194 lines
7.0 KiB
Markdown
194 lines
7.0 KiB
Markdown
## Övergripande lärandemål
|
||
- Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt.
|
||
- Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren.
|
||
- Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum).
|
||
- Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad).
|
||
|
||
*Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.*
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Mag-tarmkanalens generella väggstruktur
|
||
|
||
Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan:
|
||
|
||
| Lager (inifrån → utåt) | Beståndsdelar | Funktion |
|
||
|-------------------------|----------------|-----------|
|
||
| **1. Mucosa (slemhinna)** | Epitel, lamina propria, muscularis mucosae | Absorption, sekretion, skydd |
|
||
| **2. Submucosa** | Bindväv, kärl, Meissners plexus | Stöd, sekretion (körtlar) |
|
||
| **3. Tunica muscularis** | Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus | Peristaltik |
|
||
| **4. Serosa / Adventitia** | Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia) | Fixation och glidning |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Munhåla och svalg
|
||
|
||
- **Epitel:** flerskiktat oförhornat skivepitel.
|
||
- **Lamina propria:** lucker bindväv, små spottkörtlar.
|
||
- **Muskulatur:** tvärstrimmig.
|
||
- **Specialiserade strukturer:** smaklökar, papiller på tungan.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Esofagus
|
||
|
||
| Lager | Kännetecken |
|
||
|--------|-------------|
|
||
| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel. |
|
||
| **Lamina propria** | Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln. |
|
||
| **Muscularis mucosae** | Tunt, longitudinellt glatt muskellager. |
|
||
| **Submucosa** | **Esofageala körtlar (mukösa)** för smörjning. |
|
||
| **Muscularis externa** | Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel. |
|
||
| **Adventitia/Serosa** | Adventitia proximalt, serosa distalt. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Magsäck (ventrikel)
|
||
|
||
### Översikt
|
||
- Epitel: **enskiktat cylinderepitel** (slemproducerande).
|
||
- Inga villi, men djupa **foveolae gastricae (gastric pits)**.
|
||
- Körtlar i lamina propria varierar efter region.
|
||
|
||
### Körteltyper per region
|
||
| Område | Dominerande celltyper | Funktion |
|
||
|----------|------------------------|-----------|
|
||
| **Cardia** | Mukösa halsceller | Slemsekretion |
|
||
| **Corpus/Fundus** | Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler | Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner |
|
||
| **Antrum/Pylorus** | Mukösa celler, G-celler (gastrin) | Slem och hormonreglering |
|
||
|
||
### Celltyper i funduskörtlar
|
||
| Celltyp | Läge | Funktion |
|
||
|-----------|------|-----------|
|
||
| **Mukösa ytceller** | Yta och foveolae | Skyddande slem |
|
||
| **Mukösa halsceller** | Övre del av körtlar | Slem, skydd |
|
||
| **Parietalceller** | Mellersta delen | HCl, intrinsic factor |
|
||
| **Huvudceller (zymogenceller)** | Basalt | Pepsinogen |
|
||
| **Endokrina celler (t.ex. G-celler)** | Basalt | Gastrin, histamin, somatostatin |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum)
|
||
|
||
Gemensamma drag:
|
||
- **Villi intestinales** – fingerlika utskott (ökar ytan).
|
||
- **Kryptor (Lieberkühnska körtlar)** – invaginationer mellan villi.
|
||
- **Mikrovilli** – bildar "brush border".
|
||
- **Enterocyter** – absorberande celler med mikrovilli.
|
||
- **Bägarceller** – producerar slem.
