diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Farmakologiska receptorer.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Farmakologiska receptorer.md new file mode 100644 index 0000000..1938128 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Farmakologiska receptorer.md @@ -0,0 +1,284 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Farmakologiska receptorer +block: 1 +--- + +# Farmakologiska receptorer + +Farmakologiska receptorer +- ​ Översikt + - +Receptorer är mottagarstrukutrer (av protein) som binder in ligander, +även kallas “first messengers” (samlingsnamn för många olika typer av +substanser). Vissa receptorer för vidare information IC via second +messenger. + - +Det finns två typer av receptorer, cellmembranbundna och +intracellulära + - +Receptorer kan integreras med varandra (oberoende av typ), t,ex slå sig +samman (t.ex ryanodinreceptor-kanal + DHP i muskelcellens SR). + +- ​ Cellmembranbundna receptorer + - +Förankrade i cellmembranet – oftast rörliga + - +Metabotropa receptorer +- ​ Påverkar cellaktiviteten via signalerings-kaskad +- ​ T.ex G-proteinkopplade receptor + - +Har extracellulär domän + - +Ligand binder till receptorens extracellulära +domän → receptorn ändrar konformation → +G-proteinet aktiveras genom att byta GDP mot +GTP → aktiverat G-protein startar en +signaleringskaskad i cellen → GTP +hydrolyseras tillbaka till GDP → signalen +avslutas. + - +Jonotrop receptor – ligandstyrd jonkanal +- ​ Receptor som också är en jonkanal! +- ​ Ligandbindning inducerar konformationsändring där +jonotrop receptorn öppnar upp jonkanalen +- ​ T.ex GABAA +→ 2st GABA binder in → Cl-kanal öppnas → Cl +strömmar passivt in → desensitiseras → stängs + - +Gemensamt: Liganden binder till EC domän som inducerar +konformationsändringar och aktiverar receptorn. + +- ​ Intracellulära receptorer + - +Dessa receptorer finns i insidan av cellen och liganden måste drf +transporteras in (oftast är liganden fettlöslig→diffusion över membran) + - +Receptorerna är oftast bundna till inhibitoriska proteiner när de är +inaktiva. När liganden binder in → inhibotirska proteiner lossnar. + + + + +![[image-8f7eb9f9c8f5.png]] + + +![[image-8df4692b737b.png]] + + +![[image-851349e73995.png]] + + - +Två aktiva proteiner smälter samman → bildar dimer (dimeriseras) → +transporteras till cellkärnan och påverkar genuttryck +(transkriptionsfaktorer) + - +IC receptorers effekt är långvariga men tar längre tid, eftersom +genuttryck → proteinsyntesen påverkas vilka är tidskrävande processer. + +- ​ Skillnader mellan membranbundna/IC receptor + - +Plats: På utsidan av membranet resp. intracellulärt. + - +Ligand: Stannar på utsidan resp. transporteras till cellkärnan. ++​ Olika typer av ligander (oftast hydrofila resp. hydrofoba) + - +Tar kort tid att få effekter resp. lång tid. + - +Effekt: Oftast kortvarig resp. långvarig +Frågor +1.​ Hur fungerar intracellulära receptorer? +Farmakologiska receptorer +- ​ Receptorn oftast återvänder till utgångsläget efter väldigt kort period. +- ​ Liganderna oftast är reversibla, men få ligander är irreversibla (ovanliga). + - +Key-and-Lock: Nyckel (ligand) och nyckelhål (receptor) +- ​ Vid ligand-receptor interaktion uppstår olika kemiska bindningar. + - +Bindningar som väte-, van der Waals, hydrofoba krafter mfl. verkar +tillsammans och är bakom bindningsstyrkan mellan ligand o receptor. + - +Receptorer har en ficka med specifika aa som kan orsaka olika typer av +kemiska interaktioner. + - +Liganden måste ha en passande struktur och kemisk uppbyggnad för +att kunna “falla ner i receptorn” och få relativt god bindningsstyrka. +- ​ Lika löser lika: polära binder polära, opolära binder opolära. + - +Med lämplig passform och kemiska egenskaper induceras +konformationsändring i receptorn. + +- ​ G-proteinkopplat receptorer + - +Finns stor affinitet mellan liganden och receptor (ligand “sugs” in). + - +Ligand binder in → konformationsändring i receptor → (receptor +fungerar som GEF, byter ut GDP mot GTP i G-proteinet) → G-proteinet +ändrar form, a-subenheten lossnar → a-subenheten påverkar +målproteiner såsom spänningskänsliga kanaler. + - +Så aktiveras G-proteinkopplade receptorer, såsom GABAB + - +När GTP hydrolyseras återgår G-protein till inaktivt tillstånd. +- ​ Väldigt många olika system i kroppen utnyttjar receptorer + - +Neurotransmission + + + + +![[image-f9b172a930e9.png]] + +- ​ Aktionspotential → Vesiklar med ligander frisätts till +målreceptor, t.ex till muskler +- ​ Elektriska signaler överförs till kemiska. + - +Endokrina systemet +- ​ Endokrina körtlar frisätter hormoner i blodet → hittar slutligen +målreceptor. + - +Immunsystemet +- ​ Aktivering av receptorer på immunceller är grunden till att +utlösa immunsvar. +Farmakologi +- ​ Receptorer är därför måltavla inom farmakologi. +- ​ Många läkemedel verkar genom att påverka receptorer, hämma/aktiver + - +Smärt, diabetes, hypertoni osv + +- ​ Agonister – ligander som binder och stimulerar/aktiverar receptorn + - +Har förmåga att påverka receptorn → svar induceras + - +Endogena (från kroppen) substanser som binder receptorer är agonister +- ​ ACh, GABA, glutamat, kortisol, serotonin osv. +- ​ Endogen substans namnger ofta receptorn, men inte alltid + - +En agonist kan aktivera receptor som i sin tur hämmar mottagarcellen. + - +En typ av receptor kan finnas i många olika typer av celler +- ​ En agonist kan därmed ge många olika effekter. +- ​ Farmakologisk utmaning → biverkningar + - +Receptorer har oftast olika subtyper. + +- ​ Agonistens svar kan moduleras via substanser/joner + - +Många receptorer oftast har flera olika bindningsställen. + - +Om specifika substanser binder tsm med agonisten påverkas +agonistens svar → hämmas eller stimuleras. + - +Vissa receptorer kan reagera på olika endogena agonister + - +Vissa receptorer är både ligand- och +spänningsstyrda, t.ex NMDA: +- ​ Huvudtransmittorn: glutamat +- ​ Co-agonist: Glycin eller D-serin (måste +binda för kanalöppning). +- ​ Spänningsberoende: Depolarisering +krävs för kanalöppning + + + + +![[image-1ad59cc78610.png]] + +- ​ Modulerande substanser: Flera endogena och exogena ämnen +påverkar receptorn, t.ex alkohol och ketamin (hämmar). +Frågor +1.​ Varför är receptorer viktiga inom farmakologi? Varför kan receptorer orsaka +farmakologisk utmaning? Vad är agonister? +2.​ Hur moduleras agonisten? Ge exempel. +Dos-responskurva +- ​ Ett sätt att illustrera relationen mellan effekten när en viss agonist binder till +receptor, en enskild effekt från interaktionen studeras. + - +Kan ske i vitro, försöksdjur, människa +- ​ Effekten mäts ständigt i olika punkter av dos/blodkoncentration. + - +Inga tidspunkter! +- ​ Eventuellt uppnås ett fysiologiskt tak trots att receptorerna oftast ej är mättade + - +Detta beror på fysiologiska begränsningar (såsom maxpuls). + - +Celler kommer att uppnå maximal respons/effekt med +aktivering av bara ett fåtal receptorer, inte alla. +- ​ T.ex perifer fatigue i muskler. Trots hög [ACh] EC och +tillgängliga AChR kontraheras muskelfibern inte ej pga +hög [Pi] IC → en skyddsmekanism mot +överansträngning. + - +Vid denna punkt ger ökad dosering inte ökad respons. + +- ​ Affiniteten mellan liganden och receptorn samt dosen är avgörande för hur +mycket ligand som binds till receptorer → avgörande för effekt. + - +Ligand med högre affinitet binder mer än ligand mer lägre affinitet. + - +Ju mer ligander som tillsätts desto mer ligand-receptorkomplex. + - +Sigmoidal kurva (dos på logartmisk x-axel) + +- ​ Emax = maximal effekt + - +S.k efficacy + - +Ju brantare kurvan är desto mer effekt + +- ​ Potens är mått agonistens tillslagskraft + - +Måtten man utgår från oftast är EC50 +- ​ Effekten när koncentrationen ger 50 % av +maximal effekt. + - +Ju lägre EC50 desto större potens och vice versa + + + + +![[image-eeb7424b163d.png]] + + +![[image-eabe17a3fa33.png]] + + +![[image-ae48d5faa2b7.png]] + +- ​ Låg EC50 → låga doser krävs för att nå 50% av Emax (efficacy) → +kurvan ligger åt vänster. Motsatsen gäller för låg potens. + - +På bilden syns olika agonister med samma efficacy, dock varierar deras +potens, där A har högst potens. + +- ​ Agonister som läkemedel + - +Många läkemedel är agonister som specifikt stimulerar en receptor +eller en grupp av receptorer. + - +Eftersom olika receptorer har olika affinitet för agonister bör läkemedlet +doseras så att endast de önskade receptorerna aktiveras. +- ​ Hög dosering kan orsaka att oönskade receptorer stimuleras. + +- ​ Antagonister + - +Substanser som binder receptorer och förhindrar aktivering av +receptorn genom att (oftast) reversibelt binda in till samma +bindningsställe som agonisten kan binda till. + - +Antagonister kan ha hög affinitet men inducerar ingen +konformationsändring i receptorn → ingen effekt. + - +Många läkemedel är antagonister +- ​ Minskar effekten av en agonist (potensen minskar) + - +T.ex vid överdosering av morfin → morfin-receptorer kan inhiberas av +antagonister som “tävlar” med agonisten om bindningsplatser. + - +Ingen dos-responskurva pga ingen effekt. +Frågor +1.​ Varför ritas dos-responskurvan, vilka variabler (x,y) visas i kurvan? +2.​ Be exempel på fysiologiskt tak. +3.​ Vad är efficacy respektive potens? + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Hjärnans utveckling.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Hjärnans utveckling.md new file mode 100644 index 0000000..c22bad3 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Hjärnans utveckling.md @@ -0,0 +1,162 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Hjärnans utveckling +block: 1 +--- + +# Hjärnans utveckling + +Hjärnans utveckling +- ​ Nervsystemet i fostertiden växer via proliferation, celldelning på ett +förutbestämt sätt + - +Första neruogenes vid v.8 → v.20 + - +Sedan börjar astrocytgenes (v. 20), sedan oligodendrocytgenes + - +Mikroglian kommer från ett annat ursprung. + - +Nervsystemet producerar överskott på neuroner (max antal vid hälften +av graviditeten) → överskottet dör via apoptos + - +Nervceller som man har några år efter födseln är samma hela livet, +förutom neurogenes vid hippocampus och subventrikulära zonen. +- ​ Differentiation + - +Olika nervceller differentierar på olika sätt under en längre period och +antar sina fenotyper (egenskaper) + - +Jonkanaler, kofaktorer mm. utrrycks. +- ​ Migration + - +Hjärnan börjar som ett rör + - +Neuroner måste migrera in till korrekt plats i det växande +nervsystemet, annars kan fel i nervsystemet uppstå. + - +Neuroner migrerar mha radialglia, celler som har långa utskott från +insidan till utsidan av röret som neuroner utnyttjar för migration. +- ​ Neurit-tillväxt + - +Utskott som växer i omogna neuroner som ska bli dendriter/axoner. + - +Axoner måste nå korrekt plats i nervsystemet/kroppen. + - +Axoner vägleds mha molekylära adresslappar som repallerar eller +attraherar. +- ​ Synaptogenes + - +Efter att axonet har växt till korrekt plats startar synapsbildning med +funktionella pre- och postsynaptiska strukturer. + - +Synaptogenes börjar redan i mitten av graviditeten. + - +Upp till puberteten bildas överskott av synapser, för att “testa vilka +synapser som fungerar”. Dessa som får stimulans, stärks, övriga +synapser elimineras. + - +Efter puberteten uppstår en nettominskning på antal synapser, endast +viktiga synapser behålls. +- ​ Minskar drastiskt även vid t.ex demens + - +Vissa sjukdomar/tillstånd påverkar antal eliminerad/stärkta synapser +- ​ Autism → minskar eliminering → större antal synapser +- ​ Schizofreni → ökar eliminering → mindre antal synapser + - +Lagom antal synapser är bäst, ffr. rätt synapser! + + + +- ​ Synaptisk reorganisation + - +Fortsätter hela livet för inlärning/minne/glömska/anpassning men är +betydligt mindre aktiv vid vuxen ålder. +- ​ Myelinisiering + - +Sker sent i tonåren och upp i 20-årsåldern +- ​ Hjärnan utvecklas livet ut (minne/glömska → synaptisk reorganisation) +Frågor +1.​ När startar och slutar neurogenes? Varför sker apoptos? +2.​ Varför är migration av neuroner under fosterutveckling viktig? Hur sker den? +3.​ Vad menas med neurit-tillväxt och hur går tillväxten till? +4.​ När startar synaptogenes och när är synaptogenes som mest, varför? Finns det +specialfall där synaptogenes bromsas/stimuleras? +5.​ Vad menas med synaptisk reorganisation, när/varför sker det? +Glutamatsynapser +- ​ Tidigt i utvecklingen har glutamatsynapser en svag +AMPA-signalering eftersom AMPA-receptorer “lossnar” lätt från +membranet, därmed är NMDA-signalering avgörande. Dessa +synapser kallas AMPA-tysta synapser. +- ​ Om NMDA-aktiviteten är hög, stabiliseras AMPAR och speciell form +av LTP sker, 0 → 1 (synapsen går från tyst till funktionell). + - +Synapsen blir permanent +- ​ Om NMDA-aktiviteten är låg, elimineras AMPAR. Synapsen “städas” av +astrocyter och/eller mikroglia. +- ​ Hjärnan testar många olika synapser, mindre aktiva synapser elimineras (alltså +de med låg nervcellsaktivitet och därmed låg NMDA-aktivitet). +- ​ När hjärnan mognar minskar antalet tysta synapser. +Frågor +1.​ Vad menas med tysta synapser? Vad är aktiva synapser? +2.​ Hur aktiveras “tysta synapser”? Hur kan hjärnan avgöra om synaps är viktig? +GABA-synapser +- ​ GABA-synapser produceras senare än Glu-synapser. +- ​ I början av utvecklingen är GABA-synapser exciterande/depolariserande + - +Beror på ökad uttryck av NKCC1 (transporterar ut klorid), hög IC [Cl] +→ Cl-jp -40 mV + - +Under utvecklingen ökar uttrycket av KCC2 (transporterar in Cl), låg +IC [Cl] → Cl-jp -80 mV +- ​ Då blir GABA inhiberande/hyperpolarisering. + + + + +![[image-d052250697ad.png]] + + +- ​ Under graviditeten samarbetar GABA-synapser (som då är exciterande) med +glutamat-synapser för att stabilisera det växande synaps-nätverket. + - +GABA-synapser kan bidra till att omvandla tysta Glu-synapser till +funktionella. +- ​ GABA-synapser övergår gradvis till att vara inhiberande, förutom vid +förlossningen då de direkt övergår till inhiberande (switch!) + - +Beror på mammans hormon oxytocin → stimulerar uttryck av KCC2. + - +Minskar risken för hypoxi (syrebrist) + - +För mycket nervcellsaktivitet kräver mycket energi som i sin tur kräver +syretillgång (oxidativ fosforylering). +Frågor +1.​ Vad är speciellt under GABA-synaps-utvecklingen, varför kan de samarbeta +med Glu-synapser? +2.​ Varför och när ändras GABA-synapsernas egenskaper? +Nervcellsaktivitet +- ​ Nervcellsaktivitet är avgörande för utvecklingen av hjärnan dock finns inga +sinnesintryck som kan trigga nervceller → lösningen är att generera +“slumpmässiga”/ aktionspotentialer + - +GABA-synapser (exciterande under fostertiden) är viktigt här. +- ​ Synapser börjar att bildas och sedan utifrån aktivitet elimineras eller förstärks +det synaptiska nätverket mellan olika områden. +- ​ Med tiden (vuxna) genereras ap inte slumpmässigt utan vid behov, oftast som +svar på sinnesintryck. +- ​ Hjärnans utveckling beror på vilka nervceller som spontant aktiveras +tillsammans eftersom spontant synka synapser stärks medan svaga elimineras. +- ​ Experiment + - +Täcker ett öga på ett ungt djur → det täckta ögat får ingen input → +synapser för det ögat försvagas medan det andra ögat utvecklas normalt. +Spontan aktivitet startar innan ögonen öppnas men utan sensorisk input +under utvecklingen elimineras dessa synapser. +- ​ Spontan aktivitet innebär långsamma vågor av depolarisering vilket även sker +i icke-REM-sömn vilket är viktigt för utvecklingen av hjärnan +(inlärning/glömska) → liknar hjärnans utveckling under fostertiden. +Frågor +1.​ Hur bildas synapser utan sinnesintryck? Hur vet hjärnan vilka synapser är +relevanta? +2.​ Vad menas med spontant nervcellsaktivitet? + diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi del 2.