vault backup: 2026-01-21 19:33:03

content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Farmakologiska receptorer.md

@@ -0,0 +1,284 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Farmakologiska receptorer
+block: 1
+---
+
+# Farmakologiska receptorer
+
+Farmakologiska receptorer
+- ​ Översikt
+  - 
+Receptorer är mottagarstrukutrer (av protein) som binder in ligander,
+även kallas “first messengers” (samlingsnamn för många olika typer av
+substanser). Vissa receptorer för vidare information IC via second
+messenger.
+  - 
+Det finns två typer av receptorer, cellmembranbundna och
+intracellulära
+  - 
+Receptorer kan integreras med varandra (oberoende av typ), t,ex slå sig
+samman (t.ex ryanodinreceptor-kanal + DHP i muskelcellens SR).
+
+- ​ Cellmembranbundna receptorer
+  - 
+Förankrade i cellmembranet – oftast rörliga
+  - 
+Metabotropa receptorer
+- ​ Påverkar cellaktiviteten via signalerings-kaskad
+- ​ T.ex G-proteinkopplade receptor
+  - 
+Har extracellulär domän
+  - 
+Ligand binder till receptorens extracellulära
+domän → receptorn ändrar konformation →
+G-proteinet aktiveras genom att byta GDP mot
+GTP → aktiverat G-protein startar en
+signaleringskaskad i cellen → GTP
+hydrolyseras tillbaka till GDP → signalen
+avslutas.
+  - 
+Jonotrop receptor – ligandstyrd jonkanal
+- ​ Receptor som också är en jonkanal!
+- ​ Ligandbindning inducerar konformationsändring där
+jonotrop receptorn öppnar upp jonkanalen
+- ​ T.ex GABAA
+→ 2st GABA binder in → Cl-kanal öppnas → Cl
+strömmar passivt in → desensitiseras → stängs
+  - 
+Gemensamt: Liganden binder till EC domän som inducerar
+konformationsändringar och aktiverar receptorn.
+
+- ​ Intracellulära receptorer
+  - 
+Dessa receptorer finns i insidan av cellen och liganden måste drf
+transporteras in (oftast är liganden fettlöslig→diffusion över membran)
+  - 
+Receptorerna är oftast bundna till inhibitoriska proteiner när de är
+inaktiva. När liganden binder in → inhibotirska proteiner lossnar.
+
+
+
+
+![[image-8f7eb9f9c8f5.png]]
+
+
+![[image-8df4692b737b.png]]
+
+
+![[image-851349e73995.png]]
+
+  - 
+Två aktiva proteiner smälter samman → bildar dimer (dimeriseras) →
+transporteras till cellkärnan och påverkar genuttryck
+(transkriptionsfaktorer)
+  - 
+IC receptorers effekt är långvariga men tar längre tid, eftersom
+genuttryck → proteinsyntesen påverkas vilka är tidskrävande processer.
+
+- ​ Skillnader mellan membranbundna/IC receptor
+  - 
+Plats: På utsidan av membranet resp. intracellulärt.
+  - 
+Ligand: Stannar på utsidan resp. transporteras till cellkärnan.
++​ Olika typer av ligander (oftast hydrofila resp. hydrofoba)
+  - 
+Tar kort tid att få effekter resp. lång tid.
+  - 
+Effekt: Oftast kortvarig resp. långvarig
+Frågor
+1.​ Hur fungerar intracellulära receptorer?
+Farmakologiska receptorer
+- ​ Receptorn oftast återvänder till utgångsläget efter väldigt kort period.
+- ​ Liganderna oftast är reversibla, men få ligander är irreversibla (ovanliga).
+  - 
+Key-and-Lock: Nyckel (ligand) och nyckelhål (receptor)
+- ​ Vid ligand-receptor interaktion uppstår olika kemiska bindningar.
+  - 
+Bindningar som väte-, van der Waals, hydrofoba krafter mfl. verkar
+tillsammans och är bakom bindningsstyrkan mellan ligand o receptor.
+  - 
+Receptorer har en ficka med specifika aa som kan orsaka olika typer av
+kemiska interaktioner.
+  - 
+Liganden måste ha en passande struktur och kemisk uppbyggnad för
+att kunna “falla ner i receptorn” och få relativt god bindningsstyrka.
+- ​ Lika löser lika: polära binder polära, opolära binder opolära.
+  - 
+Med lämplig passform och kemiska egenskaper induceras
+konformationsändring i receptorn.
+
+- ​ G-proteinkopplat receptorer
+  - 
+Finns stor affinitet mellan liganden och receptor (ligand “sugs” in).
+  - 
+Ligand binder in → konformationsändring i receptor → (receptor
+fungerar som GEF, byter ut GDP mot GTP i G-proteinet) → G-proteinet
+ändrar form, a-subenheten lossnar → a-subenheten påverkar
+målproteiner såsom spänningskänsliga kanaler.
+  - 
+Så aktiveras G-proteinkopplade receptorer, såsom GABAB
+  - 
+När GTP hydrolyseras återgår G-protein till inaktivt tillstånd.
+- ​ Väldigt många olika system i kroppen utnyttjar receptorer
+  - 
+Neurotransmission
+
+
+
+
+![[image-f9b172a930e9.png]]
+
+- ​ Aktionspotential → Vesiklar med ligander frisätts till
+målreceptor, t.ex till muskler
+- ​ Elektriska signaler överförs till kemiska.
+  - 
+Endokrina systemet
+- ​ Endokrina körtlar frisätter hormoner i blodet → hittar slutligen
+målreceptor.
+  - 
+Immunsystemet
+- ​ Aktivering av receptorer på immunceller är grunden till att
+utlösa immunsvar.
+Farmakologi
+- ​ Receptorer är därför måltavla inom farmakologi.
+- ​ Många läkemedel verkar genom att påverka receptorer, hämma/aktiver
+  - 
+Smärt, diabetes, hypertoni osv
+
+- ​ Agonister – ligander som binder och stimulerar/aktiverar receptorn
+  - 
+Har förmåga att påverka receptorn → svar induceras
+  - 
+Endogena (från kroppen) substanser som binder receptorer är agonister
+- ​ ACh, GABA, glutamat, kortisol, serotonin osv.
+- ​ Endogen substans namnger ofta receptorn, men inte alltid
+  - 
+En agonist kan aktivera receptor som i sin tur hämmar mottagarcellen.
+  - 
+En typ av receptor kan finnas i många olika typer av celler
+- ​ En agonist kan därmed ge många olika effekter.
+- ​ Farmakologisk utmaning → biverkningar
+  - 
+Receptorer har oftast olika subtyper.
+
+- ​ Agonistens svar kan moduleras via substanser/joner
+  - 
+Många receptorer oftast har flera olika bindningsställen.
+  - 
+Om specifika substanser binder tsm med agonisten påverkas
+agonistens svar → hämmas eller stimuleras.
+  - 
+Vissa receptorer kan reagera på olika endogena agonister
+  - 
+Vissa receptorer är både ligand- och
+spänningsstyrda, t.ex NMDA:
+- ​ Huvudtransmittorn: glutamat
+- ​ Co-agonist: Glycin eller D-serin (måste
+binda för kanalöppning).
+- ​ Spänningsberoende: Depolarisering
+krävs för kanalöppning
+
+
+
+
+![[image-1ad59cc78610.png]]
+
+- ​ Modulerande substanser: Flera endogena och exogena ämnen
+påverkar receptorn, t.ex alkohol och ketamin (hämmar).
+Frågor
+1.​ Varför är receptorer viktiga inom farmakologi? Varför kan receptorer orsaka
+farmakologisk utmaning? Vad är agonister?
+2.​ Hur moduleras agonisten? Ge exempel.
+Dos-responskurva
+- ​ Ett sätt att illustrera relationen mellan effekten när en viss agonist binder till
+receptor, en enskild effekt från interaktionen studeras.
+  - 
+Kan ske i vitro, försöksdjur, människa
+- ​ Effekten mäts ständigt i olika punkter av dos/blodkoncentration.
+  - 
+Inga tidspunkter!
+- ​ Eventuellt uppnås ett fysiologiskt tak trots att receptorerna oftast ej är mättade
+  - 
+Detta beror på fysiologiska begränsningar (såsom maxpuls).
+  - 
+Celler kommer att uppnå maximal respons/effekt med
+aktivering av bara ett fåtal receptorer, inte alla.
+- ​ T.ex perifer fatigue i muskler. Trots hög [ACh] EC och
+tillgängliga AChR kontraheras muskelfibern inte ej pga
+hög [Pi] IC → en skyddsmekanism mot
+överansträngning.
+  - 
+Vid denna punkt ger ökad dosering inte ökad respons.
+
+- ​ Affiniteten mellan liganden och receptorn samt dosen är avgörande för hur
+mycket ligand som binds till receptorer → avgörande för effekt.
+  - 
+Ligand med högre affinitet binder mer än ligand mer lägre affinitet.
+  - 
+Ju mer ligander som tillsätts desto mer ligand-receptorkomplex.
+  - 
+Sigmoidal kurva (dos på logartmisk x-axel)
+
+- ​ Emax = maximal effekt
+  - 
+S.k efficacy
+  - 
+Ju brantare kurvan är desto mer effekt
+
+- ​ Potens är mått agonistens tillslagskraft
+  - 
+Måtten man utgår från oftast är EC50
+- ​ Effekten när koncentrationen ger 50 % av
+maximal effekt.
