vault backup: 2025-11-30 11:23:27
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m21s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m21s
This commit is contained in:
@@ -1,3 +1,4 @@
|
|||||||
|
|
||||||
# LPG001 Biokemi med skannat papper – Kandidat 0036-OWN [oai_citation:0‡2024-12-20-0036-OWN.pdf](sediment://file_00000000a7dc720eaf50b352e8b3275f)
|
# LPG001 Biokemi med skannat papper – Kandidat 0036-OWN [oai_citation:0‡2024-12-20-0036-OWN.pdf](sediment://file_00000000a7dc720eaf50b352e8b3275f)
|
||||||
|
|
||||||
---
|
---
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två påståenden om vätebindningar är korrekta? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och D
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två påståenden om kromatin är korrekta? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och D
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två påståenden om RNA-splicing är korrekta? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och C
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Aminoacyl-tRNA synthetases have an activation site and an editing site. Account
|
|||||||
**Answer**
|
**Answer**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
The activation site of the Aminoacyl-tRNA synthetase is responsible for adding an amino acid to the tRNA that carries the right anticodon. The binding of the amino acid and tRNA is then controlled by the editing site. If the wrong amino acid is added, the binding between the amino acid and tRNA is cleaved, and a new amino acid gets added by the activation site to the tRNA.
|
The activation site is where the binding of an aminoacid to the 3´amino acid pocket in tRNA happens. The enzym catalyzes the reaction between these two to create an "esterbindning" between the CCA in tRNA's amino acid seat/pocket to the C in the aminoacid. More specfically, it is adenine that directly binds to the tRNA. The aminoacyl-tRNA is then moved to the editing site where it gets checked that the right aminoacid has bound to the tRNA to see if its anticodons are compatible with the mRNAs codons. Ord: 88 Totalpoäng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -16,9 +16,9 @@ C) Vad driver transporten?
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
a) Uniport
|
A) ATPaser, specifikt ABCaset. Exempel på aktiv transport.
|
||||||
b) Cellmembranet
|
B) Ligger på cellmembranet, transporterar substrat från cytoplasman till ECM.
|
||||||
c) ATP
|
C) ATP hydrolys --> fosfoanhydridbindningar bryts --> energi frigörs, det sker konformationsändringar som växlar mellan att proteinet öppnar mot cytoplasman respektive ECM. Ord: 40 Totalpoäng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,8 +12,9 @@ Perifera membranproteiner kan vara bundna till cellmembranet på flera olika sä
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
Genom GPI-ankare
|
1. Kan binda mha adhesions molekyler, ex integriner som binder via komponenter i ECM (ex kollagen).
|
||||||
Genom glykolipider
|
2. GPI ankare. Kan frisättas när som helst vid behov, då den binder perifert till nervcellernas cellmembran.
|
||||||
|
3. Kan binda till delen av membranproteiner som finns utanför cellmembranet. Exempelvis har alfa helixar en del av sig utanför cellmembranet, kan binda till cellmembranet genom den.
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,7 +12,15 @@ Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingår och hur kan man an
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
|
Elev 1 - 2 av 4 poäng
|
||||||
Entalpi är skillnaden mellan produkternas och reaktanternas energi i en reaktion. Om entalpivärdet är positivt, innebär det att reaktionen kommer kräva energitillförsel, då produkterna kommer ha högre energi än reaktanterna. Om entalpivärdet är negativt innebär det att reaktionen kan ske spontant då det frigörs energi och det är därmed fördelaktig.
|
Entalpi är skillnaden mellan produkternas och reaktanternas energi i en reaktion. Om entalpivärdet är positivt, innebär det att reaktionen kommer kräva energitillförsel, då produkterna kommer ha högre energi än reaktanterna. Om entalpivärdet är negativt innebär det att reaktionen kan ske spontant då det frigörs energi och det är därmed fördelaktig.