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi del 2.md new file mode 100644 index 0000000..82ff6fe --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi del 2.md @@ -0,0 +1,506 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Nervcellsfysiologi del 2 +block: 1 +--- + +# Nervcellsfysiologi del 2 + +Nervcellsfysiologi, del 2 +- ​ Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap + - +EPSP – Excitatory postsynaptic potential +- ​ Skillnaden i mp efter excitationen +- ​ T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV + - +Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA +- ​ GABA synapser är inhibitoriska + - +IPSP – Inhibitory postsynaptic potential + - +GABAA- och GABAB receptorer. +- ​ Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid +dendritic spine. + +- ​ Presynaps + - +Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen) +och frisätts vid utlöst ap. +- ​ På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar +in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen. + - +Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via +SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet. +- ​ Via SNARE-proteiner +- ​ V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på +membranet (SNAP25, syntaxin) + - +Efter dockning kommer priming +- ​ SNARE-proteinerna tvinnar ihop +- ​ Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg! + - +Aktionspotential +- ​ Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar +in. +- ​ Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar +vesikeln att fusera, exocytos. + - +Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet +och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas +och fusera vid utlöst ap. + +- ​ Synapsklyftan – området mellan axonterminalen och mottagar-receptor + - +20 nm klyftan + - +Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler + - +Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till +receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då + + + + +![[image-aaa734361f4d.png]] + + +![[image-0fb970310490.png]] + + +![[image-f53c59698360.png]] + +receptorerna har låg affinitet för transmittorerna (därmed behövs hög +konc. för att få effekt.) + - +Pga låg affinitet når de flesta molekylerna inte fram, ksk ca 50 bara. + + - +Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA +- ​ Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas), +återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna +tillbaka in i cellen. +- ​ Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till +presynapsen. +- ​ Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott +ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan. + + - +Laktat +- ​ Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen. +- ​ Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas +laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat +- ​ → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är +energikrävande (positiv effekt av träning). +Frågor +1.​ Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med +EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps? +2.​ Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras. +3.​ Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna? +4.​ Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer +för kontinuerlig frisättning vid många synapser? + +Postsynaps +- ​ Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf +samarbeta (plasticitet) för att få effekt. + +- ​ Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer + - +Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q + - +n = antal frisättningsställen +- ​ I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken +är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100. + - +p = frisättningssannolikhet +- ​ Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en +vesikel. + + + +- ​ Denna siffra varierar mellan synapser och även pga +modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%). +- ​ → ap kan därför vara opålitlig + - +q = kvantal storlek +- ​ Storlek på postsynaptisk respons efter frisättning av en vesikel. +- ​ Vilket beror på antal receptorer och antal transmittorer. + +- ​ Reverseringspotential + - +Alla jonkanaler har en reverseringspotential. + - +En potential som jonkanalen driver membranpotentialen mot. + - +Den potentialen där nettoflödet av involverade joner är noll. +- ​ Oftast motsvarar jämviktspotential + - +Na-kanalen får samma som jämviktspotential +- ​ Reverseringspotential = jämviktspotential = +60 mV + - +K-kanalen får samma som jämviktspotential +- ​ Reverseringspotential = jämviktspotential = -100 mV + - +Jonkanaler med NMDA-receptor får dock inte samma! +- ​ Permeabel för flera joner (Na/K/Ca) → jämviktspotentialen blir +en sammanvägning av involverade joners jämviktspotential och +hur permeabel jonkanalen är för varje jon. + +- ​ Desensitisering för ligandstyrda jonkanaler + - +Liknar inaktivering hos spänningsstyrda jonkanaler! + - +Ligandstyrda jonkanaler stängs en kort stund efter aktivering trots att +liganden fortfarande binder till receptorn → desensitisering. + - +Stängd - Öppen - Desensitiserad. +Frågor +1.​ Förklara ekvationen för synaptisk signaleringsstyrka och förklara involverade +variabler. +2.​ Vad menas med reverseringspotential och varför är det inte samma som +jämviktspotentialen? +3.​ Vilken mekanism hos ligandstyrda jonkanaler motsvarar inaktivering hos +spänningsstyrda jonkanaler? +Glutamatsynaps +- ​ Två huvudtyper av jonotropa receptorer (receptorer som öppnas till jonkanal +efter ligand binder in) + - +AMPA-receptorer +- ​ Öppnas av glutamat +- ​ Permeabel för Na/K längs deras gradient, Na in, K ut + + + +- ​ Reverseringspotential på ca 0 mV + - +Beror på att Na finns i högre koncentrationer än K +och därmed får Na-jämviktspotential större +inflytande +- ​ Kortvarig excitation – öppnas ca 10 ms +- ​ Desensitiseras efter öppning +- ​ AMPA receptorer står för den vanliga excitatoriska +signaleringen för glutamatsynapser +- ​ Består av fyra subenheter → kräver 4st glutamat för att öppnas +helt, minst 2st för att öppnas delvis och Na/K kan strömma + + - +NMDA-receptorer +- ​ Finns tsm med AMPA receptorerna +- ​ Speciell jonkanal som är ligand- och spänningsstyrd, alltså +krävs ligandbindning och depolarisering för att öppnas. +- ​ Ligand: 2 glutamat och 2 glycin eller D-serin. +- ​ Depolarisering: Vid vilomembranpotential finns en Mg-jon som +blockerar jonkanelns öppning/por. Vid depolarisering förflyttas +jonen. +- ​ Permeabel för Na, K och Ca +- ​ Inflödet av Ca orsakar en rad biokemiska reaktioner inuti +postsynaptiska neuronet såsom LTD/LTP (plasticitet). +- ​ Reverseringspotential på ca 0 mV +- ​ Långvarig EPSP – 100 ms +- ​ Visar sig nyligen kunna ha en form av metabotrop funktion + - +Tydligen har +NMDA-receptorer stor +inverkan på neuronet, +därför är den svårare att +öppna än AMPA + - +NMDA hämmas av många +läkemedel, droger & etanol +- ​ Metabotropa receptorer är inte jonkanaler, +utan G-kopplade ligandstyrda receptorer som +påverkar neuronen +Frågor +1.​ Vad menas med jonotropa receptorer? Vilka receptorer har en glutamatsynaps, +vilka likheter/skillnader har de (hur de aktiveras, reverseringspotential, +excitations utsträckning, permeabilitet). +2.​ Vad är metabotropa receptorer? + + + + +![[image-cc4843a948c3.png]] + + +![[image-a0f8d4cf404f.png]] + +GABA-synaps +- ​ GABAA + - +Jonotrop receptor + - +Pentamer, 5 subenheter (2 alfa, 2 beta, 1 epsilon) + - +Reverseringspotential på -70 mV + - +Genererar kortvarig IPSP (50 ms) + - +Aktivering kräver två GABA-molekyler. + - +Permeabel för anjoner, främst kloridjoner (o lite +bikarbonat) + - +Många läkemedel/droger/etanol förstärker GABAA → lugnande effekt. + - +GABAA kan vara depolariserande eller hyperpolariserande utifrån +[Cl] IC och EC +- ​ Kloridjoner saknar egna pumpar och därför ställs in +jämviktspotential efter att Na/K jp ställts in. Därmed finns det +inte något som aktivt håller [Cl] gradienten IC och EC såsom +t.ex Na/K-ATPas. Alltså kan [Cl] gradienten och därmed Cl-jp +justeras av transportörer (sekundär aktiva). + - +Det finns två typer av Cl-transportörer, en (NKCC1) som transporterar +in, en (KCC2) som transporterar ut klorid. + - +Om NKCC1 är mer aktiv ökar [Cl]i → Cl jp mer depolariserad än +vilopotentialen, excitatorisk. +- ​ När GABAA öppnas → Cl-permeabiliteten ↑ → +membranpotentialen rör sig mot Cl jp​ → depolarisering. + - +Om KCC2 är mer aktiv, minskar[Cl]i → Cl jp mer hyperpolariserad, +inhibitorisk. + - +Hos omogna/tidiga neuroner är GABAA +depolariserande/exciterande eftersom uttrycket +NKCC1 dominerar, i senare stadier blir det tvärtom. + - +Dessa transportörer är en viktig regleringsmekanism +för GABAA. + - +Vid nervskador kan neuroner återgå till omoget +stadium där [Cl]i ökar → GABAA blir mindre hyperpolariserande (ksk +även depolariserande) → mer aktiva celler → dock kan orsaka t.ex +epilepsi + +- ​ GABAB + - +Metabotrop receptor + - +Genererar långvarig IPSP (0,5 s) + - +G-protein som är direkt kopplad till kalium-kanal. + + + + +![[image-f3be2e6b9597.png]] + + +![[image-f7330938dc7b.png]] + + +![[image-c34a08c41cd2.png]] + + - +När GABA binder till GABAB, aktiveras G-proteinet som orsakar att +kaliumkanalen öppnas och kalium strömmar ut. + - +Reverseringspotential på -100 mV (likt kalium jp). +Frågor +1.​ Vilka receptorer har en GABA-synaps, vilka likheter/skillnader har de (hur de +aktiveras, reverseringspotential, excitations utsträckning, permeabilitet). +2.​ Vilken viktig regleringsmekanism har GABAA? +Intrinsic excitation/inhibition +- ​ Alla jonkanaler förutom de ligandstyrda (GABA/glutamat) i neuronen såsom +spänningsstyrda Na- eller K-kanaler, läckkanaler mm. +- ​ K-kanalerna uttrycks olika i olika typer av nervceller + - +Ap får olika egenskaper i olika typer av nervceller + - +Praktiskt, läkemedel kan riktas mot specifika K-kanaler i vissa +nervceller (t.ex smärtneuroner) och inte alla (då dör vi). + - +T.ex blockerar bläckfisk Na-kanaler → dödligt gift. + - +Lokalanestetika blockerar all spänningskänsliga Na-kanaler i området + +- ​ Ca aktiverad K-kanal + - +Ca från insidan fungerar som ligand + - +Det finns två typer av efterhyperpolarisering, en kortvarig och en +långvarig. +- ​ Kortvarig orsakas av depolarisering efter utlöst ap som orsakar att +många spänningsstyrda k-kanaler öppnas under repolariseringen. + - +I vissa neuroner finns AHP-kanaler (after-hyperpolarization) som är +ligandstyrda från insidan. +- ​ Ca från insidan binder in → K-kanaler öppnas, K strömmar ut +- ​ Orsakar långvarig AHP, kanalerna står öppna länge (ca 1,5 s) + - +Noradrenalin kan hämma Ca aktiverade K-kanaler +genom en kedjereaktion där proteinkinas A aktiveras och +fosforylerar kanalen som inte längre öppnar, AHP +uteblir → samma stimulering ger därför fler ap då +tröskelvärdet kan uppnås lättare. +- ​ Noradrenalin omvandlar måttlig output till ett +kraftigt och effekten av neuronen blir kraftigare +- ​ Olika nervceller uttrycker olika typer av jonkanaler → olika +sammansättningar (konstellationer) av kanaler → membranpotentialen +förändras olika under aktionspotentialen → aktionspotentialens form och +frekvens blir olika. + + + + +![[image-bf4e17cc858d.png]] + +Frågor +1.​ Vilka jonkanaler beräknas som intrinsic excitatoriska/inhibitoriska? +2.​ Hur kan läkemedel hämma vissa neuroner utan att stoppa hela nervsystemet? +3.​ Vilka typer av efterhyperpolarisering finns det, hur skiljer de åt och varför? +4.​ Varför påverkar ap inte alla nervceller på samma sätt? +5.​ Vilken effekt ger noradrenalin och varför? + - +Single cell RNA sequencing är relevant för att kunna kartlägga vilka gener +(vilka kanal-typer som uttrycks) i specifika celltyper. +Modulering +- ​ Hur man kan påverka sannolikheten att få en aktionspotential via +modulatoriska neurotransmittorer (som påverkar membranpotentialen) + - +Transmittorerna kommer från andra nervceller, hormoner, gliaceller mm +- ​ Det som moduleras är + - +Frisättningssannolikhet +- ​ I olika glutamat- & GABA-synapser + - +Intrinsic excitabilitet +- ​ T.ex noradrenalin ger starkare ap + - +Plasticitet +- ​ Vanliga neurotransmittorer acetylkolin, noradrenalin, histamin, dopamin, +serotonin +- ​ Alla dessa produceras och frisätts från cellkroppar i små diskreta kärnor, oftast +i hjärnstammen med axoner som sprider sig till i princip hela nervsystemet. + - +Dessa celler är mer aktiva (hög konc.) på dagen än natten, drf man är +aktiv under dagen (vaken). + +- ​ Co-transmittorer + - +Co-transmittorer är signalmolekyler som frisätts tillsammans (oftast i +samma vesikel) med antingen glutamat eller GABA. +- ​ Har egna receptorer + - +Verkar via G-proteinkopplade (metabotropa) receptorer och har +metabotropa effekter → påverkar second messenger i mottagarcellen. + - +Många psykoaktiva läkemedel påverkar dessa receptorer. + +- ​ Peptider kan vara Co-transmittorer + - +Frisätts från egna vesiklar som är mycket större än Glu/GABA. + - +Kan frisättas från axonterminaler och dendriter, endast specifika +nervceller i modulära kärnor, t.ex i hypotalamus. + - +Orexin – typsikt för neuroner i vakenhetskärnan, utan orexin → +narkolepsi + + + + - +Galanin – sömnkärnan (“motsatsen till orexin”) + - +Endorfiner (naturlig smärtlindrare) + - +Oxytocin (många funktioner inom sociala & reproduktiva beteenden) + +- ​ Retrograda modulatoriska signalsubstanser + - +Går från postsynaptiska neuroner till presynaptiska neuroner + - +Endokannabinoider – kan syntetiseras postsynaptiskt och påverkar +frisättningssannolikheten i presynapsen + - +Neurotrofiner + +- ​ Hormoner + - +Kortisol, progesteron, testosteron, östrogen, ghrelin, insulin + - +Finns receptorer för olika hormoner på olika ställen i hjärnan + - +Vissa produceras till och med i hjärnan (t.ex könshormoner o insulin). + +- ​ Gliatransmittorer + - +Transmittorer från gliaceller (stödjeceller) + - +T.ex glutamat, D-serin, Taurin, ATP (→ adenosin). + - +Koffein hämmar adenosinreceptorer → piggare + +- ​ Neurotransmittorer + - +Glutamat & GABA + +- ​ Cytokiner och kemokiner + - +Utsöndras av mikroglia (CNS fagocyt) + - +TNFa + - +Känner oss sjuka +Frågor +1.​ Vad innebär modulering och vad är det som moduleras? +2.​ Vad är Co-transmittorer, hur frisätts de, var binder de? +Plasticitet +- ​ Plasticitet handlar om fysisk tillväxt eller krympning av synapser. + +- ​ Långtidspotentiering (LTP) + - +Förstärkning av glutamatsynapser → inlärning + - +Vid inlärning kommer ett antal synapser i hjärnan att förstoras fysiskt. + - +Vid LTP ökar antalet ffa. AMPA-receptorer i postsynapsen där de +tättpackas och ett kluster bildas. + + + +- ​ AMPA-receptorer “flyter runt” i vesiklar intracellulärt vid det +postsynaptiska membranet, vid LTP fuserar vesiklerna med +membranet (exocytos) och antalet AMPA-receptorer ökar. +- ​ Samtidigt signaleras presynaps membranet att bilda nytt +frisättningsställe precis mitt emot. + - +Presynapsen anpassar sig → nytt frisättningsställe mitt emot klustret + - +Resultatet blir en ny nanokolumn (förstärkt synapsstruktur). + - +Reversibel process: vid minskad aktivitet kan förstärkningen avlägsnas +- ​ Långtidsdepression (LTD) + - +Försvagning av Glu-synapser → glömska + - +Färre AMPA-receptorer → synapsstrykan minskar + +- ​ Sätta igång LTP + - +Då krävs kraftig NMDA-receptor aktivering som i sin tur behöver +- ​ Stark depolarisering av postsynapsen (spänningsstyrd) och +tillgång till glycin/D-serin. + - +Det beror på att NMDA-receptorer orsakar stort inflöde av Ca som +signalerar till cellen att +- ​ AMPA-receptorer ska exocyteras +- ​ Synapsen ska växa + - +På ca 10s blir synapsen större. + +- ​ Sätta igång LTD + - +Då krävs en svag och upprepade aktivering av NMDA-receptor (inte +stark alls som LTP). + - +Låg Ca inflöde signalerar till endocytos av AMPA-receptorer → +receptorer tas bort från membranet och synapsen blir mindre. + +- ​ Om NMDA-receptorer blockeras får man varken LTD eller LTP. +Frågor +1.​ Vad innebär plasticitet? Förklara skillnaden mellan LTD och LTP, hur de sätts +igång och varför plasticitet är viktig. + + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi.md new file mode 100644 index 0000000..c7126a3 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Nervcellsfysiologi.md @@ -0,0 +1,471 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Nervcellsfysiologi +block: 1 +--- + +# Nervcellsfysiologi + +Nervcellsfysiologi +- ​ Aktionspotentialen är nervcellens elektriska signal som gör det möjligt för +kroppen att snabbt ta emot information från omgivningen och initiera passande +reaktioner t.ex vid smärta (reflex). + +- ​ I hjärnan finns engram (minnesspår) som består av konstellationer av +nervceller, nätverk. + - +Starka synapser gör nätverket stabilt. + - +Ett begrepp (t.ex äpple) motsvaras av ett specifikt engram. + - +När vi ser eller tänker på äpplet aktiveras nätverket genom +aktionspotentialer → vi upplever eller återkallar begreppet +(ett minne). + +- ​ Aktionspotential + - +Hos alla nervceller pågår hela tiden en “balans” mellan två +typer av processer. + - +Excitatoriska processer ökar sannolikheten för att en +aktionspotential uppstår och leder till excitation, +membranpotentialen närmar sig tröskel för ap. + - +Inhibitoriska processer minskar sannolikheten för +aktionspotential och ger inhibition, alltså att +membranpotentialen förskjuts bort från tröskelvärdet + +- ​ Excitation och inhibition kan delas in i två huvudgrupper + - +Synaptisk excitation & inhibition +- ​ Glutamat-synapser utgör 85% av hjärnans synapser och bidrar +till excitation. +- ​ GABA-synapser utgör 10-15% av hjärnans synapser och bidrar +till inhibition. +- ​ I dessa synapser finns ligandstyrda jonkanaler (med receptorer) +för antingen glutamat eller GABA. + - +Intrinsic excitation & inhibition +- ​ Utöver de synaptiska och ligandstyrda jonkanalerna (glutamat +och GABA) finns många jonkanaler över hela nervcellen som +utgör intrinsic excitation respektive inhibition + - +Dessa är oftast spänningsstyrda. +- ​ Intrinsic excitation: Na och Ca kanaler +- ​ Intrinsic inhibition: K och Cl kanaler + + + + +![[image-6a6b7dee2cd4.png|246x208]] + + +![[image-47428c603724.png|271x160]] + + +![[image-5fc5ef334078.png|276x140]] + +- ​ Intrinsic/synaptisk excitation/inhibition är dynamiska och +förändras kontinuerligt för att anpassa hjärnans aktivitet efter +aktuella behov (möjliggörs av plasticitet & modulering). + +- ​ Plasticitet + - +Hur synaptiska signaler kan förstärkas eller försvagas. + - +Om synapser förstärks → nya engram bildas → inlärning + - +Om synapser försvagas → gamla