All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 6m58s
463 lines
16 KiB
Markdown
463 lines
16 KiB
Markdown
---
|
||
source: Gabriels anteckningar
|
||
lecture: Nervcellsfysiologi del 2
|
||
block: 1
|
||
---
|
||
|
||
# Nervcellsfysiologi del 2
|
||
|
||
Nervcellsfysiologi, del 2
|
||
- Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap
|
||
- EPSP – Excitatory postsynaptic potential
|
||
- Skillnaden i mp efter excitationen
|
||
- T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV
|
||
- Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
|
||
- GABA synapser är inhibitoriska
|
||
- IPSP – Inhibitory postsynaptic potential
|
||
- GABAA- och GABAB receptorer.
|
||
- Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid dendritic spine.
|
||
- Presynaps
|
||
- Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen) och frisätts vid utlöst ap.
|
||
- På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
|
||
- Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
|
||
- Via SNARE-proteiner
|
||
- V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på membranet (SNAP25, syntaxin)
|
||
- Efter dockning kommer priming
|
||
- SNARE-proteinerna tvinnar ihop
|
||
- Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg!
|
||
- Aktionspotential
|
||
- Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar in.
|
||
- Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar vesikeln att fusera, exocytos.
|
||
- Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas och fusera vid utlöst ap.
|
||
- Synapsklyftan – området mellan axonterminalen och mottagar-receptor
|
||
- 20 nm klyftan
|
||
- Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
|
||
- Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
|
||
|
||
|
||
![[image-aaa734361f4d.png|211x192]]
|
||
|
||
|
||
![[image-0fb970310490.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-f53c59698360.png]]
|
||
|
||
receptorerna har låg affinitet för transmittorerna (därmed behövs hög
|
||
konc. för att få effekt.)
|
||
-
|
||
Pga låg affinitet når de flesta molekylerna inte fram, ksk ca 50 bara.
|
||
|
||
-
|
||
Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA
|
||
- Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas), återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna tillbaka in i cellen.
|
||
- Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till presynapsen.
|
||
- Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
|
||
|
||
- Laktat
|
||
- Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen.
|
||
- Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
|
||
- → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är energikrävande (positiv effekt av träning). Frågor
|
||
|
||
1. Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
|
||
2. Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras.
|
||
3. Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna?
|
||
4. Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer
|
||
för kontinuerlig frisättning vid många synapser?
|
||
|
||
Postsynaps
|
||
- Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
|
||
- Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer
|
||
- Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
|
||
- n = antal frisättningsställen
|
||
- I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
|
||
- p = frisättningssannolikhet
|
||
- Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en vesikel.
|
||
- Denna siffra varierar mellan synapser och även pga
|
||
modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%).
|
||
- → ap kan därför vara opålitlig
|
||
-
|
||
q = kvantal storlek
|
||
- Storlek på postsynaptisk respons efter frisättning av en vesikel.
|
||
- Vilket beror på antal receptorer och antal transmittorer.
|
||
|
||
- Reverseringspotential
|
||
-
|
||
Alla jonkanaler har en reverseringspotential.
|
||
-
|
||
En potential som jonkanalen driver membranpotentialen mot.
|
||
-
|
||
Den potentialen där nettoflödet av involverade joner är noll.
|
||
- Oftast motsvarar jämviktspotential
|
||
-
|
||
Na-kanalen får samma som jämviktspotential
|
||
- Reverseringspotential = jämviktspotential = +60 mV
|
||
-
|
||
K-kanalen får samma som jämviktspotential
|
||
- Reverseringspotential = jämviktspotential = -100 mV
|
||
-
|
||
Jonkanaler med NMDA-receptor får dock inte samma!
|
||
- Permeabel för flera joner (Na/K/Ca) → jämviktspotentialen blir
|
||
en sammanvägning av involverade joners jämviktspotential och
|
||
hur permeabel jonkanalen är för varje jon.
|
||
|
||
- Desensitisering för ligandstyrda jonkanaler
|
||
-
|
||
Liknar inaktivering hos spänningsstyrda jonkanaler!