|
||||||
|
Elev 2 - 2 av 4 poäng
|
||||||
|
Entalpi är värme energi, betecknas H. En reaktion mellan x och y, där y har högre entalpi än x är ofördelaktig eller har positiv deltaG för man går från att ha lite energi till att ha mer, vilket innebär att energiförändringen (E2-E1) är negativ --> alltså behöver energi tillföras för att reaktionen ska ske. Om reaktionen skulle vara spontant istället så behöver entalpin hos y vara lägre än X --> deltaG < 0. H = S - T x deltaG
|
||||||
|
AI-rättning:
|
||||||
|
- Den _riktiga definitionen_: **H = U + pV**.
|
||||||
|
- ΔH = värmeutbyte vid _konstant tryck_.
|
||||||
|
- ΔH **ensamt** räcker inte för spontanitet → måste kopplas till **ΔG = ΔH − TΔS**.
|
||||||
|
- **Entropi och temperatur** som avgörande delar av bedömningen.
|
||||||
|
- Biokemisk kontext: bindningsstyrka, värmeutbyte, och hur ΔH vägs mot ΔS för att avgöra om en reaktion går åt rätt håll.
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Fördelen med att mäta den initiala hastigheten V i början av en reaktion är
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och B
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två av nedanstående påstående stämmer för proteinveckning? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och C
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,8 +12,8 @@ Enzymer har ofta en katalytisk klyfta där den katalyserade reaktionen sker. Red
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
Den katalytiska klyftan har både liten storlek och en hydrofob miljö.
|
1. Unik kemisk miljö där den specifika reaktionen som enzymet katalyserar kan ske utan störningar från omgivningen då katalytiska klyftan isoleras från omgivande miljö. Då kan ex hydrofoba molekyler reagera utan att behöver aggregeras eller påverkas av hydrofob effekt.
|
||||||
Den lilla storleken är fördelaktig då denna ger den katalytiska klyftan en hög selektivitet. Den hydrofoba miljön utesluter vatten så det inte kan påverka katalysreaktionen.
|
2. Vatten kan trängas ut så attt den inte stör eller står i väg när substratet kommer och binder till enzymet.
|
||||||
|
3. (Extra: katalytiska klyftan är specifikt för en substrat)
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -1,3 +1,24 @@
|
|||||||
|
|
||||||
|
| Uppgift | Status | Poäng | Max | Frågetyp |
|
||||||
|
| ------- | ----------- | ----- | --- | -------------- |
|
||||||
|
| 1 | Delvis rätt | 0/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
|
| 2 | Delvis rätt | 0/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
|
| 3 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 7 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 8 | Besvarad | 2/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 10 | Delvis rätt | 0/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
|
| 12 | Delvis rätt | 0/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
|
| 14 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 16 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 17 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 18 | Besvarad | 2/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 20 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 23 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 24 | Besvarad | 3.5/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 26 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 28 | Besvarad | 1.5/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 30 | Delvis rätt | 0/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
|
| 33 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
# LPG001 Biokemi med skannat papper – Omtentamen
|
# LPG001 Biokemi med skannat papper – Omtentamen
|
||||||
*Kandidat 0035-UTD* [oai_citation:0‡2025-02-01-0035-UTD.pdf](sediment://file_000000008ffc720eb3a0fb39aad4b892)
|
*Kandidat 0035-UTD* [oai_citation:0‡2025-02-01-0035-UTD.pdf](sediment://file_000000008ffc720eb3a0fb39aad4b892)
|
||||||
|
|
||||||
|
|||||||
@@ -0,0 +1,14 @@
|
|||||||
|
|
||||||
|
| Uppgift | Status | Poäng | Max | Frågetyp |
|
||||||
|
| ------- | ----------- | ----- | --- | -------------- |
|
||||||
|
| 5 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 6 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 7 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 11 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 15 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 18 | Besvarad | 2/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 19 | Delvis rätt | 0/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
|
| 23 | Besvarad | 3/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 26 | Besvarad | 1/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 28 | Besvarad | 3.5/4 | 4 | Essä |
|
||||||
|
| 29 | Delvis rätt | 2/2 | 2 | Flersvarsfråga |
|
||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två av nedanstående molekyler innehåller delar från en B-vitamin? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
C och D
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två av nedanstående påståenden stämmer för glykolysen? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
B och C
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,9 +12,15 @@ Redogör för hur glukosmetabolismen regleras på hormonell nivå. (4p) Max 150
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
|
Elev 1 - 3 av 4 poäng
|
||||||
Glukagon aktiverar glukoneogenesen, det vill säga återbildning av glukos. Detta då glukagon aktiverar cAMP som fosforylerar PKA. PKA, i sin tur, fosforylerar Fosfofruktokinas 2 (PFK2) /fruktos-2,6-bisfosfatas (FBPase-2). Vid fosforylering kommer PFK2-delen att hämmas, samtidigt som FBPase-2-delen aktiveras. När FBPase-2 är aktivt, kommer fruktos-2,6-bisfosfat att brytas ner. Då fruktos-2,6-bisfosfat är en allosterisk regluator som aktiverar fosfofruktokinas 1 i glykolysen, kommer glykolysen att hämmas då f-2,6-bp kommer att brytas ned.