engram suddas ut → glömska + +- ​ Modulering + - +Hur lätt engram aktiveras och är tillståndsberoende. + - +Modulering påverkas av modulatoriska neurotransmittorer (såsom +dopamin, serotonin, acetylkolin osv). + - +Tillståndsberoende, engram/minnen aktiveras utifrån behov: +- ​ Om du är magsjuk → sannolikheten att tänka på ett äpple är liten +- ​ Om du är hungrig → sannolikheten ökar + +- ​ Elektrofysiologi – läran om elektrisk aktivitet i biologin + - +Patch Clamp: Teknik för att mäta elektriska signaler på enstaka +jonkanaler eller en cell. + - +Enstaka synapser (mer än 1015 i hjärnan) kan studeras för att se ifall +signalsubstans frisätts. + - +Cellnivå: mäter membran- och aktionspotential. + - +EEG mäter aktivitetsnivån av olika nervceller i hjärnan samtidigt vilket +bidrar till förståelsen av engram. + - +Dessa studeras för olika djurraser, människans cortex studeras under +operationer eller via odling av stamceller. + - +Mekanismerna mellan olika djurarter är konserverade och därmed är +jämförelser möjliga. +Membranpotential +- ​ Membranpotential är spänning över membran, alla celler i kroppen har en +negativ membranpotential. +- ​ Membranpotential beror + - +Jonkoncentration skillnad i ICM och ECM +- ​ Jonkoncentrations gradienten upprätthålls av energikrävande +pumpar och transportörer. + - +T.ex Na/K-pumpen + - +Jonkanaler i membranet. + + + + + +![[image-6a450897b148.png|256x180]] + + +![[image-4229653bfb61.png|127x102]] + +- ​ Joner påverkas av den elektrokemiska gradienten, dvs kombinationen av +koncentrationsgradient och laddningsskillnad. + - +Eftersom det finns fler K⁺ i cellen (ICM) diffunderar K⁺ ut mot ECM +längs koncentrationsgradienten. Insidan är negativ pga kvarvarande +anjoner (t.ex fosfatgrupper och proteiner) vilket drar K⁺ tillbaka in. + - +Jämviktspotentialen är den membranpotential (spänning) där den +elektriska drivkraften och koncentrationgradientens drivkraft för en +viss jon tar ut varandra, så att nettoflödet av jonen blir noll. + - +Om membranet endast är permeabelt för en viss jon, kommer +membranpotentialen att motsvara den jonens jämviktspotential. + + - +Cellens mp är en sammanvägning av aktuella jämviktspotentialer, dvs +utifrån vilka jontransportörer som är aktiva +- ​ T.ex om Na-kanalen vid ett ögonblick, kommer natriums +jämviktspotential att dominera cellens mp +- ​ Vid vilomembranpotentialen är nettoflödet av joner noll. + +- ​ Jonkoncentrationer + - +Koncentrationsgradienter hålls konstanta för att undvika sjukdomar. + - +De upprätthålls av energikrävande pumpar och av transportörer som +använder passiv eller sekundär aktiv transport. + - +Natrium +- ​ EC: 150 mM +- ​ IC: 18 mM + - +Kalium +- ​ EC: 3 mM +- ​ IC: 135 mM + - +Kalcium +- ​ EC: 1 mM +- ​ IC: 0,1 μM + - +Klorid +- ​ EC: 120 mM +- ​ IC: 7 mM +Frågor +1.​ Vad är membranpotential? Hur uppstår det? +2.​ Förklara jämviktspotentialen och hur den bidrar till att +bilda membranpotentialen. +3.​ Vad är jonkoncentrationerna för klorid, kalcium, kalium, natrium. + + + + +![[image-e6fe08d933d0.png|163x261]] + +Jämviktspotential +- ​ Mha Nernst ekvation kan jämviktspotentialen för en jon beräknas. + - +Kvoten av jonkoncentrationen ECM/ICM +- ​ ENa = + 60 mV + - +Högre [Na⁺] ute än inne → Na⁺ strömmar in i cellen. +- ​ EK = -100 mV + - +Högre [K⁺] inne än ute → K⁺ strömmar ut ur cellen. +- ​ Positiv jämviktspotential innebär högre konc. på utsidan och +vice versa (för en positiv jon). + +- ​ Förutsätt en cell med olika joner med olika jonkoncentrationer IC och EC, dock +finns det inga jonkanaler. Både ICM och ECM är elektroneutrala (lika +mycket positiva och negativa laddningar): + + - +Nu sätter vi en kalium-kanal i cellen +- ​ K⁺ diffunderar ut till ECM (pga gradienten). +- ​ När K⁺ lämnar blir insidan mer negativ och utsidan mer positiv → en +membranpotential uppstår. +- ​ Membranpotentialen byggs upp tills den balanserar K⁺-diffusionskraften +så att nettoflödet av K⁺ upphör, en jämvikt uppstår. +- ​ Membranpotentialen motsvarar då K⁺ jämviktspotential, cirka –100 mV. + + - +Natrium-kanal +- ​ Detsamma gäller för natrium, dock diffunderar Na+ in (pga gradienten) +- ​ Elektrisk spänning bildas (insidan positiv, utsida negativ). +- ​ Membranpotential = jämviktspotential = +60 mV + + - +Klorid och kalcium påverkar membranpotentialen i mindre utsträckning +- ​ Kalcium har mycket lägre koncentration i både ECM och ICM jämfört +med natrium och kalium. Därför har Ca²⁺ mycket mindre effekt på +membranpotentialen och kan ofta försummas. +- ​ Klorid saknar egen ATP-driven pump, därmed påverkar den inte +membranpotentialen, utan ställer in sig efter membranpotentialen som +huvudsakligen bestäms av Na & K jämviktspotentialer. +- ​ Vilomembranpotentialen för nervceller är -70 mV. + - +I en vilande nervcell dominerar K⁺-kanaler så membranpotentialen +ligger närmare K⁺ jämviktspotential än mitt emellan Na⁺ och K⁺. +Frågor +1.​ Vad beskriver Nernst ekvation? + + + + +![[image-7ddf6aa4b5cc.png]] + +2.​ Hur skapas jämviktspotentialer för natrium, kalium, klorid och kalcium och hur +bidrar de till membranpotentialen? +3.​ Vad är vilomembranpotentialen för nervceller? +Jonkanaler +- ​ Celler har många olika jonkanaler som kan vara: + - +Spänningkänsliga + - +Ligandstyrda + - +Ligandstyrda från insidan, en form av second messenger finns IC och +även kalcium + - +Temperatur-reglerad + - +Mekaniskt-reglerad + - +Vätejoner - pH känsliga + - +Läck-kanaler – alltid öppna och ansvarar för vilomembranpotential +- ​ Läck-kanalerna är oftast selektiva. +- ​ Det finns många olika läckkanaler för kalium som strömmar ut +medan natrium har färre, Na strömmar in. +- ​ Jonkanalerna kan ha selektivitet för t.ex Na, K, Na/K, C. +Frågor +1.​ Vad är en läckkanal och varför är den viktig? +Membranpotential +- ​ Vilomembranpotentialen är -70 mV +- ​ Jämviktspotentialen för: Na +60 mV, K -100 mV, Cl -75 mV + +- ​ Depolarisering innebär att membranpotentialen går mot noll, dvs att +polariseringen (spänningsskillnad över membranet) minskar. + - +Na-kanaler öppnas: depolarisering sker. +- ​ Hyperpolariseringen innebär att mp går mot negativa värden, polariseringen +ökar. + - +K-kanaler öppnas: hyperpolarisering sker. +- ​ Repolarisering innebär återpolarisering till vilomembranpotentialen. + - +Begreppet brukar användas endast efter +depolarisering. + +- ​ Depolarisering och hyperpolarisering påminner om +excitation och inhibition. +- ​ Excitation och inhibition utgår dock från +tröskelvärdet. + - +Excitatoriska processer orsakar depolarisering + + + + +![[image-b4da9412c3f3.png]] + + - +Inhibitoriska processer orsakar hyperpolarisering. + - +Dock gäller detta inte alltid då depolarisering och hyperpolarisering +utgår från membranpotentialen. +- ​ The Goldman equation beräknar vilomembranpotentialen + - +Permeabiliteten för respektive jon väger mycket i +ekvationen tillsammans med jämviktspotentialer. +Aktionspotential +- ​ Aktionspotentialen är en kortvarig och kraftig depolarisering av mp följt av en +repolarisering, varar i ca 1 ms. +- ​ Depolarisering sker när spänningsstyrda Na⁺-kanaler öppnas (öppningen är +kortvarig) → Na⁺ strömmar in i cellen och membranpotentialen blir mer positiv +(depolarisering), närmar sig natriums jämviktspotential. + - +Ju mer depolarisering, desto högre sannolikhet att fler +Na⁺-kanaler öppnas (positiv feedback). + - +När tillräckligt många kanaler öppnas når membranet +tröskelvärdet → aktionspotential utlöses. + - +Membranpotentialen närmar sig natriums jämviktspotential +under denna fas. + +- ​ Repolarisering + - +Na⁺-kanaler öppnas kortvarigt (1-2 ms) och inaktiveras sedan. +- ​ Na⁺-kanaler måste först inaktiveras innan de kan stängas helt, +vilket tar cirka en tusendels sekund. + - +Inaktiveringen bryter positive-feedback-loopen + - +Inaktiveringen orsakar därmed att cellmembranets permeabilitet blir +störst för kalium. + - +Depolariseringen orsakar även att fler spänningsstyrda K+-kanaler +öppnas (dock öppnas de långsammare än Na-kanaler) vilket +påskyndar repolariseringen. + +- ​ Tröskel + - +När tröskelvärdet uppnås utlöses en kortvarig och kraftig +depolarisering, en aktionspotential, all-or-none. + - +Tröskelvärdet är membranpotentialen där natrium-inflödet precis +överstiger kalium-utflödet. Då utlöses ap och inget kan hindra +positiv-feedback-loopen (förutom inaktiveringen). + - +Tröskelvärdet uppnås oftast av en initial depolarisering orsakad av +excitatoriska processer såsom glutamat synapser. + - +Vid –70 mV balanserar Na⁺-inflödet K⁺-utflödet. + + + + +![[image-cc26b069c838.png]] + + +![[image-890efd1a83f3.png]] + + - +Vid –65 mV blir Na⁺-inflödet lite större än K⁺-utflödet. Vanligtvis +återgår membranpotentialen då till vilomembranpotential. + - +Men om depolariseringen fortsätter, öppnas fler och fler Na⁺-kanaler och +en positiv feedback-loop startar mot aktionspotential. + + - +Tröskeln är lägst vid Axon Initial Segment (AIS) pga hög densitet av +Na-kanaler. Ap startar från AIS och sprider sig. +Frågor +1.​ Vad är en aktionspotential? Beskriv hur aktionspotentialen startar, vad ap beror +på och hur repolariseringen sker. +2.​ Vad är tröskelvärdet? Vad orsakar att tröskelvärdet uppnås? +3.​ Varför är tröskeln lägst vid AIS? + +Fortledning av aktionspotential +- ​ Bilden visar ett axon med aktionspotential som är på väg mot +höger och har sitt maxvärde i mitten. + - +Maxvärde: Membranpotential = + 30 mV + - +Framför: Vilomembranpotential = -70 mV +- ​ Ap har inte påverkat detta segment än + - +Bakom: Vilomembranpotential = -70 mv (repolariserat) +- ​ Alltså finns en laddningsskillnad inuti nervcellens axon, dvs +spänning. +- ​ Strömmen som genereras av spänningsskillnaden sprider sig inuti axonet (från +depolariserat segment mot vilopotential) och utanför axonet i en sluten krets + - +Praktiskt då strömmen på utsidan av membranet kan mätas. +- ​ Jonströmmen i insidan bidrar till att depolarisera framförliggande membran +och fler spänningsstyrda Na-kanaler aktiveras vilket genererar en ny ap. +- ​ Processen upprepas med den nya ap och längs axonet. +- ​ På detta sätt fortplantas ap längs axonet. +- ​ Notera att ap sprider sig även till dendriterna och soma, alltså retrograd. + +- ​ Notera att trots samma jonström bakåt depolariseras inte det +bakåtliggande membranet eftersom Na⁺-kanalerna där är inaktiverade +och inte kan öppnas + +- ​ Ledningshastighet beror på + - +Diameter +- ​ Ökad diameter = snabbare ledningshastighet + + + + +![[image-17117fae3630.png]] + + +![[image-68d7cb75d396.png]] + +- ​ Större axondiameter minskar resistansen på jonströmmen vilket +gör att strömmen kan depolarisera membranet längre fram. + - +Myelin +- ​ Myelin isolerar axonet och därmed sänker axonets kapacitans, +förmåga att hålla laddningar. +- ​ Detta bidrar till att färre laddningar krävs för att +uppnå samma membranpotential/aktionspotential. +- ​ Därmed kan strömmen snabbare depolarisera +längre fram och snabbare, från en nod till en +annan. + - +Temperatur +- ​ Ledningshastigheten ökar med temperaturen till en viss gräns. +- ​ Mest optimala är 370C +- ​ Positivt med ökad T: Reagerar snabbare med hög T, snabbare +depolarisering +- ​ Negativt med ökad T: Inaktiveringen går också snabbare. +- ​ Vid brytpunkten där inaktiveringen sker så pass snabbt att inga +joner hinner transporteras. +Frågor +1.​ Förklara hur aktionspotentialen fortleds. +2.​ Ange tre olika faktorer som påverkar ledningshastigheten och hur. + - +Snabbaste ledningshastighet är 100 m/s medan segaste 0,1 m/s +Refraktäritet +- ​ Refraktäritet är den period efter en aktionspotential då nervcellen inte kan, +eller har svårare att, generera en ny aktionspotential och “känner ingen +stimulans”. +- ​ Absolut refraktkär period + - +Direkt efter utlöst ap som varar i någon/några millisekunder. + - +Omöjligt att få ny ap då Na-kanalerna är inaktiverade (varken +öppna/stängda) +- ​ Relativ refraktär period + - +Alla de spänningsstyrda kanalerna återvänder inte tillsammans från +inaktiverat läge till stängt läge, utan successivt, en efter en. + - +Ju fler kanaler som övergår till stängt läge, desto enklare att få ny ap. + - +Alltså är ap möjligt, men med högt tröskelvärde. + - +Tar ca 10 millisekunder. + - +Under denna period är membranpotentialen hyperpolariserad på grund +av kvarstående öppna K⁺-kanaler vilket gör att membranpotentialen +ligger längre från tröskelvärdet än normalt. + + + + +![[image-f0398d936822.jpeg]] + + +- ​ Refraktäritet utgör alltså en begränsning på antal ap en nervcell kan +generera under en viss period, maximalt 500 ap/s. +- ​ De flesta nervcellerna har ett maximum runt 100-200 ap/s +Frågor +1.​ Vad innebär refraktäritet? Vad är skillnaden mellan absolut och relativa? + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Skelettmuskelfysiologi.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Skelettmuskelfysiologi.md new file mode 100644 index 0000000..42cfa7b --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Gabriels anteckningar/Skelettmuskelfysiologi.md @@ -0,0 +1,467 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Skelettmuskelfysiologi +block: 1 +--- + +# Skelettmuskelfysiologi + +Skelettmuskelfysiologi +- ​ Motorisk enhet är den minsta enheten som kontrolleras av CNS + - +Motoriska enheten innefattar ett α-motorneuron och alla muskelfibrer +som neuronet synapsar/innerverar. + - +Ap i neuronet orsakar alltid kontraktion genom att frisätta +transmittorer som depolariserar muskelfibrerna (uppnår ap). + - +Motoriska enheter är olika stora (kan innervera 5 och upp +till 10000 muskelfibrer). + +- ​ Uppbyggnad av skelettmuskel + - +Muskelfiber = muskelcell + - +Muskelcell har flera cellkärnor → multinukleär + - +Muskelfascikel = bunt av muskelfibrer. + - +Muskelfibrer = bunt av myofibriller + - +Myofibriller finns intracellulärt och består av +sarkomerer (minsta kontraktila enheten). + +- ​ Sarkomerer byggs upp av myofilament + - +Aktin – utgår från Z-diskar + - +Myosin – förankrad också till Z-diskar via titin (elastiska egenskaper) +- ​ Vid depolarisering binder myosintrådarna till aktintrådarna och +“drar” dem till sig → kontraktion +- ​ Z-trådarna förs närmare varandra (sarkomeren förkortas) + +- ​ Neuromuskulär synaps + - +Neuromuskulär synaps är väldig stor, med 1000 frisättningsställen +(n = 1000) per muskelfiber → enorma mängder transmittorer +frisätts! + - +Därför har synapsen hög EPSP på ca +50 mV, +ändplattepotential/EPP. + - +Därmed är det garanterat att uppnå tröskelvärdet i muskelfibern → +ap → kontraktion. + - +Synapsen finns oftast i mitten av muskelcellen och sprids ut mot +ändar +- ​ Axonen har ledningshastighet på ca 10 m/s, bra för koordination + + - +Acetylkolin (ACh) som transmittor +- ​ Finns i stora mängder i speciella vesiklar i presynapsen +- ​ Orsakar excitation i postsynapsen + + + + +![[image-fef60a923b9f.png]] + + +![[image-ed74afaf6726.png]] + + +![[image-87a9e2c1c74f.png]] + + - +Acetylkolinreceptor av nikotintyp på postsynapsen +- ​ Jonotrop receptor med 2a, 2b, 1 epsilon subenheter +- ​ Kräver bindning av två ACh +- ​ Öppnar upp Na/K–kanal +- ​ Reverseringspotential 0 mV + - +Acetylkolinesteras (AChE) +- ​ I CNS avslutas transmissionen via astrocyter. +- ​ I neuromuskulära synapser avslutas de via enzymet AChE som +bryter ned acetylkolin till → acetyl + kolin. +- ​ Tar endast 1 ms → hög säkerhet +Frågor +1.​ Vad består en motorisk enhet av och vad är dess funktion? +2.​ Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskler och myofilament. +3.​ Varför sker alltid en muskelkontraktion om α-motorneuron aktiveras? +4.​ Var i muskeln finns neuromuskulära synapsen? Vilken transmittor används, +vilken receptor har den och hur avslutas transmissionen? +Farmakologisk aspekt +- ​ Postsynaptiskt + - +Curare = pilgift + - +Curare är en antagonist till ACh i de nikotinerga AChR som hindrar ap +i muskelfibrer, neuronet kan ej överföra signal till skelettmuskeln → +ingen kontraktion. + - +Dödlig då höga doser påverkar även andningsmuskler. +- ​ Kan användas för relaxation + - +Myasthenia gravis – autoimmun sjukdom där kroppen producerar +antikroppar mot AChR → muskelsvaghet + + - +ACh-agonister +- ​ Binder & aktiverar nikotinerga AChR → kanalen öppnas → bryts +dock inte ned av AChE → ger upphov till desensitisering +- ​ Används inom intensivvård, initialt leder det till muskelkramper +(depolarisering) följt av avslappnad (desensitisering). + + - +AChE inhibitorer +- ​ ACh ansamlas → muskelkramp (initial) → muskelavslappnad +(desensitisering) +- ​ Reversibla inhibitorer används som behandling mot myasthenia gravis +- ​ Irreversibla i krig (nervgaser → död) + + + + + +![[image-57e303bb0f7e.png]] + +- ​ Postsynaptiskt finns botulinumtoxin som orsakar protolys av +SNARE-proteiner → vesiklar exocyteras ej (lokal förlamning). +Frågor +1.​ Ge ex. på postsynaptisk antagonist till neuromuskulära synapsen. +2.​ Vad är effekten av AChR-agonister, AChE inhibitorer, varför? +3.