All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m40s
272 lines
9.7 KiB
Markdown
272 lines
9.7 KiB
Markdown
---
|
|
tags:
|
|
- biokemi
|
|
- anatomi
|
|
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
|
föreläsare: Claes Gustavsson
|
|
date: 2025-11-24
|
|
---
|
|
---
|
|
|
|
Ska kunna Ribonukleotidreduktas (RNR)
|
|
|
|
Teori om RNA kom före DNA
|
|
Först bildas dNTP som förvandlas till NTP.
|
|
Reducera när man tar bort ett syre
|
|
|
|
----
|
|
**VAD ÄR EN GEN?**
|
|
Gen
|
|
- upphov till fungerande protein
|
|
- strukturell som ger ett tRNA eller rRNA
|
|
- inte bara den kodande delen utan allting som ligger runt omkring, som bestämmer hur mycket och om ett protein ska tillverkas
|
|
- t.ex. promotor, enhancer
|
|
---
|
|
**Olika gener uttrycks olika mycket**
|
|
|
|
Kan skilja sig hur mycket vissa gener uttrycks
|
|
Kan behöva olika mycket i olika celler
|
|
Translationseffektiviteten kan skilja sig
|
|
Gener och genuttryck kan regleras på flera olika nivår
|
|
- transkription
|
|
- translation
|
|
|
|
De kommer inte alltid till uttryck lika mycket, beror på behov
|
|
Undantag är housekeeping genes som
|
|
- t.ex. histoner behöver vi alltid ha packat
|
|
- det är inte mycket reglering
|
|
De flesta: det kan vara mycket/lite/inget alls
|
|
----
|
|
**Transkriptionsinitiering**
|
|
|
|
RNA-pol promotor kör igång transkription
|
|
Hur hittar ett polymeras till en promotor?
|
|
- hur hittar de TF?
|
|
RNA pol
|
|
* har en svag ospecifik dragning till DNA
|
|
* den åker på ytan av DNA, när de kommer fram till promotorn känner den det
|
|
* fram eller tillbaka
|
|
|
|
----
|
|
**Kodande sträng och mall**
|
|
|
|
----
|
|
**Båda strängarna i DNA kan används som mall-sträng för RNA syntes.
|
|
|
|
Generna har olika riktning i samma sekvens
|
|
De har inte en enhetlig riktning
|
|
Båda strängarna kan användas för mall för RNA syntes
|
|
Beroende på håll är olika strängar mall
|
|
|
|
----
|
|
**Vilken sträng i DNA som skrivs av till RNA bestäms av den riktning som RNA-polymeraset rör sig**
|
|
|
|
Övre bild
|
|
Undre strängen används som mallsträng, det är den 3'→5', läser av G:erna och då blir det då C:n, får en produkt som liknar den övre strängen
|
|
|
|
Undre bild
|
|
Om man startar från andra hållet, då är den övre delen som är mallsträng
|
|
|
|
RNA syntesiseras alltid 5 → 3 riktning. Riktningen avgör vilken som är mall eller kodande.
|
|
|
|
Kan promotorn användas åt båda hållen? En promotor har en riktning som är bra på att sätta igång, men ibland kan det hända att det går åt andra hållet.
|
|
|
|
----
|
|
**Promotorn bestämmer i vilken riktning RNA- polymeraset skall transkribera!**
|
|
|
|
I virus/bakterier finns det exempel (ovanligt i våra)
|
|
- de kan gå in i varandra, överlappar
|
|
Intron kan vara protein som ligger åt andra hållet.
|
|
|
|
Virus behöver små genom, de gör de mer konkurrenskraftiga. Då kan man hitta överlappningar ibland.
|
|
|
|
---
|
|
|
|
**Hos bakterier kan en transkriptionsenhet bestå av flera gener Man brukar kalla en sådan enhet för ett ”operon”**
|
|
|
|
Packar ihop olika gener till en stor enhet. Som kodar för 5 olika proteiner. Men de jobbar tillsammans för att skapa något, så de ligger tillsammans, de har en gemensam promotor för alltihop.
|
|
Det ser vi inte i våra celler, men vanligt i bakterier.