+  - 
+Ju lägre EC50 desto större potens och vice versa
+
+
+
+
+![[image-eeb7424b163d.png]]
+
+
+![[image-eabe17a3fa33.png]]
+
+
+![[image-ae48d5faa2b7.png]]
+
+- ​ Låg EC50 → låga doser krävs för att nå 50% av Emax (efficacy) →
+kurvan ligger åt vänster. Motsatsen gäller för låg potens.
+  - 
+På bilden syns olika agonister med samma efficacy, dock varierar deras
+potens, där A har högst potens.
+
+- ​ Agonister som läkemedel
+  - 
+Många läkemedel är agonister som specifikt stimulerar en receptor
+eller en grupp av receptorer.
+  - 
+Eftersom olika receptorer har olika affinitet för agonister bör läkemedlet
+doseras så att endast de önskade receptorerna aktiveras.
+- ​ Hög dosering kan orsaka att oönskade receptorer stimuleras.
+
+- ​ Antagonister
+  - 
+Substanser som binder receptorer och förhindrar aktivering av
+receptorn genom att (oftast) reversibelt binda in till samma
+bindningsställe som agonisten kan binda till.
+  - 
+Antagonister kan ha hög affinitet men inducerar ingen
+konformationsändring i receptorn → ingen effekt.
+  - 
+Många läkemedel är antagonister
+- ​ Minskar effekten av en agonist (potensen minskar)
+  - 
+T.ex vid överdosering av morfin → morfin-receptorer kan inhiberas av
+antagonister som “tävlar” med agonisten om bindningsplatser.
+  - 
+Ingen dos-responskurva pga ingen effekt.
+Frågor
+1.​ Varför ritas dos-responskurvan, vilka variabler (x,y) visas i kurvan?
+2.​ Be exempel på fysiologiskt tak.
+3.​ Vad är efficacy respektive potens?
+
+

content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Hjärnans utveckling.md

@@ -0,0 +1,162 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Hjärnans utveckling
+block: 1
+---
+
+# Hjärnans utveckling
+
+Hjärnans utveckling
+- ​ Nervsystemet i fostertiden växer via proliferation, celldelning på ett
+förutbestämt sätt
+  - 
+Första neruogenes vid v.8 → v.20
+  - 
+Sedan börjar astrocytgenes (v. 20), sedan oligodendrocytgenes
+  - 
+Mikroglian kommer från ett annat ursprung.
+  - 
+Nervsystemet producerar överskott på neuroner (max antal vid hälften
+av graviditeten) → överskottet dör via apoptos
+  - 
+Nervceller som man har några år efter födseln är samma hela livet,
+förutom neurogenes vid hippocampus och subventrikulära zonen.
+- ​ Differentiation
+  - 
+Olika nervceller differentierar på olika sätt under en längre period och
+antar sina fenotyper (egenskaper)
+  - 
+Jonkanaler, kofaktorer mm. utrrycks.
+- ​ Migration
+  - 
+Hjärnan börjar som ett rör
+  - 
+Neuroner måste migrera in till korrekt plats i det växande
+nervsystemet, annars kan fel i nervsystemet uppstå.
+  - 
+Neuroner migrerar mha radialglia, celler som har långa utskott från
+insidan till utsidan av röret som neuroner utnyttjar för migration.
+- ​ Neurit-tillväxt
+  - 
+Utskott som växer i omogna neuroner som ska bli dendriter/axoner.
+  - 
+Axoner måste nå korrekt plats i nervsystemet/kroppen.
+  - 
+Axoner vägleds mha molekylära adresslappar som repallerar eller
+attraherar.
+- ​ Synaptogenes
+  - 
+Efter att axonet har växt till korrekt plats startar synapsbildning med
+funktionella pre- och postsynaptiska strukturer.
+  - 
+Synaptogenes börjar redan i mitten av graviditeten.
+  - 
+Upp till puberteten bildas överskott av synapser, för att “testa vilka
+synapser som fungerar”. Dessa som får stimulans, stärks, övriga
+synapser elimineras.
+  - 
+Efter puberteten uppstår en nettominskning på antal synapser, endast
+viktiga synapser behålls.
+- ​ Minskar drastiskt även vid t.ex demens
+  - 
+Vissa sjukdomar/tillstånd påverkar antal eliminerad/stärkta synapser
+- ​ Autism → minskar eliminering → större antal synapser
+- ​ Schizofreni → ökar eliminering → mindre antal synapser
+  - 
+Lagom antal synapser är bäst, ffr. rätt synapser!
+
+
+
+- ​ Synaptisk reorganisation
+  - 
+Fortsätter hela livet för inlärning/minne/glömska/anpassning men är
+betydligt mindre aktiv vid vuxen ålder.
+- ​ Myelinisiering
+  - 
+Sker sent i tonåren och upp i 20-årsåldern
+- ​ Hjärnan utvecklas livet ut (minne/glömska → synaptisk reorganisation)
+Frågor
+1.​ När startar och slutar neurogenes? Varför sker apoptos?
+2.​ Varför är migration av neuroner under fosterutveckling viktig? Hur sker den?
+3.​ Vad menas med neurit-tillväxt och hur går tillväxten till?
+4.​ När startar synaptogenes och när är synaptogenes som mest, varför? Finns det
+specialfall där synaptogenes bromsas/stimuleras?
+5.​ Vad menas med synaptisk reorganisation, när/varför sker det?
+Glutamatsynapser
+- ​ Tidigt i utvecklingen har glutamatsynapser en svag
+AMPA-signalering eftersom AMPA-receptorer “lossnar” lätt från
+membranet, därmed är NMDA-signalering avgörande. Dessa
+synapser kallas AMPA-tysta synapser.
+- ​ Om NMDA-aktiviteten är hög, stabiliseras AMPAR och speciell form
+av LTP sker, 0 → 1 (synapsen går från tyst till funktionell).
+  - 
+Synapsen blir permanent
+- ​ Om NMDA-aktiviteten är låg, elimineras AMPAR. Synapsen “städas”  av
+astrocyter och/eller mikroglia.
+- ​ Hjärnan testar många olika synapser, mindre aktiva synapser elimineras (alltså
+de med låg nervcellsaktivitet och därmed låg NMDA-aktivitet).
+- ​ När hjärnan mognar minskar antalet tysta synapser.
+Frågor
+1.​ Vad menas med tysta synapser? Vad är aktiva synapser?
+2.​ Hur aktiveras “tysta synapser”? Hur kan hjärnan avgöra om synaps är viktig?
+GABA-synapser
+- ​ GABA-synapser produceras senare än Glu-synapser.
+- ​ I början av utvecklingen är GABA-synapser exciterande/depolariserande
+  - 
+Beror på ökad uttryck av NKCC1 (transporterar ut klorid), hög IC [Cl]
+→ Cl-jp -40 mV
+  - 
+Under utvecklingen ökar uttrycket av KCC2 (transporterar in Cl), låg
+IC [Cl] → Cl-jp -80 mV
+- ​ Då blir GABA inhiberande/hyperpolarisering.
+
+
+
+
+![[image-d052250697ad.png]]
+
+
+- ​ Under graviditeten samarbetar GABA-synapser (som då är exciterande) med
+glutamat-synapser för att stabilisera det växande synaps-nätverket.
+  - 
+GABA-synapser kan bidra till att omvandla tysta Glu-synapser till
+funktionella.
+- ​ GABA-synapser övergår gradvis till att vara inhiberande, förutom vid
+förlossningen då de direkt övergår till inhiberande (switch!)
+  - 
+Beror på mammans hormon oxytocin → stimulerar uttryck av KCC2.
+  - 
+Minskar risken för hypoxi (syrebrist)
+  - 
+För mycket nervcellsaktivitet kräver mycket energi som i sin tur kräver
+syretillgång (oxidativ fosforylering).
+Frågor
+1.​ Vad är speciellt under GABA-synaps-utvecklingen, varför kan de samarbeta
+med Glu-synapser?
+2.​ Varför och när ändras GABA-synapsernas egenskaper?
+Nervcellsaktivitet
+- ​ Nervcellsaktivitet är avgörande för utvecklingen av hjärnan dock finns inga
+sinnesintryck som kan trigga nervceller → lösningen är att generera
+“slumpmässiga”/ aktionspotentialer
+  - 
+GABA-synapser (exciterande under fostertiden) är viktigt här.
+- ​ Synapser börjar att bildas och sedan utifrån aktivitet elimineras eller förstärks
+det synaptiska nätverket mellan olika områden.
+- ​ Med tiden (vuxna) genereras ap inte slumpmässigt utan vid behov, oftast som
+svar på sinnesintryck.
+- ​ Hjärnans utveckling beror på vilka nervceller som spontant aktiveras
+tillsammans eftersom spontant synka synapser stärks medan svaga elimineras.
+- ​ Experiment
+  - 
+Täcker ett öga på ett ungt djur → det täckta ögat får ingen input →
+synapser för det ögat försvagas medan det andra ögat utvecklas normalt.
+Spontan aktivitet startar innan ögonen öppnas men utan sensorisk input
+under utvecklingen elimineras dessa synapser.
+- ​ Spontan aktivitet innebär långsamma vågor av depolarisering vilket även sker
+i icke-REM-sömn vilket är viktigt för utvecklingen av hjärnan
+(inlärning/glömska) → liknar hjärnans utveckling under fostertiden.
+Frågor
+1.​ Hur bildas synapser utan sinnesintryck? Hur vet hjärnan vilka synapser är
+relevanta?
+2.​ Vad menas med spontant nervcellsaktivitet?