​ Vad orsakar botulinumtoxin, varför? +Utveckling hos myocyter +- ​ Omogen muskelcell + - +Bildas genom att flera myoblaster fuserar/smälter samman för att bilda +en multinukleär muskelcell/muskelfiber (myocyt) + - +Uttrycker många nikotinerga AChR som har y-subenhet istället för +epsilon. + - +När axon kommer fram, omvandlas y- till e-subenheter. + - +I början innerveras varje muskelfiber av flera a-motorneuroner +(konkurrens), sedan bildas en stor synaps med en a-motorneuron. + + +- ​ Perifier nervskada + - +Axonet degeneras. + - +Orsakar att AChR omvandlas till omogna AChR med y- +istället för e-subenheter och uttrycks i större mängder över hela fiber. + - +Gamma har högre affinitet till ACh och kan reagera på +“bakgrundsnivåer” av ACh. +- ​ Uttrycket av AChR ger alltså axonet möjlighet att växa ut igen. + - +Om axonet hittar rätt +- ​ Motorneuronet innerverar så många muskelfibrer som möjligt +(viktig för neuronets överlevnad) +- ​ Neuromuskulära synapser återbildas → AChR mognar. + - +Om axonet ej hittar rätt +- ​ Motorneuronet degenereras (kräver faktorer av muskelcellen för +överlevnad) +Frågor +1.​ Beskriv en omogen muskelcell, hur den bildas och hur den mognar. +2.​ Vad händer vid en perifier nervskada? +Kontraktion +- ​ ACh binder till AChR → aktionspotential i 1 ms → Ca2+-inflöde → myosin +binder och “drar” aktin → kontraktion + + + + +![[image-7f5a436d98e8.png]] + + +![[image-7a974e286497.png]] + +- ​ Sarkoplasmatiska retikulum (SR) + - +Membranomsluten organell som finns längs T-tubuli (inbuktningar i +muskelcellen) + - +SR lagrar Ca2+, större [Ca2+] än i cytosolen (men ej högre än EC). + - +SR har följande strukturer +- ​ SERCA: Ca2+-pump (ATP) som ständigt pumpar in Ca2+ +- ​ Ryanodinreceptor-kanal: Spänningsstyrd Ca2+-kanal +- ​ Speciell DHP: DHP egentligen är spänningstyrd Ca2+-kanal men +i muskler är den fysiskt bunden till ryanodinreceptor och +fungerar som spänningssensor som mekaniskt öppnar/stänger +ryanodinreceptor-kanaler utifrån spänningen + - +Vid ap → DHP öppnar ryanodinreceptor-kanal → Ca2+ flödar ut från SR +till cytoplasman → myosin binder aktin → kontraktion. + - +Skiljer mellan hjärtmuskel och skelettmuskel. + +- ​ Myosin-aktin-cykeln + - +Aktinfilamentet är spiralformad aktinmonomerer (“proteinkulor”), där +varje proteinkula har ett bindningsställe för myosin. +- ​ Spiralformen är viktig så myosin inte krockar med varandra. + - +Bindningsställen för myosin i aktinfilamentet är dock blockerade av +tropomyosin → steriskt hinder. + - +Vid hög IC [Ca2+] binder Ca2+ till troponin som fysiskt flyttar bort +tropomyosin → bindningsstället synliggörs. +1.​ Myosin antar högt energitillstånd – genom att hydrolysera ATP till +ADP + Pi som binds till myosinet. +2.​ Myosin binder aktin – när bindningsstället blottas kan myosinarmen +som är i ett högt energitillstånd binda aktin. +3.​ Myosin “nickar” aktin – Pi lossnar vilket frigör energi som drar +aktinfilamentet mot sarkomerens mitt, ADP-lossnar +4.​ ATP binder till myosinarmen → Myosinets affinitet till aktin minskar +→ släpper loss aktin och antar lågt energitillstånd. +5.​ Kan hydrolysera ATP → högt energitillstånd, hög affinitet till aktin → +binder in osv + - +Cykeln upprepas så länge hög IC [Ca2+] finns och tillgång till ATP. +Frågor +1.​ Vad orsakar en muskelkontraktion? Vad är SR, var finns +den, hur bidrar den till kontraktionen? +2.​ Beskriv myosin-aktin-cykeln. + + + + + + +![[image-f5629fc596b7.png]] + +Kontraktion +- ​ [Ca2+] sjunker IC pga SERCA-pumpar → relaxerar muskeln +- ​ Om inget ATP finns i skelettmuskeln förblir myosin bunden till aktin → +kontraherad muskel, kramp. + - +ATP sänker myosinets affinitet till aktin. + - +Händer vid död → likstelhet. + - +Levande muskelceller har skyddsmekanismer mot detta. + +- ​ Muskelstyrkan är proportionell mot mängden aktiva aktin-myosin +bindningar (korsbryggor). +- ​ Ökad antal parallellkopplad sarkomerer (t.ex styrketräning) → styrka +- ​ Ökad antal seriekopplade sarkomerer (t.ex stretching)→ flexibilitet/större +dynamik. + + +- ​ Relationen mellan sarkomerens längd och +kraftutveckling + - +Optimal längd = maximal styrka +- ​ Optimal överlapp mellan aktin & +myosin → maximal +aktin-myosin-bindningar → maximal +styrka + - +För korta (kontraherad) sarkomerer +- ​ Aktin överlappar → vissa bindningsställen blockeras +- ​ Även myosintrådarna stöttar på varandra eller Z-disk + - +För långa sarkomerer +- ​ Minskad antal aktin-myosin-bindningar (aktin & myosin +överlappar mindre) + +- ​ Relationen mellan kraftutveckling och kontraktionshastighet + - +Låg hastighet = mer kraft + - +Hög hastighet = mindre kraft + - +Isometrisk kontraktion (ingen hastighet = maximal +kraft) + - +Relationen beror på att vid hög kontraktionshastighet +hinner inte alla myosinarmar i sarkomererna binda +aktin samtidigt eftersom vissa just har just släppt eller +håller på att binda igen. + - +Låg hastighet → fler myosinarmar genererar kraft tillsammans. + + + + +![[image-b9317cecdb9d.jpeg]] + + +![[image-002c91e1ef10.png]] + +- ​ Excentrisk kontraktion + - +Maximal kontraktion/aktin-myosinbindningar men muskeln förlängs +ändå - excentrisk kontraktion + - +Excentrisk kontraktion genererar högst kraftutveckling (mer än +isometrisk också) pga ökad tension (maximal passiv & aktiv tension)! +- ​ Aktiv tension = aktin-myosinbindningar +- ​ Passiv tension = muskelfibrer sträcks, förlängning + - +Maximal tension = maximal kraftutveckling + - +För hög tension (excentrisk kontraktion) kan orsaka skador i Z-diskarna +i enstaka myofibriller eller även många muskelfibrer. + - +Träningsvärk beror på dessa skador och den efterföljande +inflammationen som leder till reparation och muskeltillväxt. + +- ​ Högre belastning aktiverar fler myosinfilament. + - +Vid viloläge är myosinarmar “infällda”/”otillgängliga” + - +Vid ökad spänning/tension (passiv eller aktiv) övergår fler och +fler myosinarmar från infällda till aktiva som kan binda in +aktin. + - +Det finns en automatisk inbyggd rekrytering av myosinarmar +utifrån ökning på spänning. +- ​ Elasiticitet + - +Vid kontraktion är muskeln mindre elastisk. + - +Ca2+ minskar även titins elasticitet +- ​ Praktiskt för att förankra myosin medan aktin dras + - +Stretching bör därför göras när musklerna är avslappnade. +Frågor +1.​ Hur stoppar en muskelcell kontraktion i rätt tid? Vad är likstelhet? +2.​ Vad avgör muskelstyrkan? Hur kan muskelns dynamik resp. styrka öka? +3.​ Vad är relationen mellan sarkomerens längd och kraftutveckling, varför? +4.​ Vad är relationen mellan kontraktion hastigheten och kraftutveckling, varför? +5.​ Varför har excentrisk kontraktion maximal kraftutveckling? +6.​ Vad orsakas träningsvärk av? +7.​ Vad menas med "inbyggd rekrytering av myosinarmar” i muskelcellen? +8.​ Varför bör stretching göras när musklerna är avslappnade? +Nervsystemets inflytande +- ​ Nervsystemet kan reglera kontraktionsstyrkan i motorisk enhet-nivå (ej +enskilda muskelfibrer) via två mekanismer. + +- ​ Summation + + + + +![[image-7625eabd7d55.png]] + + - +Ökad frekvens av ap översätts till ökad kontraktionsstyrka. + - +Det beror på att IC Ca2+ inte hinner pumpas tillbaka till SR i samma +takt som ryanodinreceptor-kanaler släpper Ca2+ ut till IC +- ​ Eftersom upprepade ap ger muskeln inte möjligheten att +relaxera till följd av hög frekvens av ap. +- ​ Maximal summation = maximal +kontraktion +→ [Ca2+] IC hålls hög → tropomyosin blockerar +ej aktinsbindningsställen → maximal +aktin-myosin-bindning + + - +Effekten av summationen börjar när perioden +mellan två på varandra ap är max 200 ms. +- ​ 5 Hz (5 ap/s) + - +Summationen uppnår maximum vid 20 ms (50 Hz) + - +Motorneuronen arbetar mellan 5-50Hz. + +- ​ Rektyrering + - +I en muskel finns oftast stora mängder motoriska enheter, dessa kan +samarbeta – rekrytering + - +Motoriska enheterna har olika egenskaper (både muskelfibrer och +a-motorneuroner). + - +Rekryteringen sker på ett förutsatt sätt, utifrån enheternas egenskaper. + - +Det finns tre typer av motoriska enheter +- ​ S (Slow) + - +Motorneuronet har lägst tröskel → högst excitabilitet + - +Muskelfibrerna uthålliga men genererar låg +kontraktionsstyrka/kraft. +- ​ FR (Fast, fatigue resisting) + - +Egenskaper mellan S & FF. +- ​ FF (Fast, fatigue) + - +Motorneuronet har högst tröskel → lägst excitabilitet + - +Muskelfibrer är explosiva (hög kontraktionsstyrka), ej +uthålliga + - +Skillnaderna beror på myosin, enzymer, metabolism mm. + - +Summation av olika typer är olika +- ​ S – Orkar länge +- ​ FF – Kontraktionsstyrkan avtar efter 1-2 min +trots summation (fatigue, läs nedan). + - +Ordning typerna aktiveras i + + + + +![[image-48ae977e1db8.png]] + + +![[image-33b296507317.png]] + +1.​ S – Låg kontraktion vid lätt arbete +2.​ FR – Medel kontraktion +3.​ FF – Maximal + - +Rekryteringsordningen är programmerad i ryggmärgen. +- ​ Tidigare typer stängs inte av när nya läggs till. +- ​ Fatigue + - +Muskeltrötthet där kontraktionstyrkan minskar trots aktiverad muskel + - +Perifer fatigue +- ​ Beror huvudsakligen på ökad ATP-hydrolys. Hög IC [Pi] +hämmar ryanodinreceptor-kanaler → minskad [Ca2+] IC → +tropomyosin täcker bindningsstället → ↓ myosin-aktinbindningar. +- ​ Skyddsmekanism mot likhetskramp +- ​ Perifer fatigue beror på muskelns fysiologiska begränsningar → +kan drf inte påverkas. +- ​ Kontraktionsstyrkan minskar men inte ap-frekvensen i EMG. + - +Central fatigue +- ​ Frekvensen ap sjunker parallellt med kontraktionsstyrkan, i +EMG. +- ​ Beror på motorneuronet, börjar med maximal ap-frekvens och +sjunker med tiden + - +Motorneuronets excitabilitet sjunker & inhibitionen ökar + - +Ökad muskelaktivitet → ökad laktatnivåer → låg pH → +aktivering av pH-känsliga smärtafferenter som skickar +inhibitoriska signaler till motorneuronet +- ​ Kan “påverka” genom att excitera a-motorneuronet mer. +Frågor +1.​ Hur kan nervsystemet reglera muskelkraft? +2.​ Vad menas med fatigue? Vilka två typer finns? +Muskeltillväxt +- ​ Initieras av excentrisk kontraktion → små mikroskador i +sarkomerer → inflammatorisk respons (makrofager invaderar) → +cytokiner & tillväxtsfaktorer frisätts → signalerar åt cellen för +proteinsyntes och aktivering av stamceller → satellitceller +prolifererar och differentierar till myoblaster och smälter samman, +med muskelcellen → ökad produktion (pga ökad antal kärnor) av +sarkomerer (inkorporeras parallellt) och myofibriller → +muskeltillväxt, hypertrofi (ökad tvärsnittsarea)! +Frågor +1.​ Hur går muskeltillväxten till? + + + +![[image-0c6403ebe86d.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Hörsel.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Hörsel.md new file mode 100644 index 0000000..ec1a303 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Hörsel.md @@ -0,0 +1,569 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Hörsel +block: 2 +--- + +# Hörsel + +Hörsel +- ​ Översikt + - +Ovala fönstret utgör gränsen mellan +mellan- och ytterörat. + - +Ljudvågor går in via trumhinnan, orsakar +rörelse i hörselbenen som fäster till +trumhinnan. +- ​ Stapes, fäster på ovala fönstret, +ansvarar för att överföra ljudvågor +till mekanisk kraft som påverkar +endolymfan i hörselsnäckan (cochlea) +→ hårceller registrerar + + +- ​ Hörselsnäckan + - +Hela cochlea är innerverad längs vindlingarna. + - +Nervcellskropperna finns i sensoriska ganglier +(ganglia spiralia) som finns i temporalbenet, +precis utanför cochlea. + - +Axonerna löper igenom cochleas bindvävsvägg +och binder till olika ställen i rören i cochlea. + - +Cochlea har tre “rör” +- ​ Scala vestibuli – perilymfa (ljud kommer +in från ovala fönstret) +- ​ Scala media – endolymfa (cortiska +organet finns här) +- ​ Scala tympani – perilymfa (ljud kommer +ut via runda fönstret) + - +Dessa rör separeras av bindväv väggar, Reissners +membran och lamina basilaris (basalmembranet). + - +Cortiska organet finns ovanpå basalmembranet +- ​ Innehåller hårceller vars cilier sticker upp +i tectorial membranet +- ​ Innehåller stödjeceller. +Frågor +1.​ Vad är det ovala fönstret? Vilken funktion har den? Hur får +innerörat mekanisk stimuli? Beskriv hur cochlea innerveras. +2.​ Vilka tre rör finns i cochlea, funktion? Beskriv kort cortiska +organet. + + + + +![[image-422359369273.png]] + + +![[image-ec6981dc7e2d.png]] + + +![[image-d651d2235f97.png]] + + +![[image-2ede26e3fdcc.png]] + + +![[image-baa9489deae4.png]] + +Cortiska organet +- ​ Uppbyggnad + - +Celler finns i olika lager med massa +stödjeceller. + - +Det finns en rad av inre hårceller respektive +tre rader av yttre hårceller + - +De afferenta nervfibrer innerverar +huvudsakligen inre hårceller (90%) medan +flera yttre hårceller delar på samma axon. +- ​ Inre hårcellernas axoner är +myeliniserade men ej yttre hårcellerna!. + - +Inre hårceller ansvarar för största delen av +medveten hörsel. + - +Utöver afferenta nervtrådar, finns efferenta nerver +som hämmar nervceller (undviker skador). + +- ​ Hårceller + - +Cilierna i yttre hårcellerna är W-formad +- ​ Olika långa som en trappa + - +Varje cilie är förankrad i den andra via tip-link → +utan dessa förbindelser blir man döv. + + +- ​ Funktion + - +I scala media finns basalmembranet med hårceller. + - +Basalmembranet sitter inte fast, utan är rörligt. + - +Scala vestibuli och scala tympani förbinds i helicotrema. + - +Vibrationer från stapes (initialt från ljudvågor) överförs till +ovala fönstret och därmed scala vesitibulis perilymfa. +- ​ Runda fönstret buktas ut för att undvika övertryck. + - +Ljudvåg översätts till tryckvåg på perilymfan som i sin tur +sätter basalmembranet i rörelse. + - +Denna tryckvåg (från perilymfa till basalmembranet) är +mest intensiv i början. + - +Därefter fortplantas tryckvåg i form av Travelling wave längs hela +basalmembranet. + - +Rörelse i basalmembranet fångas upp av hårceller. + + + + + + +![[image-251df3d4b217.png]] + + +![[image-aebd86117334.png]] + + +![[image-7cc7068ae158.png]] + + +![[image-8711046ef784.jpeg]] + + +![[image-5ff9a03f5d68.png]] + +- ​ Växelverkan mellan membran och +endolymfa + - +Stapes överför tryck till perilymfan. + - +Perilymfan överför trycket till +basalmembranet, Travelling wave +uppstår (intensivast initialt). + - +Orsakar att BM trycks nedåt (grövsta +pilen) → perilymfan (i scala tympani) trycks uppåt → lokal tryckvåg +uppstår som påverkar fram (1) och bakåt (1a) i BM → pga (1) trycks +perilymfan i scala vestibuli nedåt → lokalvåg uppstår (2 & 2a) osv. + - +Sammanfattningsvis en böjning av BM i ett håll skapar tryck i +perilymfan som orsakar en lokal tryckvåg som trycker BM på motsatt +håll. +- ​ Skilja olika ljud åt + - +Olika segment i BM vibrerar på olika vid olika frekvenser. +→ olika fragment har olika resonansfrekvenser! + - +BM vid basen – känslig för höga frekvenser +- ​ Smal och styv (fästs av många fibrer) +- ​ Som en hårtspänd gitarrsträng +- ​ Därmed är resonansfrekvensen högst vid basen + - +BM vid apex/toppen – känslig för låga frekvenser +- ​ Bred och mjuk (fästs ej av fibrer) +- ​ Resonansfrekvens lägst vid apex. + - +Dvs kommer olika frekvenser att påverka specifika ställen +på BM. + - +T.ex kommer höga frekvenser att sätta BM nära apex i rörelse och +hårcellerna vid dessa segment får högst stimuli och vice versa. + - +Därför är det viktigt med så många olika axoner → CNS känner igen +vilka delar av BM som stimuleras → avgör frekvens! + - +Ljudstyrkan avgörs av summationen av ap (antal ap per tidsenhet). +- ​ Många ap under kort period → hög ljudstyrka +Frågor +1.​ Hur är det cortiska organet uppbyggt (celltyper, organisation, nerver)? +2.​ Hur är hårcellerna formade? Hur förbinds de med varandra? +3.​ Vad är helicotrema? Hur omvandlas ljudvåg till tryckvåg? Hur fortplantas +travelling wave? Hur skiljer CNS mellan olika frekvenser & ljudstyrka? + - +Vissa hörselskador beror på frånvaro av nervceller, men nervfibrer finns! +Elektroder i olika ställen på BM planteras kopplade till en mikrofon och +ljudprocessor. Ljud fångas upp av mikrofon → bearbetas av processor → +respektive elektrod stimuleras → stimulerar nervtrådar → hörupplevelse! + + + + +![[image-3f6c5c247de2.png]] + + +![[image-4a77d37d095e.png]] + + +![[image-4aa463b2671b.png]] + +Hårceller +- ​ Vibrationer/rörelse i BM och tektoriala membranet orsakar att hårcellernas +cilier förskjuts i sidled → depolarisering (mot kinocilium) eller +hyperpolarisering (mot kortaste strået). +- ​ Dock finns en skillnad mellan yttre och inre hårceller. + - +Yttre hårceller +- ​ De längsta stereocilier finns i TM +- ​ Relativa rörelsen mellan BM och TM +förskjuter cilierna och orsakar +signalöverföring- + - +Inre hårceller +- ​ Stereocilier finns EJ i TM +- ​ Vibrationer i BM orsakar flöde i +endolymfan i scala media. +- ​ Pga endolymfans tröghet förskjuts +cilierna. +- ​ Depolarisering & hyperpolarisering sker via +tip-links + - +Öppnar/stänger jonkanaler mekaniskt +- ​ En jonkanal/cilie, jonkanalen på +toppen +- ​ Positiva jonkanaler → när de öppnas strömmar +positiva joner in → depolarisering + - +Fungerar likt snöre i ett badkar. + - +Om cilierna böjs mot kinocilium öppnas jonkanalerna och +vice versa. + - +Tip-links måste ha optimal vilospänning +- ​ För lösa – detekterar inte små böjningar + - +För svag att “dra snöret i badkaret” +- ​ För hårda – svårare att skilja mellan stora och små böjningar. + - +Lösning – Tip-links position justeras (gröna området i figuren) +Frågor +1.​ Hur påverkar vibrationer i BM och TM signaleringen i yttre & inre hårceller? +2.