140 lines
6.1 KiB
Markdown
140 lines
6.1 KiB
Markdown
## Övergripande lärandemål
|
||
|
||
- Beskriva uppbyggnad, funktion, innervering, regeneration och tillväxt för de tre typerna av muskelvävnad: skelett-, hjärt- och glatt muskel.
|
||
- Känna till mikroskopiska strukturer och begrepp kopplade till muskelvävnad (enligt Ross & Pawlina, kapitel 11 och 13).
|
||
- Förstå skillnader mellan de tre muskeltypernas organisation, egenskaper och förekomst i kroppen.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskelvävnad]]
|
||
|
||
### Mikroskopisk struktur
|
||
|
||
- Tvärstrierad muskelvävnad.
|
||
- **Anatomisk muskel** består av flera **fasciklar** (muskelbuntar).
|
||
- Varje fascikel innehåller **muskelceller/muskelfibrer**, som är långa, multinukleära syncytier.
|
||
- Muskelfibrer innehåller **myofibriller**, som i sin tur består av **myofilament**:
|
||
- **Aktin** (tunt filament)
|
||
- **Myosin** (tjockt filament)
|
||
|
||
### Cellkomponenter
|
||
- **Basalmembran**: omsluter varje muskelcell.
|
||
- **Sarcolemma**: cellmembran.
|
||
- **Sarkoplasma**: cytoplasma.
|
||
- **Sarkoplasmatiskt retikel**: specialiserat endoplasmatiskt retikel som lagrar kalcium.
|
||
- **T-tubuli**: invaginationer i membranet som leder aktionspotentialen in i cellen.
|
||
- **Triader**: två terminala cisternae + ett T-tubuli, viktigt för excitation-kontraktionskoppling.
|
||
|
||
### Bindvävslager
|
||
- **Epimysium**: omger hela muskeln.
|
||
- **Perimysium**: omger varje fascikel.
|
||
- **Endomysium**: omger enskilda muskelfibrer.
|
||
|
||
### Specialiserade strukturer
|
||
- **Motorändplatta (neuromuskulär synaps)** – där nervsignal aktiverar muskeln via acetylkolin.
|
||
- **Muskelspole (muskelspindel)** – sensorisk struktur för sträckreflex.
|
||
- **Motor unit (motorisk enhet)** – en motorisk nerv och alla muskelfibrer den innerverar.
|
||
|
||
### Fiber- och kontraktionstyper
|
||
- **Typ I (röd, slow oxidative, SO)** – uthållig, mycket mitokondrier, låg kraft.
|
||
- **Typ IIa (FOG)** – snabb, kombination av oxidativ och glykolytisk metabolism.
|
||
- **Typ IIb (FG)** – explosiv, glykolytisk, tröttnar snabbt.
|
||
- **Kontraktionstyper**:
|
||
- **Isometrisk** – statisk, ingen längdförändring
|
||
- **Koncentrisk** – förkortning
|
||
- **Excentrisk** – förlängning under belastning
|
||
|
||
### Anpassning och tillväxt
|
||
- **Hypertrofi** – ökad cellstorlek (vanligt vid träning).
|
||
- **Atrofi** – minskad cellstorlek (vid inaktivitet).
|
||
- **Satellitceller** – stamcellsliknande celler som bidrar till regeneration.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## [[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskelvävnad]]
|
||
|
||
### Mikroskopisk struktur
|
||
- Tvärstrierad muskelvävnad med **en central cellkärna per cell**.
|
||
- Celler är **förgrenade** och sammankopplade via **glansstrimmor (intercalated discs)**.
|
||
- Består av tre kontaktzoner:
|
||
- **Fascia adherens** – för mekanisk förankring av aktinfilament.
|
||
- **Desmosomer** – för strukturell stabilitet.
|
||
- **Gap junctions** – för elektrisk koppling mellan celler.
|
||
|
||
### Funktionella egenskaper
|
||
- Bildar ett **funktionellt syncytium** via elektrisk koppling.
|
||
- Spontan rytmisk kontraktion, styrd av retledningssystemet (SA-nod, AV-nod, His-bunt, Purkinjefibrer).