|
||
-
|
||
Ligandstyrda jonkanaler stängs en kort stund efter aktivering trots att
|
||
liganden fortfarande binder till receptorn → desensitisering.
|
||
-
|
||
Stängd - Öppen - Desensitiserad.
|
||
Frågor
|
||
1. Förklara ekvationen för synaptisk signaleringsstyrka och förklara involverade
|
||
variabler.
|
||
2. Vad menas med reverseringspotential och varför är det inte samma som
|
||
jämviktspotentialen?
|
||
3. Vilken mekanism hos ligandstyrda jonkanaler motsvarar inaktivering hos
|
||
spänningsstyrda jonkanaler?
|
||
Glutamatsynaps
|
||
- Två huvudtyper av jonotropa receptorer (receptorer som öppnas till jonkanal
|
||
efter ligand binder in)
|
||
-
|
||
AMPA-receptorer
|
||
- Öppnas av glutamat
|
||
- Permeabel för Na/K längs deras gradient, Na in, K ut
|
||
|
||
|
||
|
||
- Reverseringspotential på ca 0 mV
|
||
-
|
||
Beror på att Na finns i högre koncentrationer än K
|
||
och därmed får Na-jämviktspotential större
|
||
inflytande
|
||
- Kortvarig excitation – öppnas ca 10 ms
|
||
- Desensitiseras efter öppning
|
||
- AMPA receptorer står för den vanliga excitatoriska
|
||
signaleringen för glutamatsynapser
|
||
- Består av fyra subenheter → kräver 4st glutamat för att öppnas
|
||
helt, minst 2st för att öppnas delvis och Na/K kan strömma
|
||
|
||
-
|
||
NMDA-receptorer
|
||
- Finns tsm med AMPA receptorerna
|
||
- Speciell jonkanal som är ligand- och spänningsstyrd, alltså
|
||
krävs ligandbindning och depolarisering för att öppnas.
|
||
- Ligand: 2 glutamat och 2 glycin eller D-serin.
|
||
- Depolarisering: Vid vilomembranpotential finns en Mg-jon som
|
||
blockerar jonkanelns öppning/por. Vid depolarisering förflyttas
|
||
jonen.
|
||
- Permeabel för Na, K och Ca
|
||
- Inflödet av Ca orsakar en rad biokemiska reaktioner inuti
|
||
postsynaptiska neuronet såsom LTD/LTP (plasticitet).
|
||
- Reverseringspotential på ca 0 mV
|
||
- Långvarig EPSP – 100 ms
|
||
- Visar sig nyligen kunna ha en form av metabotrop funktion
|
||
-
|
||
Tydligen har
|
||
NMDA-receptorer stor
|
||
inverkan på neuronet,
|
||
därför är den svårare att
|
||
öppna än AMPA
|
||
-
|
||
NMDA hämmas av många
|
||
läkemedel, droger & etanol
|
||
- Metabotropa receptorer är inte jonkanaler,
|
||
utan G-kopplade ligandstyrda receptorer som
|
||
påverkar neuronen
|
||
Frågor
|
||
1. Vad menas med jonotropa receptorer? Vilka receptorer har en glutamatsynaps,
|
||
vilka likheter/skillnader har de (hur de aktiveras, reverseringspotential,
|
||
excitations utsträckning, permeabilitet).
|
||
2. Vad är metabotropa receptorer?
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-cc4843a948c3.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-a0f8d4cf404f.png]]
|
||
|
||
GABA-synaps
|
||
- GABAA
|
||
-
|
||
Jonotrop receptor
|
||
-
|
||
Pentamer, 5 subenheter (2 alfa, 2 beta, 1 epsilon)
|
||
-
|
||
Reverseringspotential på -70 mV
|
||
-
|
||
Genererar kortvarig IPSP (50 ms)
|
||
-
|
||
Aktivering kräver två GABA-molekyler.
|
||
-
|
||
Permeabel för anjoner, främst kloridjoner (o lite
|
||
bikarbonat)
|
||
-
|
||
Många läkemedel/droger/etanol förstärker GABAA → lugnande effekt.
