## Övergripande lärandemål

- Förstå epitelvävnadens uppbyggnad, funktion och klassificering.  
- Kunna identifiera olika epiteltyper i ljusmikroskop.  
- Beskriva hur epitelens struktur är anpassad till dess funktion (skydd, absorption, sekretion, transport).  
- Förklara principerna för körtelepitel: sekretionssätt, morfologi och förekomst.  

Källor: Ross & Pawlina, kapitel 5.  

---

## Epitelens generella egenskaper

- Täcker ytor och bekläder hålrum i kroppen.  
- Utgör gräns mot omgivningen och kontrollerar utbyte av ämnen.  
- **Avaskulärt** – får näring genom diffusion från underliggande bindväv.  
- Har **apikal–basal polaritet**:
  - **Apikal yta** – mot lumen eller utsidan.  
  - **Basal yta** – mot basalmembranet.  
- Cellerna är tätt packade och sammankopplade via **cell junctions**.

---

## Epitelens huvudfunktioner

- **Barriär / skydd** (hud, luftvägar)  
- **Sekretion** (körtlar)  
- **Absorption** (tarm, njure)  
- **Transport** (cilierad epitel i luftvägar)  
- **Filtration** (njure)  
- **Receptorisk funktion** (smak, lukt, retina)

---

## Cell–cell- och cell–matrixkontakter

| Typ | Funktion | Lokalisation |
|------|-----------|--------------|
| **Tight junction (zonula occludens)** | Täpper till mellanrummet mellan celler; reglerar paracellulär transport. | Apikalt |
| **Adherens junction (zonula adherens)** | Förankrar aktinfilament mellan celler. | Under tight junction |
| **Desmosom (macula adherens)** | Förbinder intermediärfilament; ger mekanisk styrka. | Lateralt |
| **Gap junction** | Kommunikation mellan celler via jonkanaler. | Lateralt |
| **Hemidesmosom** | Fäster celler till basalmembran via intermediärfilament. | Basalt |
| **Focal adhesions** | Fäster aktin till ECM via integriner. | Basalt |

---

## Cytoskelett och polaritet

- **Mikrofilament (aktin)** – i mikrovilli och terminal web.  
- **Mikrotubuli (tubulin)** – stöd för cilier.  
- **Intermediära filament** – vävnadsspecifika (t.ex. cytokeratin i epitel).  
- Apikal yta kan ha specialiseringar:
  - **Mikrovilli** – ökar yta för absorption (tarm).  
  - **Cilier** – transporterar partiklar (luftvägar).  
  - **Stereocilier** – långa mikrovilli (bitestikel, inneröra).

---

## Basalmembran

- Skiljer epitel från underliggande bindväv.  
- Består av:
  - **Lamina lucida + lamina densa** (basallamina) – produceras av epitelceller.  
  - **Lamina reticularis** – produceras av underliggande bindväv.  
- Innehåller kollagen typ IV, laminin, perlecan.  
- Funktion: mekaniskt stöd, filtrering, reglering av cellmigration och differentiering.

---

## Klassificering av epitel

### Enskiktade epitel

| Typ | Beskrivning | Exempel |
|------|--------------|----------|
| **Enskiktat skivepitel** | Tunna, platta celler; tillåter diffusion. | Kapillärer, alveoler, Bowmans kapsel. |
| **Enskiktat kubiskt epitel** | Kubiska celler; sekretion/absorption. | Njurtubuli, små körtelgångar. |
| **Enskiktat cylindriskt epitel** | Höga celler; ofta med mikrovilli eller cilier. | Tunntarm, gallblåsa, äggledare. |

### Flerradigt (pseudostratifierat) epitel
- Alla celler vilar på basalmembranet, men inte alla når ytan.  
- Kärnor i olika nivåer → ser flerskiktat ut.  
- Ofta cilierat.  
- Exempel: **respiratoriskt epitel** i trachea och bronker.

