyternas utskott (end-feet)**  
- Reglerar transport mellan blod och nervvävnad.  
- Skyddar hjärnan från toxiner och fluktuationer i blodets sammansättning.  

---

## CNS – Centrala nervsystemet

### Allmän organisation
- **Grå substans** – neuronens cellkroppar, dendriter, synapser.  
- **Vit substans** – myeliniserade axonbanor.  

### Strukturella komponenter
- **Cortex (bark)** – yttre grå substans (t.ex. cerebrum, cerebellum).  
- **Kärnor (nuclei)** – neuronkluster i CNS.  
- **Banor (tractus)** – axonbuntar mellan kärnor.  

### Hjärnans huvuddelar
| Del | Funktion |
|------|-----------|
| **Telencephalon (storhjärna)** | Högre kognitiva funktioner. |
| **Diencephalon (mellanhjärna)** | Hypothalamus, thalamus – hormonreglering och sensoriska relästationer. |
| **Cerebellum (lillhjärna)** | Balans, koordination, finmotorik. |
| **Truncus encephali (hjärnstam)** | Koppling mellan hjärna och ryggmärg, reflexcentra. |
| **Medulla spinalis (ryggmärg)** | Förbinder hjärna med periferi, reflexbågar. |

### Ryggmärgens anatomi
- **Grå substans**: fjärilsformad, uppdelad i ventralhorn (motorneuron) och dorsalhorn (sensoriska neuron).  
- **Vit substans**: omger grå substans; innehåller uppåtgående (sensoriska) och nedåtgående (motoriska) banor.  
- **Centralkanal**: innehåller cerebrospinalvätska (CSF).  
- **Meninges (hjärnhinnor)**:
  - **Dura mater** – ytterst, stark.  
  - **Arachnoidea** – mittersta, tunn med trabekler.  
  - **Pia mater** – innerst, följer hjärnans yta.  

---

## PNS – Perifera nervsystemet

### Nerver
- Uppbyggda av buntar av axon (fasciklar).  
- Omgivande bindväv:
  - **Epineurium** – runt hela nerven.  
  - **Perineurium** – runt varje fascikel, del av blod–nervbarriär.  
  - **Endoneurium** – runt enskilda axon.  
- **Neurilemma** – Schwanncellens yttre hölje.  

### Sensoriska ganglier (dorsalrotsganglier)
- Innehåller pseudounipolära neuron.  
- Neuron omges av satellitceller.  
- Ingen synaps i dessa ganglier.  

### Autonoma ganglier
- Multipolära neuron med synapser.  
- Större avstånd mellan neuron, mindre organiserad struktur.  

---

## ANS – Autonoma nervsystemet

- Styr inre organ, blodkärl, hjärta, körtlar.  
- Arbetar oberoende av viljan.  
- Två huvuddelar med motsatt effekt:

| System | Ursprung | Huvudeffekt |
|----------|-----------|--------------|
| **Sympaticus** | Thorakolumbalt (T1–L2) | Aktiverar (”fight or flight”) |
| **Parasympaticus** | Kraniellt och sakralt (CN III, VII, IX, X + S2–S4) | Lugn och matsmältning (”rest and digest”) |

### Sympatiska banor
1. Preganglionära neuron i ryggmärgens laterala horn.  
2. Axon ut via nervus spinalis → **truncus sympaticus** (kedja av ganglier).  
3. Omsynapsning i **paravertebrala** eller **prevertebrala ganglier**.  
4. Postganglionära fibrer till målorgan.  

### Parasympatiska banor
1. Preganglionära neuron i hjärnstam (CN III, VII, IX, X) eller sakral ryggmärg (S2–S4).  
2. Omsynapsning i **ganglion intramurale** (nära eller i målorganet).  

### Neurotransmittorer
- Sympaticus: acetylkolin (preganglionärt), noradrenalin (postganglionärt).  
- Parasympaticus: acetylkolin i båda synapser.  

---

## Mikroskopiska kännetecken

| Struktur | Kännetecken |
|-----------|-------------|
| **Neuron** | Stor cellkärna, framträdande nukleol, Nissl-substans. |
| **Myeliniserat axon** | Klart ljus ring med mörk kärna (Schwanncell). |
| **Sensoriskt ganglion** | Pseudounipolära neuron, tätt packade, satellitceller runt varje neuron. |
| **Autonomt ganglion** | Multipolära neuron, oregelbundet fördelade, få satellitceller. |
| **Ryggmärg** | Fjärilsformad grå substans, centralkanal. |
| **Cerebellum** | Trefaldig lagerstruktur: molekylär zon, Purkinjecellslager, granulär zon. |

---

## Sammanfattning

- Nervsystemet består av CNS (hjärna, ryggmärg), PNS (nerver, ganglier) och ANS (autonom reglering).  
- Neuroner är den funktionella enheten – leder signaler via synapser.  
- Gliaceller ger stöd, näring, isolering och immunskydd.  
- CNS ansvarar för integration, PNS för kommunikation, ANS för organreglering.  
- Histologiskt känns neuron igen på stor kärna, framträdande nukleol och tydlig Nissl-substans.  

---