134 lines
5.3 KiB
Markdown
134 lines
5.3 KiB
Markdown
## Övergripande lärandemål
|
||
|
||
- Förstå hur variationer i celltyper, fibrer och grundsubstans ger upphov till olika typer av bindväv.
|
||
- Beskriva bindvävens och broskets struktur, egenskaper och funktion i kroppen.
|
||
- Identifiera fettväv och dess roll i energiomsättning och värmeisolering.
|
||
- Känna igen olika bindvävs- och brosktyper i ljusmikroskop.
|
||
|
||
Källor: Ross & Pawlina, kapitel 6, 7 och 10.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Bindväv (Connective Tissue)
|
||
|
||
### Huvudtyper av bindväv
|
||
|
||
- **Lucker bindväv (areolär)** – mjuk, cellrik, mycket grundsubstans, vanlig runt kärl och körtlar.
|
||
- **Stram oregelbunden bindväv** – täta kollagena fibrer i oordnad riktning, ger styrka i flera riktningar, t.ex. i dermis och organkapslar.
|
||
- **Stram organiserad bindväv** – parallella fibrer, hög draghållfasthet, t.ex. i senor och ligament.
|
||
- **Elastisk bindväv** – innehåller elastiska fibrer, t.ex. i aorta.
|
||
- **Retikulär bindväv** – nätverk av retikulära fibrer (kollagen typ III), stödjande ram i benmärg och lymfoida organ.
|
||
- **Mesenkymal bindväv** – embryonal, pluripotent vävnad.
|
||
- **Gelatinös bindväv (Wharton’s jelly)** – i navelsträng, rik på hyaluronsyra.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Extracellulär Matrix (ECM)
|
||
|
||
### Beståndsdelar
|
||
- **Fibrer**:
|
||
- **Kollagena fibrer** – starka, ger draghållfasthet.
|
||
- **Elastiska fibrer** – ger elasticitet.
|
||
- **Retikulära fibrer** – tunna, bildar nätverk i stödjevävnad.
|
||
|
||
- **Grundsubstans**:
|
||
- **Proteoglykaner** – binder vatten, ger stötdämpning.
|
||
- **Glykosaminoglykaner (GAGs)** – t.ex. hyaluronsyra, heparansulfat, kondroitinsulfat.
|
||
- **Multiadhesiva glykoproteiner** – t.ex. fibronectin, laminin, för celladhesion.
|
||
|
||
### Kollagen
|
||
- **Typ I** – hud, sena, ben, de flesta bindvävstyper.
|
||
- **Typ II** – brosk.
|
||
- **Typ III** – retikulär vävnad.
|
||
- **Typ IV** – basalmembran.
|
||
|
||
### Kollagensyntes (översikt)
|
||
1. Prokollagen bildas i RER hos fibroblaster.
|
||
2. Hydroxylering (kräver vitamin C).
|
||
3. Sekretion och tvärbindning till kollagenfibriller i ECM.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Bindvävsceller
|
||
|
||
### Stationära celler
|
||
- **Fibroblast** – producerar kollagen, elastin, GAGs.
|
||
- **Adipocyt** – lagrar fett.
|
||
- **Pericyt** – finns kring kapillärer, kan differentieras.
|
||
- **Mesenkymcell** – progenitorcell i embryonal vävnad.
|
||
|
||
### Rörliga celler
|
||
- **Makrofag** – fagocytos, immunförsvar.
|
||
- **Mastcell** – innehåller heparin, histamin; initierar inflammationssvar.
|
||
- **Plasmacell** – bildar antikroppar (från B-lymfocyter).
|
||
- **Lymfocyter, eosinofiler, neutrofiler** – vandrar in vid inflammation.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Fettväv (Adipös vävnad)
|
||
|
||
### Vit fettväv
|
||
- Dominerar hos vuxna.
|
||
- En stor lipiddroppe per cell (unilokulär).
|
||
- Funktion:
|
||
- Energilagring (triglycerider)
|
||
- Isolering och stötdämpning
|
||
- Hormonproduktion (t.ex. leptin, adiponektin)
|
||
|
||
### Brun fettväv
|
||
- Vanlig hos nyfödda, små mängder hos vuxna.
|
||
- Många små lipidvakuoler och rikligt med mitokondrier (multilokulär).
|
||
- Funktion:
|
||
- Värmeproduktion via **uncoupling protein 1 (UCP1)** i mitokondrier.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Brosk (Cartilago)
|
||
|
||
### Gemensamma drag
|
||
- Fast men böjlig vävnad med **kondrocyter** i **lakuner**.
|
||
- Innehåller kollagen och elastin i en fast grundsubstans (rik på GAGs).
|
||
- Avaskulär – får näring via diffusion från [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].
|
||
|
||
### Typer av brosk
|
||
|
||
| Typ | Egenskaper | Förekomst |
|
||
|------|-------------|-----------|
|
||
| **Hyalint brosk** | Kollagen typ II, glasartad matrix, vanligast. | Leddelarnas ytor, trachea, revbensbrosk, epifysplatta, näsa. |
|
||
| **Elastiskt brosk** | Innehåller elastiska fibrer + kollagen typ II, böjligt. | Öronmussla, epiglottis. |
|
||
| **Fibröst (trådbrosk)** | Kollagen typ I, tät struktur, mellan brosk och bindväv. | Intervertebralskivor, symfysen, menisk. |
|
||
|
||
### Celler och struktur
|
||
- [[Histologi/Brosk/Kondroprogenitor|Kondroprogenitor]] – stam/progenitorcell i [[Histologi/Brosk/Perikondrium|perikondrium]].
|
||
- [[Histologi/Brosk/Kondroblast|Kondroblast]] – syntetiskt aktiv cell nära perikondrium.
|
||
- [[Histologi/Brosk/Kondrocyt|Kondrocyt]] – mogen cell i lakun.
|
||
- **Isogen grupp** – flera kondrocyter i samma [[Histologi/Brosk/Lakuner|lakun]], tecken på delning.
|
||
- **Perikondrium** – [[Histologi/Brosk/Perikondrium|tät bindväv runt brosk]] (saknas i fibröst brosk).
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Funktion och egenskaper
|
||
|
||
- Brosk fungerar som stötdämpare, formgivande vävnad och mall vid benbildning (endochondral ossifikation).
|
||
- ECM är rikt på kondroitinsulfat och hyaluronsyra, vilket ger elasticitet och tryckresistens.
|
||
- Begränsad läkningsförmåga på grund av avsaknad av blodkärl.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Klinisk koppling
|
||
|
||
- **Skörbjugg (vitamin C-brist)**: defekt kollagensyntes → svag bindväv, dålig sårläkning.
|
||
- **Artros**: nedbrytning av hyalint brosk.
|
||
- **Lipom**: benign tumör i fettväv.
|
||
- **Fibros**: patologisk ökning av kollagenproduktion.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sammanfattning
|
||
|
||
- Bindväv består av celler, fibrer och grundsubstans.
|
||
- Variation i förhållandet mellan dessa bestämmer vävnadstyp.
|
||
- Kollagen ger styrka, elastin ger elasticitet, GAGs ger stötdämpning.
|
||
- Fettväv är en specialiserad form av bindväv för energilagring.
|
||
- Brosk är en stödjevävnad utan kärl som möjliggör tryckupptagning och smidiga rörelser i leder.
|