### Flerskiktade epitel

| Typ | Funktion | Förekomst |
|------|-----------|-----------|
| **Flerskiktat skivepitel, förhornat** | Skydd mot mekanisk stress och uttorkning. | Epidermis. |
| **Flerskiktat skivepitel, oförhornat** | Skydd, fuktig miljö. | Munhåla, esofagus, vagina. |
| **Flerskiktat kubiskt epitel** | Transport i gångar. | Utförsgångar i svettkörtlar. |
| **Flerskiktat cylindriskt epitel** | Sällsynt, skydd/sekretion. | Övergång från uretra till körtelgångar. |
| **Övergångsepitel (urotel)** | Tål uttänjning. | Urinblåsa, urinledare. |

---

## Epitelets förnyelse

- Hög cellomsättning.  
- Basala stamceller i bottenlagret delar sig och differentieras uppåt.  
- Celltiden varierar:
  - Tarmepitel: 3–5 dagar.  
  - Epidermis: 3–4 veckor.

---

## Körtelepitel

### Typer av körtlar

| Typ | Beskrivning | Exempel |
|------|--------------|----------|
| **Exokrin** | Utsöndrar via gång till yta eller lumen. | Spottkörtlar, svettkörtlar, pancreas exokrin del. |
| **Endokrin** | Utsöndrar hormon direkt till blodet. | Sköldkörtel, hypofys, binjure. |
| **Parakrin** | Lokal signalering till närliggande celler. | Gastrointestinala endokrina celler. |
| **Autokrin** | Påverkar samma cell som producerar signalen. | Tillväxtfaktorer. |

---

## Exokrina körtlar – morfologi

### Struktur
- **Parenkym** – sekretoriska celler.  
- **Stroma** – stödjande bindväv.  
- **Utförsgångar** – leder sekretet till ytan.  

### Indelning

#### Efter gångsystem
- **Enkla körtlar** – en gång (t.ex. svettkörtlar).  
- **Sammansatta körtlar** – förgrenade gångar (t.ex. spottkörtlar, pancreas).

#### Efter form
- **Tubulär** – rörformad (t.ex. tarmkörtlar).  
- **Alveolär (acinös)** – säckformad (t.ex. talgkörtlar).  
- **Tubuloalveolär** – kombination (t.ex. spottkörtlar).

---

## Sekretionsmekanismer

| Typ | Beskrivning | Exempel |
|------|--------------|----------|
| **Merokrin** | Exocytos utan cellförlust. | Spottkörtlar, pancreas. |
| **Apokrin** | En del av cytoplasman snörs av. | Bröstkörtel, doftkörtlar. |
| **Holokrin** | Cellen dör och blir del av sekretet. | Talgkörtel. |

---

## Sekretens natur

| Typ | Egenskap | Exempel |
|------|-----------|----------|
| **Seröst sekret** | Vattnigt, enzymrikt. | Parotis, pancreas. |
| **Muköst sekret** | Trögflytande, slemrikt (mucin). | Sublingualis. |
| **Seromuköst** | Blandning; både enzym och mucin. | Submandibularis. |

---

## Kliniska och histologiska kännetecken

- **Serösa celler** – rund kärna, basofil cytoplasma, eosinofila granula apikalt.  
- **Mukösa celler** – ljus cytoplasma, platt kärna perifert.  
- **Myoepiteliala celler** – kontraktila celler mellan epitel och basalmembran.  
- **Intercalated duct (skarvstycke)** – låg kubisk, dränerar acini.  
- **Striated duct (sekretrör)** – högre kubisk, mitokondrier → syrabastransport.  

---

## Sammanfattning

- Epitel är en sammanhängande vävnad som täcker ytor och bildar körtlar.  
- Klassificeras efter lager (enskiktat, flerskiktat) och cellform (skivepitel, kubiskt, cylindriskt).  
- Körtelepitel ansvarar för sekretion via merokrina, apokrina eller holokrina mekanismer.  
- Basalmembran och cell–cellkontakter upprätthåller epitelets struktur och funktion.  
- Mikrovilli, cilier och stereocilier anpassar ytan till absorption, transport och sensorik.  

---