|
Glukagon aktiverar glukoneogenesen, det vill säga återbildning av glukos. Detta då glukagon aktiverar cAMP som fosforylerar PKA. PKA, i sin tur, fosforylerar Fosfofruktokinas 2 (PFK2) /fruktos-2,6-bisfosfatas (FBPase-2). Vid fosforylering kommer PFK2-delen att hämmas, samtidigt som FBPase-2-delen aktiveras. När FBPase-2 är aktivt, kommer fruktos-2,6-bisfosfat att brytas ner. Då fruktos-2,6-bisfosfat är en allosterisk regluator som aktiverar fosfofruktokinas 1 i glykolysen, kommer glykolysen att hämmas då f-2,6-bp kommer att brytas ned.
|
||||||
Om insulin är dominerande, kommer det däremot signalera defosforylering som medför att PFK2 blir aktivt och bilda fruktos-2,6-bisfosfat som kan stimulera glykolysen.
|
Om insulin är dominerande, kommer det däremot signalera defosforylering som medför att PFK2 blir aktivt och bilda fruktos-2,6-bisfosfat som kan stimulera glykolysen.
|
||||||
(Sen tror jag också att även glukokinas i levern regleras hormonellt där insulin aktiverar och glukagon hämmar)
|
(Sen tror jag också att även glukokinas i levern regleras hormonellt där insulin aktiverar och glukagon hämmar)
|
||||||
|
Elev 2 - 3 av 4 poäng
|
||||||
|
Insulin: Frisätts när glukos nivåer i blodet höjs. Insulin stimulerar enzymer i glykolysen, mycket glukos --> den behöver metaboliseras och användas till ATP produktion. Insulin hämmar enzymer i glukoneogenesen såsom fruktos-1,6-bisfosfatas. Den gör detta genom att aktivera PKA som i sin tur aktiverar fosfofruktokinas-2, enzym som fosforylerar fruktos-6-fosfat för att omvandlas till fruktos-2,6-bisfosfat. Fruktos-2,6-bisfosfat stimulerar glykolysen och hämmar glukoneogenesen, som jag nämnt innan så inhiberar den fruktos- 1,6-fosfatas. Fosfofruktokinas-1 stimuleras av insulin för att omvandla fruktos-6-fosfat till fruktos-1,6-bisfosfat. Glukagon: Frisätts när glukos nivåer i blodet är låga. Den har motsatt effekt till insulin, den stimulerar glukoneogenesen och hämmar glykolysen. Glukagon verkar mest på levern och stimulerar enzymer i som pyruvatkarboxykinasdehydrogenas som är en del av glukoneogenesen. Adrenalin verkar likt glukagon men mer på skelettmuskulatur. All hormonell reglering sker genom att hormonet binder till 7TM receptorer på cellmembranet --> ATP--> cAMP --> aktivt/inaktivt PKA beroende på om enzymet behöver fosforyleras eller defosforyleras.
|
||||||
|
AI-rättning:
|
||||||
|
- Att insulin/glukagon reglerar _både_ glykolys, glukoneogenes _och_ glykogenmetabolism.
|
||||||
|
- Att insulin verkar via **defosforylering** och glukagon via **fosforylering** – kopplat till flera enzym, inte bara PFK-2.
|
||||||
|
- Att adrenalin har en tydlig roll i muskel.