​ Hur sker depolariseringen? Hur fungerar Tip-links och hur regleras de? +Endolymfapotential +- ​ Endolymfa har samma uppbyggnad som intracellulär-vätska och har därmed +en potential på +80 mV (hög [K+], låg [Na+]) i förhållande till sin omgivning, +endolymfa potential. + + + + +![[image-15ce6535a74f.jpeg]] + + +![[image-002d2825ddd7.png]] + + +![[image-896cc27f62e8.png]] + +- ​ Hårcellerna är i kontakt med två olika EC-miljöer samtidigt, apikalt finns cilier +mot endolymfan och basolateral mot perilymfan (liknar vanligt EC-miljö) med +potential på ca 0 mV. +- ​ Kanalen som ansvarar för hårcellernas depolarisering är K+-kanal, unikt! + - +När K+-kanal strömmar K+ in → depolarisering! + - +K+ drivs endast av elektrisk gradient eftersom [K+]IC =[K+]EC däremot +finns en elektrisk drivkraft på (80 - (-70) = + 150 mV) + - +Huvudsakligen strömmar K+ in, men även lite Ca2+ (har färre kanaler) +- ​ Även repolariseringen är unik! + - +Samma joner som flödar in, kommer att flöda ut under repolarisering! + - +Säker metod för att säkerställa snabb repolarisering då hårcellerna är +aktiva celler. + - +Nervceller under depolarisering: Na+ strömmar in + - +Nervceller under repolarisering: K+ strömmar ut + - +Problem: Na/K-pumpen återupprättar +elektrokemiska gradienten (jonfördelningen). +Pumpen är dock långsam. +- ​ Hårcellerna är aktiva celler som de- o +repolariseras ständigt och pumpen skulle då +helt enkelt inte hinna med! + - +Hårcell: samma joner som flödar in under depolarisering, flödar ut under +repolarisering, via läckkanaler → snabbare process!​ + +- ​ Stria vascularis + - +Struktur i scala medias vägg med epitelceller. + - +Speciella celler, endast dessa celler har VMP på ca +80 mV. + - +Mot bindvävs väggen verkar cellen är “normal” → Na +flödar in, K ut +- ​ Na/K-ATPas upprätthåller elektrokemiska +gradienten. +- ​ Dock är permeabiliteten för Na mycket högre +pga fler läckkanaler (basolateral). +- ​ Na har i denna cell JMP på ca +150 mV → +därmed VMP +80mV. + - +Mot scala medias lumen (där endolymfan finns) +- ​ Cellmembranet är väldigt permeabelt apikalt (kan nästan +“försumma” membranet). +- ​ Därför kan man säga att IC-vätskan i stria vascularis celler +motsvarar endolymfan i scala media. +Frågor + + + + +![[image-06f61bf086f1.jpeg]] + + +![[image-b19468a22299.png]] + +1.​ Beskriv hårcellernas extracellulära miljö & hur det bidrar till dess funktion. +2.​ Vad är skillnaden mellan nerv- & hårcellens de o repolarisering, varför? +3.​ Vad är stria vascularis funktion? Hur fungerar den? +Inre & yttre hårceller +- ​ Cochleans innervering utgörs ca 90% till inre hårceller. Det beror på att yttre +hårceller har andra viktiga funktioner, de fungerar som en +förstärkningsmekanism + - +Yttre hårceller har elastiskt protein, prestin som kan +förkortas/förlängas utifrån membranpotentialen. + - +Vid depolarisation orsakar prestin förkortning i hela cellen +(pga hög täthet i cellens cytoskelett) och vice versa. + - +Fungerar som positiv feedback +- ​ Alltså amplifieras basalmembranets rörelse + - +Nästan som att yttre hårcellerna drar basalmembranet mot +tektorialmembranet! +- ​ Detta är väldigt viktigt för att amplifiera/förstärka amplituden (rörelse i BM) +av vibrationer och därmed öka precisionen i hörupplevelsen, genom att endast +förstärka specifika segment i BM +- ​ Yttre hårceller har en annan funktion som smärtreceptorer + - +Är innerverad av omyeliniserad axon som kan känna smärta +- ​ Sammantaget + - +Amplifierar amplitud (viktig för att t.ex förstå viskningar osv) + - +Smärtreceptor +- ​ (Förstärkningsmekanismen kan testas hos nyfödda barn. Skickar in ljudsignal +(hörlur + mikrofon) och får tbx större ljudsignal. Pga yttre hårceller amplifierar +vibrationer och ökar tryckvågen i perilymfan → dessa otoakustiska +emissioner (bakåtgående, såsom 1a i bilden) leder till rörelser i hörselbenen +och når ytterörat och mäts) +Frågor +1.​ Vilka funktioner har inre & yttre hårceller, varför? Vad är otoakustiska +emissioner? +Olika skador i örat +- ​ Hål i trumhinnan + - +Ingen nämnvärd hörselnedsättning. + - +Ju större area trumhinnan har, desto mer +kraft som koncentreras på det ovala fönstret. + - +Därmed påverkar litet hål inte mycket, men +större hål gör det. + + + + +![[image-9e135eddf9c0.png]] + + +![[image-12835d56fc10.png]] + +- ​ Skada på hörselben + - +Mycket större hörselnedsättning än hål i trumhinnan. + - +Viktigt förstärkningssystem som förstörs → dels +trumhinnan absorberar en del av ljudvågorna, dels når +en liten del till ovala fönstret. + - +Ljudvågorna når även det runda fönstret nästan samtidigt +som de når ovala fönstret → perilymfans rörelser i innerörat tar ut +varandra till en viss del → bidrar ännu mer till hörselnedsättning. +- ​ Ostoskleros + - +Likt föregående exemplet, beror på progressiv +bentillväxt som slutligen fixerar stapes (dess rörelse +minskar). + + +- ​ Igentäppt örontrumpet + - +Detta orsakar att luft som egentligen utjämnas via örontrumpeten +stannar i mellanörat → slemhinnan absorberar denna +luft → undertryck uppstår. + - +Undertrycket suger in trumhinnan (minskar dess +rörlighet) → stor del av ljudvågorna +reflekteras/absorberas men ej förs vidare. + - +Öppnas kortvarigt endast vid sväljning, annars uppstår autofoni, hör +eget tal förstärkt. + +- ​ Benledning + - +Ljud kan fortledas via benvävnad – benledning + - +T.ex vår tal är till en viss del benlett direkt från munhålan → +skallben → innerörat. + - +Klinisk relevans +- ​ Skada i hörselben → vibrator planteras i ben i +samband till mikrofon via en processor. +- ​ Signalerna tas upp av mikrofon → processor → +vibrator för över frekvenser till innerörat direkt. +Frågor +1.​ Hur/varför påverkas hörseln av skada i trumhinnan, i hörselben, igentäppt +örontrumpet? Varför är det kliniskt relevant att ljud kan fortledas via ben? +CNS +- ​ Cochlearisnerven + + + + +![[image-bb50c54d77f2.png]] + + +![[image-8c8c0bb71e4c.png]] + + +![[image-c0cb03cb0d87.png]] + + +![[image-6b7ffb001987.png]] + + +![[image-ee0ced8d3e12.png]] + + - +Cochlearisnerven omkopplar i cochlearis kärnor i +hjärnstammen. + - +Från hjärnstammen projiceras två olika nervfibrer till +thalamus knäkropp (mediala geniculatum) → till +hörselbarken, A1 + - +Notera att varje cochlearisnerv för signalen till respektive hörselbark i +hemisfärerna (ipsi- och kontralateralt + commissurfibrer) +→ Man blir inte döv om A1 i ena hemisfären funktion nedsätts. + +- ​ A1 + - +Nervcellerna i A1-gyrus har en tonotopisk organisation → alltså +nervceller känsliga för angränsande frekvenser finns nära varandra. +- ​ Höga frekvenser → nära nacken +- ​ Låga frekvenser → nära pannan +- ​ Tonotopiska organisationen (frekvenskartan) bevaras i A1, likt +cochlea. + - +Kombination av frekvenser → aktivering av en viss kombination av +neuroner! + - +Figuren visar frekvensband, en vertikal “skiva” i +hörselcortex där alla celler är känsliga för ungefär samma +frekvensintervall. Variation inom bandet (upp–ner i +figuren): +- ​ Celler högt upp aktiveras redan vid svaga ljud (låg +tröskel). +- ​ Celler längre ner kräver starkare ljud (högre tröskel) för att +aktiveras. + +- ​ Variationer i samma frekvensband + - +Ljudsstyrka + - +Ljudkällans riktning – Olika riktningar aktiverar olika kombinationer +av neuroner + +- ​ Bestämma riktning + - +Sker mha att neuroner är känsliga för amplituder (hur starka +ljudvågorna är) och tidsskillnader. + - +Riktning i sidled (höger-vänster) +- ​ Ljudkällan kommer då vara närmare ett öra än andra örat + - +Signalen stimuleras i ena cochlean snabbare + - +Högre amplitud (större signal), pga starkare ljud. + - +Riktning i höjdled, fram/bak + + + + +![[image-2631553137fe.png]] + + +![[image-306c4df68bab.png]] + + +![[image-806c8868fa12.png]] + +- ​ Amplituds- och tidsskillnader hjälper inte här, +eftersom avståndet är detsamma för källan rakt +framför eller bakom. +- ​ Ytterörats vindlingar hjälper med bestämma +riktningen + - +Ljudet kommer att studsa/reflektera i +olika riktningar beroende på dess källa, +vissa frekvenser förstärks, andra dämpas. + - +Detta skapar en viss klangskillnad (skillnad i ljudets +spektrum) som CNS kan bearbeta. +- ​ Klangsskillnad – såsom figuren visar skulle samma +ljud att studera på olika sätt in i örat där vissa +frekvenser förstärks, andra dämpas. + +- ​ Högre hörselområden + - +I en apa har man funnit tre hierarkiskt högre hörselområden med +specialiserade med neuroner +- ​ Vissa neuroner aktiveras vid kommonukationsljud → +kommunikation uppfattas “What Stream”. +- ​ Andra neuroner aktiveras vid olika riktningar → +riktning uppfattas, “Where Stream". + - +Denna information leds sedan via commissurbanor till olika +delar av hjärnan, alltså finns antagligen skilda system i +hjärnan som ansvarar för att identifiera och lokalisera ljud. + - +A1 = primära hörselcortex (temporalloben) + - +AL = anterolateral + - +ML = Middle-lateral + - +CL = cauda-lateral +Frågor +1.​ Vad kallas hörselbarken i hjärnan, hur når cochlearisnerven? Varför orsakar +skada på hörselbarken i ena hemisfären inte dövhet i ett öra? +2.​ Vilken funktionell organisation har primära hörselbarken? Vilka faktorer +bestämmer vilka neuroner som aktiveras inom samma frekvensband? +3.​ Hur bestäms ljudkällans riktning? Vad menas med What- & Where stream? + - +Incus, malleus, stapes (hörselben), trumhinna = membrana tympani + + + + +![[image-bf47c912f768.png]] + + +![[image-513d684f0956.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Lukt och smak.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Lukt och smak.md new file mode 100644 index 0000000..42b632a --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Lukt och smak.md @@ -0,0 +1,464 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Lukt och smak +block: 2 +--- + +# Lukt och smak + +Lukt och smak +- ​ Lukt/smak är viktig för att identifiera farliga respektive nyttiga substanser och +är dessutom viktig för minnesfunktion. + +- ​ Smaksinnet + - +Viktig för att detektera näringsämnen innan kroppen fysiologiskt +reagerar på maten. + - +Detta kan t.ex öka salivproduktionen, förbereda mag-tarmkanalen osv. + - +I hjärnstammen finns det två typer av serotonin-producerande celler +som kan aktiveras vid intag av: +- ​ Socker: Aktiverar belöningssystem, exciterar +insulinproducerande celler vilket bidrar till mättnadskänsla +(skydd mot överkonsumtion) +- ​ Bitter: Bittra ämnen uppfattas som farliga/giftiga och därmed +förbereds kroppen för att skydda sig själv genom t.ex kräkning. + - +Sekundära effekter utlöses i munnen av receptorer. + - +Om man suger på citron: +- ​ Spottkörteln parotis kontraheras → saliv utsöndras → späder ut +låg pH-nivåerna i munnen som kan skada svalget och kroppen. + +- ​ Fem grundsmaker + - +Umami +- ​ Smak av proteiner, främst glutamat. +- ​ MSG (glutamatsalt) ger maten proteinrik smak utan att faktiskt +innehålla proteiner + - +Sött +- ​ Smak av kolhydrater (5-6 kolsocker) +- ​ Aktiverar belöningssystemet – kroppen tycker om energi. +- ​ (Cola-zero innehåller substanser som binder till dessa receptorer) + - +Bitter +- ​ Mest varianter av bitter-receptorer än andra smaker. +- ​ Vi har dock svårt att skilja mellan olika bittra smaker. +- ​ Måste kunna med noggrannhet avgöra om födan är farlig/giftig +→ därmed fler varianter + - +Salt +- ​ Känslig för Na-salter +- ​ Salthunger beror på att kroppen behöver natrium. + - +Surt +- ​ Kommer från vätejoner + + + + +![[image-42363e6fbfee.png]] + +- ​ Stimulerar salivproduktion → späda ut låg pH. +- ​ Smakreceptorer + - +Umami, bitter, sött: G-proteinkopplade receptorer + - +Surt, salt: Jonkanaler +- ​ Vissa studier ifrågasätter ifall vi har mer grundsmaker, t.ex kan vi +detektera mineraliserat (metalljoner) vatten, vattensmak. +Frågor +1.​ Varför är smaksinnet viktigt? Varför och vad kan hända vid intag av +socker respektive bittra ämnen? Vad händer om man suger på citron? +2.​ Vilka fem grundsmaker har vi, vad kännetecknar de? +3.​ Vilka smakreceptorer finns det? +Smakreceptorer +- ​ Aktivering av smakceller + - +Smaklökar finns i tungans kryptor med olika smakceller. + - +Smakcellerna har mikrovilli som innehåller receptorer. + - +Det finns tre typer av celler i smaklökar +- ​ Typ I + - +Gliacell (detekterar salt). + - +Innehåller ENaC (Na-jonkanal) som stimulerar typ III +celler. +- ​ Typ II + - +Detekterar umami, sött eller bitter + - +Typ-II celler har G-proteinkopplade receptorer som är +känsliga för en av dessa smaker. + - +När substansen binder in orsakas en intracellulär kaskad +där ATP frisätts och diffunderar till intilliggande cell. +- ​ Typ III + - +Presynaptisk cell + - +Har purinreceptor (detekterar ATP). + - +ATP → stimulerar cellen → serotonin frisätts → +gustatoriska (smak) afferenta fibrer aktiveras → +signalering till CNS + - +Notera att typ-II cell oftast uttrycker en typ av smakreceptor, +- ​ En smakcell = en smakreceptor +- ​ En smaklök innehåller flera smakceller (detekterar alla smaker) + - +Smakceller är inga nervceller, dock sker kommunikation med neuroner + - +Sura smaker detekteras av vätejoner kanaler som direkt stimulerar typ +III celler. + - +(Lite oklar vilken cell som detekterar salt) + + + + +![[image-fed7b0e17bc2.png]] + + +![[image-ff8c39b1cc67.png]] + + +![[image-53a9241f92e6.png]] + +- ​ Organisation + - +En smakcell = en smak, bidrar till hög selektivitet så att vi +kan smaka det som finns i munhålan. + - +Denna selektivitet stöds även av s.k Labeled Line +- ​ En smakcell kommer selektivt aktivera en specifik +neuron (pga lokalisation). +- ​ Dessutom finns specifika axoner för respektive +smak som även når olika ställen i gustatoriska +cortex. + - +Dessa diskreta system (varje smak har egen väg) bidrar till +hög selektivitet och smakupplevelsen. + - +Om gustatoriska cortex för surt aktiveras eller om sura +smakceller stimuleras utan intag av mat, visar djuret samma +typiska beteende kopplat till surt. + +- ​ Andra funktioner av smakreceptorer + - +De smakreceptorer som finns på smakceller kan uttryckas även av andra +celler för att uppfylla olika funktioner. + - +Salt transporteras av ENaC (samma som finns i +smakceller) + - +Receptorer för bittra ämnen finns i magsäcken och +luftvägar +- ​ Skydd mot att absorbera toxiska ämnen → kräkning +- ​ Hosta & nysa + - +G-proteinkopplade smakreceptorer i mag-tarmkanalen +(pankreas) +- ​ Detekterar den kemiska miljön och anpassas. + - +Umami-receptorer i spermien för sammansmältning med ägget +- ​ Kan detektera aminosyror som frisätts från ägget. + - +Dock har dessa receptorer inte en afferent nerv som för över +informationen till hjärnan → ingen smakupplevelse! +- ​ Långvarig smakexponering kan ge smakadaptation: ATP från Typ II-celler +aktiverar Typ I-celler via purinreceptorer vilket hämmar Typ II-celler och +minskar signalering till gustatoriska afferenter. +Frågor +1.​ Hur upplever vi en smak, hur fungerar smakreceptorer? Hur kan vi skilja +mellan olika smaker? +2.​ Vilka viktiga funktioner har smakreceptorer utöver smakupplevelsen? +3.​ Hur adapteras smakceller? + + + + +![[image-30a6508480f7.png]] + + +![[image-f155b4406c27.png]] + + +![[image-0c18c30c6370.png]] + +CNS och smak +- ​ Central modulering + - +När vi äter något som är sött och bittert samtidigt kommer den bittra +smaken att förstärkas och söta dämpas. +- ​ Bittra smaken upplevs starkare än koncentrationen + - +Mekanism +- ​ Söt- och bitter afferenter går via nucleus tractus solitarius +(NTS) i hjärnstammen till gustatoriska cortex. +- ​ Neuron som kodar för bitter i gustatoriska cortex respektive +amygdala utövar top-down kontroll → smaken moduleras +från CNS till nedre strukturer, NTS och förstärker/dämpar +signaler. + - +Effekt +- ​ Gustatorisk cortex feedback förstärker bittra afferenter, söta +dämpas. +- ​ Amygdala feedback förstärker aversionen (ogilla) mot bittra +smaker. + - +Detta beror på att bittra ämnen anses farliga/giftiga + +- ​ Centrala projektioner + - +Väg till CNS +- ​ Gustatoriska afferenter → NTS → thalamus → primära +gustatoriska cortex. +- ​ Gustatoriska cortex finns nära/i insula i parietalloben +- ​ Insula ansvarar för emotioner. + - +Vi har endast fem grundsmaker +- ​ Stark mat är en form av smärta då värmereceptorer aktiveras. +- ​ “Fräsch” (t.ex tuggummi) aktiverar köldreceptorer. + - +Information av gustatoriska cortex påverkas av andra sensoriska system +(såsom lukt, temperatur) och även belöningssystemet som frisätter +dopamin och motiverar en att äta. +Frågor +1.