+

content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi del 2.md

@@ -0,0 +1,506 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Nervcellsfysiologi del 2
+block: 1
+---
+
+# Nervcellsfysiologi del 2
+
+Nervcellsfysiologi, del 2
+- ​ Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap
+  - 
+EPSP – Excitatory postsynaptic potential
+- ​ Skillnaden i mp efter excitationen
+- ​ T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV
+  - 
+Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
+- ​ GABA synapser är inhibitoriska
+  - 
+IPSP – Inhibitory postsynaptic potential
+  - 
+GABAA- och GABAB receptorer.
+- ​ Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid
+dendritic spine.
+
+- ​ Presynaps
+  - 
+Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen)
+och frisätts vid utlöst ap.
+- ​ På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar
+in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
+  - 
+Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via
+SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
+- ​ Via SNARE-proteiner
+- ​ V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på
+membranet (SNAP25, syntaxin)
+  - 
+Efter dockning kommer priming
+- ​ SNARE-proteinerna tvinnar ihop
+- ​ Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg!
+  - 
+Aktionspotential
+- ​ Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar
+in.
+- ​ Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar
+vesikeln att fusera, exocytos.
+  - 
+Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet
+och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas
+och fusera vid utlöst ap.
+
+- ​ Synapsklyftan – området mellan axonterminalen och mottagar-receptor
+  - 
+20 nm klyftan
+  - 
+Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
+  - 
+Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till
+receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
+
+
+
+
+![[image-aaa734361f4d.png]]
+
+
+![[image-0fb970310490.png]]
+
+
+![[image-f53c59698360.png]]
+
+receptorerna har låg affinitet för transmittorerna (därmed behövs hög
+konc. för att få effekt.)
+  - 
+Pga låg affinitet når de flesta molekylerna inte fram, ksk ca 50 bara.
+
+  - 
+Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA
+- ​ Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas),
+återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna
+tillbaka in i cellen.
+- ​ Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till
+presynapsen.
+- ​ Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott
+ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
+
+  - 
+Laktat
+- ​ Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen.
+- ​ Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas
+laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
+- ​ → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är
+energikrävande (positiv effekt av träning).
+Frågor
+1.​ Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med
+EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
+2.​ Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras.
+3.​ Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna?
+4.​ Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer
+för kontinuerlig frisättning vid många synapser?
+
+Postsynaps
+- ​ Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf
+samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
+
+- ​ Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer
+  - 
+Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
+  - 
+n = antal frisättningsställen
+- ​ I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken
+är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
+  - 
+p = frisättningssannolikhet
+- ​ Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en
+vesikel.
+
+
+
+- ​ Denna siffra varierar mellan synapser och även pga
+modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%).
+- ​ → ap kan därför vara opålitlig
+  - 
+q = kvantal storlek
+- ​ Storlek på postsynaptisk respons efter frisättning av en vesikel.
+- ​ Vilket beror på antal receptorer och antal transmittorer.
+
+- ​ Reverseringspotential
+  - 
+Alla jonkanaler har en reverseringspotential.
+  - 
+En potential som jonkanalen driver membranpotentialen mot.
+  - 
+Den potentialen där nettoflödet av involverade joner är noll.
+- ​ Oftast motsvarar jämviktspotential
+  - 
+Na-kanalen får samma som jämviktspotential
+- ​ Reverseringspotential = jämviktspotential = +60 mV
+  - 
+K-kanalen får samma som jämviktspotential
+- ​ Reverseringspotential = jämviktspotential = -100 mV
+  - 
+Jonkanaler med NMDA-receptor får dock inte samma!
+- ​ Permeabel för flera joner (Na/K/Ca) → jämviktspotentialen blir
+en sammanvägning av involverade joners jämviktspotential och
+hur permeabel jonkanalen är för varje jon.
+
+- ​ Desensitisering för ligandstyrda jonkanaler
+  - 
+Liknar inaktivering hos spänningsstyrda jonkanaler!
+  - 
+Ligandstyrda jonkanaler stängs en kort stund efter aktivering trots att
+liganden fortfarande binder till receptorn → desensitisering.
+  - 
+Stängd - Öppen - Desensitiserad.
+Frågor
+1.​ Förklara ekvationen för synaptisk signaleringsstyrka och förklara involverade
+variabler.
+2.​ Vad menas med reverseringspotential och varför är det inte samma som
+jämviktspotentialen?
+3.​ Vilken mekanism hos ligandstyrda jonkanaler motsvarar inaktivering hos
+spänningsstyrda jonkanaler?
+Glutamatsynaps
+- ​ Två huvudtyper av jonotropa receptorer (receptorer som öppnas till jonkanal
+efter ligand binder in)
+  - 
+AMPA-receptorer
+- ​ Öppnas av glutamat
+- ​ Permeabel för Na/K längs deras gradient, Na in, K ut
+
+
+
+- ​ Reverseringspotential på ca 0 mV
+  - 
+Beror på att Na finns i högre koncentrationer än K
+och därmed får Na-jämviktspotential större
+inflytande
+- ​ Kortvarig excitation – öppnas ca 10 ms
+- ​ Desensitiseras efter öppning
+- ​ AMPA receptorer står för den vanliga excitatoriska
+signaleringen för glutamatsynapser
+- ​ Består av fyra subenheter → kräver 4st glutamat för att öppnas
+helt, minst 2st för att öppnas delvis och Na/K kan strömma
+
+  - 
+NMDA-receptorer
+- ​ Finns tsm med AMPA receptorerna
+- ​ Speciell jonkanal som är ligand- och spänningsstyrd, alltså
+krävs ligandbindning och depolarisering för att öppnas.
+- ​ Ligand: 2 glutamat och 2 glycin eller D-serin.
+- ​ Depolarisering: Vid vilomembranpotential finns en Mg-jon som
+blockerar jonkanelns öppning/por. Vid depolarisering förflyttas
+jonen.
+- ​ Permeabel för Na, K och Ca
+- ​ Inflödet av Ca orsakar en rad biokemiska reaktioner inuti
+postsynaptiska neuronet såsom LTD/LTP (plasticitet).
+- ​ Reverseringspotential på ca 0 mV
+- ​ Långvarig EPSP – 100 ms
+- ​ Visar sig nyligen kunna ha en form av metabotrop funktion
+  - 
+Tydligen har
+NMDA-receptorer stor
+inverkan på neuronet,
+därför är den svårare att
+öppna än AMPA
+  - 
+NMDA hämmas av många
+läkemedel, droger & etanol
+- ​ Metabotropa receptorer är inte jonkanaler,
+utan G-kopplade ligandstyrda receptorer som
+påverkar neuronen
+Frågor
+1.​ Vad menas med jonotropa receptorer? Vilka receptorer har en glutamatsynaps,
+vilka likheter/skillnader har de (hur de aktiveras, reverseringspotential,
+excitations utsträckning, permeabilitet).
+2.​ Vad är metabotropa receptorer?
+
+
+
+
+![[image-cc4843a948c3.png]]
+
+
+![[image-a0f8d4cf404f.png]]
+
+GABA-synaps
+- ​ GABAA
+  - 
+Jonotrop receptor
+  - 
+Pentamer, 5 subenheter (2 alfa, 2 beta, 1 epsilon)
+  - 
+Reverseringspotential på -70 mV
+  - 
+Genererar kortvarig IPSP (50 ms)
+  - 
+Aktivering kräver två GABA-molekyler.
+  - 
+Permeabel för anjoner, främst kloridjoner (o lite
+bikarbonat)
+  - 
+Många läkemedel/droger/etanol förstärker GABAA → lugnande effekt.
+  - 
+GABAA kan vara depolariserande eller hyperpolariserande utifrån
+[Cl] IC och EC
+- ​ Kloridjoner saknar egna pumpar och därför ställs in
+jämviktspotential efter att Na/K jp ställts in. Därmed finns det
+inte något som aktivt håller [Cl] gradienten IC och EC såsom
+t.ex Na/K-ATPas. Alltså kan [Cl] gradienten och därmed Cl-jp
+justeras av transportörer (sekundär aktiva).
+  - 
+Det finns två typer av Cl-transportörer, en (NKCC1) som transporterar
+in, en (KCC2) som transporterar ut klorid.
+  - 
+Om NKCC1 är mer aktiv ökar [Cl]i → Cl jp mer depolariserad än
+vilopotentialen, excitatorisk.
+- ​ När GABAA öppnas → Cl-permeabiliteten ↑ →
+membranpotentialen rör sig mot Cl jp​ → depolarisering.
+  - 
+Om KCC2 är mer aktiv, minskar[Cl]i →  Cl jp mer hyperpolariserad,
+inhibitorisk.
+  - 
+Hos omogna/tidiga neuroner är GABAA
+depolariserande/exciterande eftersom uttrycket
+NKCC1 dominerar, i senare stadier blir det tvärtom.
+  - 
+Dessa transportörer är en viktig regleringsmekanism
+för GABAA.
+  - 
+Vid nervskador kan neuroner återgå till omoget
+stadium där [Cl]i ökar → GABAA blir mindre hyperpolariserande (ksk
+även depolariserande) → mer aktiva celler → dock kan orsaka t.ex
+epilepsi
+
+- ​ GABAB
+  - 
+Metabotrop receptor
+  - 
+Genererar långvarig IPSP (0,5 s)
+  - 
+G-protein som är direkt kopplad till kalium-kanal.
+
+
+
+
+![[image-f3be2e6b9597.png]]
+
+
+![[image-f7330938dc7b.png]]
+
+
+![[image-c34a08c41cd2.png]]
+
+  - 
+När GABA binder till GABAB, aktiveras G-proteinet som orsakar att
+kaliumkanalen öppnas och kalium strömmar ut.