|
||
-
|
||
GABAA kan vara depolariserande eller hyperpolariserande utifrån
|
||
[Cl] IC och EC
|
||
- Kloridjoner saknar egna pumpar och därför ställs in
|
||
jämviktspotential efter att Na/K jp ställts in. Därmed finns det
|
||
inte något som aktivt håller [Cl] gradienten IC och EC såsom
|
||
t.ex Na/K-ATPas. Alltså kan [Cl] gradienten och därmed Cl-jp
|
||
justeras av transportörer (sekundär aktiva).
|
||
-
|
||
Det finns två typer av Cl-transportörer, en (NKCC1) som transporterar
|
||
in, en (KCC2) som transporterar ut klorid.
|
||
-
|
||
Om NKCC1 är mer aktiv ökar [Cl]i → Cl jp mer depolariserad än
|
||
vilopotentialen, excitatorisk.
|
||
- När GABAA öppnas → Cl-permeabiliteten ↑ →
|
||
membranpotentialen rör sig mot Cl jp → depolarisering.
|
||
-
|
||
Om KCC2 är mer aktiv, minskar[Cl]i → Cl jp mer hyperpolariserad,
|
||
inhibitorisk.
|
||
-
|
||
Hos omogna/tidiga neuroner är GABAA
|
||
depolariserande/exciterande eftersom uttrycket
|
||
NKCC1 dominerar, i senare stadier blir det tvärtom.
|
||
-
|
||
Dessa transportörer är en viktig regleringsmekanism
|
||
för GABAA.
|
||
-
|
||
Vid nervskador kan neuroner återgå till omoget
|
||
stadium där [Cl]i ökar → GABAA blir mindre hyperpolariserande (ksk
|
||
även depolariserande) → mer aktiva celler → dock kan orsaka t.ex
|
||
epilepsi
|
||
|
||
- GABAB
|
||
-
|
||
Metabotrop receptor
|
||
-
|
||
Genererar långvarig IPSP (0,5 s)
|
||
-
|
||
G-protein som är direkt kopplad till kalium-kanal.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-f3be2e6b9597.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-f7330938dc7b.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-c34a08c41cd2.png]]
|
||
|
||
-
|
||
När GABA binder till GABAB, aktiveras G-proteinet som orsakar att
|
||
kaliumkanalen öppnas och kalium strömmar ut.
|
||
-
|
||
Reverseringspotential på -100 mV (likt kalium jp).
|
||
Frågor
|
||
1. Vilka receptorer har en GABA-synaps, vilka likheter/skillnader har de (hur de
|
||
aktiveras, reverseringspotential, excitations utsträckning, permeabilitet).
|
||
2. Vilken viktig regleringsmekanism har GABAA?
|
||
Intrinsic excitation/inhibition
|
||
- Alla jonkanaler förutom de ligandstyrda (GABA/glutamat) i neuronen såsom
|
||
spänningsstyrda Na- eller K-kanaler, läckkanaler mm.
|
||
- K-kanalerna uttrycks olika i olika typer av nervceller
|
||
-
|
||
Ap får olika egenskaper i olika typer av nervceller
|
||
-
|
||
Praktiskt, läkemedel kan riktas mot specifika K-kanaler i vissa
|
||
nervceller (t.ex smärtneuroner) och inte alla (då dör vi).
|
||
-
|
||
T.ex blockerar bläckfisk Na-kanaler → dödligt gift.
|
||
-
|
||
Lokalanestetika blockerar all spänningskänsliga Na-kanaler i området
|
||
|
||
- Ca aktiverad K-kanal
|
||
-
|
||
Ca från insidan fungerar som ligand
|
||
-
|
||
Det finns två typer av efterhyperpolarisering, en kortvarig och en
|
||
långvarig.
|
||
- Kortvarig orsakas av depolarisering efter utlöst ap som orsakar att
|
||
många spänningsstyrda k-kanaler öppnas under repolariseringen.
|
||
-
|
||
I vissa neuroner finns AHP-kanaler (after-hyperpolarization) som är
|
||
ligandstyrda från insidan.
