# fysiologi receptorer.pdf **OCR Transcript** - Pages: 27 - OCR Engine: pymupdf - Quality Score: 1.00 --- ## Page 1 Receptorbegreppet Innehåll 1. Receptor-ligand interaktion 2. Farmakologi 3. Agonister 4. Antagonister --- ## Page 2 1. Receptor-ligand interaktion • Receptorer är mottagarstrukturer uppbyggda av proteiner. • Substanser som binder receptorer kallas med ett gemesamt namn ligander som kan vara av olika typer – endogena substanser, läkemedel, narkotika mm • Receptorer tar emot information via ligander och vidarebefordrar denna till mottagarcellen. Ligander kallas också ”first messengers”, inne i cellen tar ”second messengers” vid när intracellulära system aktiviteras. • Det finns två typer av receptorer, cellmembranbunda och intracellulära receptorer. • Receptorer kan interagera sinsemellan, både receptorer av samma typ men även olika typer av receptorer. • Det kan finnas tusentals receptorer av olika typer på en cell. --- ## Page 3 Cellmembranbundna receptorer (observera ligandbindande- och effektordomäner) This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-NC This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-SA-NC --- ## Page 4 Intracellulär receptorer This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY --- ## Page 5 Receptor-ligand interaktion • Receptorn aktiveras när den binder en stimulerande/aktiverande ligand, det sker då en konformationsändring i proteinet som in sin tur kan aktivera olika signalkedjor eller spänningskänsliga jonkanaler. • Det är ofta kortvariga, snabba interaktioner (gäller dock inte alla receptorer) – ligander binder t ex under några millisekunder och sedan återgår receptorn till utgångsläget. Bindningarna är således reversibla. • Vid experimentella studier används ibland irreversibla ligander för att inaktivera receptorer. • En rad olika typer av kemiska bindningar uppstår mellan liganden och bindningsstället (”key and lock”). --- ## Page 6 En rad bindningar som vätejon-, lipofila och van der Waals bindningen m fl ligger till grund för bindningsstyrkan mellan receptor och ligand. --- ## Page 7 G-proteinkopplad receptor kan på- verka t ex spänningskänsliga jonkanaler This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-SA --- ## Page 8 Receptorer är viktiga nyckelspelare för kroppens funktioner – här följer några exempel: --- ## Page 9 Neurotransmission - elektriska signaler omvandlas till kemiska när signalsubstanser frisätts och påverkar postsynatiskt neuron. --- ## Page 10 Synapser finns också t ex i anslutning till muskelceller. --- ## Page 11 Hormonella system – ett hormon frisätts från ett organ och förs med blodbanan till ett mottagarorgan och aktiverar receptorer där. --- ## Page 12 Immunsystemet - aktivering av receptorer leder Till immunaktiviering via olika signalkedjor. --- ## Page 13 2. Farmakologi • Receptorer är också viktiga måltavlor inom farmakologi – stora och många läkemedelsgrupper verkar genom att interagera med receptorer. • Receptoraktiva läkemedel finns vid behandling hypertoni, diabetes, psykiatriska sjukdomar, smärta osv osv. • Läkemedlen används för att öka stimulering av eller hämma befintliga receptorsystem. • På termin 4 finns undervisning i basal farmakologi och längre fram i programmet undervisas klinisk farmakologi i samband med patientarbete. --- ## Page 14 3. Agonister • Ligander som stimulerar/aktiverar receptorn kallas med ett gemensamt namn agonister. Endogena substanser som binder till receptorer är agonister. Vid aktivering uppkommer ett fysiologiskt svar. • Endogen agonist namnger ofta receptorn men inte alltid. • Observera att även om receptorn aktiveras så kan mottagarcellen hämmas – effekten av en aktiverad receptor beror på mottagcellens intracellulära signalsystem. • En typ av receptor kan finnas i många olika organ och en receptor kan således initiera en lång rad olika effekter. • Det finns ofta flera subtyper av en receptor, t ex 15 olika serotoninreceptorer. --- ## Page 15 Agonistens svar kan moduleras av att andra substanser och joner binder till receptorn • Flera olika bindningställen kan finnas på receptorer och påverkar svaret när receptorn stimuleras om dessa samtidigt påverkas. Ibland binder receptorn flera endogena ligander. • Vissa receptorer är både ligandkontrollerade och spänningskänsliga, en depolarisering behövs för att receptorn ska inducera ett svar när den blir aktivierad. --- ## Page 16 NMDA-receptor (N-methyl-D-aspartat) binder specifikt till denna glutamat-receptor och har namngivit receptorn. --- ## Page 17 Dos-responskurva • Den uppkomna effekten när en agonist aktiverar en receptorpopulation kan illustreras med hjälp av en dos-responskurva. • Kurvan består av en rad mätpunkter där svaret vid receptoraktivering har uppmätts vid olika doser eller blodkoncentrationer. • En utvald effekt av agonister studeras – kan ske in vitro, försöksdjur eller människa. • Ett fysiologiskt tak nås för svaret, ofta när endast en fraktion av receptorpopulationen är aktiviterad. • Inget ökat svar vid fullt svar även om mer agonist tillförs och fler receptorer blir aktiverade. --- ## Page 18 Dosrespons-kurva för agonist --- ## Page 19 forts Dosrespons-kurva för agonist • Agonistens respons (effekt, efficacy) kan illustreras med hjälp av en dos- responskurva – här menas inte vilken typ av effekt utan storleken på svaret. • Affiniteten (bindningstyrkan) mellan ligand och receptorbindningsstället är avgörande för hur mycket ligand som binds till receptorerna tillsammans med dosen/koncentrationen av liganden. • Mängden komplex avgör effektens storlek. • Ju mer agonist som tillsätts, ju fler agonist-receptorkomplex. • Vid hög affinitet binds fler receptorer jämfört med en ligand med lägre affinitet. • Observera logaritmisk x-axel för en sigmoidal kurva. --- ## Page 20 Maximal effekt = efficacy, Emax --- ## Page 21 Kurvans lutning visar hur effekten ändras i förhållande till koncentrationsökning av agonisten --- ## Page 22 En agonists potens anges i EC50 (ED50) och anger agonistens tillslagskraft. --- ## Page 23 Potens --- ## Page 24 Agonister som läkemedel • Många läkemedel är agonister som är framtagna för att specikt aktivera särskild receptor eller receptorer vid tänkt blodkoncentration. • Dessa ökar då stimuleringen av viss receptorpopulation för att lindra sjukdomssymptom som t ex bronkkonstriktion vid astma • Agonister används också vid substitutionsterapin vid t ex underfunktion av sköldkörteln. --- ## Page 25 Olika agonisters affinitet till olika receptorer gör att de kan vara selektiva. Dock försvinner selektivitet vid högre doser av liganden då andra receptorer och system kan påverkas. --- ## Page 26 4. Antagonister • Substanser som binder till receptorer och som förhindrar aktivering av receptorn. • Antagonister kan uppvisa hög affinitet men saknar förmåga att inducera den typ av konformationsändring som ger t ex koppling till ett effektorsystem (uppvisar ingen egen effekt). • Många läkemedel är antagonister och kan ha stor läkemedelseffekt. • Dessa binder reversibelt till receptorn och tävlar om bindningsstället mot en agonist – antingen den kroppsegna agonisten eller annan substans vid t ex överdosering. --- ## Page 27 (No content) ---