181 lines
6.7 KiB
Markdown
181 lines
6.7 KiB
Markdown
## Övergripande lärandemål
|
||
|
||
- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering.
|
||
- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop.
|
||
- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport).
|
||
- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst.
|
||
|
||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Epitelens generella egenskaper
|
||
|
||
- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen.
|
||
- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen.
|
||
- **Avaskulärt** – får näring genom diffusion från underliggande bindväv.
|
||
- Har **apikal–basal polaritet**:
|
||
- **Apikal yta** – mot lumen eller utsidan.
|
||
- **Basal yta** – mot basalmembranet.
|
||
- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via **cell junctions**.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Epitelens huvudfunktioner
|
||
|
||
- **Barriär / skydd** (hud, luftvägar)
|
||
- **Sekretion** (körtlar)
|
||
- **Absorption** (tarm, njure)
|
||
- **Transport** (cilierad epitel i luftvägar)
|
||
- **Filtration** (njure)
|
||
- **Receptorisk funktion** (smak, lukt, retina)
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Cell–cell- och cell–matrixkontakter
|
||
|
||
| Typ | Funktion | Lokalisation |
|
||
|------|-----------|--------------|
|
||
| **Tight junction (zonula occludens)** | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt |
|
||
| **Adherens junction (zonula adherens)** | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction |
|
||
| **Desmosom (macula adherens)** | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt |
|
||
| **Gap junction** | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt |
|
||
| **Hemidesmosom** | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt |
|
||
| **Focal adhesions** | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Cytoskelett och polaritet
|
||
|
||
- **Mikrofilament (aktin)** – i mikrovilli och terminal web.
|
||
- **Mikrotubuli (tubulin)** – stöd för cilier.
|
||
- **Intermediära filament** – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel).
|
||
- Apikal yta kan ha specialiseringar:
|
||
- **Mikrovilli** – ökar yta för absorption (tarm).
|
||
- **Cilier** – transporterar partiklar (luftvägar).
|
||
- **Stereocilier** – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra).
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Basalmembran
|
||
|
||
- Skiljer epitel från underliggande bindväv.
|
||
- Består av:
|
||
- **Lamina lucida + lamina densa** (basallamina) – produceras av epitelceller.
|
||
- **Lamina reticularis** – produceras av underliggande bindväv.
|
||
- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan.
|
||
- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Klassificering av epitel
|
||
|
||
### Enskiktade epitel
|
||
|
||
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|
||
|------|--------------|----------|
|
||
| **Enskiktat skivepitel** | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. |
|
||
| **Enskiktat kubiskt epitel** | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. |
|
||
| **Enskiktat cylindriskt epitel** | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. |
|
||
|
||
### Flerradigt (pseudostratifierat) epitel
|
||
- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan.
|
||
- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut.
|
||
- Ofta cilierat.
|
||
- Exempel: **respiratoriskt epitel** i trachea och bronker.
|
||
|
||
### Flerskiktade epitel
|
||
|
||
| Typ | Funktion | Förekomst |
|
||
|------|-----------|-----------|
|
||
| **Flerskiktat skivepitel, förhornat** | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. |
|
||
| **Flerskiktat skivepitel, oförhornat** | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. |
|
||
| **Flerskiktat kubiskt epitel** | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. |
|
||
| **Flerskiktat cylindriskt epitel** | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. |
|
||
| **Övergångsepitel (urotel)** | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Epitelets förnyelse
|
||
|
||
- Hög cellomsättning.
|
||
- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt.
|
||
- Celltiden varierar:
|
||
- Tarmepitel: 3–5 dagar.
|
||
- Epidermis: 3–4 veckor.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Körtelepitel
|
||
|
||
### Typer av körtlar
|
||
|
||
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|
||
|------|--------------|----------|
|
||
| **Exokrin** | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. |
|
||
| **Endokrin** | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. |
|
||
| **Parakrin** | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. |
|
||
| **Autokrin** | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Exokrina körtlar – morfologi
|
||
|
||
### Struktur
|
||
- **Parenkym** – sekretoriska celler.
|
||
- **Stroma** – stödjande bindväv.
|
||
- **Utförsgångar** – leder sekretet till ytan.
|
||
|
||
### Indelning
|
||
|
||
#### Efter gångsystem
|
||
- **Enkla körtlar** – en gång (t.ex. svettkörtlar).
|
||
- **Sammansatta körtlar** – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas).
|
||
|
||
#### Efter form
|
||
- **Tubulär** – rörformad (t.ex. tarmkörtlar).
|
||
- **Alveolär (acinös)** – säckformad (t.ex. talgkörtlar).
|
||
- **Tubuloalveolär** – kombination (t.ex. spottkörtlar).
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sekretionsmekanismer
|
||
|
||
| Typ | Beskrivning | Exempel |
|
||
|------|--------------|----------|
|
||
| **Merokrin** | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. |
|
||
| **Apokrin** | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. |
|
||
| **Holokrin** | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sekretens natur
|
||
|
||
| Typ | Egenskap | Exempel |
|
||
|------|-----------|----------|
|
||
| **Seröst sekret** | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. |
|
||
| **Muköst sekret** | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. |
|
||
| **Seromuköst** | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Kliniska och histologiska kännetecken
|
||
|
||
- **Serösa celler** – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt.
|
||
- **Mukösa celler** – ljus cytoplasma, platt kärna perifert.
|
||
- **Myoepiteliala celler** – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran.
|
||
- **Intercalated duct (skarvstycke)** – låg kubisk, dränerar acini.
|
||
- **Striated duct (sekretrör)** – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sammanfattning
|
||
|
||
- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar.
|
||
- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).
|
||
- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer.
|
||
- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion.
|
||
- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik.
|
||
|
||
---
|