|
||
- Ca från insidan binder in → K-kanaler öppnas, K strömmar ut
|
||
- Orsakar långvarig AHP, kanalerna står öppna länge (ca 1,5 s)
|
||
-
|
||
Noradrenalin kan hämma Ca aktiverade K-kanaler
|
||
genom en kedjereaktion där proteinkinas A aktiveras och
|
||
fosforylerar kanalen som inte längre öppnar, AHP
|
||
uteblir → samma stimulering ger därför fler ap då
|
||
tröskelvärdet kan uppnås lättare.
|
||
- Noradrenalin omvandlar måttlig output till ett
|
||
kraftigt och effekten av neuronen blir kraftigare
|
||
- Olika nervceller uttrycker olika typer av jonkanaler → olika
|
||
sammansättningar (konstellationer) av kanaler → membranpotentialen
|
||
förändras olika under aktionspotentialen → aktionspotentialens form och
|
||
frekvens blir olika.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-bf4e17cc858d.png]]
|
||
|
||
Frågor
|
||
1. Vilka jonkanaler beräknas som intrinsic excitatoriska/inhibitoriska?
|
||
2. Hur kan läkemedel hämma vissa neuroner utan att stoppa hela nervsystemet?
|
||
3. Vilka typer av efterhyperpolarisering finns det, hur skiljer de åt och varför?
|
||
4. Varför påverkar ap inte alla nervceller på samma sätt?
|
||
5. Vilken effekt ger noradrenalin och varför?
|
||
-
|
||
Single cell RNA sequencing är relevant för att kunna kartlägga vilka gener
|
||
(vilka kanal-typer som uttrycks) i specifika celltyper.
|
||
Modulering
|
||
- Hur man kan påverka sannolikheten att få en aktionspotential via
|
||
modulatoriska neurotransmittorer (som påverkar membranpotentialen)
|
||
-
|
||
Transmittorerna kommer från andra nervceller, hormoner, gliaceller mm
|
||
- Det som moduleras är
|
||
-
|
||
Frisättningssannolikhet
|
||
- I olika glutamat- & GABA-synapser
|
||
-
|
||
Intrinsic excitabilitet
|
||
- T.ex noradrenalin ger starkare ap
|
||
-
|
||
Plasticitet
|
||
- Vanliga neurotransmittorer acetylkolin, noradrenalin, histamin, dopamin,
|
||
serotonin
|
||
- Alla dessa produceras och frisätts från cellkroppar i små diskreta kärnor, oftast
|
||
i hjärnstammen med axoner som sprider sig till i princip hela nervsystemet.
|
||
-
|
||
Dessa celler är mer aktiva (hög konc.) på dagen än natten, drf man är
|
||
aktiv under dagen (vaken).
|
||
|
||
- Co-transmittorer
|
||
-
|
||
Co-transmittorer är signalmolekyler som frisätts tillsammans (oftast i
|
||
samma vesikel) med antingen glutamat eller GABA.
|
||
- Har egna receptorer
|
||
-
|
||
Verkar via G-proteinkopplade (metabotropa) receptorer och har
|
||
metabotropa effekter → påverkar second messenger i mottagarcellen.
|
||
-
|
||
Många psykoaktiva läkemedel påverkar dessa receptorer.
|
||
|
||
- Peptider kan vara Co-transmittorer
|
||
-
|
||
Frisätts från egna vesiklar som är mycket större än Glu/GABA.
|
||
-
|
||
Kan frisättas från axonterminaler och dendriter, endast specifika
|
||
nervceller i modulära kärnor, t.ex i hypotalamus.
|
||
-
|
||
Orexin – typsikt för neuroner i vakenhetskärnan, utan orexin →
|
||
narkolepsi
|
||
|
||
|
||
|
||
-
|
||
Galanin – sömnkärnan (“motsatsen till orexin”)
|
||
-
|
||
Endorfiner (naturlig smärtlindrare)
|
||
-
|
||
Oxytocin (många funktioner inom sociala & reproduktiva beteenden)
|
||
|
||
- Retrograda modulatoriska signalsubstanser
|
||
-
|
||
Går från postsynaptiska neuroner till presynaptiska neuroner
|
||
-
|
||
Endokannabinoider – kan syntetiseras postsynaptiskt och påverkar
|
||
frisättningssannolikheten i presynapsen
|
||
-
|
||
Neurotrofiner
|
||
|
||
- Hormoner
|
||
-
|
||
Kortisol, progesteron, testosteron, östrogen, ghrelin, insulin
|
||
-
|
||
Finns receptorer för olika hormoner på olika ställen i hjärnan
|
||
-
|
||
Vissa produceras till och med i hjärnan (t.ex könshormoner o insulin).