|
|
Ett **operon** är ett långt mRNA som kodar för flera olika proteiner
|
|
|
|
Klassikt exempel är enzymer som krävs för att skapa tryptofan
|
|
|
|
|
|
----
|
|
**I ett bakteriellt mRNA från ett operon finns många startplatser för translation**
|
|
|
|
För att skilja startplats och aminosyra, finns en liten extra kodon som heter Shine-Dalgarno site
|
|
Tillsammans med AUG kommer de sägas att här är en translation
|
|
|
|
Det finns bilder där man tagit på bakteriellt DNA där ribosomerna sitter på många platser och ger upphov till olika proteiner.
|
|
I våra celler lockar cappen till ribosomen, man letar reda på det första AUG som man hittar.
|
|
Pga av operon behövs det Shine-Dalgarno-platser så man vet vad som är Metionin (AUG) eller start (AUG)
|
|
|
|
----
|
|
### E. coli RNA polymeras
|
|
E. coli RNA polymeras är ett mindre och enklare.
|
|
- beta är det katalytiska subenheten
|
|
- sigma styr enzymet till promotorn
|
|
|
|
a+b behövs för transkribera
|
|
sigma har rollen att hitta promtorn, styra enzymet till det
|
|
|
|
---
|
|
### Sigma subenheten hjälper RNA-polymeraset att hitta till promotorn och påverkar enzymets allmänna egenskaper
|
|
|
|
När promotorn har hitttas så lossnar sigma-faktorn.
|
|
|
|
Holoenzymet är allting tillsammans (holistiskt syn), som innehåller sigma-faktorn
|
|
Då har man kärnenzymet/grundläggande kvar.
|
|
När enzymet innehåller sigma-faktorn binder den väldigt svagt till ospecifikt DNA, att den glider försiktigt längs med ytan
|
|
Med sigma-faktorn hittar E. Colis pol 10 000ggr snabbare en promotor.
|
|
|
|
Kärnenzymet kör fast hela tiden, har svårt att hitta promotorn.
|
|
|
|
---
|
|
Efter initiering släpper sigma-faktorn och RNA- polymeraset fortsätter på egen hand. Det
|
|
|
|
När man startar transkription släpper sigma-faktorn. Sen fortsätter RNA-polymeraset på egen hand tills den terminerar.
|
|
|
|
Enda uppgifterna är att hitta promtor, sen släpper den
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Det finns sju olika sigma-subenheter som reglerar olika typer av gener
|
|
|
|
Beroende på situation som bakterien befinner sig i, kan du uttrycka olika sigma-faktorer, som uttrycker olika gener.
|
|
Så när en viss gen behövs slås en viss sigma-faktor på.
|
|
|
|
Det finns särskilda sigma faktorer för snabb tillväxt, för att skydda mot värme- shock, för att stimulera rörelse etc.
|
|
|
|
T.ex när det blir väldigt varmt, de gillar inte bakterier, de packar ihop sig etc. Det finns speciella typer av sigma-subenheter för just där bort.
|
|
|
|
Behöver inte lära sig alla sigma-faktorerna
|
|
|
|
Det räcker inte att ha sigma-faktor, det finns andra nivåer av regleringar.
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Aktivatorer och repressorer
|
|
|
|
Har proteiner som slår på (aktivatorer) eller slår av (repressorer) en gen i närheten.
|
|
|
|
Det finns bindningsställer för aktivatorer och repressorer nära promotorn
|
|
Regulatoriska sekvenser är platser i DNA där aktivatorer och repressorer binder.
|
|
Speciellt i bakterier är att när repressorn binder brukar man kalla det operator.
|
|
Man hittade först att operon kunde stängas av.