​ Hur och varför moduleras smaker? Hur når smak till CNS (vägen), vad är +“stark” eller “fräsch” smak? +Luktsinnet +- ​ På taket av näsan finns olfaktoriska epitel med bipolära neuroner. + - +På deras dendriter finns G-proteinkopplade luktreceptorer, +odorantreceptorer. + + + + +![[image-04e5b63b7be8.png]] + + - +Människan har 400 olika odorantreceptorer och varje odorantcell +uttrycker en typ av odorantreceptor (hundar: 800, elefant: 2000 osv). + - +Stor variation mellan individers odorantreceptorer, hur ofta de kommer +och olika typer av en enskild odorantreceptor (utifrån genetiken). + - +Odorantcellerna förnyas ständigt (unikt för neuroner!) +- ​ Skilja mellan dofter + - +Vi har 400 odorantreceptorer men kan uppleva mycket fler lukter. + - +Beror på att en lukt är en kombination av flera olika aktiverade +receptorer → doftigenkänning = mönsterigenkänning. + - +En luktmolekyl kan binda flera receptorer med olika affinitet → unik +aktivitetsmönster + +- ​ Olfaktoriska bulbar + - +Aktiveringsmönstret är väldigt viktig för luktupplevelse och måste +därför bevaras för korrekt luktupplevelse vilket möjliggörs av +olfaktoriska bulbar. + - +Det finns en olfaktorisk bulb per näshåla. +- ​ Samma typ av odorantreceptor uttrycks över hela +olfaktoriska epitelet. +- ​ Samma typ av receptor (över hela epitelet) samlas +dock i olfaktoriska bulbar i organiserade strukturer +→ glomeruli (nystor). +- ​ Glomeruli från liknande lukter är lokaliserade nära +varandra. +- ​ En bulb innehåller 3000 glomeruli + - +Från glomerulus tar mitralceller över (neuron). +- ​ Skickar dendriter och synapsar med en +specifik glomerulus odorantceller. +- ​ Mitralcellernas axoner utgör nervus +olfactorius. + + - +Olfaktoriska bulben är första bearbetingingsstation +- ​ Lukten är enda sinnet som inte bearbetas i thalamus → går +direkt till cortex. +- ​ Därför bearbetas lukten i olfaktoriska bulben där vissa signaler +förstärks/dämpas utifrån behov (t.ex föda/fara). +- ​ Varje synaps kostar tid och energi därför försöker vi ha så få +synapser som möjligt. Synaps för ett syfte! + + + + +![[image-468fd36264bc.png]] + + +![[image-bb6097276a5d.png]] + + +![[image-23f47868603c.png]] + + - +Luktupplevelsen beror på kombinationen av vilka glomeruli som +aktiveras samt hur deras aktivitet förändras över tid vilket reflekterar +odorantreceptorernas aktivitet. Spatiotemporal. +- ​ Spatialt (rymd): Olika luktmolekyler aktiverar en unik +uppsättning av glomeruli i olfaktoriska bulben. +- ​ Temporalt (tid): Signaleringen sker i ett visst tidsförlopp utifrån +t.ex odorantreceptorernas täthet, mängd luktmolekyler +receptor-ligand-affinitet osv. +Frågor +1.​ Beskriv kort luktepitelet i näsan, luktceller/receptorer. Hur många +luktreceptorer har vi? Beskriv luktbulben, var de finns, hur de är uppbyggda, +deras funktion och varför de är viktiga. +2.​ Beskriv grunden till luktupplevelsen? Varför känner vi fler lukter än vi har +receptorer? +Luktsinnet +- ​ Luktnerven sitter i undersidan av hjärnan, ser ut som en tändsticka. +- ​ En nerv per hemisfär (från respektive näshåla). + +- ​ Mitralceller aktiverar pyramidceller, mest effektiv ifall +mitralcellerna under kort period (2 ms) exciterar pyramidcellerna. +- ​ Pyramidcellerna fungerar som coincidence detector (likt +hudretning), stimuleras bäst av samtidiga signaler från olika celler. +- ​ Mitralcelleringes synkronisering beror på odoranternas identitet, +belöningsvärde och var i andningscykeln man befinner sig. + +- ​ Centrala projektioner + - +Piriformcortex bearbetar lukt-information, medialt i temporalloben +- ​ En i varje hemisfär (nerverna korsar inte!) +- ​ Ligger nära amygdala & hippocampus → kopplad till emotioner. + - +Förbindelse med thalamus +- ​ Även om n. Olfactorius ej omkopplas i thalamus + - +Vi har riktningsdoft (känna igen luktkällans riktning) +där informationen från bägge olfaktoriska bulbar +jämförs (likt hörsel). + - +Högre bearbetning av lukt sker i orbitofrontalcortex +- ​ Integration med andra sinnen (syn & smak) +- ​ Belöningsvärde (vissa lukter har högt belöningsvärde såsom +föda) + + + + +![[image-6c95772d6529.png]] + + +![[image-07109f13dbb6.png]] + + - +Representation av piriformcortex är väldigt otydligt och inte +organiserad med t.ex labeled line som i smak. +- ​ Kan inte få en specifik luktupplevelse genom att stimulera vissa +receptorer eller områden i piriformcortex. +- ​ Luktsinnet är mycket mer komplex till skillnad från grundsmaker. +Frågor +1.​ Var finns luktnerven i hjärnan? Vad menas med att pyramidcellerna är +coincidence detectors? Vad beror mitralcellernas synkronisering på? +2.​ Vad kallas och var finns luktkortex? Varför är lukt kopplad till emotioner? +3.​ Var sker mer komplex bearbetning av lukt, på vilket sätt? +4.​ Hur skiljer sig luktkortex från gustatoriska korktex? +Luktsinnet +- ​ Lukt under in- och utandning + - +Inandning: Luktepitelet exponeras till luktmolekyler från +yttre miljön. + - +Utandning: Luktmolekyler från munhålan (mat) når +luktepitelet (via nasofarynx) → bidrar väldigt mycket till +smakupplevelsen. + +- ​ Lukt, respiration och minnesfunktioner + - +Luktupplevelse är starkt kopplad till andra strukturer i hjärnan +och även respiration. + - +Från mitralcellerna går signaler till piriformcortex och därifrån går +det till olika strukturer såsom hippocampus, amygdala och +orbitofrontal cortex → stark koppling till minnen (pga +hippocampus). + - +Därför vid demens försvagas hippocampus → luktupplevelse förändras. + +- ​ Adaptation + - +Hjärnan vänjer sig till lukter som den exponeras ständigt till. + - +Även om mitralcellerna är aktiva kan piriformcortex filtrera +bort vissa lukter. + - +Korttidsadaptation (sekunder-minuter) +- ​ Korttidsdepression av mitralcellernas afferenter. + - +Minskad signaleringsstryka vid upprepad +stimulering +- ​ Ju kortare tidsintervall mellan två dofter desto svagare +blir gång nr 2. +- ​ Om tidsintervallen är tillräckligt liten känner man inte den andra. + + + + +![[image-f457ebfbf290.png]] + + +![[image-b09685241767.png]] + + +![[image-c762a97eb74e.png]] + +- ​ Viktig för att kunna detektera nya lukter i realtid + + - +Långvarig adaptation (timmar-dagar) +- ​ Synaptisk plasticitet +- ​ Vi har därmed ett doftminne. +- ​ T.ex känner vi inte våra egna dofter eller hemma dock skulle vi +märka om man glömde räkor i soporna + +- ​ Sociala kemosignaler – feromoner + - +Feromoner är kemiska ämnen som vi utsöndrar som kan påverka +andras beteende eller fysiologi utan att vi medvetet uppfattar. + - +Feromoner detekteras av vomeronasalorganet. +- ​ Människor saknar, vissa djur har. + - +Vissa feromoner kan dock omedvetet påverka oss t.ex +- ​ Svett från stressiga situationer kan stimulera emotioner/empati + - +Samma gäller inte för svett från träning! +- ​ Menstruationscykler kan synkroniseras mellan kvinnor. +- ​ Tårar kan stimulera emotioner (men inte fejk-tårar!) + - +Feromoner kräver nära kontakt t.ex om man skakar hand eller liknande +- ​ Större sannolikhet att de når luktepitelet! + +- ​ Covid + - +Viruset når CNS via luktepitelet och förstör odorantceller. + - +Trots att dessa celler normalt förnyas kontinuerligt kan vissa +luktreceptorer ta tid att återbildas vilket fördröjer återupplevelsen av +vissa lukter. + +- ​ Samverkan mellan lukt och smak + - +Mat- & luktupplevelse förekommer samtidigt och aktiverar samma +strukturer såsom insula, amygdala och orbitofrontalcortex +Frågor +1.​ Hur påverkas lukt under in- & utandning? Varför försvagas luktupplevelse hos +dementa patienter? +2.​ Vad menas med lukt-adaptation, vilka typer, varför är den viktig? +3.​ Vad är feromoner? Hur detekteras de? Ge exempel hos människan. +4.​ Hur påverkar covid luktupplevelse, varför? Varför samverkar lukt och smak? + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Motorik.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Motorik.md new file mode 100644 index 0000000..e443526 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Motorik.md @@ -0,0 +1,892 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Motorik +block: 2 +--- + +# Motorik + +Motorik +- ​ Viktiga begrepp och principer: + +- ​ Motorisk enhet + - +Tvärstrimmiga skelettmuskelfibrer innerveras av ett motorneuron +antingen i ryggmärgens ventrala horn eller i hjärnstammen, +kranialnervskärnor, motorneuron + innerverade fibrer=motorisk enhet. +- ​ Synergier + - +I CNS kan ett neuron aktivera flera motoriska enheter i en eller flera +muskler samtidigt → meningsfull rörelse. + - +Musklerna arbetar då i synergier. +- ​ Parallel organisation + - +Olika motoriska system kan verka på samma muskelgrupp parallellt, +alltså för att åstadkomma olika ändamål utan konflikt, parallellt. + - +T.ex under optokinetisk ögonrörelse styrs saccadrörelsen av ett motorisk +system och följerörelse av ett annat, parallellt motoriskt system. +- ​ Hierarkisk organisation + - +Två grundprinciper +1.​ Övre strukturer i nervsystemet kontrollerar lägre. +2.​ Högre delar ger möjlighet för mer komplex och flexibel motorik. +- ​ Reflex + - +Reflex är en omedelbar motorisk respons till retning av sinnesorgan. + - +Reflexer uppstår oftast genom att sinnesorgan registrerar retning → +afferenta nerver → reflexcentrum → motorneuron → muskel. +- ​ “Reflexbåge” +- ​ Tonus + - +Det finns alltid en viss muskelaktivitet i kroppen (tonus) som ständigt +justeras. +Frågor +1.​ Förklara motorisk enhet, synergier, parallell organisation, hierarkiskt +organisation (två grundprinciper), reflex och tonus. +Proprioception +- ​ Förmågan att uppfatta kroppens position, rörelse och balans utan att behöva +synintryck, utan utifrån proprioceptorer och andra sinnesorgan. +- ​ Muskelspolar och golgi senorgan är två proprioceptorer + + + + + + +- ​ Muskelspole + - +Registrerar muskellängd och längdförändringar. + - +Olika muskler har olika många muskelspolar + - +Nackmuskler har väldigt många muskelspolar (400 st/g) + - +Muskelspolar är ett sensoriskt organ som ej bidrar med +kontraktion! + - +Uppbyggnad +- ​ Består av speciella (6-12 st) muskelfibrer, intrafusala +muskelfibrer. +- ​ Omges av vätskefylld kapsel som skyddar dem. +- ​ Hit binder olika afferenter. + - +Afferent-innervering +- ​ Ia-afferneter – primärafferent + - +Hög dynamisk känslighet (förändring i +muskellängd) + - +När muskeln förlängs → ap-frekvensen ökar +- ​ Ju större hastighet desto högre frekvens + - +När muskeln förkortas → ap-frekvensen avtar + - +Är även statisk känslig +- ​ II-afferenter – sekundär affarent + - +Tunnare + - +Hög statisk känslighet, muskelns längd registreras i varje +ögonblick. + - +Lägre dynamisk känslighet +- ​ Dessa axoner är Aα och Aß med hög ledningshastighet. + - +Gamma-motorneuron +- ​ Intrafusala muskelfibrernas ändar innerveras av efferenta +axoner (från gamma-motorneuron). +- ​ De ser till att mittregionen av muskelspolen (där afferenter finns) +hålls “lagom” spänd/sträckt genom att justera spänningen på +ändregionen för att registrera information. + - +Muskelspolar har banor till högre strukturer såsom S1, thalamus och +cerebellum → viktig för bearbetning av motorik och balans. + +- ​ Golgi senorgan + - +Registrerar och skickar till CNS spänning/muskelkraft i senan vid +kontraktion. + - +Finns i övergången mellan muskel och sena + - +Innerveras av Ib-afferenter. + - +Styrs inte av efferenter. + + + + +![[image-a38a86b6865b.png]] + + +![[image-240590c8f2ef.png]] + + - +Effekt +- ​ När muskelkontraktionen är intensiv ökar spänningen i +senan +- ​ Golgi senorgan skickar ap till ryggmärgens dorsalrot. +- ​ Signalen kopplas om, via ett inhibitoriskt interneuron, till +alfa-motorneuron i ventral rot som hämmar agonisten. +- ​ Antagonisternas alfa-motorneuron stimuleras (via en +annan excitatorisk interneuron). +- ​ När kraftutveckling ökar → ökar golgi senorgan +ap-frekvens → ökad inhibition. + - +Alltså en form av reflex för att undvika överbelastning. +- ​ (I verkligheten hålls inte kraftutveckling konstant) +Frågor +1.​ Vad innebär proprioception? Förklara uppbyggnad, lokalisation, innervering +och funktion av golgi senorgan och muskelspolar. +Reflexer +- ​ Reflexer är en koppling mellan sinnesorgan och motorisk svar. +- ​ Reflexer är medfödda (genetiska) och icke-viljestyrda rörelser, t.ex knäreflex. +- ​ Vissa motoriska svar inlärs under livet som kan förknippas med reflexer. Rent +fysiologiskt är reflexer endast genetisk/medfödda. + +- ​ Sträckreflexen + - +En monosynaptisk snabb reflex efter att muskeln plötsligt sträcks +- ​ Ser till att muskeln inte överbelastas (sträcks för mycket) +- ​ Väldigt snabb synaps utan interneuroner. + - +När en muskel plötsligt sträcks (t.ex knäreflex) skickas direkt signaler +från muskelspolens Ia-afferenter till motorneuron i ryggmärgen. + - +Primära afferenter exciterar även synergister monosynaptiskt. + - +Antagonister inhiberas via interneuroner → reciprok inhibition. + - +Reciprok inhibition är viktig för att undvika motsatt rörelse, alltså t.ex +utan inhibition kan det vara så: +- ​ Biceps sträcks plötsligt → sträckreflex (biceps kontraheras) → +plötslig sträckning i triceps → triceps kontraheras + - +Sträckreflexen moduleras (inhiberas) av descenderande banor i CNS +för att inte påverka viljemässiga rörelser. + - +Förstärkta sträckreflexer = spasticitet +- ​ Vid skada i CNS (descenderande banor) moduleras +sträckreflexen inte längre → sträckreflexen blir starkare +och dessutom kan påverka normala viljemässiga rörelser + + + + +![[image-38638d53f5ef.jpeg]] + + +![[image-32159b627272.png]] + +där antagonisten upplever en plötslig sträckning → sträckreflex +(motverkande). + - +Klonus +- ​ Rytmiskt, upprepade sträckreflexer pga plötslig sträckning i +muskeln. +- ​ T.ex om dorsalflexionen undersöks hos patient med skada i CNS +kan klonus uppstå. +- ​ Undersökaren kan utlösa sträckreflex (dorsalflexion) och hålla +emot kontraktionen → muskel upplever fortfarande sträckning. +- ​ Motorneuron får ny signal → sträckreflex igen. +- ​ Alltså upprepas sträckreflexen så länge motståndet finns. +- ​ Detta händer inte vid friska individer vars CNS modulerar +sträckreflex. + - +Försvagade reflexer tyder på något fel i reflexkretsen och inte senan. + +- ​ Flexorreflex + - +Utlöses av nociceptiv/smärtsam stimuli t.ex trampa på en +spik + - +Nociceptorer för signalen till flera interneuroner i olika +spinala segment. + - +Resultatet blir att flexorer exciteras och extensorer +inhiberas (drar bort foten). +- ​ Korsad extensorreflex + - +Samtidigt når nociceptiva signaler till interneuroner i +motsatta sidan av kroppen där flexor motorneuroner inhiberas och +extensorer exciteras (alltså motsatt effekt). + - +Alltså kommer ena benet att lyftas (flexorreflex) samtidigt kommer +andra benet att stabiliseras av extensorer för att hålla balans. +Frågor +1.​ Vad betyder en reflex? Beskriv sträckreflexen, vad är det som utlöser reflexen, +hur ser reflexbanorna ut och vad händer? Vilken klinisk betydelse har +sträckreflexerna? Hur kan man tolka en undersökning av sträckreflexer? +2.​ Ge exempel på skyddsreflex, hur den utlöses, banor och resultat. +Gånggenerator +- ​ Spinala gånggenerator är ett exempel på centralt mönstergenerator, system i +CNS som skapar rytmiskt ett rörelsemönster, såsom gånggrörelse. +- ​ Gånggenerator regleras via mesencephalon locomotor region (MLR) som +signalerar till gånggenerator och håller en tonisk/ihållande aktivitet. +- ​ Gånggenerator organisation + + + + +![[image-a2673820bd46.png]] + + - +Ett nätverk av neuroner i varje kroppshalva + - +Varje nätverk består av två halvcentra +- ​ En flexorhalvcentra +- ​ En extensorhalvcentra +- ​ Har reciprok inhibition (ena hämmar den andra). +- ​ Mekanism + - +Flexorcentra aktiveras → “tröttnar” (refraktär) → Minskad reciprok +inhibition → extensorcentra aktiveras osv. +- ​ Gånggenerator startar (oftast) frivilligt där MLR sätts igång från motorcortex +som i sin tur aktiverar gånggenerator (via tonisk excitation). + - +Ju mer aktivitet i MLR desto snabbare gångrörelse (t.ex springa) + - +Mekanismen är genom descenderande bansystem som frisätter +transmittorer som reglerar hur snabbt växlingen mellan flexor och +extensor. +Frågor +1.​ Vad är spinala gånggenerator (organisation, mekanism, reglering)? Hur styrs +gånghastigheten? +Hjärnstam +- ​ Hjärnstam är väldigt viktig för kroppshållning och balans (postural kontroll). + +- ​ Toniska labyrint- och nackreflexer (samma reflexer som i balans-föreläsning) + - +Toniska labyrintreflexer: Utlöses av vestibularisorgan + - +Toniska nackreflexer: Utlöses av proprioceptorer i nackmuklser. +- ​ Dessa reflexer ansvarar för postural tonus för att hålla en önskvärd +kroppsställning och påverkar ögonen (VOR) och extremiteterna. +- ​ Toniska nackreflexer orsakar följande + - +Huvudet böjs bakåt → extension i extremiteterna + - +Huvudet böjs framåt → flexion i extremiteterna + - +Huvudet vrids åt höger → extension i högra extremiteter, flexion i +vänstra extremiteter. +- ​ Dessa toniska nackreflexer framkallas hos spädbarn men ej vuxna (övre +strukturer i CNS blockerar) + - +Vissa neurologiska sjukdomar gör att dessa nackreflexer syns → release +(Reflex som egentligen inte bör synas, blir synlig) +Frågor +1.​ Vad är den toniska labyrint- och nackreflexer? Vilken effekt på kroppen har de? +2.