+  - 
+Reverseringspotential på -100 mV (likt kalium jp).
+Frågor
+1.​ Vilka receptorer har en GABA-synaps, vilka likheter/skillnader har de (hur de
+aktiveras, reverseringspotential, excitations utsträckning, permeabilitet).
+2.​ Vilken viktig regleringsmekanism har GABAA?
+Intrinsic excitation/inhibition
+- ​ Alla jonkanaler förutom de ligandstyrda (GABA/glutamat) i neuronen såsom
+spänningsstyrda Na- eller K-kanaler, läckkanaler mm.
+- ​ K-kanalerna uttrycks olika i olika typer av nervceller
+  - 
+Ap får olika egenskaper i olika typer av nervceller
+  - 
+Praktiskt, läkemedel kan riktas mot specifika K-kanaler i vissa
+nervceller (t.ex smärtneuroner) och inte alla (då dör vi).
+  - 
+T.ex blockerar bläckfisk Na-kanaler → dödligt gift.
+  - 
+Lokalanestetika blockerar all spänningskänsliga Na-kanaler i området
+
+- ​ Ca aktiverad K-kanal
+  - 
+Ca från insidan fungerar som ligand
+  - 
+Det finns två typer av efterhyperpolarisering, en kortvarig och en
+långvarig.
+- ​ Kortvarig orsakas av depolarisering efter utlöst ap som orsakar att
+många spänningsstyrda k-kanaler öppnas under repolariseringen.
+  - 
+I vissa neuroner finns AHP-kanaler (after-hyperpolarization) som är
+ligandstyrda från insidan.
+- ​ Ca från insidan binder in → K-kanaler öppnas, K strömmar ut
+- ​ Orsakar långvarig AHP, kanalerna står öppna länge (ca 1,5 s)
+  - 
+Noradrenalin kan hämma Ca aktiverade K-kanaler
+genom en kedjereaktion där proteinkinas A aktiveras och
+fosforylerar kanalen som inte längre öppnar, AHP
+uteblir → samma stimulering ger därför fler ap då
+tröskelvärdet kan uppnås lättare.
+- ​ Noradrenalin omvandlar måttlig output till ett
+kraftigt och effekten av neuronen blir kraftigare
+- ​ Olika nervceller uttrycker olika typer av jonkanaler → olika
+sammansättningar (konstellationer) av kanaler → membranpotentialen
+förändras olika under aktionspotentialen → aktionspotentialens form och
+frekvens blir olika.
+
+
+
+
+![[image-bf4e17cc858d.png]]
+
+Frågor
+1.​ Vilka jonkanaler beräknas som intrinsic excitatoriska/inhibitoriska?
+2.​ Hur kan läkemedel hämma vissa neuroner utan att stoppa hela nervsystemet?
+3.​ Vilka typer av efterhyperpolarisering finns det, hur skiljer de åt och varför?
+4.​ Varför påverkar ap inte alla nervceller på samma sätt?
+5.​ Vilken effekt ger noradrenalin och varför?
+  - 
+Single cell RNA sequencing är relevant för att kunna kartlägga vilka gener
+(vilka kanal-typer som uttrycks) i specifika celltyper.
+Modulering
+- ​ Hur man kan påverka sannolikheten att få en aktionspotential via
+modulatoriska neurotransmittorer (som påverkar membranpotentialen)
+  - 
+Transmittorerna kommer från andra nervceller, hormoner, gliaceller mm
+- ​ Det som moduleras är
+  - 
+Frisättningssannolikhet
+- ​ I olika glutamat- & GABA-synapser
+  - 
+Intrinsic excitabilitet
+- ​ T.ex noradrenalin ger starkare ap
+  - 
+Plasticitet
+- ​ Vanliga neurotransmittorer acetylkolin, noradrenalin, histamin, dopamin,
+serotonin
+- ​ Alla dessa produceras och frisätts från cellkroppar i små diskreta kärnor, oftast
+i hjärnstammen med axoner som sprider sig till i princip hela nervsystemet.
+  - 
+Dessa celler är mer aktiva (hög konc.) på dagen än natten, drf man är
+aktiv under dagen (vaken).
+
+- ​ Co-transmittorer
+  - 
+Co-transmittorer är signalmolekyler som frisätts tillsammans (oftast i
+samma vesikel) med antingen glutamat eller GABA.
+- ​ Har egna receptorer
+  - 
+Verkar via G-proteinkopplade (metabotropa) receptorer och har
+metabotropa effekter → påverkar second messenger i mottagarcellen.
+  - 
+Många psykoaktiva läkemedel påverkar dessa receptorer.
+
+- ​ Peptider kan vara Co-transmittorer
+  - 
+Frisätts från egna vesiklar som är mycket större än Glu/GABA.
+  - 
+Kan frisättas från axonterminaler och dendriter, endast specifika
+nervceller i modulära kärnor, t.ex i hypotalamus.
+  - 
+Orexin – typsikt för neuroner i vakenhetskärnan, utan orexin →
+narkolepsi
+
+
+
+  - 
+Galanin – sömnkärnan (“motsatsen till orexin”)
+  - 
+Endorfiner (naturlig smärtlindrare)
+  - 
+Oxytocin (många funktioner inom sociala & reproduktiva beteenden)
+
+- ​ Retrograda modulatoriska signalsubstanser
+  - 
+Går från postsynaptiska neuroner till presynaptiska neuroner
+  - 
+Endokannabinoider – kan syntetiseras postsynaptiskt och påverkar
+frisättningssannolikheten i presynapsen
+  - 
+Neurotrofiner
+
+- ​ Hormoner
+  - 
+Kortisol, progesteron, testosteron, östrogen, ghrelin, insulin
+  - 
+Finns receptorer för olika hormoner på olika ställen i hjärnan
+  - 
+Vissa produceras till och med i hjärnan (t.ex könshormoner o insulin).
+
+- ​ Gliatransmittorer
+  - 
+Transmittorer från gliaceller (stödjeceller)
+  - 
+T.ex glutamat, D-serin, Taurin, ATP (→ adenosin).
+  - 
+Koffein hämmar adenosinreceptorer → piggare
+
+- ​ Neurotransmittorer
+  - 
+Glutamat & GABA
+
+- ​ Cytokiner och kemokiner
+  - 
+Utsöndras av mikroglia (CNS fagocyt)
+  - 
+TNFa
+  - 
+Känner oss sjuka
+Frågor
+1.​ Vad innebär modulering och vad är det som moduleras?
+2.​ Vad är Co-transmittorer, hur frisätts de, var binder de?
+Plasticitet
+- ​ Plasticitet handlar om fysisk tillväxt eller krympning av synapser.
+
+- ​ Långtidspotentiering (LTP)
+  - 
+Förstärkning av glutamatsynapser → inlärning
+  - 
+Vid inlärning kommer ett antal synapser i hjärnan att förstoras fysiskt.
+  - 
+Vid LTP ökar antalet ffa. AMPA-receptorer i postsynapsen där de
+tättpackas och ett kluster bildas.
+
+
+
+- ​ AMPA-receptorer “flyter runt” i vesiklar intracellulärt vid det
+postsynaptiska membranet, vid LTP fuserar vesiklerna med
+membranet (exocytos) och antalet AMPA-receptorer ökar.
+- ​ Samtidigt signaleras presynaps membranet att bilda nytt
+frisättningsställe precis mitt emot.
+  - 
+Presynapsen anpassar sig → nytt frisättningsställe mitt emot klustret
+  - 
+Resultatet blir en ny nanokolumn (förstärkt synapsstruktur).
+  - 
+Reversibel process: vid minskad aktivitet kan förstärkningen avlägsnas
+- ​ Långtidsdepression (LTD)
+  - 
+Försvagning av Glu-synapser → glömska
+  - 
+Färre AMPA-receptorer → synapsstrykan minskar
+
+- ​ Sätta igång LTP
+  - 
+Då krävs kraftig NMDA-receptor aktivering som i sin tur behöver
+- ​ Stark depolarisering av postsynapsen (spänningsstyrd) och
+tillgång till glycin/D-serin.
+  - 
+Det beror på att NMDA-receptorer orsakar stort inflöde av Ca som
+signalerar till cellen att
+- ​ AMPA-receptorer ska exocyteras
+- ​ Synapsen ska växa
+  - 
+På ca 10s blir synapsen större.
+
+- ​ Sätta igång LTD
+  - 
+Då krävs en svag och upprepade aktivering av NMDA-receptor (inte
+stark alls som LTP).
+  - 
+Låg Ca inflöde signalerar till endocytos av AMPA-receptorer →
+receptorer tas bort från membranet och synapsen blir mindre.
+
+- ​ Om NMDA-receptorer blockeras får man varken LTD eller LTP.
+Frågor
+1.​ Vad innebär plasticitet? Förklara skillnaden mellan LTD och LTP, hur de sätts
+igång och varför plasticitet är viktig.
+
+
+

content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi.md

@@ -0,0 +1,471 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Nervcellsfysiologi
+block: 1
+---
+
+# Nervcellsfysiologi
+
+Nervcellsfysiologi
+- ​ Aktionspotentialen är nervcellens elektriska signal som gör det möjligt för
+kroppen att snabbt ta emot information från omgivningen och initiera passande
+reaktioner t.ex vid smärta (reflex).
+
+- ​ I hjärnan finns engram (minnesspår) som består av konstellationer av
+nervceller, nätverk.
+  - 
+Starka synapser gör nätverket stabilt.
