medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.md

# fysiologi receptorer.pdf

**OCR Transcript**

- Pages: 27
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00

---

## Page 1

Receptorbegreppet
Innehåll
1. Receptor-ligand interaktion
2. Farmakologi
3. Agonister
4. Antagonister


---

## Page 2

1. Receptor-ligand interaktion
• Receptorer är mottagarstrukturer uppbyggda av proteiner.
• Substanser som binder receptorer kallas med ett gemesamt namn ligander 
som kan vara av olika typer – endogena substanser, läkemedel, narkotika mm
• Receptorer tar emot information via ligander och vidarebefordrar denna till 
mottagarcellen. Ligander kallas också ”first messengers”, inne i cellen tar 
”second messengers” vid när intracellulära system aktiviteras. 
• Det finns två typer av receptorer, cellmembranbunda och intracellulära 
receptorer.
• Receptorer kan interagera sinsemellan, både receptorer av samma typ men 
även olika typer av receptorer.
• Det kan finnas tusentals receptorer av olika typer på en cell. 


---

## Page 3

Cellmembranbundna receptorer
(observera ligandbindande- och effektordomäner)
This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-NC
This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-SA-NC


---

## Page 4

Intracellulär receptorer
This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY


---

## Page 5

Receptor-ligand interaktion
• Receptorn aktiveras när den binder en stimulerande/aktiverande 
ligand, det sker då en konformationsändring i proteinet som in sin tur 
kan aktivera olika signalkedjor eller spänningskänsliga jonkanaler.
• Det är ofta kortvariga, snabba interaktioner (gäller dock inte alla 
receptorer) – ligander binder t ex under några millisekunder och sedan 
återgår receptorn till utgångsläget. Bindningarna är således reversibla.
• Vid experimentella studier används ibland irreversibla ligander för att 
inaktivera receptorer. 
• En rad olika typer av kemiska bindningar uppstår mellan liganden och 
bindningsstället (”key and lock”).


---

## Page 6

En rad bindningar som vätejon-, lipofila och 
van der Waals bindningen m fl ligger till grund för 
bindningsstyrkan mellan receptor och ligand.


---

## Page 7

G-proteinkopplad receptor kan på-
verka t ex spänningskänsliga jonkanaler
This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-SA


---

## Page 8

Receptorer är viktiga nyckelspelare för kroppens 
funktioner – här följer några exempel:


---

## Page 9

Neurotransmission - elektriska signaler omvandlas 
till kemiska när  signalsubstanser frisätts och 
påverkar postsynatiskt neuron.


---

## Page 10

Synapser finns också t ex i 
anslutning till muskelceller.


---

## Page 11

Hormonella system – ett hormon frisätts från
 ett organ och förs med blodbanan till ett 
mottagarorgan och aktiverar receptorer där.


---

## Page 12

Immunsystemet  - aktivering av receptorer leder 
Till immunaktiviering via olika signalkedjor.


---

## Page 13

2. Farmakologi
• Receptorer är också viktiga måltavlor inom farmakologi – stora och 
många läkemedelsgrupper verkar genom att interagera med receptorer.
• Receptoraktiva läkemedel finns vid behandling hypertoni, diabetes, 
psykiatriska sjukdomar, smärta osv osv.
• Läkemedlen används för att öka stimulering av eller hämma befintliga 
receptorsystem.
• På termin 4 finns undervisning i basal farmakologi och längre fram i 
programmet undervisas klinisk farmakologi i samband med 
patientarbete.


---

## Page 14

3. Agonister
• Ligander som stimulerar/aktiverar receptorn kallas med ett gemensamt 
namn agonister. Endogena substanser som binder till receptorer är 
agonister. Vid aktivering uppkommer ett fysiologiskt svar. 
• Endogen agonist namnger ofta receptorn men inte alltid. 
• Observera att även om receptorn aktiveras så kan mottagarcellen hämmas 
– effekten av en aktiverad receptor beror på mottagcellens intracellulära 
signalsystem.
• En typ av receptor kan finnas i många olika organ och en receptor kan 
således initiera en lång rad olika effekter. 
• Det finns ofta flera subtyper av en receptor, t ex 15 olika 
serotoninreceptorer.