​ Vad menas med “release” av reflex? + + + + +![[image-ca128d4d5635.png]] + +Descenderande banor +- ​ Mediala banor ligger nära mittlinjen i ryggmärgen och ansvarar för balans, +kroppshållning, postural tonus och kontroll. +- ​ De styrs oftast reflexmässigt och ansvarar för grova rörelser. +- ​ Vestibulospinala banan + - +Ursprung +- ​ Vestibulariskärnor som aktiveras av afferenter från +vestibularisorgan + - +Funktion +- ​ Postural tonus och postural kontroll + - +Styrning +- ​ Ingen koppling till cortex alls, men stark koppling till +cerebellum (eget sensori-motoriskt system) +- ​ Retikulospinala banan + - +Ursprung +- ​ Formatio retikularis + - +Funktion +- ​ Postural kontroll, & tonus, gånggenerator och kroppshållning. +- ​ Skapar grova rörelse av synergister +- ​ (Kan ta över rubrospinala banan) + - +Styrning +- ​ Motorcortex och superior colliculus +- ​ Tectospinala banan + - +Ursprung +- ​ Tectum (relaterat till syncentrum) + - +Funktion +- ​ Orientering av huvud, ögon och kropp +- ​ (Antagligen inblandat i följe ögonrörelse och generellt följa +objekt med huvudet/händer). +- ​ Lateral bana – rubrospinala banan + - +Går lateral och utgår från nucleus ruber. + - +Ansvarar för viljemässig finmotorik av extremiteterna, speciellt händer +och armar. + - +Verkar inte direkt via alfa-motorneuroner utan via interneuroner. + - +Styrd från motorcortex och cerebellum. + - +Viktig för välinlärda rörelser. +- ​ T.ex ta upp en kopp utan att tänka på det. + - +Hos människan är rubrospinala banan inte välutvecklad, den kan klippas +bort utan stora effekter på finmotoriken (retikulospinala banan tar över!) + + + +- ​ Kortikospinala banan – pyramidbanan + - +Utgår direkt från motorcortex. + - +Axonerna korsar i hjärnstammen +- ​ Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva + - +En del axoner korsar dock inte +- ​ Berör antagligen postural kontroll + - +Terminerar oftast på interneuroner som i sin tur påverkar +alfa-motorneuron. + - +Bara en liten andel terminerar direkt på a-motorneuron. + - +Väldigt viktig för finmotorik och fraktionerad handmotorik +- ​ Kontrollera/röra enstaka fingrar +- ​ Synapsar oftast direkt med alfa-motorneuron + - +Viktig för inlärning av handrörelser +- ​ T.ex spela gitarr. +- ​ Efter ett tag tar olika hjärnstambanor över en stor del av +styrningen. + - +Påverkar även sensoriken +- ​ Utövar presynaptisk inhibition på afferenta banor såsom +baksträngsbanan. + - +Mycket sker via hjärnstambanor förutom fraktionerad handmotorik +och ej inlärd motorik. +Frågor +1.​ Vad är skillnaden mellan laterala och mediala descenderande banor? Beskriv +kort laterala och mediala banorna. +2.​ Vad är den kortiko-spinala banan? Vilka motoriska funktioner är unika för detta +bansystem? +Hjärnans styrning av olika rörelser +- ​ Motorisk cortex delas in i olika delar. + +- ​ Primär motorcortex (M1), area 4 + - +Gyrus precentralis (framför centralfåran) + - +Har en somatotop organisation över hela +kroppen (likt S1) +- ​ Skada i t.ex arm-området påverkar +endast armen. + - +Utför enkla viljestyrda muskelrörelser (inte +reflexer) såsom att spänna en muskel. +- ​ Svårare rörelser kräver andra områden + + + + +![[image-6a31dbbb4a0c.png]] + + - +En pyramidcell påverkar flera alfa-motorneuroner inom en och samma +muskel → movement unit. +- ​ Area 6 (SPA, supplementära motoriska arean och PM, pre motorcortex) + - +Viktig för planering och koordination av rörelser. +- ​ “Area 6 = planerare, Area 4 = verkställare” + - +SPA +- ​ Ansvarar för rytmiska rörelser och avgör när och hur mycket +kraft. + - +Koordinerar båda händerna och även olika kroppsdelar. +- ​ Koppling till inre incitament (självinitierade aktiviteter) såsom +att trycka på knapp, röra händerna i specifik rytm osv. + - +PM +- ​ Stark koppling till sensorisk information och initierar rörelse +mot ett mål i omgivningen, t.ex ta upp ett glas. + - +Aktiveras av yttre incitament/signaler +- ​ Här bearbetas sensorisk information såsom syn, proprioception +och ibland hörsel. + +- ​ PP (posterior parietal cortex) + - +Omfattar Broddman area 5 och 7 + - +Finns bakom primära sensoriska cortex och integrear sensorisk +information för att justera och planera rörelse. + - +Den tar emot sensorisk information (som syn, hörsel, somatosensorik) +och kopplar om till motorcortex. +Frågor +1.​ Vilka kortexareor är viktiga för hjärnans motoriska funktioner, vad är deras +funktioner och ungefär var i hjärnan är dessa belägna? +Registrering +- ​ Beredskapspotentialen kan avläsas via EEG +- ​ Beredskappotentialen startar i SMA & PM 0,5-1 s i förväg och når sitt +maximum (“motorpotential”) 50 ms innan muskelaktivitet vid M1. + - +Beredskapspotentialen är alltid större än planerat rörelse +- ​ Potentialen syns störst kontralateralt men även lite ipsilateral. + +- ​ Cortexaktivitet under olika motoriska handlingar + - +Registreras av PET + - +Enkel fingerflexion +- ​ Aktivitet i M1, ej SMA & PM +- ​ Enkel rörelse = ingen planering behövs + + + + +![[image-f0e908cdc5f5.png]] + + - +Finger pyssel +- ​ Aktivitet i M1 och SMA, ej PM +- ​ Inre incitament, så PM krävs ej + - +Tänka på rörelse (utför ej) +- ​ Aktivitet i SMA, ej M1 +Frågor +1.​ Vad är beredskapspotential? När initieras den och när är den som störst? +2.​ Vilka är skillnaderna i funktion mellan PM, SMA och M1? Beskriv ett +experiment eller mätning som avslöjar sådana skillnader. +Cerebellum +- ​ Basala ganglier får information från motorcortex (för finjustrering och +liknande) och skickar tillbaka informationen via thalamus. +- ​ Cerebellum är mer komplicerat där den får signaler från M1 och S1 och +skickar tillbaka informationen via cerebellära kärnor i thalamus. +- ​ Detta är viktig för finjustering av motoriken men utför inga egna rörelser, utan +“sitter vid sidan och hjälper med motorik” → Side Path theory. + +- ​ Cerebellum består av tre delar + - +Spinocerebellum +- ​ Får in sensorisk information från ryggmärgen och även en +“kopia” av all motorik som skickas ut från motorcortex +- ​ Viktig för utförande och justering av rörelser, där infon går via +cerebellära kärnor till descenderande +banor. + - +Cerebrocerebellum +- ​ Viktig för planering, finjustering av +komplexa, viljestyrd motorik- +- ​ Hjälper motorcortex (nucleus dentatus i +cerebellum → thalamus → motorcortex i storhjärnan) + - +Vestibulocerebellum +- ​ Kopplad till vestibularis kärnor +- ​ Ansvarar för postural kontroll och ögonrörelser. + - +Alltså är cerebellum extremt viktig för finjustering och planering av +motorik för att uppnå önskvärd resultat och därmed är viktig för +inlärning av ny motorik. + +- ​ Inlärning + - +Mosstrådar skickar in information från ryggmärgen och +hjärnstammen in till cerebellum och påverkar olika strukturer + + + + +![[image-b9c86813aeb5.png]] + + +![[image-f5888907a08e.png]] + +- ​ Exciterar cerebellära kärnorna (deras aktivitet avgör signalen +ut från cerebellum) +- ​ Exciterar korn-, stjärn- och korgceller + - +Korncellers axoner kallas parallelltrådar som synapsar med +purkinjecell. + - +Purkinjeceller kräver tusentals parallelltrådar för att aktiveras. + - +När purkinjeceller aktiveras genereras en s.k simple spike (ap). + - +Purkinjeceller är inhiberande och har en inhiberande effekt +på cerebellära kärnor +- ​ Signalen ut från kärnorna är därmed en +sammanvägning mellan mosstrådarnas aktivitet och +purkinjecell-aktivitet + - +Stjärn- och korgceller inhiberar också purkinjeceller! + - +Purkinjecellen regleras på ett annat sätt, via klättertråd +- ​ Ett klättertråd från olivkärnan per purkinjecell. +- ​ (Klättertråden får information om planerad rörelse och faktiskt +resultat) +- ​ Vid fel rörelse kommer klättertråd att kraftigt excitera +purkinjecell via complex spike, skur av aktionspotentialer. +- ​ Complex spike orsakar LTD mellan purkinjecellen och +parallelltrådarna. +- ​ Detta är ett sätt för att “visa” att cerebellära-kärnornas aktivitet +måste ändras vilket i sin tur möjliggörs genom att ändra +parallelltrådarnas interaktion med purkinjecell. + +- ​ Vesitbulookulära reflexen (VOR) + - +VOR bör fungera perfekt för att få önskvärd effekt. + - +N. vestibularis → vestibulariskärnor (hjärnstam) → +ögonmuskelkärnor → ögonmuskler → ögonrörelse + - +Via mosstrådar kommer in signalen som aktiverar kornceller +(parallelltrådar) → purkinjecell (i vestibulocerebellum) + - +Purkinjecell inhiberar vestibulariskärnor. + - +Purkinjecell-aktiviteten regleras i sin tur av klättertråd. + - +Om VOR inte är perfekt (ögonen rör sig för lite eller för mycket) → +näthinnan registrerar rörelse (felsignal). + - +Felsignalen går via klättertrådar från olivkärnan → aktiverar +purkinjeceller kraftigt → complex spike → LTD. + - +Vestibulariskärnornas aktivitet ändras och reflexen blir korrekt inställd. +- ​ Då kommer klättertråd att skicka färre signaler. + + + + +![[image-996eb71f6316.png]] + + - +(Exempel på Side Way theory där signalen bearbetas men inte skickas +direkt ut från cerebellum). + +- ​ Cerebellum roller i planering och utförande av rörelser + - +Spinocerebellum – utförande +- ​ Spinocerebellum är viktig för justering av pågående rörelser så +att de sker med optimal kraft, hastighet och koordination mellan +synergister och antagonister. +- ​ Sker via hjärnstamsbanor. +- ​ Om du vill sträcka ut handen för att lyfta en bok ser +spinocerebellum till att du sträcker ut handen tillräckligt mycket +och med tillräcklig kraft för att lyfta boken + - +Cereberocerebellum – planering +- ​ Cereberocerebellum har alltid en modell, en +form av plan av hur en tänkt rörelse bör +utföras och hur rörelsen kommer att kännas. +- ​ Om sensoriken inte stämmer med planen → +känns fel, cerebellum kan korrigera. + - +T.ex att gå på stillastående rulltrappa +→ känns “konstigt” + - +Prodecurminne +- ​ Cerebellum är viktig för inlärning, t.ex cykla, skriva, mm där +dessa rörelser är inprogrammerade (kan utföras utan mycket +planering) tack vare samspelet mellan mosstrådar, klättertråd +och purkinjecellerna. + +- ​ Skador i cerebellum + - +Ataxi: samlingsnamn för lillhjärnskador + - +Lillhjärnan ser till att rörelserna blir perfekta, alltså med korrekt +koordination, korrekt omfång, hastighet. + - +Följande symtom +- ​ Fel storlek, hastighet och koordination på rörelsen +- ​ Talet blir hackigt (talmusklerna koordineras ej) +- ​ Typiskt med skakningar (skakar in mot målet, dåligt utförande) +- ​ Försämrad postural tonus (svårare att hålla balans) +Frågor +1.​ Vilka tre funktionella delar har cerebellum, beskriv. +2.​ Förklara inlärningsmekanismer i cerebellum och hur det bidrar till VOR. +3.​ Beskriv cerebellums roll i planering och utförande av rörelser. +4.​ Vilka symtom har ataxi? Vad menas med procedurminne? + + + + +![[image-980a1033f105.png]] + +Basala ganglier +- ​ Basala ganglier arbetar med beslutfattande om vilka rörelser som ska utföras, +de modulerar. +- ​ Basala ganglier finns djupt inne i hjärnan, organisation: + - +Ncl. Striatum = putamen + caudatus (tar in signal från cortex) + - +Ncl. globus pallidus (intern/extern del) = viktig utgångskärna + - +Substantia nigra = pars compacta (dopaminproduktion) + pars +reticulata (utgång) + - +Subthalamicus = reglerande roll (exciterar globus pallidus interna) + +- ​ Signalförlopp + - +Cortex skickar (ständigt) signal till striatum. + - +Striatum projicerar vidare till globus pallidus intern + +substantia nigra pars reticulata (SNr). + - +Globus pallidus intern + SNr utövar tonisk inhibition på +thalamus (GABA), thalamus exciterar motorcortex +(glutamat). + - +När man vill röra sig minskas den toniska hämningen på +thalamus → rörelse initieras + - +Basala ganglier “väljer” vilka delar av motorcortex som +aktiveras. +- ​ Neurotransmittorer + - +Dopamin (från substantia nigra pars compacta) modulerar striatum +- ​ Hyperkinesi vid ökad dopamin +- ​ Hypokinesi vid dopaminbrist + - +Acetylkolkin har den motsatta effekten (kan orsaka hypokinesi). + +- ​ Parkinson's sjukdom + - +Orsakas av att dopaminproducerande neuroner i substantia nigra pars +compacta dör spontant. + - +Detta orsakar dopaminbrist och därmed hypokinesi (rörelsefattigdom, +minskad rörelseförmåga) pga toniska inhibitionen av basala ganglier +på thalamus förblir stora → svårare att excitera motorcortex. + - +Tydligen är basala ganglier även viktiga för initiering av rörelser. + - +Vid hypokinesi blir det svårt att initiera rörelser och när de väl är +initierade så är de svaga, även mimiken minskar. +- ​ Andra sjukdomar relaterade till basala ganglier + - +En del sjukdomar orsakar hyperkinesi där thalamus inhiberas inte +tillräckligt. + + + + +![[image-0f6a5159b7ff.png]] + + - +Därmed får man snabba ofrivilliga rörelser, tics, tourette syndrome +(ofrivilliga ord och mimik), kan även vara omotiverade och +våldsamma rörelser. + +- ​ Funktion av basala ganglier + - +Fungerar som en broms på vilka rörelser som ska utföras. + - +I hjärnan finns ständigt ett antal rörelser som den vill utföra, dock +bromsas vissa rörelser och optimala rörelser “släpps” igenom först i +ordning tack vare basala ganglier. + - +Basala ganglier är även kopplade till kommunikation och emotioner. +De hämmar automatiska emotionella signaler till en viss del +- ​ T.ex slår sig → säger aj +- ​ Denna automatisk signal hålls tillbaka tills den blir adekvat. + - +Dock förstärker t.ex tourettes dessa signaler (hyperkinesi) och därmed +kan dessa emotionella signaler gå okontrollerade. + +- ​ Kretsar + - +Det finns flera kortiko-kortikala (börjar och slutar i cortex) kretsar +som involverar basala ganglier + - +De har liknande uppbyggnad men olika funktioner +1.​ Allmänt motoriska +- ​ Initiering och planering av viljemässiga rörelser (som nämns +ovan) +2.​ Ockulomoturisk +- ​ Styr ögonrörelser, t.ex följerörelse, saccad osv. +3.​ Prefrontal I +4.​ Prefrontal II +- ​ Båda prefrontal-kretsarna arbetar med högre kognitiva +förmågor såsom att välja mellan olika alternativ. +5.​ Limbiska +- ​ Basala ganglier deltar i emotionell kommunikation. +- ​ När uttryck av emotioner bör bromsas/släppas igenom (nämnts +ovan) +Frågor +1.​ Vilka viktiga strukturer bygger upp basala ganglier, var finns de, vilka +funktioner har respektive struktur? Beskriv signalförloppen. +2.​ Hur påverkar dopamin & acetylkolin signalförloppen? +3.​ Vilka symtom ses vid Parkinsons och andra basalgangliesjukdomar och vad +säger de om basala gangliernas funktion? +4.​ Vilka är basal gangliernas målområden i cortex? + + + + +![[image-6e0856bffbbf.png]] + +Motoriska kontrollstrategier +- ​ Det är revolutionärt att människor står på två ben och inte fyra. Detta gör att +tyngdpunkten hamnar högre och därmed krävs noggrann postural kontroll + +- ​ Huvudsakligen finns det två strategier för att hålla balansen. + +- ​ Plan A – anticipatorisk kontroll + - +Plan A involverar många neuron-kretsar och hög aktivitet i cerebrum +och cerebellum. + - +Kroppen är alltid redo på hur en rörelse kommer att påverka kroppen. + - +T.ex om man lyfter upp ena benet, förflyttas tyngdpunkten nära stående +benet. Kroppen vet att tyngdpunkten ändras vid sådan rörelse → justerar +direkt (aktiverar vissa muskler för att hålla balans). + - +Detta kallas anticipatorisk kontroll där cerebrocerebellum alltid har en +intern modell av hur en rörelse ska utföras och hur det ska kännas. + - +Ett steg före, och motoriken justeras ständigt av spinocerebellum. + - +Om miljön förändras oförväntat, misslyckas plan A +- ​ T.ex spåret startar plötsligt → rörelsen sker innan det som +planerat → känns fel! + - +Plan B behövs! + +- ​ Plan B – postural motoriska svar + - +Svar på oförväntad förändring i miljön och oftast är ”reflexliknande”. + - +Här används många olika sinnesorgan +- ​ Vestibularisapparaten → registrerar huvudets rörelser och läge +- ​ Syn → registrerar kroppens läge i rummet +- ​ Proprioceptorer → känner av musklernas position och rörelse +- ​ Känsel → Specifikt vid fotsulan för att känna underlaget + - +Dessa sinnesorgan tillsammans möjliggör posturalt motoriska svar som +är väldigt snabba, nästan som en reflex, dock är de ej medfödda, utan +läras in med erfarenhet, +- ​ T.ex blir man bättre på att hålla balansen i spåret med tiden! +- ​ De blir alltså bättre och “smidigare” med erafrenhet. + - +Information från proprioceptorer spelar huvudsaklig roll i plan B +eftersom de ger snabba signaler om exakt längdändring och spänning i +musklerna/led. + - +Vestibulocerebellum är viktigt, tillsammans med retikulo- och +vestibulospinala banor. + + + + +- ​ Handgrepp – exempel på motoriskt program + - +Handgreppets motoriska program är (likt gånggenerators motoriska +program) förutsägbara rörelser när man ska lyfta ett föremål. + - +Gripkraft (mot föremålet) och lyftkraft (uppåt) måste koordineras och +de ökar parallellt med varandra +- ​ Om gripkraft för lite → föremålet glider ur handen +- ​ Om gripkraft för stor → ineffektiv, skadar föremålet + - +Plan A +- ​ Cerebrocerebellum (CNS) har en plan hur greppet ska vara +utifrån föremålets egenskaper (form, vikt, ytegenskaper). +- ​ Visuell information är väldigt viktig här som avslöjar föremålets +egenskaper (även vikt kan uppskattas). + - +T.ex sandpapper → hög friktion → mindre gripkraft +behövs + - +Siden → låg fiktion → större gripkraft (trots samma vikt) +- ​ Plan A blir bättre med tiden/erfarenhet, därför har barn sämre +grepp, upp till 10-års åldern. + - +Plan B +- ​ Plan B justerar greppet i efterhand (spinocerebellum) för att +anpassa det och göra greppet “perfekt”. +- ​ Här är mekanoreceptorer viktiga från handen, där t.ex om +föremålet glider ur handen → vibrationer (meissners & paccini) +→ CNS höjer gripkraften. + - +Sensoriken måste stämma överens med planeringen. +- ​ Ett annat exempel är när man lyfter en mjölkförpackning som +antas vara full vilket initialt ger en högre lyftkraft än nödvändigt +men gripkraften justeras snabbt via plan B. +- ​ Plan B justerar signalen väldigt fort (ca 70 ms). +- ​ Informationen från känselreceptorerna måste gå via hjärnan → +känselcortex → motorcortex +- ​ (Experiment har visat att t.ex katter har mycket snabbare svar +eftersom informationen ej behöver gå till hjärnan, utan direkt +från ryggmärgen → minimalt antal synapser → snabbt!) + - +Plan A kan ses som ett program anpassat efter föremålets “parametrar” +(form, vikt, yta). +Frågor +1.