+  - 
+Ett begrepp (t.ex äpple) motsvaras av ett specifikt engram.
+  - 
+När vi ser eller tänker på äpplet aktiveras nätverket genom
+aktionspotentialer → vi upplever eller återkallar begreppet
+(ett minne).
+
+- ​ Aktionspotential
+  - 
+Hos alla nervceller pågår hela tiden en “balans” mellan två
+typer av processer.
+  - 
+Excitatoriska processer ökar sannolikheten för att en
+aktionspotential uppstår och leder till excitation,
+membranpotentialen närmar sig tröskel för ap.
+  - 
+Inhibitoriska processer minskar sannolikheten för
+aktionspotential och ger inhibition, alltså att
+membranpotentialen förskjuts bort från tröskelvärdet
+
+- ​ Excitation och inhibition kan delas in i två huvudgrupper
+  - 
+Synaptisk excitation & inhibition
+- ​ Glutamat-synapser utgör 85% av hjärnans synapser och bidrar
+till excitation.
+- ​ GABA-synapser utgör 10-15% av hjärnans synapser och bidrar
+till inhibition.
+- ​ I dessa synapser finns ligandstyrda jonkanaler (med receptorer)
+för antingen glutamat eller GABA.
+  - 
+Intrinsic excitation & inhibition
+- ​ Utöver de synaptiska och ligandstyrda jonkanalerna (glutamat
+och GABA) finns många jonkanaler över hela nervcellen som
+utgör intrinsic excitation respektive inhibition
+  - 
+Dessa är oftast spänningsstyrda.
+- ​ Intrinsic excitation: Na och Ca kanaler
+- ​ Intrinsic inhibition: K och Cl kanaler
+
+
+
+
+![[image-6a6b7dee2cd4.png|246x208]]
+
+
+![[image-47428c603724.png|271x160]]
+
+
+![[image-5fc5ef334078.png|276x140]]
+
+- ​ Intrinsic/synaptisk excitation/inhibition är dynamiska och
+förändras kontinuerligt för att anpassa hjärnans aktivitet efter
+aktuella behov (möjliggörs av plasticitet & modulering).
+
+- ​ Plasticitet
+  - 
+Hur synaptiska signaler kan förstärkas eller försvagas.
+  - 
+Om synapser förstärks → nya engram bildas → inlärning
+  - 
+Om synapser försvagas → gamla engram suddas ut → glömska
+
+- ​ Modulering
+  - 
+Hur lätt engram aktiveras och är tillståndsberoende.
+  - 
+Modulering påverkas av modulatoriska neurotransmittorer (såsom
+dopamin, serotonin, acetylkolin osv).
+  - 
+Tillståndsberoende, engram/minnen aktiveras utifrån behov:
+- ​ Om du är magsjuk → sannolikheten att tänka på ett äpple är liten
+- ​ Om du är hungrig → sannolikheten ökar
+
+- ​ Elektrofysiologi – läran om elektrisk aktivitet i biologin
+  - 
+Patch Clamp: Teknik för att mäta elektriska signaler på enstaka
+jonkanaler eller en cell.
+  - 
+Enstaka synapser (mer än 1015 i hjärnan) kan studeras för att se ifall
+signalsubstans frisätts.
+  - 
+Cellnivå: mäter membran- och aktionspotential.
+  - 
+EEG mäter aktivitetsnivån av olika nervceller i hjärnan samtidigt vilket
+bidrar till förståelsen av engram.
+  - 
+Dessa studeras för olika djurraser, människans cortex studeras under
+operationer eller via odling av stamceller.
+  - 
+Mekanismerna mellan olika djurarter är konserverade och därmed är
+jämförelser möjliga.
+Membranpotential
+- ​ Membranpotential är spänning över membran, alla celler i kroppen har en
+negativ membranpotential.
+- ​ Membranpotential beror
+  - 
+Jonkoncentration skillnad i ICM och ECM
+- ​ Jonkoncentrations gradienten upprätthålls av energikrävande
+pumpar och transportörer.
+  - 
+T.ex Na/K-pumpen
+  - 
+Jonkanaler i membranet.
+
+
+
+
+
+![[image-6a450897b148.png|256x180]]
+
+
+![[image-4229653bfb61.png|127x102]]
+
+- ​ Joner påverkas av den elektrokemiska gradienten, dvs kombinationen av
+koncentrationsgradient och laddningsskillnad.
+  - 
+Eftersom det finns fler K⁺ i cellen (ICM) diffunderar K⁺ ut mot ECM
+längs koncentrationsgradienten. Insidan är negativ pga kvarvarande
+anjoner (t.ex fosfatgrupper och proteiner) vilket drar K⁺ tillbaka in.
+  - 
+Jämviktspotentialen är den membranpotential (spänning) där den
+elektriska drivkraften och koncentrationgradientens drivkraft för en
+viss jon tar ut varandra, så att nettoflödet av jonen blir noll.
+  - 
+Om membranet endast är permeabelt för en viss jon, kommer
+membranpotentialen att motsvara den jonens jämviktspotential.
+
+  - 
+Cellens mp är en sammanvägning av aktuella jämviktspotentialer, dvs
+utifrån vilka jontransportörer som är aktiva
+- ​ T.ex om Na-kanalen vid ett ögonblick, kommer natriums
+jämviktspotential att dominera cellens mp
+- ​ Vid vilomembranpotentialen är nettoflödet av joner noll.
+
+- ​ Jonkoncentrationer
+  - 
+Koncentrationsgradienter hålls konstanta för att undvika sjukdomar.
+  - 
+De upprätthålls av energikrävande pumpar och av transportörer som
+använder passiv eller sekundär aktiv transport.
+  - 
+Natrium
+- ​ EC: 150 mM
+- ​ IC: 18 mM
+  - 
+Kalium
+- ​ EC: 3 mM
+- ​ IC: 135 mM
+  - 
+Kalcium
+- ​ EC: 1 mM
+- ​ IC: 0,1 μM
+  - 
+Klorid
+- ​ EC: 120 mM
+- ​ IC: 7 mM
+Frågor
+1.​ Vad är membranpotential? Hur uppstår det?
+2.​ Förklara jämviktspotentialen och hur den bidrar till att
+bilda membranpotentialen.
+3.​ Vad är jonkoncentrationerna för klorid, kalcium, kalium, natrium.
+
+
+
+
+![[image-e6fe08d933d0.png|163x261]]
+
+Jämviktspotential
+- ​ Mha Nernst ekvation kan jämviktspotentialen för en jon beräknas.
+  - 
+Kvoten av jonkoncentrationen ECM/ICM
+- ​ ENa = + 60 mV
+  - 
+Högre [Na⁺] ute än inne → Na⁺ strömmar in i cellen.
+- ​ EK = -100 mV
+  - 
+Högre [K⁺] inne än ute → K⁺ strömmar ut ur cellen.
+- ​ Positiv jämviktspotential innebär högre konc. på utsidan och
+vice versa (för en positiv jon).
+
+- ​ Förutsätt en cell med olika joner med olika jonkoncentrationer IC och EC, dock
+finns det inga jonkanaler. Både ICM och ECM är elektroneutrala (lika
+mycket positiva och negativa laddningar):
+
+  - 
+Nu sätter vi en kalium-kanal i cellen
+- ​ K⁺ diffunderar ut till ECM (pga gradienten).
+- ​ När K⁺ lämnar blir insidan mer negativ och utsidan mer positiv → en
+membranpotential uppstår.
+- ​ Membranpotentialen byggs upp tills den balanserar K⁺-diffusionskraften
+så att nettoflödet av K⁺ upphör, en jämvikt uppstår.
+- ​ Membranpotentialen motsvarar då K⁺ jämviktspotential, cirka –100 mV.
+
+  - 
+Natrium-kanal
+- ​ Detsamma gäller för natrium, dock diffunderar Na+ in (pga gradienten)
+- ​ Elektrisk spänning bildas (insidan positiv, utsida negativ).
+- ​ Membranpotential = jämviktspotential = +60 mV
+
+  - 
+Klorid och kalcium påverkar membranpotentialen i mindre utsträckning
+- ​ Kalcium har mycket lägre koncentration i både ECM och ICM jämfört
+med natrium och kalium. Därför har Ca²⁺ mycket mindre effekt på
+membranpotentialen och kan ofta försummas.
+- ​ Klorid saknar egen ATP-driven pump, därmed påverkar den inte
+membranpotentialen, utan ställer in sig efter membranpotentialen som
+huvudsakligen bestäms av Na & K jämviktspotentialer.
+- ​ Vilomembranpotentialen för nervceller är -70 mV.
+  - 
+I en vilande nervcell dominerar K⁺-kanaler så membranpotentialen
+ligger närmare K⁺ jämviktspotential än mitt emellan Na⁺ och K⁺.
+Frågor
+1.​ Vad beskriver Nernst ekvation?
+
+
+
+
+![[image-7ddf6aa4b5cc.png]]
+
+2.​ Hur skapas jämviktspotentialer för natrium, kalium, klorid och kalcium och hur
+bidrar de till membranpotentialen?
+3.​ Vad är vilomembranpotentialen för nervceller?
+Jonkanaler
+- ​ Celler har många olika jonkanaler som kan vara:
+  - 
+Spänningkänsliga
+  - 
+Ligandstyrda
+  - 
+Ligandstyrda från insidan, en form av second messenger finns IC och
+även kalcium
+  - 
+Temperatur-reglerad
+  - 
+Mekaniskt-reglerad
+  - 
+Vätejoner - pH känsliga
+  - 
+Läck-kanaler –  alltid öppna och ansvarar för vilomembranpotential
+- ​ Läck-kanalerna är oftast selektiva.