|
||
|
||
- Gliatransmittorer
|
||
-
|
||
Transmittorer från gliaceller (stödjeceller)
|
||
-
|
||
T.ex glutamat, D-serin, Taurin, ATP (→ adenosin).
|
||
-
|
||
Koffein hämmar adenosinreceptorer → piggare
|
||
|
||
- Neurotransmittorer
|
||
-
|
||
Glutamat & GABA
|
||
|
||
- Cytokiner och kemokiner
|
||
-
|
||
Utsöndras av mikroglia (CNS fagocyt)
|
||
-
|
||
TNFa
|
||
-
|
||
Känner oss sjuka
|
||
Frågor
|
||
1. Vad innebär modulering och vad är det som moduleras?
|
||
2. Vad är Co-transmittorer, hur frisätts de, var binder de?
|
||
Plasticitet
|
||
- Plasticitet handlar om fysisk tillväxt eller krympning av synapser.
|
||
|
||
- Långtidspotentiering (LTP)
|
||
-
|
||
Förstärkning av glutamatsynapser → inlärning
|
||
-
|
||
Vid inlärning kommer ett antal synapser i hjärnan att förstoras fysiskt.
|
||
-
|
||
Vid LTP ökar antalet ffa. AMPA-receptorer i postsynapsen där de
|
||
tättpackas och ett kluster bildas.
|
||
|
||
|
||
|
||
- AMPA-receptorer “flyter runt” i vesiklar intracellulärt vid det
|
||
postsynaptiska membranet, vid LTP fuserar vesiklerna med
|
||
membranet (exocytos) och antalet AMPA-receptorer ökar.
|
||
- Samtidigt signaleras presynaps membranet att bilda nytt
|
||
frisättningsställe precis mitt emot.
|
||
-
|
||
Presynapsen anpassar sig → nytt frisättningsställe mitt emot klustret
|
||
-
|
||
Resultatet blir en ny nanokolumn (förstärkt synapsstruktur).
|
||
-
|
||
Reversibel process: vid minskad aktivitet kan förstärkningen avlägsnas
|
||
- Långtidsdepression (LTD)
|
||
-
|
||
Försvagning av Glu-synapser → glömska
|
||
-
|
||
Färre AMPA-receptorer → synapsstrykan minskar
|
||
|
||
- Sätta igång LTP
|
||
-
|
||
Då krävs kraftig NMDA-receptor aktivering som i sin tur behöver
|
||
- Stark depolarisering av postsynapsen (spänningsstyrd) och
|
||
tillgång till glycin/D-serin.
|
||
-
|
||
Det beror på att NMDA-receptorer orsakar stort inflöde av Ca som
|
||
signalerar till cellen att
|
||
- AMPA-receptorer ska exocyteras
|
||
- Synapsen ska växa
|
||
-
|
||
På ca 10s blir synapsen större.
|
||
|
||
- Sätta igång LTD
|
||
-
|
||
Då krävs en svag och upprepade aktivering av NMDA-receptor (inte
|
||
stark alls som LTP).
|
||
-
|
||
Låg Ca inflöde signalerar till endocytos av AMPA-receptorer →
|
||
receptorer tas bort från membranet och synapsen blir mindre.
|
||
|
||
- Om NMDA-receptorer blockeras får man varken LTD eller LTP.
|
||
Frågor
|
||
1. Vad innebär plasticitet? Förklara skillnaden mellan LTD och LTP, hur de sätts
|
||
igång och varför plasticitet är viktig.
|
||
|
||
|
||
|