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,8 +12,7 @@ Hur skiljer sig glykogenets huvudsakliga funktion i levern från dess funktion i
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
Glykogenet i levern utnyttjas för att reglera blodglukosnivån mellan måltider, medan i skelettmusklerna fungerar det som energilager för själva muskeln.
|
Glykogen i levern används för att upprätthålla stabilt blodsocker. Glykogen i muskler används till ATP eftersom den saknar glukos-6-fosfatas. Glukos bryts som glukos-1-fosfat från glykogen och omvandlas sedan till glukos-6-fosfat(fosfoglukomutas). I levern finns enzymet glukos-6-fosfatas som omvandlar glukos-6-fosfat till glukos men i skelettmuskler metaboliseras glukos-6-fosfat vidare i glykolysen för ATP-produktion.
|
||||||
Detta då levern har enzymet glukos-6-fosfatas som kan defosforylera glukos-6-fosfat till glukos, medan skelettmusklerna saknar det enzymet.
|
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -11,11 +11,19 @@ Beskriv hur acetyl-CoA karboxylas regleras. (4p)
|
|||||||
|
|
||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
Elev 1 - 1 av 4
|
||||||
Insulin stimulerar enzymet medan glukagon hämmar.
|
Insulin stimulerar enzymet medan glukagon hämmar.
|
||||||
Enzymet är aktivt i dess defosforylerade form, och insulin stimulerar defosforylering.
|
Enzymet är aktivt i dess defosforylerade form, och insulin stimulerar defosforylering.
|
||||||
Acetyl-CoA-karboxylas fosforyleras när glukagon är dominerande, och därmed hämmas enzymet av glukagon.
|
Acetyl-CoA-karboxylas fosforyleras när glukagon är dominerande, och därmed hämmas enzymet av glukagon.
|
||||||
Feedforwardreglering av pyruvat där höga mängder pyruvat hämmar och låga mängder stimulerar.
|
Feedforwardreglering av pyruvat där höga mängder pyruvat hämmar och låga mängder stimulerar.
|
||||||
|
Elev 2 - 1 av 4
|
||||||
|
Acetyl-CoA karboxylas stimuleras av insulin och hämmas av glukagon. Den regleras även av energikvoten där ATP stimulerar och ADP/AMP hämmar.
|
||||||
|
AI-rättning
|
||||||
|
- **Citrat** aktiverar (allosteriskt + polymerisering)
|
||||||
|
- **Palmitoyl-CoA** hämmar (feedback + depolymerisering)
|
||||||
|
- **AMPK** fosforylerar och inaktiverar → energikontroll
|
||||||
|
- **Polymeriseringstillståndet** styr enzymets aktivitet
|
||||||
|
- (Insulin/glukagon ska nämnas, men räcker inte ens nära för 4p)
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -11,15 +11,18 @@ Rangordna nedanstående komponenter i andningskedjan från lägst till högst re
|
|||||||
|
|
||||||
Börja med lägst redoxpotential:
|
Börja med lägst redoxpotential:
|
||||||
|
|
||||||
|
- cytokrom c
|
||||||
|
- FADH₂
|
||||||
|
- NADH
|
||||||
|
- O₂
|
||||||
|
|
||||||
|
**Svar**
|
||||||
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
- A: NADH
|
- A: NADH
|
||||||
- B: FADH₂
|
- B: FADH₂
|
||||||
- C: cytokrom c
|
- C: cytokrom c
|
||||||
- D: O₂
|
- D: O₂
|
||||||
|
|
||||||
**Svar**
|
|
||||||
```spoiler-block
|
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; dra-och-släpp)*
|
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,8 +12,17 @@ Redogör för ett skäl till att man inte kan säga exakt hur många protoner so
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
Det beror på mängden syre som är tillgängligt, då ATP-syntes sker genom oxidativ fosforylering vilket kräver syre.
|
3.5 av 4 poäng
|
||||||
H⁺ kommer att interagera med aminosyrorna i C-subenheterna vilket medför en konformationsändring i gamma-stjälken som håller ihop F₁ och F₀. Stjälken kommer att rotera och släppa igenom H⁺.