+- ​ Det finns många olika läckkanaler för kalium som strömmar ut
+medan natrium har färre, Na strömmar in.
+- ​ Jonkanalerna kan ha selektivitet för t.ex Na, K, Na/K, C.
+Frågor
+1.​ Vad är en läckkanal och varför är den viktig?
+Membranpotential
+- ​ Vilomembranpotentialen är -70 mV
+- ​ Jämviktspotentialen för: Na +60 mV, K -100 mV, Cl -75 mV
+
+- ​ Depolarisering innebär att membranpotentialen går mot noll, dvs att
+polariseringen (spänningsskillnad över membranet) minskar.
+  - 
+Na-kanaler öppnas: depolarisering sker.
+- ​ Hyperpolariseringen innebär att mp går mot negativa värden, polariseringen
+ökar.
+  - 
+K-kanaler öppnas: hyperpolarisering sker.
+- ​ Repolarisering innebär återpolarisering till vilomembranpotentialen.
+  - 
+Begreppet brukar användas endast efter
+depolarisering.
+
+- ​ Depolarisering och hyperpolarisering påminner om
+excitation och inhibition.
+- ​ Excitation och inhibition utgår dock från
+tröskelvärdet.
+  - 
+Excitatoriska processer orsakar depolarisering
+
+
+
+
+![[image-b4da9412c3f3.png]]
+
+  - 
+Inhibitoriska processer orsakar hyperpolarisering.
+  - 
+Dock gäller detta inte alltid då depolarisering och hyperpolarisering
+utgår från membranpotentialen.
+- ​ The Goldman equation beräknar vilomembranpotentialen
+  - 
+Permeabiliteten för respektive jon väger mycket i
+ekvationen tillsammans med jämviktspotentialer.
+Aktionspotential
+- ​ Aktionspotentialen är en kortvarig och kraftig depolarisering av mp följt av en
+repolarisering, varar i ca 1 ms.
+- ​ Depolarisering sker när spänningsstyrda Na⁺-kanaler öppnas (öppningen är
+kortvarig) → Na⁺ strömmar in i cellen och membranpotentialen blir mer positiv
+(depolarisering), närmar sig natriums jämviktspotential.
+  - 
+Ju mer depolarisering, desto högre sannolikhet att fler
+Na⁺-kanaler öppnas (positiv feedback).
+  - 
+När tillräckligt många kanaler öppnas når membranet
+tröskelvärdet → aktionspotential utlöses.
+  - 
+Membranpotentialen närmar sig natriums jämviktspotential
+under denna fas.
+
+- ​ Repolarisering
+  - 
+Na⁺-kanaler öppnas kortvarigt (1-2 ms) och inaktiveras sedan.
+- ​ Na⁺-kanaler måste först inaktiveras innan de kan stängas helt,
+vilket tar cirka en tusendels sekund.
+  - 
+Inaktiveringen bryter positive-feedback-loopen
+  - 
+Inaktiveringen orsakar därmed att cellmembranets permeabilitet blir
+störst för kalium.
+  - 
+Depolariseringen orsakar även att fler spänningsstyrda K+-kanaler
+öppnas (dock öppnas de långsammare än Na-kanaler) vilket
+påskyndar repolariseringen.
+
+- ​ Tröskel
+  - 
+När tröskelvärdet uppnås utlöses en kortvarig och kraftig
+depolarisering, en aktionspotential, all-or-none.
+  - 
+Tröskelvärdet är membranpotentialen där natrium-inflödet precis
+överstiger kalium-utflödet. Då utlöses ap och inget kan hindra
+positiv-feedback-loopen (förutom inaktiveringen).
+  - 
+Tröskelvärdet uppnås oftast av en initial depolarisering orsakad av
+excitatoriska processer såsom glutamat synapser.
+  - 
+Vid –70 mV balanserar Na⁺-inflödet K⁺-utflödet.
+
+
+
+
+![[image-cc26b069c838.png]]
+
+
+![[image-890efd1a83f3.png]]
+
+  - 
+Vid –65 mV blir Na⁺-inflödet lite större än K⁺-utflödet. Vanligtvis
+återgår membranpotentialen då till vilomembranpotential.
+  - 
+Men om depolariseringen fortsätter, öppnas fler och fler Na⁺-kanaler och
+en positiv feedback-loop startar mot aktionspotential.
+
+  - 
+Tröskeln är lägst vid Axon Initial Segment (AIS) pga hög densitet av
+Na-kanaler. Ap startar från AIS och sprider sig.
+Frågor
+1.​ Vad är en aktionspotential? Beskriv hur aktionspotentialen startar, vad ap beror
+på och hur repolariseringen sker.
+2.​ Vad är tröskelvärdet? Vad orsakar att tröskelvärdet uppnås?
+3.​ Varför är tröskeln lägst vid AIS?
+
+Fortledning av aktionspotential
+- ​ Bilden visar ett axon med aktionspotential som är på väg mot
+höger och har sitt maxvärde i mitten.
+  - 
+Maxvärde: Membranpotential = + 30 mV
+  - 
+Framför: Vilomembranpotential = -70 mV
+- ​ Ap har inte påverkat detta segment än
+  - 
+Bakom: Vilomembranpotential = -70 mv (repolariserat)
+- ​ Alltså finns en laddningsskillnad inuti nervcellens axon, dvs
+spänning.
+- ​ Strömmen som genereras av spänningsskillnaden sprider sig inuti axonet (från
+depolariserat segment mot vilopotential) och utanför axonet i en sluten krets
+  - 
+Praktiskt då strömmen på utsidan av membranet kan mätas.
+- ​ Jonströmmen i insidan bidrar till att depolarisera framförliggande membran
+och fler spänningsstyrda Na-kanaler aktiveras vilket genererar en ny ap.
+- ​ Processen upprepas med den nya ap och längs axonet.
+- ​ På detta sätt fortplantas ap längs axonet.
+- ​ Notera att ap sprider sig även till dendriterna och soma, alltså retrograd.
+
+- ​ Notera att trots samma jonström bakåt depolariseras inte det
+bakåtliggande membranet eftersom Na⁺-kanalerna där är inaktiverade
+och inte kan öppnas
+
+- ​ Ledningshastighet beror på
+  - 
+Diameter
+- ​ Ökad diameter = snabbare ledningshastighet
+
+
+
+
+![[image-17117fae3630.png]]
+
+
+![[image-68d7cb75d396.png]]
+
+- ​ Större axondiameter minskar resistansen på jonströmmen vilket
+gör att strömmen kan depolarisera membranet längre fram.
+  - 
+Myelin
+- ​ Myelin isolerar axonet och därmed sänker axonets kapacitans,
+förmåga att hålla laddningar.
+- ​ Detta bidrar till att färre laddningar krävs för att
+uppnå samma membranpotential/aktionspotential.
+- ​ Därmed kan strömmen snabbare depolarisera
+längre fram och snabbare, från en nod till en
+annan.
+  - 
+Temperatur
+- ​ Ledningshastigheten ökar med temperaturen till en viss gräns.
+- ​ Mest optimala är 370C
+- ​ Positivt med ökad T: Reagerar snabbare med hög T, snabbare
+depolarisering
+- ​ Negativt med ökad T: Inaktiveringen går också snabbare.
+- ​ Vid brytpunkten där inaktiveringen sker så pass snabbt att inga
+joner hinner transporteras.
+Frågor
+1.​ Förklara hur aktionspotentialen fortleds.
+2.​ Ange tre olika faktorer som påverkar ledningshastigheten och hur.
+  - 
+Snabbaste ledningshastighet är 100 m/s medan segaste 0,1 m/s
+Refraktäritet
+- ​ Refraktäritet är den period efter en aktionspotential då nervcellen inte kan,
+eller har svårare att, generera en ny aktionspotential och “känner ingen
+stimulans”.
+- ​ Absolut refraktkär period
+  - 
+Direkt efter utlöst ap som varar i någon/några millisekunder.
+  - 
+Omöjligt att få ny ap då Na-kanalerna är inaktiverade (varken
+öppna/stängda)
+- ​ Relativ refraktär period
+  - 
+Alla de spänningsstyrda kanalerna återvänder inte tillsammans från
+inaktiverat läge till stängt läge, utan successivt, en efter en.
+  - 
+Ju fler kanaler som övergår till stängt läge, desto enklare att få ny ap.
+  - 
+Alltså är ap möjligt, men med högt tröskelvärde.
+  - 
+Tar ca 10 millisekunder.
+  - 
+Under denna period är membranpotentialen hyperpolariserad på grund
+av kvarstående öppna K⁺-kanaler vilket gör att membranpotentialen
+ligger längre från tröskelvärdet än normalt.
+
+
+
+
+![[image-f0398d936822.jpeg]]
+
+
+- ​ Refraktäritet utgör alltså en begränsning på antal ap en nervcell kan
+generera under en viss period, maximalt 500 ap/s.
+- ​ De flesta nervcellerna har ett maximum runt 100-200 ap/s
+Frågor
+1.​ Vad innebär refraktäritet? Vad är skillnaden mellan absolut och relativa?
