1
0
Files
medical-notes/content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md
2025-10-13 19:52:36 +02:00

36 lines
5.1 KiB
Markdown
Raw Blame History

This file contains ambiguous Unicode characters
This file contains Unicode characters that might be confused with other characters. If you think that this is intentional, you can safely ignore this warning. Use the Escape button to reveal them.
## Kurslitteratur
- [16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290)
- [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290)
- [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
## Moment
### Del 1 Munhåla och accessoriska körtlar
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar struktur och funktion|spottkörtlar]].
- [[Histologi/Hud/Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
- [[Histologi/GI/Tonsiller struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
### Del 2 Digestionskanalens vägg
- [[Histologi/GI/GI-kanal histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
- [[Histologi/GI/Esofagus struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
- [[Histologi/GI/Magsäck histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
- [[Histologi/GI/GI-kanal histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]], [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lactealer]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
- [[Histologi/GI/Tjocktarm väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
### Del 3 Lever, gallvägar och pancreas
- [[Histologi/GI/Leverlobulus histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]], [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
- [[Histologi/GI/Gallblåsa struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
- [[Histologi/GI/Pankreas struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
## Mål
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Histologi/GI/Tonsiller struktur|tonsillernas histologi]].
- [[Histologi/GI/GI-kanal histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Histologi/GI/Esofagusmagsäck övergång|övergången esofagusventrikel]], [[Histologi/GI/Magsäck slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Histologi/GI/Tjocktarm väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Histologi/GI/Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Histologi/GI/Rektumanalkanal övergång|rektum/analkanal]].
- [[Histologi/GI/Tjocktarm funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
- [[Histologi/GI/Leverlobulus histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Histologi/GI/Lever flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Histologi/GI/Gallblåsa struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
- [[Histologi/GI/Pankreas struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Histologi/GI/Hormoner glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].