6.1 KiB
6.1 KiB
Övergripande lärandemål
- Beskriva uppbyggnad, funktion, innervering, regeneration och tillväxt för de tre typerna av muskelvävnad: skelett-, hjärt- och glatt muskel.
- Känna till mikroskopiska strukturer och begrepp kopplade till muskelvävnad (enligt Ross & Pawlina, kapitel 11 och 13).
- Förstå skillnader mellan de tre muskeltypernas organisation, egenskaper och förekomst i kroppen.
Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel
Mikroskopisk struktur
- Tvärstrierad muskelvävnad.
- Anatomisk muskel består av flera fasciklar (muskelbuntar).
- Varje fascikel innehåller muskelceller/muskelfibrer, som är långa, multinukleära syncytier.
- Muskelfibrer innehåller myofibriller, som i sin tur består av myofilament:
- Aktin (tunt filament)
- Myosin (tjockt filament)
Cellkomponenter
- Basalmembran: omsluter varje muskelcell.
- Sarcolemma: cellmembran.
- Sarkoplasma: cytoplasma.
- Sarkoplasmatiskt retikel: specialiserat endoplasmatiskt retikel som lagrar kalcium.
- T-tubuli: invaginationer i membranet som leder aktionspotentialen in i cellen.
- Triader: två terminala cisternae + ett T-tubuli, viktigt för excitation-kontraktionskoppling.
Bindvävslager
- Epimysium: omger hela muskeln.
- Perimysium: omger varje fascikel.
- Endomysium: omger enskilda muskelfibrer.
Specialiserade strukturer
- Motorändplatta (neuromuskulär synaps) – där nervsignal aktiverar muskeln via acetylkolin.
- Muskelspole (muskelspindel) – sensorisk struktur för sträckreflex.
- Motor unit (motorisk enhet) – en motorisk nerv och alla muskelfibrer den innerverar.
Fiber- och kontraktionstyper
- Typ I (röd, slow oxidative, SO) – uthållig, mycket mitokondrier, låg kraft.
- Typ IIa (FOG) – snabb, kombination av oxidativ och glykolytisk metabolism.
- Typ IIb (FG) – explosiv, glykolytisk, tröttnar snabbt.
- Kontraktionstyper:
- Isometrisk – statisk, ingen längdförändring
- Koncentrisk – förkortning
- Excentrisk – förlängning under belastning
Anpassning och tillväxt
- Hypertrofi – ökad cellstorlek (vanligt vid träning).
- Atrofi – minskad cellstorlek (vid inaktivitet).
- Satellitceller – stamcellsliknande celler som bidrar till regeneration.
Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel
Mikroskopisk struktur
- Tvärstrierad muskelvävnad med en central cellkärna per cell.
- Celler är förgrenade och sammankopplade via glansstrimmor (intercalated discs).
- Består av tre kontaktzoner:
- Fascia adherens – för mekanisk förankring av aktinfilament.
- Desmosomer – för strukturell stabilitet.
- Gap junctions – för elektrisk koppling mellan celler.
Funktionella egenskaper
- Bildar ett funktionellt syncytium via elektrisk koppling.
- Spontan rytmisk kontraktion, styrd av retledningssystemet (SA-nod, AV-nod, His-bunt, Purkinjefibrer).
- Myoendokrina celler frisätter ANF (atrial natriuretic factor).
Hjärtväggens lager
- Endocardium – endotel + bindväv, närmast lumen.
- Myocardium – muskellagret.
- Epicardium – viscerala lagret av pericardium serosum, med mesotel.
- Pericardium fibrosum + serosum – yttre hjärtsäck.
Regeneration och tillväxt
- Mycket begränsad regenerationsförmåga.
- Anpassning via hypertrofi (ökad cellstorlek).
- Skada leder till nekros och ärrvävnad (fibros).
Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel
Mikroskopisk struktur
- Ej tvärstrierad.
- Spolformade celler med en central cellkärna.
- Cytoplasman innehåller aktin och myosin utan regelbunden ordning.
- Tätt kroppar (dense bodies) fungerar som förankringspunkter för aktinfilament.
- Celler sammanlänkade via gap junctions för synkron kontraktion.
Omgivande vävnad
- Cellerna är omgivna av basalmembran och retikulära fibrer.
- Inga tydliga perimysium/endomysiumlager som i skelettmuskulatur.
Innervering
- Autonom innervation: parasympatiska och sympatiska nervändar.
- Boutons en passage: svällningar längs nervfiber som frisätter transmittorsubstans till flera celler.
Funktionella egenskaper
- Långsam, uthållig kontraktion.
- Reglerar lumen i kärl och organ.
- Kan kontrahera spontant eller hormonellt styrt.
Regeneration och tillväxt
- Har hög regenerationsförmåga.
- Anpassning via hypertrofi och hyperplasi (ökning av cellantal).
Jämförande tabell: Muskeltyper
| Egenskap | Skelettmuskel | Hjärtmuskel | Glatt muskel |
|---|---|---|---|
| Striering | Ja | Ja | Nej |
| Kärnor per cell | Många (perifera) | En (central) | En (central) |
| Cellform | Cylindrisk, lång | Förgrenad | Spolformad |
| Kontrolleras av | Somatiskt nervsystem | Autonomt, pacemaker | Autonomt, hormoner |
| Regeneration | Begränsad (satellitceller) | Minimal | God (hyperplasi, hypertrofi) |
| Typ av kontraktion | Snabb, viljestyrd | Rytmisk, ofrivillig | Långsam, uthållig |
| Förbindelser mellan celler | Ingen (endomysium) | Glansstrimmor | Gap junctions |
Hjärtmuskulaturens retledningssystem (översikt)
- Sinusknutan (SA-nod): initierar aktionspotentialen.
- AV-knutan: fördröjer impulsen.
- His’ bunt: leder signalen genom hjärtats bindvävsskelett.
- Purkinjefibrer: sprider signalen snabbt i ventriklarna.
- Dessa är modifierade hjärtmuskelceller med snabbare ledningsförmåga och glykogenrikt cytoplasma.
Sammanfattning
- Muskelvävnad delas in i tre huvudtyper: skelett-, hjärt- och glatt muskulatur.
- Alla bygger på aktin–myosin-interaktion, men skiljer sig i organisation, styrning och kontraktionsmönster.
- Skelettmuskel är viljestyrd och tvärstrierad, hjärtmuskel är tvärstrierad men autonom, glatt muskulatur är icke-strierad och långsam.
- Regeneration sker främst genom hypertrofi; satellitceller har en viktig roll i skelettmuskel, medan glatt muskulatur kan dela sig.