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### I ett typiskt operon återfinns en ”operator”.
|
|
|
|
Det är dit repressorn binder.
|
|
|
|
För att hindra någonting att hända, då binder ett repressor dit som sitter som en betongsugga, i vägen så transkriptionen inte kan. Den sitter i vägen, DNA pol kan inte komma in.
|
|
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Tryptofan-operonet behövs när det inte finns tryptofan och vice versa
|
|
Tryptofan-operonet kodar för fem olika gener, typ A till E som skapar var sin enzym som krävs för att skapa tryptofan
|
|
|
|
När det transkriberas så får man ett mRNA för alltihopa, när det translateras
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Finns det lite tryptofan i omgivningen så behöver operonet uttryckas.
|
|
|
|
Repressorn är inaktiv när det finns lite
|
|
|
|
Trypotfan kan binda till trp repressorn så den inte längre binder
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Tillgången på tryptofan reglerar tryptofanrepressorns aktivitet!
|
|
|
|
Det finns större variation i major groove, ska man känna igen en specfifik sekvens så behöver en regulator binda där
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Lac-operonet
|
|
|
|
Lac-operonet - kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Glukos är förstahandsvalet som energikälla i bakterier.
|
|
När det finns mycket glukos i cellerna är alternativa sockerkällor avstängda så att cellen huvudsakligen förbränner glukos.
|
|
När det finns lite glukos i cellen kan arabinos, laktos eller andra sockermolekyler användas som energikällor.
|
|
|
|
Förklarar varför Lac-operonet i normalfallet är avstängt! Vill endast slås på när glukos saknas! Och endast i de fall det finns laktos att tillgå!
|
|
|
|
Lac-operones slås bara på när det saknas glukos i cellen
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Vid reglering av Lac-operonet samverkar en aktivator och en repressor
|
|
|
|
Har en cap i transkription som har inget med eukaryoter att göra
|
|
Den sitter i närheten av promotorn för att stimulera att RNA-polymeraset binder.
|
|
Finns repressor, som kan blockera DNA-polymeraset
|
|
|
|
För att Lac-operonet ska transkribera, behövs repressorn tas bort och en aktiv aktivor som stimular RNA-polymeraset
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Aktivatorer stimulerar transkription
|
|
|
|
Aktivatorn gör det lättare for pol att hitta till promtorn, behöver inte bara använda sigma-faktorn.
|
|
När den sitter dit kan det bli en kraftig ökning (10000ggr)
|
|
|
|
Vissa aktivatorer behöver en mindre molekyl, en så kallad co-aktivator som binder till aktivatorn för att den skall vara aktiv.
|
|
|
|
Skillnad mot sliding clamp?
|
|
1. RNA polymeras sitter fast väldigt hårt, skapar transkriptionsbubblan den sitter stabilt
|
|
2. Inte hela världen om en RNA polymeras trillar av, kan börja om igen. Det gäller inte för DNA som måste vara mer noggran
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### I närvaro av laktos så bildas allolaktos. Binder till repressorn och får den att släppa operatorn
|
|
|
|
Tvärtom mot tryptofan-operatorn
|
|
Om det finns glukos närvarande?
|
|
|
|
---
|
|
|
|
### Hur regleras aktiviteten hos aktivatorn, d.v.s. proteinet CAP?
|
|
|
|
I frånvaro av glukos så bildas molekylen cAMP (används för signalering i våra celler också)
|
|
|
|
När det finns låga glukosnivåer så producerar cAMP som binder till cap-proteinern som kan binda till aktivatorplatsen brevid promotorn och hjälpa till att slå på transkriptionen
|
|
|
|
När det finns glukos så produceras inte cAMP som inte binder till cap och inget blir aktiveras och det blir ingen transkription
|
|
|
|
---
|
|
|
|
Hur samverkar laktos och glukos?
|
|
|
|
if NOT glukos AND laktos:
|
|
|
|
fyra situation:
|
|
* NOT glukos AND NOT laktos → av
|
|
* NOT glukos AND laktos → på
|
|
* glukos AND NOT laktos → av
|
|
* glukos AND laktos → av
|
|
|
|
----
|
|
|
|
### Antibiotika
|
|
|
|
Antibiotika är ämnen som producerats av levande organismer i syfte att hålla andra organismer borta
|
|
Inom medicinen används antibiotika för att behandla infektioner, men också vid cancersjukdom
|
|
|
|
Actinomycin lägger sig mellan basparen i DNA i en hydrofob miljö. Stör t.ex. Transkription och DNA replikation Används vid cancerbehandling t.ex. ovarialcancer
|
|
|
|
Interkalation är när ett ämne lägger sig mellan basparen.
|
|
|
|
----
|
|
|
|
T7 har ett jätteaktivt DNA och RNA-polymeras på att läsa av DNA
|
|
|
|
|