|
||
|
||
### Skillnader mellan delarna
|
||
|
||
| Struktur | Duodenum | Jejunum | Ileum |
|
||
|-----------|-----------|----------|--------|
|
||
| **Körtlar i submucosa** | **Brunners körtlar** (alkaliskt sekret) | Saknas | Saknas |
|
||
| **Villi** | Breda, bladformade | Höga, fingerformade | Korta |
|
||
| **Peyers plack (lymfatisk vävnad)** | Få | Fler | **Många** |
|
||
| **Antal bägarceller** | Få | Fler | **Mest** |
|
||
| **Särskilda kännetecken** | Duodenalkörtlar | Mest typisk absorptionsyta | Lymfatisk funktion |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Tjocktarmen (colon)
|
||
|
||
| Lager | Kännetecken |
|
||
|--------|-------------|
|
||
| **Epitel** | Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller. |
|
||
| **Lamina propria** | Rikligt med lymfocyter, plasmaceller. |
|
||
| **Kryptor** | Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi. |
|
||
| **Muscularis mucosae** | Tunt glatt muskellager. |
|
||
| **Muscularis externa** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar **taeniae coli**. |
|
||
| **Serosa** | Med fettbihang (appendices epiploicae). |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Appendix vermiformis
|
||
|
||
- Liknar colon men med mycket **lymfatisk vävnad** i lamina propria och submucosa.
|
||
- Saknar taeniae coli.
|
||
- Liten lumen med oregelbunden form.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Rektum och analkanal
|
||
|
||
| Del | Epitel | Kännetecken |
|
||
|------|----------|-------------|
|
||
| **Rektum** | Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller | Djupa kryptor, rik kärlförsörjning |
|
||
| **Analkanal (övergång)** | Skivepitel (oförhornat → förhornat) | Venplexa, anal- och hudkörtlar |
|
||
| **Sfinktrar** | Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur | Kontinensreglering |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Lever (hepar)
|
||
|
||
### Histologisk struktur
|
||
- **Lobulus hepatis**: hexagonal enhet med **v. centralis** i mitten.
|
||
- **Portatriader** i hörnen:
|
||
- Gren av **v. portae**, **a. hepatica**, **ductus biliferus**.
|
||
- Blodflöde:
|
||
a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior.
|
||
|
||
### Celltyper
|
||
| Cell | Funktion |
|
||
|-------|-----------|
|
||
| **Hepatocyter** | Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes |
|
||
| **Kupfferceller** | Makrofager i sinusoider |
|
||
| **Ito-celler (stellatceller)** | Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Gallblåsa (vesica fellea)
|
||
|
||
- **Epitel:** Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli.
|
||
- **Ingen submucosa.**
|
||
- **Muscularis:** oregelbundet glatt muskellager.
|
||
- Funktion: koncentrerar och lagrar galla.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Pankreas (pancreas)
|
||
|
||
| Del | Struktur | Funktion |
|
||
|------|-----------|-----------|
|
||
| **Exokrin del** | Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar | Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas) |
|
||
| **Endokrin del** | Langerhanska öar (ljusa) | Insulin, glukagon, somatostatin |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell
|
||
|
||
| Organ | Typiska kännetecken |
|
||
|--------|--------------------|
|
||
| **Esofagus** | Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa |
|
||
| **Ventrikel** | Gastric pits, parietal- och huvudceller |
|
||
| **Duodenum** | Brunners körtlar i submucosa |
|
||
| **Jejunum** | Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack |
|
||
| **Ileum** | Peyers plack, många bägarceller |
|
||
| **Colon** | Inga villi, raka kryptor, många bägarceller |
|
||
| **Appendix** | Rikligt med lymfatisk vävnad |
|
||
| **Lever** | Hexagonala lobuli, centralven, portatriader |
|
||
| **Gallblåsa** | Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar |
|
||
| **Pankreas** | Acini + ljusa Langerhanska öar |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Kliniska aspekter
|
||
|
||
- **Celiaki:** villusatrofi → försämrad absorption.
|
||
- **Gastrit:** inflammation, parietalcellskada → minskad HCl.
|
||
- **Ulcerös kolit:** inflammation i colonmukosan.
|
||
- **Levercirros:** fibros efter kronisk skada.
|
||
- **Pankreatit:** enzymatisk självdestruktion av vävnad.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sammanfattning
|
||
- GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar.
|
||
- Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin.
|
||
- Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption.
|
||
- Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller.
|
||
- Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion.
|
||
|
||
---
|