---

## Page 15

Agonistens svar kan moduleras 
av att andra substanser och joner 
binder till receptorn
• Flera olika bindningställen kan finnas på receptorer och påverkar 
svaret när receptorn stimuleras om dessa samtidigt påverkas. Ibland 
binder receptorn flera endogena ligander.
• Vissa receptorer är både ligandkontrollerade och spänningskänsliga, 
en depolarisering behövs för att receptorn ska inducera ett svar när 
den blir aktivierad.


---

## Page 16

NMDA-receptor (N-methyl-D-aspartat) binder 
specifikt till denna glutamat-receptor och 
har namngivit receptorn.


---

## Page 17

Dos-responskurva 
• Den uppkomna effekten när en agonist aktiverar en 
receptorpopulation kan illustreras med hjälp av en dos-responskurva.
• Kurvan består av en rad mätpunkter där svaret vid receptoraktivering 
har uppmätts vid olika doser eller blodkoncentrationer.
• En utvald effekt av agonister studeras – kan ske in vitro, försöksdjur 
eller människa.
• Ett fysiologiskt tak nås för svaret, ofta när endast en fraktion av 
receptorpopulationen är aktiviterad.
• Inget ökat svar vid fullt svar även om mer agonist tillförs och fler 
receptorer blir aktiverade.


---

## Page 18

Dosrespons-kurva för agonist


---

## Page 19

forts Dosrespons-kurva för agonist
• Agonistens respons (effekt, efficacy) kan illustreras med hjälp av en dos-
responskurva – här menas inte vilken typ av effekt utan storleken på svaret.
• Affiniteten (bindningstyrkan) mellan ligand och receptorbindningsstället är 
avgörande för hur mycket ligand som binds till receptorerna tillsammans 
med dosen/koncentrationen av liganden.
• Mängden komplex avgör effektens storlek.
• Ju mer agonist som tillsätts, ju fler agonist-receptorkomplex.
• Vid hög affinitet binds fler receptorer jämfört med en ligand med lägre 
affinitet.
• Observera logaritmisk x-axel för en sigmoidal kurva.


---

## Page 20

Maximal effekt = efficacy, Emax


---

## Page 21

Kurvans lutning visar hur effekten ändras i förhållande 
till koncentrationsökning av 
agonisten


---

## Page 22

En agonists potens anges i EC50 (ED50) 
och anger agonistens tillslagskraft.


---

## Page 23

Potens


---

## Page 24

Agonister som läkemedel
• Många läkemedel är agonister som är framtagna för att specikt 
aktivera särskild receptor eller receptorer vid tänkt 
blodkoncentration.
• Dessa ökar då stimuleringen av viss receptorpopulation för att lindra 
sjukdomssymptom som t ex bronkkonstriktion vid astma
• Agonister används också vid substitutionsterapin vid t ex 
underfunktion av sköldkörteln.


---

## Page 25

Olika agonisters affinitet till olika receptorer 
gör att de kan vara selektiva. Dock försvinner 
selektivitet vid högre doser av liganden 
då andra receptorer och system kan påverkas.


---

## Page 26

4. Antagonister
• Substanser som binder till receptorer och som förhindrar aktivering 
av receptorn.
• Antagonister kan uppvisa hög affinitet men saknar förmåga att 
inducera den typ av konformationsändring som ger t ex koppling till 
ett effektorsystem (uppvisar ingen egen effekt).
• Många läkemedel är antagonister och kan ha stor läkemedelseffekt.
• Dessa binder reversibelt till receptorn och tävlar om bindningsstället 
mot en agonist – antingen den kroppsegna agonisten eller annan 
substans vid t ex överdosering. 


---

## Page 27

(No content)

---