|
C-ringen är bunden till ATP-syntasets matrix del via en gamma stjälk. Inre delen består av 6 subenheter, 3 beta och 3 alfa. Det är beta subenheterna som sköter produktion av ATP då de har 3 konformationer, loose(tar emot ADP+pi), tense (bildar ATP) och open (ATP lämnar). När en proton binder till c-subenhet neutraliserar det en negativladdad aa --> c ringen roterar - -> gamma-stjälken + b-subenheter roterar-->ATP-produktion. -Svårt att säga exakt atntal H+ eftersom frikopplare utjämnar gradienten utan att tillverka ATP. Ord: 80 Totalpoäng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen
|
||||||
|
AI-rättning
|
||||||
|
### **1. Det korrekta skälet: antalet c-subenheter varierar mellan arter**
|
||||||
|
- C-ringen i ATP-syntas har **olika antal c-subenheter** (t.ex. 8–15).
|
||||||
|
- Varje subenhet kräver **1 H⁺ per 360° rotation**.
|
||||||
|
- Därför varierar H⁺/ATP mellan organismer.
|
||||||
|
Det är detta examinatorerna är ute efter.
|
||||||
|
|
||||||
|
### **2. Övriga faktorer som påverkar (godkända som komplettering):**
|
||||||
|
- Protonläckage (inkl. UCP/frikopplare).
|
||||||
|
- Energiåtgång för fosfattransport och ADP/ATP-translokas.
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två av följande påståenden relaterade till ureacykeln är korrekta? (2
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
B och C
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två av följande påståenden relaterade till aminosyrametabolism är kor
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och D
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -12,8 +12,9 @@ Beskriv två huvudsakliga och principiellt olika sätt, på vilka cellen reglera
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
Kolesterolhalten intracellulärt kan regleras genom bl.a. intag från ECM om kolesterolhalten är låg, eller utsläpp till ECM om kolesterolhalten är hög intracellulärt.
|
1. Man kan reglera transkriptionen av HMG-CoA reduktas för det är en irreversibel steg i kolesterol syntesen. Om mängden kolesterol ökar så kommer kolesterol binda till scap protein. Denna förhindrar SERBP transkriptionsfaktorn i ER från att transporteras till golgi där den kan binda till en sekvens SRE-1 och transkribera genen för HMG-CoA reduktas. Då kommer mängden HMG-CoA reduktas minska --> mindre kolesterol syntetiseras. Om det är låg kolesterol däremot så kommer insig proteiner vid ER binda till scap så att den inte blockerar SERBP transkriptionsfaktorn från att gå och binda till SRE-1 och starta transkription.
|
||||||
Kolesterol kan även förestras.
|
2. Då kolesterol lagras i kolesterolestrat så kommer cellen att bryta loss fettsyran när den har behov för kolesterol. Kolesterolestrarna transporteras först mha lipoproteiner till cellen för att där inne bryta sig loss och bilda fri kolesterol.
|
||||||
|
3. (extra) Man kan reglerar kolesterol syntes translationellt genom att låta proteiner binda till mRNA under translation för att inhibera den vid höga kolesterolhalter. Kolesterol kan även binda in sig mellan DNA och mRNA för att störa replikation/translation --> inget kolesterol.
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -18,7 +18,7 @@ Vilka två av följande påståenden är korrekta? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och B
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
@@ -16,10 +16,29 @@ Du gör forskar-ST inom infektionsmedicin och studerar hur Helicobacter pylori b
|
|||||||
|
|
||||||
*Ritning:* På ritningen (sida 11) visas ett cellmembran med glykolipider: hydrofila huvuden utåt, hydofoba fettsyrasvansar i membranet och en kolhydrat kopplad via glycerol (kommentar: ”kan också vara sfingosin”).
|
*Ritning:* På ritningen (sida 11) visas ett cellmembran med glykolipider: hydrofila huvuden utåt, hydofoba fettsyrasvansar i membranet och en kolhydrat kopplad via glycerol (kommentar: ”kan också vara sfingosin”).
|
||||||
|
|
||||||
![[Pasted image 20251129235900.png]]
|
|
||||||
|
|
||||||
*Lärarens kommentar:* Det absolut vanligaste är att glykolipider har sfingosin som bas och inte glycerol, och när man säger glykolipid utan att specificera mer så menar man nästan alltid de med sfingosin som bas.