+
+

content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Skelettmuskelfysiologi.md

@@ -0,0 +1,467 @@
+---
+source: Gabriels anteckningar
+lecture: Skelettmuskelfysiologi
+block: 1
+---
+
+# Skelettmuskelfysiologi
+
+Skelettmuskelfysiologi
+- ​ Motorisk enhet är den minsta enheten som kontrolleras av CNS
+  - 
+Motoriska enheten innefattar ett α-motorneuron och alla muskelfibrer
+som neuronet synapsar/innerverar.
+  - 
+Ap i neuronet orsakar alltid kontraktion genom att frisätta
+transmittorer som depolariserar muskelfibrerna (uppnår ap).
+  - 
+Motoriska enheter är olika stora (kan innervera 5 och upp
+till 10000 muskelfibrer).
+
+- ​ Uppbyggnad av skelettmuskel
+  - 
+Muskelfiber = muskelcell
+  - 
+Muskelcell har flera cellkärnor → multinukleär
+  - 
+Muskelfascikel = bunt av muskelfibrer.
+  - 
+Muskelfibrer = bunt av myofibriller
+  - 
+Myofibriller finns intracellulärt och består av
+sarkomerer (minsta kontraktila enheten).
+
+- ​ Sarkomerer byggs upp av myofilament
+  - 
+Aktin – utgår från Z-diskar
+  - 
+Myosin – förankrad också till Z-diskar via titin (elastiska egenskaper)
+- ​ Vid depolarisering binder myosintrådarna till aktintrådarna och
+“drar” dem till sig → kontraktion
+- ​ Z-trådarna förs närmare varandra (sarkomeren förkortas)
+
+- ​ Neuromuskulär synaps
+  - 
+Neuromuskulär synaps är väldig stor, med 1000 frisättningsställen
+(n = 1000) per muskelfiber → enorma mängder transmittorer
+frisätts!
+  - 
+Därför har synapsen hög EPSP på ca +50 mV,
+ändplattepotential/EPP.
+  - 
+Därmed är det garanterat att uppnå tröskelvärdet i muskelfibern →
+ap → kontraktion.
+  - 
+Synapsen finns oftast i mitten av muskelcellen och sprids ut mot
+ändar
+- ​ Axonen har ledningshastighet på ca 10 m/s, bra för koordination
+
+  - 
+Acetylkolin (ACh) som transmittor
+- ​ Finns i stora mängder i speciella vesiklar i presynapsen
+- ​ Orsakar excitation i postsynapsen
+
+
+
+
+![[image-fef60a923b9f.png]]
+
+
+![[image-ed74afaf6726.png]]
+
+
+![[image-87a9e2c1c74f.png]]
+
+  - 
+Acetylkolinreceptor av nikotintyp på postsynapsen
+- ​ Jonotrop receptor med 2a, 2b, 1 epsilon subenheter
+- ​ Kräver bindning av två ACh
+- ​ Öppnar upp Na/K–kanal
+- ​ Reverseringspotential 0 mV
+  - 
+Acetylkolinesteras (AChE)
+- ​ I CNS avslutas transmissionen via astrocyter.
+- ​ I neuromuskulära synapser avslutas de via enzymet AChE som
+bryter ned acetylkolin till → acetyl + kolin.
+- ​ Tar endast 1 ms → hög säkerhet
+Frågor
+1.​ Vad består en motorisk enhet av och vad är dess funktion?
+2.​ Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskler och myofilament.
+3.​ Varför sker alltid en muskelkontraktion om α-motorneuron aktiveras?
+4.​ Var i muskeln finns neuromuskulära synapsen? Vilken transmittor används,
+vilken receptor har den och hur avslutas transmissionen?
+Farmakologisk aspekt
+- ​ Postsynaptiskt
+  - 
+Curare = pilgift
+  - 
+Curare är en antagonist till ACh i de nikotinerga AChR som hindrar ap
+i muskelfibrer, neuronet kan ej överföra signal till skelettmuskeln →
+ingen kontraktion.
+  - 
+Dödlig då höga doser påverkar även andningsmuskler.
+- ​ Kan användas för relaxation
+  - 
+Myasthenia gravis – autoimmun sjukdom där kroppen producerar
+antikroppar mot AChR → muskelsvaghet
+
+  - 
+ACh-agonister
+- ​ Binder & aktiverar nikotinerga AChR → kanalen öppnas → bryts
+dock inte ned av AChE → ger upphov till desensitisering
+- ​ Används inom intensivvård, initialt leder det till muskelkramper
+(depolarisering) följt av avslappnad (desensitisering).
+
+  - 
+AChE inhibitorer
+- ​ ACh ansamlas → muskelkramp (initial) → muskelavslappnad
+(desensitisering)
+- ​ Reversibla inhibitorer används som behandling mot myasthenia gravis
+- ​ Irreversibla i krig (nervgaser → död)
+
+
+
+
+
+![[image-57e303bb0f7e.png]]
+
+- ​ Postsynaptiskt finns botulinumtoxin som orsakar protolys av
+SNARE-proteiner → vesiklar exocyteras ej (lokal förlamning).
+Frågor
+1.​ Ge ex. på postsynaptisk antagonist till neuromuskulära synapsen.
+2.​ Vad är effekten av AChR-agonister, AChE inhibitorer, varför?
+3.​ Vad orsakar botulinumtoxin, varför?
+Utveckling hos myocyter
+- ​ Omogen muskelcell
+  - 
+Bildas genom att flera myoblaster fuserar/smälter samman för att bilda
+en multinukleär muskelcell/muskelfiber (myocyt)
+  - 
+Uttrycker många nikotinerga AChR som har y-subenhet istället för
+epsilon.
+  - 
+När axon kommer fram, omvandlas y- till e-subenheter.
+  - 
+I början innerveras varje muskelfiber av flera a-motorneuroner
+(konkurrens), sedan bildas en stor synaps med en a-motorneuron.
+
+
+- ​ Perifier nervskada
+  - 
+Axonet degeneras.
+  - 
+Orsakar att AChR omvandlas till omogna AChR med y-
+istället för e-subenheter och uttrycks i större mängder över hela fiber.
+  - 
+Gamma har högre affinitet till ACh och kan reagera på
+“bakgrundsnivåer” av ACh.
+- ​ Uttrycket av AChR ger alltså axonet möjlighet att växa ut igen.
+  - 
+Om axonet hittar rätt
+- ​ Motorneuronet innerverar så många muskelfibrer som möjligt
+(viktig för neuronets överlevnad)
+- ​ Neuromuskulära synapser återbildas → AChR mognar.
+  - 
+Om axonet ej hittar rätt
+- ​ Motorneuronet degenereras (kräver faktorer av muskelcellen för
+överlevnad)
+Frågor
+1.​ Beskriv en omogen muskelcell, hur den bildas och hur den mognar.
+2.​ Vad händer vid en perifier nervskada?
+Kontraktion
+- ​ ACh binder till AChR → aktionspotential i 1 ms → Ca2+-inflöde → myosin
+binder och “drar” aktin → kontraktion
+
+
+
+
+![[image-7f5a436d98e8.png]]
+
+
+![[image-7a974e286497.png]]
+
+- ​ Sarkoplasmatiska retikulum (SR)
+  - 
+Membranomsluten organell som finns längs T-tubuli (inbuktningar i
+muskelcellen)
+  - 
+SR lagrar Ca2+, större [Ca2+] än i cytosolen (men ej högre än EC).
+  - 
+SR har följande strukturer
+- ​ SERCA: Ca2+-pump (ATP) som ständigt pumpar in Ca2+
+- ​ Ryanodinreceptor-kanal: Spänningsstyrd Ca2+-kanal
+- ​ Speciell DHP: DHP egentligen är spänningstyrd Ca2+-kanal men
+i muskler är den fysiskt bunden till ryanodinreceptor och
+fungerar som spänningssensor som mekaniskt öppnar/stänger
+ryanodinreceptor-kanaler utifrån spänningen
+  - 
+Vid ap → DHP öppnar ryanodinreceptor-kanal → Ca2+ flödar ut från SR
+till cytoplasman → myosin binder aktin → kontraktion.
+  - 
+Skiljer mellan hjärtmuskel och skelettmuskel.
+
+- ​ Myosin-aktin-cykeln
+  - 
+Aktinfilamentet är spiralformad aktinmonomerer (“proteinkulor”), där
+varje proteinkula har ett bindningsställe för myosin.
+- ​ Spiralformen är viktig så myosin inte krockar med varandra.
+  - 
+Bindningsställen för myosin i aktinfilamentet är dock blockerade av
+tropomyosin →  steriskt hinder.
+  - 
+Vid hög IC [Ca2+] binder Ca2+ till troponin som fysiskt flyttar bort
+tropomyosin → bindningsstället synliggörs.
+1.​ Myosin antar högt energitillstånd – genom att hydrolysera ATP till
+ADP + Pi som binds till myosinet.
+2.​ Myosin binder aktin – när bindningsstället blottas kan myosinarmen
+som är i ett högt energitillstånd binda aktin.
+3.​ Myosin “nickar” aktin – Pi lossnar vilket frigör energi som drar
+aktinfilamentet mot sarkomerens mitt, ADP-lossnar
+4.​ ATP binder till myosinarmen → Myosinets affinitet till aktin minskar
+→ släpper loss aktin och antar lågt energitillstånd.
+5.​ Kan hydrolysera ATP → högt energitillstånd, hög affinitet till aktin →
+binder in osv
+  - 
+Cykeln upprepas så länge hög IC [Ca2+] finns och tillgång till ATP.
+Frågor
+1.​ Vad orsakar en muskelkontraktion? Vad är SR, var finns
+den, hur bidrar den till kontraktionen?
+2.​ Beskriv myosin-aktin-cykeln.
