vault backup: 2026-01-22 17:36:06
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 6m58s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 6m58s
This commit is contained in:
@@ -8,60 +8,34 @@ block: 1
|
||||
|
||||
Nervcellsfysiologi, del 2
|
||||
- Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap
|
||||
-
|
||||
EPSP – Excitatory postsynaptic potential
|
||||
- EPSP – Excitatory postsynaptic potential
|
||||
- Skillnaden i mp efter excitationen
|
||||
- T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV
|
||||
-
|
||||
Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
|
||||
- Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
|
||||
- GABA synapser är inhibitoriska
|
||||
-
|
||||
IPSP – Inhibitory postsynaptic potential
|
||||
-
|
||||
GABAA- och GABAB receptorer.
|
||||
- Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid
|
||||
dendritic spine.
|
||||
|
||||
- IPSP – Inhibitory postsynaptic potential
|
||||
- GABAA- och GABAB receptorer.
|
||||
- Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid dendritic spine.
|
||||
- Presynaps
|
||||
-
|
||||
Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen)
|
||||
och frisätts vid utlöst ap.
|
||||
- På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar
|
||||
in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
|
||||
-
|
||||
Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via
|
||||
SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
|
||||
- Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen) och frisätts vid utlöst ap.
|
||||
- På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
|
||||
- Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
|
||||
- Via SNARE-proteiner
|
||||
- V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på
|
||||
membranet (SNAP25, syntaxin)
|
||||
-
|
||||
Efter dockning kommer priming
|
||||
- V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på membranet (SNAP25, syntaxin)
|
||||
- Efter dockning kommer priming
|
||||
- SNARE-proteinerna tvinnar ihop
|
||||
- Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg!
|
||||
-
|
||||
Aktionspotential
|
||||
- Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar
|
||||
in.
|
||||
- Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar
|
||||
vesikeln att fusera, exocytos.
|
||||
-
|
||||
Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet
|
||||
och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas
|
||||
och fusera vid utlöst ap.
|
||||
|
||||
- Aktionspotential
|
||||
- Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar in.
|
||||
- Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar vesikeln att fusera, exocytos.
|
||||
- Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas och fusera vid utlöst ap.
|
||||
- Synapsklyftan – området mellan axonterminalen och mottagar-receptor
|
||||
-
|
||||
20 nm klyftan
|
||||
-
|
||||
Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
|
||||
-
|
||||
Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till
|
||||
receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
|
||||
- 20 nm klyftan
|
||||
- Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
|
||||
- Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-aaa734361f4d.png]]
|
||||
![[image-aaa734361f4d.png|211x192]]
|
||||
|
||||
|
||||
![[image-0fb970310490.png]]
|
||||
@@ -76,47 +50,29 @@ Pga låg affinitet når de flesta molekylerna inte fram, ksk ca 50 bara.
|
||||
|
||||
-
|
||||
Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA
|
||||
- Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas),
|
||||
återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna
|
||||
tillbaka in i cellen.
|
||||
- Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till
|
||||
presynapsen.
|
||||
- Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott
|
||||
ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
|
||||
- Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas), återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna tillbaka in i cellen.
|
||||
- Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till presynapsen.
|
||||
- Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
|
||||
|
||||
-
|
||||
Laktat
|
||||
- Laktat
|
||||
- Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen.
|
||||
- Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas
|
||||
laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
|
||||
- → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är
|
||||
energikrävande (positiv effekt av träning).
|
||||
Frågor
|
||||
1. Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med
|
||||
EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
|
||||
- Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
|
||||
- → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är energikrävande (positiv effekt av träning). Frågor
|
||||
|
||||
1. Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
|
||||
2. Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras.
|
||||
3. Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna?
|
||||
4. Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer
|
||||
för kontinuerlig frisättning vid många synapser?
|
||||
|
||||
Postsynaps
|
||||
- Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf
|
||||
samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
|
||||
|
||||
- Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
|
||||
- Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer
|
||||
-
|
||||
Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
|
||||
-
|
||||
n = antal frisättningsställen
|
||||
- I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken
|
||||
är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
|
||||
-
|
||||
p = frisättningssannolikhet
|
||||
- Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en
|
||||
vesikel.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
- Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
|
||||
- n = antal frisättningsställen
|
||||
- I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
|
||||
- p = frisättningssannolikhet
|
||||
- Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en vesikel.
|
||||
- Denna siffra varierar mellan synapser och även pga
|
||||
modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%).
|
||||
- → ap kan därför vara opålitlig
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user