|
||
- **Myoendokrina celler** frisätter **ANF (atrial natriuretic factor)**.
|
||
|
||
### Hjärtväggens lager
|
||
- **Endocardium** – endotel + bindväv, närmast lumen.
|
||
- **Myocardium** – muskellagret.
|
||
- **Epicardium** – viscerala lagret av pericardium serosum, med mesotel.
|
||
- **Pericardium fibrosum + serosum** – yttre hjärtsäck.
|
||
|
||
### Regeneration och tillväxt
|
||
- Mycket begränsad regenerationsförmåga.
|
||
- Anpassning via **hypertrofi** (ökad cellstorlek).
|
||
- Skada leder till nekros och ärrvävnad (fibros).
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskulatur]]
|
||
|
||
### Mikroskopisk struktur
|
||
- Ej tvärstrierad.
|
||
- Spolformade celler med **en central cellkärna**.
|
||
- Cytoplasman innehåller **aktin** och **myosin** utan regelbunden ordning.
|
||
- Tätt kroppar (dense bodies) fungerar som förankringspunkter för aktinfilament.
|
||
- Celler sammanlänkade via **gap junctions** för synkron kontraktion.
|
||
|
||
### Omgivande vävnad
|
||
- Cellerna är omgivna av **basalmembran** och **retikulära fibrer**.
|
||
- Inga tydliga perimysium/endomysiumlager som i skelettmuskulatur.
|
||
|
||
### Innervering
|
||
- Autonom innervation: parasympatiska och sympatiska nervändar.
|
||
- **Boutons en passage**: svällningar längs nervfiber som frisätter transmittorsubstans till flera celler.
|
||
|
||
### Funktionella egenskaper
|
||
- Långsam, uthållig kontraktion.
|
||
- Reglerar lumen i kärl och organ.
|
||
- Kan kontrahera spontant eller hormonellt styrt.
|
||
|
||
### Regeneration och tillväxt
|
||
- Har hög regenerationsförmåga.
|
||
- Anpassning via **hypertrofi** och **hyperplasi** (ökning av cellantal).
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Jämförande tabell: Muskeltyper
|
||
|
||
| Egenskap | Skelettmuskel | Hjärtmuskel | Glatt muskel |
|
||
|-----------|---------------|--------------|---------------|
|
||
| Striering | Ja | Ja | Nej |
|
||
| Kärnor per cell | Många (perifera) | En (central) | En (central) |
|
||
| Cellform | Cylindrisk, lång | Förgrenad | Spolformad |
|
||
| Kontrolleras av | Somatiskt nervsystem | Autonomt, pacemaker | Autonomt, hormoner |
|
||
| Regeneration | Begränsad (satellitceller) | Minimal | God (hyperplasi, hypertrofi) |
|
||
| Typ av kontraktion | Snabb, viljestyrd | Rytmisk, ofrivillig | Långsam, uthållig |
|
||
| Förbindelser mellan celler | Ingen (endomysium) | Glansstrimmor | Gap junctions |
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Hjärtmuskulaturens retledningssystem (översikt)
|
||
|
||
- **Sinusknutan (SA-nod)**: initierar aktionspotentialen.
|
||
- **AV-knutan**: fördröjer impulsen.
|
||
- **His’ bunt**: leder signalen genom hjärtats bindvävsskelett.
|
||
- **Purkinjefibrer**: sprider signalen snabbt i ventriklarna.
|
||
- Dessa är modifierade hjärtmuskelceller med snabbare ledningsförmåga och glykogenrikt cytoplasma.
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Sammanfattning
|
||
|
||
- Muskelvävnad delas in i tre huvudtyper: skelett-, hjärt- och glatt muskulatur.
|
||
- Alla bygger på aktin–myosin-interaktion, men skiljer sig i organisation, styrning och kontraktionsmönster.
|
||
- Skelettmuskel är viljestyrd och tvärstrierad, hjärtmuskel är tvärstrierad men autonom, glatt muskulatur är icke-strierad och långsam.
|
||
- Regeneration sker främst genom hypertrofi; satellitceller har en viktig roll i skelettmuskel, medan glatt muskulatur kan dela sig.
|