+
+
+
+
+
+
+![[image-f5629fc596b7.png]]
+
+Kontraktion
+- ​ [Ca2+] sjunker IC pga SERCA-pumpar → relaxerar muskeln
+- ​ Om inget ATP finns i skelettmuskeln förblir myosin bunden till aktin →
+kontraherad muskel, kramp.
+  - 
+ATP sänker myosinets affinitet till aktin.
+  - 
+Händer vid död → likstelhet.
+  - 
+Levande muskelceller har skyddsmekanismer mot detta.
+
+- ​ Muskelstyrkan är proportionell mot mängden aktiva aktin-myosin
+bindningar (korsbryggor).
+- ​ Ökad antal parallellkopplad sarkomerer (t.ex styrketräning) → styrka
+- ​ Ökad antal seriekopplade sarkomerer (t.ex stretching)→ flexibilitet/större
+dynamik.
+
+
+- ​ Relationen mellan sarkomerens längd och
+kraftutveckling
+  - 
+Optimal längd = maximal styrka
+- ​ Optimal överlapp mellan aktin &
+myosin → maximal
+aktin-myosin-bindningar → maximal
+styrka
+  - 
+För korta (kontraherad) sarkomerer
+- ​ Aktin överlappar → vissa bindningsställen blockeras
+- ​ Även myosintrådarna stöttar på varandra eller Z-disk
+  - 
+För långa sarkomerer
+- ​ Minskad antal aktin-myosin-bindningar (aktin & myosin
+överlappar mindre)
+
+- ​ Relationen mellan kraftutveckling och kontraktionshastighet
+  - 
+Låg hastighet = mer kraft
+  - 
+Hög hastighet = mindre kraft
+  - 
+Isometrisk kontraktion (ingen hastighet = maximal
+kraft)
+  - 
+Relationen beror på att vid hög kontraktionshastighet
+hinner inte alla myosinarmar i sarkomererna binda
+aktin samtidigt eftersom vissa just har just släppt eller
+håller på att binda igen.
+  - 
+Låg hastighet → fler myosinarmar genererar kraft tillsammans.
+
+
+
+
+![[image-b9317cecdb9d.jpeg]]
+
+
+![[image-002c91e1ef10.png]]
+
+- ​ Excentrisk kontraktion
+  - 
+Maximal kontraktion/aktin-myosinbindningar men muskeln förlängs
+ändå - excentrisk kontraktion
+  - 
+Excentrisk kontraktion genererar högst kraftutveckling (mer än
+isometrisk också) pga ökad tension (maximal passiv & aktiv tension)!
+- ​ Aktiv tension = aktin-myosinbindningar
+- ​ Passiv tension = muskelfibrer sträcks, förlängning
+  - 
+Maximal tension = maximal kraftutveckling
+  - 
+För hög tension (excentrisk kontraktion) kan orsaka skador i Z-diskarna
+i enstaka myofibriller eller även många muskelfibrer.
+  - 
+Träningsvärk beror på dessa skador och den efterföljande
+inflammationen som leder till reparation och muskeltillväxt.
+
+- ​ Högre belastning aktiverar fler myosinfilament.
+  - 
+Vid viloläge är myosinarmar “infällda”/”otillgängliga”
+  - 
+Vid ökad spänning/tension (passiv eller aktiv) övergår fler och
+fler myosinarmar från infällda till aktiva som kan binda in
+aktin.
+  - 
+Det finns en automatisk inbyggd rekrytering av myosinarmar
+utifrån ökning på spänning.
+- ​ Elasiticitet
+  - 
+Vid kontraktion är muskeln mindre elastisk.
+  - 
+Ca2+ minskar även titins elasticitet
+- ​ Praktiskt för att förankra myosin medan aktin dras
+  - 
+Stretching bör därför göras när musklerna är avslappnade.
+Frågor
+1.​ Hur stoppar en muskelcell kontraktion i rätt tid? Vad är likstelhet?
+2.​ Vad avgör muskelstyrkan? Hur kan muskelns dynamik resp. styrka öka?
+3.​ Vad är relationen mellan sarkomerens längd och kraftutveckling, varför?
+4.​ Vad är relationen mellan kontraktion hastigheten och kraftutveckling, varför?
+5.​ Varför har excentrisk kontraktion maximal kraftutveckling?
+6.​ Vad orsakas träningsvärk av?
+7.​ Vad menas med "inbyggd rekrytering av myosinarmar” i muskelcellen?
+8.​ Varför bör stretching göras när musklerna är avslappnade?
+Nervsystemets inflytande
+- ​ Nervsystemet kan reglera kontraktionsstyrkan i motorisk enhet-nivå (ej
+enskilda muskelfibrer) via två mekanismer.
+
+- ​ Summation
+
+
+
+
+![[image-7625eabd7d55.png]]
+
+  - 
+Ökad frekvens av ap översätts till ökad kontraktionsstyrka.
+  - 
+Det beror på att IC Ca2+ inte hinner pumpas tillbaka till SR i samma
+takt som ryanodinreceptor-kanaler släpper Ca2+ ut till IC
+- ​ Eftersom upprepade ap ger muskeln inte möjligheten att
+relaxera till följd av hög frekvens av ap.
+- ​ Maximal summation = maximal
+kontraktion
+→ [Ca2+] IC hålls hög → tropomyosin blockerar
+ej aktinsbindningsställen → maximal
+aktin-myosin-bindning
+
+  - 
+Effekten av summationen börjar när perioden
+mellan två på varandra ap är max 200 ms.
+- ​ 5 Hz (5 ap/s)
+  - 
+Summationen uppnår maximum vid 20 ms (50 Hz)
+  - 
+Motorneuronen arbetar mellan  5-50Hz.
+
+- ​ Rektyrering
+  - 
+I en muskel finns oftast stora mängder motoriska enheter, dessa kan
+samarbeta – rekrytering
+  - 
+Motoriska enheterna har olika egenskaper (både muskelfibrer och
+a-motorneuroner).
+  - 
+Rekryteringen sker på ett förutsatt sätt, utifrån enheternas egenskaper.
+  - 
+Det finns tre typer av motoriska enheter
+- ​ S (Slow)
+  - 
+Motorneuronet har lägst tröskel → högst excitabilitet
+  - 
+Muskelfibrerna uthålliga men genererar låg
+kontraktionsstyrka/kraft.
+- ​ FR (Fast, fatigue resisting)
+  - 
+Egenskaper mellan S & FF.
+- ​ FF (Fast, fatigue)
+  - 
+Motorneuronet har högst tröskel → lägst excitabilitet
+  - 
+Muskelfibrer är explosiva (hög kontraktionsstyrka), ej
+uthålliga
+  - 
+Skillnaderna beror på myosin, enzymer, metabolism mm.
+  - 
+Summation av olika typer är olika
+- ​ S – Orkar länge
+- ​ FF – Kontraktionsstyrkan avtar efter 1-2 min
+trots summation (fatigue, läs nedan).
+  - 
+Ordning typerna aktiveras i
+
+
+
+
+![[image-48ae977e1db8.png]]
+
+
+![[image-33b296507317.png]]
+
+1.​ S – Låg kontraktion vid lätt arbete
+2.​ FR – Medel kontraktion
+3.​ FF – Maximal
+  - 
+Rekryteringsordningen är programmerad i ryggmärgen.
+- ​ Tidigare typer stängs inte av när nya läggs till.
+- ​ Fatigue
+  - 
+Muskeltrötthet där kontraktionstyrkan minskar trots aktiverad muskel
+  - 
+Perifer fatigue
+- ​ Beror huvudsakligen på ökad ATP-hydrolys. Hög IC [Pi]
+hämmar ryanodinreceptor-kanaler → minskad [Ca2+] IC →
+tropomyosin täcker bindningsstället → ↓ myosin-aktinbindningar.
+- ​ Skyddsmekanism mot likhetskramp
+- ​ Perifer fatigue beror på muskelns fysiologiska begränsningar →
+kan drf inte påverkas.
+- ​ Kontraktionsstyrkan minskar men inte ap-frekvensen i EMG.
+  - 
+Central fatigue
+- ​ Frekvensen ap sjunker parallellt med kontraktionsstyrkan, i
+EMG.
+- ​ Beror på motorneuronet, börjar med maximal ap-frekvens och
+sjunker med tiden
+  - 
+Motorneuronets excitabilitet sjunker & inhibitionen ökar
+  - 
+Ökad muskelaktivitet → ökad laktatnivåer → låg pH →
+aktivering av pH-känsliga smärtafferenter som skickar
+inhibitoriska signaler till motorneuronet
+- ​ Kan “påverka” genom att excitera a-motorneuronet mer.
+Frågor
+1.​ Hur kan nervsystemet reglera muskelkraft?
+2.​ Vad menas med fatigue? Vilka två typer finns?
+Muskeltillväxt
+- ​ Initieras av excentrisk kontraktion → små mikroskador i
+sarkomerer → inflammatorisk respons (makrofager invaderar) →
+cytokiner & tillväxtsfaktorer frisätts → signalerar åt cellen för
+proteinsyntes och aktivering av stamceller → satellitceller
+prolifererar och differentierar till myoblaster och smälter samman,
+med muskelcellen → ökad produktion (pga ökad antal kärnor) av
+sarkomerer (inkorporeras parallellt) och myofibriller →
+muskeltillväxt, hypertrofi (ökad tvärsnittsarea)!
+Frågor
+1.​ Hur går muskeltillväxten till?
+
+
+
+![[image-0c6403ebe86d.png]]