## Övergripande lärandemål
- Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt.  
- Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren.  
- Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum).  
- Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad).  

*Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.*

---

## Mag-tarmkanalens generella väggstruktur

Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan:

| Lager (inifrån → utåt) | Beståndsdelar | Funktion |
|-------------------------|----------------|-----------|
| **1. Mucosa (slemhinna)** | Epitel, lamina propria, muscularis mucosae | Absorption, sekretion, skydd |
| **2. Submucosa** | Bindväv, kärl, Meissners plexus | Stöd, sekretion (körtlar) |
| **3. Tunica muscularis** | Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus | Peristaltik |
| **4. Serosa / Adventitia** | Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia) | Fixation och glidning |

---

## Munhåla och svalg

- **Epitel:** flerskiktat oförhornat skivepitel.  
- **Lamina propria:** lucker bindväv, små spottkörtlar.  
- **Muskulatur:** tvärstrimmig.  
- **Specialiserade strukturer:** smaklökar, papiller på tungan.  

---

## Esofagus

| Lager | Kännetecken |
|--------|-------------|
| **Epitel** | Flerskiktat oförhornat skivepitel. |
| **Lamina propria** | Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln. |
| **Muscularis mucosae** | Tunt, longitudinellt glatt muskellager. |
| **Submucosa** | **Esofageala körtlar (mukösa)** för smörjning. |
| **Muscularis externa** | Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel. |
| **Adventitia/Serosa** | Adventitia proximalt, serosa distalt. |

---

## Magsäck (ventrikel)

### Översikt
- Epitel: **enskiktat cylinderepitel** (slemproducerande).  
- Inga villi, men djupa **foveolae gastricae (gastric pits)**.  
- Körtlar i lamina propria varierar efter region.  

### Körteltyper per region
| Område | Dominerande celltyper | Funktion |
|----------|------------------------|-----------|
| **Cardia** | Mukösa halsceller | Slemsekretion |
| **Corpus/Fundus** | Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler | Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner |
| **Antrum/Pylorus** | Mukösa celler, G-celler (gastrin) | Slem och hormonreglering |

### Celltyper i funduskörtlar
| Celltyp | Läge | Funktion |
|-----------|------|-----------|
| **Mukösa ytceller** | Yta och foveolae | Skyddande slem |
| **Mukösa halsceller** | Övre del av körtlar | Slem, skydd |
| **Parietalceller** | Mellersta delen | HCl, intrinsic factor |
| **Huvudceller (zymogenceller)** | Basalt | Pepsinogen |
| **Endokrina celler (t.ex. G-celler)** | Basalt | Gastrin, histamin, somatostatin |

---

## Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum)

Gemensamma drag:
- **Villi intestinales** – fingerlika utskott (ökar ytan).  
- **Kryptor (Lieberkühnska körtlar)** – invaginationer mellan villi.  
- **Mikrovilli** – bildar "brush border".  
- **Enterocyter** – absorberande celler med mikrovilli.  
- **Bägarceller** – producerar slem.  

### Skillnader mellan delarna

| Struktur | Duodenum | Jejunum | Ileum |
|-----------|-----------|----------|--------|
| **Körtlar i submucosa** | **Brunners körtlar** (alkaliskt sekret) | Saknas | Saknas |
| **Villi** | Breda, bladformade | Höga, fingerformade | Korta |
| **Peyers plack (lymfatisk vävnad)** | Få | Fler | **Många** |
| **Antal bägarceller** | Få | Fler | **Mest** |
| **Särskilda kännetecken** | Duodenalkörtlar | Mest typisk absorptionsyta | Lymfatisk funktion |

---

## Tjocktarmen (colon)

| Lager | Kännetecken |
|--------|-------------|
| **Epitel** | Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller. |
| **Lamina propria** | Rikligt med lymfocyter, plasmaceller. |
| **Kryptor** | Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi. |
| **Muscularis mucosae** | Tunt glatt muskellager. |
| **Muscularis externa** | Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar **taeniae coli**. |
| **Serosa** | Med fettbihang (appendices epiploicae). |

---

## Appendix vermiformis

- Liknar colon men med mycket **lymfatisk vävnad** i lamina propria och submucosa.  
- Saknar taeniae coli.  
- Liten lumen med oregelbunden form.  

---

## Rektum och analkanal

| Del | Epitel | Kännetecken |
|------|----------|-------------|
| **Rektum** | Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller | Djupa kryptor, rik kärlförsörjning |
| **Analkanal (övergång)** | Skivepitel (oförhornat → förhornat) | Venplexa, anal- och hudkörtlar |
| **Sfinktrar** | Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur | Kontinensreglering |

---

## Lever (hepar)

### Histologisk struktur
- **Lobulus hepatis**: hexagonal enhet med **v. centralis** i mitten.  
- **Portatriader** i hörnen:
  - Gren av **v. portae**, **a. hepatica**, **ductus biliferus**.  
- Blodflöde:  
  a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior.  

### Celltyper
| Cell | Funktion |
|-------|-----------|
| **Hepatocyter** | Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes |
| **Kupfferceller** | Makrofager i sinusoider |
| **Ito-celler (stellatceller)** | Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada |

---

## Gallblåsa (vesica fellea)

- **Epitel:** Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli.  
- **Ingen submucosa.**  
- **Muscularis:** oregelbundet glatt muskellager.  
- Funktion: koncentrerar och lagrar galla.

---

## Pankreas (pancreas)

| Del | Struktur | Funktion |
|------|-----------|-----------|
| **Exokrin del** | Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar | Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas) |
| **Endokrin del** | Langerhanska öar (ljusa) | Insulin, glukagon, somatostatin |

---

## Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell

| Organ | Typiska kännetecken |
|--------|--------------------|
| **Esofagus** | Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa |
| **Ventrikel** | Gastric pits, parietal- och huvudceller |
| **Duodenum** | Brunners körtlar i submucosa |
| **Jejunum** | Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack |
| **Ileum** | Peyers plack, många bägarceller |
| **Colon** | Inga villi, raka kryptor, många bägarceller |
| **Appendix** | Rikligt med lymfatisk vävnad |
| **Lever** | Hexagonala lobuli, centralven, portatriader |
| **Gallblåsa** | Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar |
| **Pankreas** | Acini + ljusa Langerhanska öar |

---

## Kliniska aspekter

- **Celiaki:** villusatrofi → försämrad absorption.  
- **Gastrit:** inflammation, parietalcellskada → minskad HCl.  
- **Ulcerös kolit:** inflammation i colonmukosan.  
- **Levercirros:** fibros efter kronisk skada.  
- **Pankreatit:** enzymatisk självdestruktion av vävnad.  

---

## Sammanfattning
- GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar.  
- Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin.  
- Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption.  
- Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller.  
- Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion.  

---