medical-notes/content/Målbeskrivning/AI-summeringar/Gi Histologi.md

Övergripande lärandemål

• Känna igen mag-tarmkanalens organ mikroskopiskt.
• Förstå uppbyggnaden av slemhinnan och de fyra vägglagren.
• Kunna skilja mellan tunntarmens olika delar (duodenum, jejunum, ileum).
• Identifiera specialstrukturer (körtlar, villi, kryptor, lymfvävnad).

Källa: Ross & Pawlina kapitel 16–17.

---

Mag-tarmkanalens generella väggstruktur

Alla delar (från esofagus till rektum) har samma grundplan:

Lager (inifrån → utåt)	Beståndsdelar	Funktion
1. Mucosa (slemhinna)	Epitel, lamina propria, muscularis mucosae	Absorption, sekretion, skydd
2. Submucosa	Bindväv, kärl, Meissners plexus	Stöd, sekretion (körtlar)
3. Tunica muscularis	Inre cirkulärt + yttre longitudinellt muskellager, Auerbachs plexus	Peristaltik
4. Serosa / Adventitia	Mesotel (serosa) eller bindväv (adventitia)	Fixation och glidning

---

Munhåla och svalg

• Epitel: flerskiktat oförhornat skivepitel.
• Lamina propria: lucker bindväv, små spottkörtlar.
• Muskulatur: tvärstrimmig.
• Specialiserade strukturer: smaklökar, papiller på tungan.

---

Esofagus

Lager	Kännetecken
Epitel	Flerskiktat oförhornat skivepitel.
Lamina propria	Lucker bindväv, små körtlar nära övergången mot ventrikeln.
Muscularis mucosae	Tunt, longitudinellt glatt muskellager.
Submucosa	Esofageala körtlar (mukösa) för smörjning.
Muscularis externa	Övre 1/3 skelettmuskel, mellersta blandad, nedre 1/3 glatt muskel.
Adventitia/Serosa	Adventitia proximalt, serosa distalt.

---

Magsäck (ventrikel)

Översikt

• Epitel: enskiktat cylinderepitel (slemproducerande).
• Inga villi, men djupa foveolae gastricae (gastric pits).
• Körtlar i lamina propria varierar efter region.

Körteltyper per region

Område	Dominerande celltyper	Funktion
Cardia	Mukösa halsceller	Slemsekretion
Corpus/Fundus	Parietalceller, huvudceller, mukösa halsceller, enteroendokrina celler	Saltsyra, pepsinogen, slem, hormoner
Antrum/Pylorus	Mukösa celler, G-celler (gastrin)	Slem och hormonreglering

Celltyper i funduskörtlar

Celltyp	Läge	Funktion
Mukösa ytceller	Yta och foveolae	Skyddande slem
Mukösa halsceller	Övre del av körtlar	Slem, skydd
Parietalceller	Mellersta delen	HCl, intrinsic factor
Huvudceller (zymogenceller)	Basalt	Pepsinogen
Endokrina celler (t.ex. G-celler)	Basalt	Gastrin, histamin, somatostatin

---

Tunntarmen (duodenum, jejunum, ileum)

Gemensamma drag:

• Villi intestinales – fingerlika utskott (ökar ytan).
• Kryptor (Lieberkühnska körtlar) – invaginationer mellan villi.
• Mikrovilli – bildar "brush border".
• Enterocyter – absorberande celler med mikrovilli.
• Bägarceller – producerar slem.

Skillnader mellan delarna

Struktur	Duodenum	Jejunum	Ileum
Körtlar i submucosa	Brunners körtlar (alkaliskt sekret)	Saknas	Saknas
Villi	Breda, bladformade	Höga, fingerformade	Korta
Peyers plack (lymfatisk vävnad)	Få	Fler	Många
Antal bägarceller	Få	Fler	Mest
Särskilda kännetecken	Duodenalkörtlar	Mest typisk absorptionsyta	Lymfatisk funktion

---

Tjocktarmen (colon)

Lager	Kännetecken
Epitel	Enskiktat cylinderepitel med många bägarceller.
Lamina propria	Rikligt med lymfocyter, plasmaceller.
Kryptor	Djupa, raka Lieberkühnska körtlar; inga villi.
Muscularis mucosae	Tunt glatt muskellager.
Muscularis externa	Inre cirkulärt, yttre longitudinellt → bildar taeniae coli.
Serosa	Med fettbihang (appendices epiploicae).

---

Appendix vermiformis

• Liknar colon men med mycket lymfatisk vävnad i lamina propria och submucosa.
• Saknar taeniae coli.
• Liten lumen med oregelbunden form.

---

Rektum och analkanal

Del	Epitel	Kännetecken
Rektum	Enskiktat cylinderepitel, många bägarceller	Djupa kryptor, rik kärlförsörjning
Analkanal (övergång)	Skivepitel (oförhornat → förhornat)	Venplexa, anal- och hudkörtlar
Sfinktrar	Inre glatt muskulatur, yttre skelettmuskulatur	Kontinensreglering

---

Lever (hepar)

Histologisk struktur

• Lobulus hepatis: hexagonal enhet med v. centralis i mitten.
• Portatriader i hörnen:
  • Gren av v. portae, a. hepatica, ductus biliferus.
• Blodflöde:
  a. hepatica + v. portae → sinusoider → v. centralis → v. hepatica → v. cava inferior.

Celltyper

Cell	Funktion
Hepatocyter	Metabolism, avgiftning, gallsyrasyntes
Kupfferceller	Makrofager i sinusoider
Ito-celler (stellatceller)	Lagrar vitamin A, kan producera kollagen vid skada

---

Gallblåsa (vesica fellea)

• Epitel: Enskiktat cylinderepitel med mikrovilli.
• Ingen submucosa.
• Muscularis: oregelbundet glatt muskellager.
• Funktion: koncentrerar och lagrar galla.

---

Pankreas (pancreas)

Del	Struktur	Funktion
Exokrin del	Serösa acini med zymogengranula → utförsgångar	Enzymer (trypsinogen, lipas, amylas)
Endokrin del	Langerhanska öar (ljusa)	Insulin, glukagon, somatostatin

---

Mikroskopisk igenkänning – översiktstabell

Organ	Typiska kännetecken
Esofagus	Flerskiktat skivepitel, mukösa körtlar i submucosa
Ventrikel	Gastric pits, parietal- och huvudceller
Duodenum	Brunners körtlar i submucosa
Jejunum	Långa villi, inga Brunners eller Peyers plack
Ileum	Peyers plack, många bägarceller
Colon	Inga villi, raka kryptor, många bägarceller
Appendix	Rikligt med lymfatisk vävnad
Lever	Hexagonala lobuli, centralven, portatriader
Gallblåsa	Högt epitel, mikrovilli, inga körtlar
Pankreas	Acini + ljusa Langerhanska öar

---

Kliniska aspekter

• Celiaki: villusatrofi → försämrad absorption.
• Gastrit: inflammation, parietalcellskada → minskad HCl.
• Ulcerös kolit: inflammation i colonmukosan.
• Levercirros: fibros efter kronisk skada.
• Pankreatit: enzymatisk självdestruktion av vävnad.

---

Sammanfattning

• GI-kanalen har en enhetlig väggstruktur med organspecifika specialiseringar.
• Magsäckens körtlar producerar syra och pepsin.
• Tunntarmen har villi, kryptor och mikrovilli för absorption.
• Colon saknar villi och har rikligt med bägarceller.
• Lever, gallblåsa och pankreas bildar det hepato-biliära systemet för metabolism och sekretion.

---