|
*Lärarens kommentar:* Det absolut vanligaste är att glykolipider har sfingosin som bas och inte glycerol, och när man säger glykolipid utan att specificera mer så menar man nästan alltid de med sfingosin som bas.
|
||||||
|
|
||||||
Ord (textsvar): 1
|
Ord (textsvar): 1
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
![[Pasted image 20251129235900.png]]
|
||||||
@@ -12,7 +12,24 @@ Glukos lagras hos människan i form av glykogen. Hos växter lagras glukos som s
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
Båda är långa kedjor av kolhydrater. Skillnaden är dock att glykogen består av förgrenade kedjor där vi har 1,4-glykosidbindningar mellan linjära delar, och 1,6-glykosidbindningar mellan förgreningar. Stärkelse är en enda linjär kedja som inte förgrenas.
|
Elev 1 - 3 av 4 poäng:
|
||||||
|
Båda är långa kedjor av kolhydrater. Skillnaden är dock att glykogen består av förgrenade kedjor där vi har 1,4-glykosidbindningar mellan linjära delar, och 1,6-glykosidbindningar mellan förgreningar. Stärkelse är en enda linjär kedja som inte förgrenas.
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
Elev 2 - 3 av 4 poäng
|
||||||
|
Stärkelse i växter bildas av fotosyntes, utav koldioxid och vatten där solenergin utnyttjas för att skapa bindningar mellan dessa molekyler, då får vi bl.a glukos. Det glukos som tillverkas i växter av fotosyntes är samma glukos vi äter och bryter dess bindningar för energi. Att glukos lagras som glykogen hos oss är för att glukos är för osmotiskt aktiv för att lagras som den är. Men stärkelse lagras inte för växternas skull, utan det är ett sätt att omvandla koldioxid som vi andas ut till syrgas, annars skulle syrgas i atmosfären ha tagit slut.
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
AI-rättning:
|
||||||
|
Kort sammanfattning av vad som typiskt ger full poäng:
|
||||||
|
- Likhet: båda består av α-D-glukos.
|
||||||
|
- Likhet: båda använder α-1,4- och α-1,6-bindningar.
|
||||||
|
- Skillnad: stärkelse = amylose (linjär) + amylopektin (lätt förgrenad).
|
||||||
|
- Skillnad: glykogen = mycket mer förgrenat.
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
OBS bara 3 av 4 poäng i båda svaren
|
||||||
|
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -10,7 +10,6 @@ Nukleotider är de byggstenar som bygger upp både DNA och RNA. Vilken kemisk gr
|
|||||||
|
|
||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
I ribonukleotider finns en OH-grupp på 2'-kolet, vilket inte finns på deoxyribonukleotider då dessa inte är bundna till något på 2'-kolet.
|
Hos ribonukleotider finns en OH-grupp i 2´positioinen medan det i DNA finns H. Detta beror på att enzymet ribonukleotidreduktas ersätter OH gruppen i RNA med H för att omvandla ribos till deoxyribos. RNA: Ribos har OH på kol nr 2. DNA: Deoxyribos har H på kol nr 2.
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 4
|
Totalpoäng: 4
|
||||||
|
|||||||
@@ -17,7 +17,7 @@ Vilka två påståenden om eukaryot DNA-replikation är korrekta? (2p)
|
|||||||
**Svar**
|
**Svar**
|
||||||
```spoiler-block
|
```spoiler-block
|
||||||
|
|
||||||
*(svar markerat i tentamen; flersvarsfråga)*
|
A och B
|
||||||
|
|
||||||
```
|
```
|
||||||
Totalpoäng: 2
|
Totalpoäng: 2
|
||||||
|
|||||||
1611
content/Biokemi/Gamla tentor/2025-02-01/all.md
Normal file
1611
content/Biokemi/Gamla tentor/2025-02-01/all.md
Normal file
File diff suppressed because it is too large
Load Diff
BIN
content/attachments/Pasted image 20251130105827.png
Normal file
BIN
content/attachments/Pasted image 20251130105827.png
Normal file
Binary file not shown.
|
After Width: | Height: | Size: 306 KiB |
Reference in New Issue
Block a user