​ Vad menas med posturala motoriska svar? Varför är det egentligen och i strikt +mening fel att tala om ”posturala reflexer”? +2.​ Beskriv vad som händer i CNS när vi lyfter upp ett föremål. + + + +Proprioceptiv karta +- ​ Hjärnan/kroppen har en intern representation av kroppens position/läge, +proprioceptiv karta som finns i posterior parietal cortex (PP). +- ​ I PP finns flera sinnessystem, multisensory integration där information från +syn, hörsel, känsel, proprioception, känsel, vestibularisapparaten +kombineras. +- ​ Denna karta möjliggör att vi vet var våra kroppsdelar finns utan synintryck. +- ​ PP integreras starkt med motoriken (SMA & PM) för att möjliggöra planering +och koordination av rörelser + - +T.ex kan vi lyfta en kopp utan att behöva “stirra” på handen. +- ​ Proprioceptiva kartan kan maniupuleras + - +Om senan stimuleras elektriskt aktiveras muskelspolar som om muskeln +vore sträckts och uppfattas av CNS som en rörelse (även om ingen +rörelse sker). + - +Propriocetpiva kartan är beroende av kontinuerlig sensorisk input! + +- ​ Experiment på apor har visat att riktad uppmärksamhet påverkar hjärnaktivitet. +När apan fokuserade på ett objekt aktiverades neuroner i områden för +rumsuppfattning vilket i sin tur aktiverade neuroner kopplade till hand- och +armrörelser, trots att ingen faktisk rörelse utfördes. +- ​ Spegelneuroner + - +Experiment på apa! + - +Vissa neuroner aktiveras både när apan själv utför en handling och +när den observerar samma handling hos någon annan. +- ​ Apan tar en banan med pincett och stoppar den i munnen → vissa +celler i premotorcortex aktiveras. +- ​ Om experimentledaren utför exakt samma handling medan apan +observerar → samma celler aktiveras hos apan. +- ​ Dessa spegelneuroner är motorneuroner specialiserade just för +den observerade rörelsen, i detta exempel grepp + - +Alla celler har inte denna förmåga som spegelneuroner. +- ​ Spegelneuroner observerades främst i PM. + - +Kan ksk förklara smittande gäspningar. + - +Kan kopplas till autism där nedsatt spegelneuron-funktion drabbar +social imitation och uppfattning av andra handlingar. +Frågor +1.​ Vad menas med proprioceptiv karta, varför är den viktig? 2. Hur kan vi avslöja +att vi har en proprioceptiv ”karta” över kroppen? +2.​ Vad är spegelneuroner och hur kan det kopplas till autism? + diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Smärta.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Smärta.md new file mode 100644 index 0000000..cc3de0e --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Smärta.md @@ -0,0 +1,428 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Smärta +block: 2 +--- + +# Smärta + +Smärta +- ​ Nociceptiv stimulus + - +Stimuli som potentiellt kan vara skadlig +- ​ Nociceptor + - +En receptor som kan detektera nociceptiv stimulus +(som är potentiellt vävnadsskadande) + - +Kräver stark stimulering, har högt tröskelvärde. + - +Fria nervändar (ej kapslade axoner såsom t.ex +ruffini). + - +Finns över hela kroppen men ej CNS & ledbrosk +- ​ Nociception + - +Den neurala processen vid nociceptiv stimulus +- ​ Nociceptiv smärta + - +Den subjektiva smärtupplevelsen till följd av nociceptiv stimulus + +- ​ Skillnad mellan nociception och smärta + - +Nociception är den neurala processen vid potentiellt skadlig nociceptiv +stimulus där signalen överförs till CNS där den kan potentiellt +översättas till en subjektiv smärtupplevelse. + - +Smärta är den subjektiva känslan av potentiellt skadlig stimulus som +hjärnan skapar vid nociception eller liknande. + - +Smärta uppstår inte alltid vid nociception, t.ex vid anestesi, där +nociception är aktiv men CNS bearbetar ej signalerna. + - +Smärta kan uppstå utan nociception. +- ​ Neuropatisk smärta: Skada i t.ex thalamus (stroke) skapar +smärtupplevelse. +- ​ Nociplastisk smärta: Skada i CNS strukturer som skapar +spontana “smärtsignaler”. +- ​ Nociceptiva axoner i perifera nerver har receptiva fält som kan stimuleras av: + - +Temperatur + - +Mekanisk + - +“Kemiskt känsliga” (t.ex citronsyra i öppet sår) + - +Axonerna stimuleras av en av dessa eller flera. + - +Nociceptiva axoner brukar vara Aδ och C-typ axoner +Frågor +1.​ Vad betyder nociceptiv stimulis, nociceptor, nociception och nociceptiv smärta? +2.​ Vad är skillnaden mellan nociception och smärta? Kan smärta uppstå utan +nociception? +3.​ Vad stimulerar nociceptiva axoner? Vilen typ av axon är nociceptiva axoner? + + + + +![[image-108904a5b790.png]] + + +![[image-ff4c10d0654f.png]] + +Nociception +- ​ Jonkanaler + - +Det finns olika typer av jonkanaler som stimuleras på olika sätt. + - +ASIC (Acid sensitive ion channels) +- ​ Stimuleras av lågt pH + - +TRPV1 (Transient receptor potential vanilloid 1) +- ​ Aktiveras av värme, lågt pH, inflammatoriska +substanser + - +Stark mat innehåller substanser som +aktiverar TRPV1 → nociception (upplevs +dock inte som smärta!) + - +Nociception översätts inte alltid till +smärta! +- ​ Icke-selektiv katjonkanal +- ​ Sensiteras av t.ex ATP, prostaglandiner + - +Mentol stimulerar köldreceptorer +- ​ Sensitiserar TRPM → upplevs som “kylig känsla” + +- ​ Inflammation påverkar nociceptorer + - +Celler i bindväv kan frisätta inflammatoriska substanser som +sensitiserar olika nociceptorer. +- ​ T.ex TRPV1 stimuleras av bl.a prostaglandiner + - +Nociceptorerna får lägre tröskelvärde vilket orsakar större +sannolikhet för ap och dessutom ökad ap-frekvens. +- ​ Samma stimuli ger kraftigare respons/nociception + - +Inflammatoriska substanser kan även orsaka att axoner får: +- ​ Fler jonkanaler → fler signaler genereras (starkare respons) +- ​ Ökat antal av Na+-spänningskänsliga jonkanaler → minskar +tröskeln ännu mer. + +- ​ Konsekvenser + - +Hyperaglesi +- ​ Smärtsam stimuli upplevs ännu mer smärtsam än vanligt. +- ​ T.ex vid brännskada, beröring/tryck i området orsakar mer +smärta än utan brännskadan +- ​ Primär hyperalgesi + - +Påverkar det skadade området + - +Orsakas av perifer sensitisering + + + + +![[image-21bf30aef1f3.png]] + + +![[image-1a59445d0b95.png]] + + +![[image-cb9f864b9591.png]] + +- ​ Nociceptorer sensitiseras av olika inflammatoriska +substanser + +- ​ Sekundära hyperalgesi + - +Påverkar området runt skadan. + - +Orsakas av central sensitisering +- ​ CNS neuroner, pga ökad signalering från skadade +området, blir mer exciterbara → området runt +påverkas! + - +Allodyni +- ​ Smärta från stimuli som normalt inte ger smärta (t.ex lätt +beröring) upplevs smärtsam. +- ​ T.ex solskada → lättberöring → smärta +- ​ Matintag vid inflammerad slemhinna +- ​ Beror främst på central desensitisering där CNS uppfattar allt +som nociceptiv stimulus, alltså potentiell skada. + - +(Normala mekanoreceptorer i huden stimuleras som +vanligt. CNS neuroner som är extra exciterbara uppfattar +påverkas starkare av en normal signal →smärtupplevelse) +Frågor +1.​ Vad kallas nociceptiv receptorn känslig för låg pH? Vilken receptor aktiveras +vid stark mat respektive mentol/tuggummi, varför blir effekten så? +2.​ Hur påverkar inflammatoriska substanser nociceptorer? Vilka två +effekter uppstår till följd av konsekvenserna? +Nociception +- ​ Ben har liknande nociception som hud + - +Har nociceptorer i benmärgen och benhinnan (periost) + - +Påverkas av samma stimuli som hud. + - +Upplever också perifer/central sensitisering. + - +T.ex fraktur orsakar inflammation → perifer + + +- ​ Inre organ + - +Visceralt (inre organ, t.ex mag-tarmkanal, hjärta osv) +innehåller fria nervändslut som fungerar till en viss del +som nociceptorer. + - +T.ex vid hjärtinfarkt → inflammation → förstärkt +signalering → smärta + - +Förlossning → mekanisk påverkan → smärta. + + + + +![[image-eacae6811d1e.png]] + + +![[image-af649e1e132e.png]] + + +![[image-b66bdbb80772.png]] + +- ​ Nociceptoriska axoner + - +Aδ (myeliniserad, tjocka) och C +(icke-myeliniserade, tunna) + - +Stor skillnad i ledningshastigheten där Aδ är +mycket snabbare + - +Dubbla smärtupplevelsen (t.ex sparka foten) +- ​ Kraftig respons/smärta direkt (från Aδ +axoner) +- ​ Efter en stund kommer en mindre skarp våg av smärta (från +C-axoner) + - +Aδ kan vara 60x snabbare än C-axoner +Frågor +1.​ Beskriv nociceptionen i ben och visceralt? Vad är dubbla smärtupplevelse? +Parestesi +- ​ Aktivitet i hudnervsaxon tolkas alltid av CNS som att receptorerna, där axonet +innerverar huden, stimuleras. + - +Förklarar varför elektrisk stimulering av ulnarisnerven projicerar +smärta i fingrarna, axonets innervationsområde! + +- ​ Projicerad smärta: Smärta i axonets innervationsområde utan att +nociceptorerna stimuleras, t.ex via elektrisk stimulering av axonet. +- ​ Icke-nociceptiv smärta: Smärta upplevelse utan nociceptiv (vävnadsskadande) +stimuli (t.ex projicerad smärta) +- ​ Parestesi: Onormal känselupplevelse (t.ex stickningar, pirrningar) orsakad +oftast av inklämd nerv. +- ​ Diskbråck + - +Mekaniskt tryck på spinalnerv → projicerad smärta → Smärta i nervens +innervationsområde + parestesi + +- ​ Neurom + - +Om ett axon klipps av, kommer den proximala delen av axonet, +axonstumpen att försöka växa ut och regenerera för att hitta +målområde. + - +Om målområdet hittas inte (t.ex vid amputering) växer axonet väldigt +många olika förgreningar, huller om buller → neurom uppstår. + - +Neurom har många Na-spänningskänsliga kanaler och färre +K-spänningskänsliga kanaler → initierar ap lättare. + - +Fantomsmärta: Tryck av protes kan därför uppfattas av kroppen som en +smärta i bortamputerade delen. + + + + +![[image-3e1c30e33d87.png]] + +Frågor +1.​ Förklara projicerad smärta, icke-nociceptiv smärta, parestesi. +2.​ Varför orsakar diskbråck smärtor? Vad är och hur uppstår fantomsmärta? +Nociception & CNS +- ​ Flexorreflexen + - +Reflex som uppstår tack vare nociceptionen + - +T.ex trampa på spik +- ​ Nociceptiv respons → ryggmärgen +- ​ Via en krets i ryggmärgen initieras motorisk signal direkt till +muskler → undviker varan + - +Flexorreflex finns även visceralt. + +- ​ Spinothalama vägen + - +Leder smärta & temperatur + - +Överkorsning sker redan i +ryggmärgen. + - +Spinothalama vägen går inte endast +till S1 utan även till insula, gyrus +cinguli och prefrontal cortex +- ​ S1 = bearbetning av stimulin +- ​ Insula + gyrus = emotioner +- ​ Prefrontal cortex = kognitiv +bearbetining (konsekvens) + - +Alltså finns det inte ett +"smärtcentrum" utan +smärtupplevelsen är ett samspel av olika strukturer. + +- ​ Refererad smärta + - +Att känna smärta på en annan del än faktiska påverkade +området + - +Refererad smärta orsakas av att vissa inre organ har +inga separata vägar till S1 utan nociceptiv signalering +konvergerar i ryggmärgen med axoner från +närliggande hudområden. + - +Därmed tappas all information om lokalisationen av nociceptiv stimulus. + - +Dessutom har de flesta organen liten eller ingen representation alls i S1 + - +T.ex gallsten (lever) → ont i högra axeln + - +Kärlkramp → smärta i hjärtat, refererad +smärta i vänster arm, bröst, käk. + + + + +![[image-95f27a722749.png]] + + +![[image-24c4cb91238b.png]] + + +![[image-e2b19a7e9da0.png]] + +- ​ Dorsalhornet + - +Innehåller specifika celler + - +Nociceptivt specifika neuron (NS) +- ​ I lamina I +- ​ NS får information endast från smärtafferenter +och har små receptiva fält → ger information om +exakt lokalisation och detaljer om smärtans +natur. + - +Wide dynamic range (WDR) neuron +- ​ Lamina V +- ​ Stora receptiva fält, WDR får afferenter från både +mekanoreceptorer (Ab-axoner) och smärtafferenter (Ad & C +fibrer) i huden och visceralt +- ​ Integrerar olika somatosensorisk + - +Båda är delar av den spinothalamiska banan. +Frågor +1.​ Ge exempel på nociceptiv reflex. Beskriv hur signaler når smärtcentrum i CNS. +2.​ Varför kan t.ex gallsten orsaka smärta i axeln, vad beror det på? +3.​ Beskriv cellerna i dorsalhornet som utgör spinothalama banan. +Synaptisk plasticitet (nociception) +- ​ Synapser i smärtbanor kan förändras i styrka → påverkar smärtupplevelse + +- ​ Korttidsplasticitet (Wind-Up) + - +Under konstant eller upprepade nociceptiv stimulering förstärks +dorsalhornets neuronernas synapser/exciterbaritet→ CNS får hög +ap-frekvens (än normalt)→ mer smärta. +- ​ Långtidsplasticitet + - +Central sensitisering (t.ex vid akut skada) + - +Synapserna förblir förstärkta även efter stimulering → ger +hyperalgesi och allodyni (som ett minne för smärta) + - +T.ex vid brännskada blir området runt skadan extra känslig +för både “normal” och nociceptiv stimuli, långtidsplasticitet. + - +För att denna sensitisering ska upphöra måste det drabbade området +genomgå långtidsdepressionen, annars uppstår kronisk smärta. +Frågor +1.​ Förklara hur smärtafferenters styrka kan regleras (plasticitet). + + + + +![[image-ea9c3f141f31.png]] + + +![[image-1b77f46ffa00.png]] + +Signalöverföring (nociception) +- ​ Signalöverföringen kan påverkas via interneuroner i dorsalhornet som +påverkar både pre- och postsynapsen via modulatoriska substanser. + - +Via opioider som enkefalin (släkt med morfin). +- ​ System från hjärnstammen + - +Periaqueductal grey (PAG) i hjärnstammen kan aktiveras av amygdala, +prefrontalcortex och hypothalamus. + - +PAG kopplas om i rafekärnor som frisätter serotonin och noradrenalin + - +Serotonin & noradrenalin aktiverar dessa opioida interneuroner i +dorsalhornet (smärtlindring). + +- ​ Kan påverkas psykologiskt + - +Placebo-effekt: Om man förväntar sig +smärtlindring, kan dessa interneuroner +stimuleras → smärtlindring. +- ​ Placebo-effekten påverkas om opioida +banor stängs! + - +Nocebo-effekt: Om man däremot förväntar sig +smärta → interneuroner inhiberas (t.ex kan +biverkningar av viss medicin förstärkas) +- ​ Smärtlindring “nerifrån” + - +Fysisk aktivitet: Muskler har ergo-receptorer som aktiveras +av fysisk aktivitet. Via spinomesencephala banan når de +PAG som aktiveras → smärtlindrande. + - +Gate-Control inhibition: Beröringsafferenter (Aβ axoner) +aktiverar inhiberande interneuron i dorsalhornet→ +nociception signalering till spinothalama banan dämpas. +- ​ T.ex blåsa på brännskada → smärtlindring. +Frågor +1.​ Förklara endogena smärtsystem, både uppåt- och nedåtgående +banor. +- ​ TENS: Elektroder placeras på patientens hud (metod för att testa smärtlindring) + - +Låg stimuleringsstyrka, hög frekvens +- ​ Aβ axoner aktiveras → smärtlindring + - +Högre stimuleringsstyrka +- ​ Muskelkontraktion → ergo-receptor→ smärtlindring +- ​ Smärta kan mätas med VAS, där patienten skattar smärtan 0–10, eller med +elektrisk stimulering, där minsta smärtsamma ström (smärttröskel) jämförs +före och efter behandling (t.ex för att se långtidsplasticitet). + + + +![[image-6440149e45b1.png]] + + +![[image-3843720b3184.png]] + + +![[image-672ba0e401d0.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Somatosensorik.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Somatosensorik.md new file mode 100644 index 0000000..bd01542 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Somatosensorik.md @@ -0,0 +1,610 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Somatosensorik +block: 2 +--- + +# Somatosensorik + +Somatosensorik +- ​ Exteroception + - +Information från yttre världen, t.ex beröring +- ​ Proprioception + - +Information om kroppsläge, rörelse och spänning (från ledvinklar, +muskelspolar och liknande) utan att behöva titta på kroppen. +- ​ Interoception + - +Information från inre organ, t.ex mäter blodtryck. + + +- ​ Hudsinnet + - +Olika receptorer finns i olika nivåer av huden. + - +Receptorer är olika och olika hudtyper har olika sammansättningar av +receptorer → olika funktioner. +- ​ Fria nervändslut +- ​ Nervänslut omgivna av kapslar (ruffini, meissners, paccini) +- ​ Nervändslut i direkt kontakt med en cell (Merkelkorpuskel) + - +Behårad hud +- ​ Axoner runt hårfollikeln → detekerar dess +rörelse +- ​ Saknar Meissners korpusklar + - +Obehårad hud +- ​ Saknar hårfollikel +- ​ Har många Meissners korpuskler + - +Nervcellskropparna finns i dorsalrotsganglion eller hjärnstam. + +- ​ Axontyper + - +Det finns olika axontyper från huden till CNS med olika diametrar och +myelinisierngsgrad (olika ledningshastigheter) +- ​ Aβ axoner – Tjocka (stor diameter). myeliniserad + - +Leder tryck och beröring (snabb) +- ​ Aδ axoner – Tunna, myeliniserad + - +Leder smärta och temperatur (medelsnabb) +- ​ C axoner – tunna, omyeliniserad + - +Leder smärta & temperatur (sega) + - +Aβ axoner behövs till beröring eftersom CNS måste ständigt +få sensorisk information ifall handen håller ett objekt och i så fall hur +objektet ligger i handen → hög tidsupplösning behövs, alltså Aβ. +Frågor + + + + +![[image-be4d35b7f61b.png]] + + +![[image-fbf734f5485d.png]] + +1.​ Förklara extero-, proprio- och interoception. Vilka olika typer av receptorer har +huden? Vad är skillnaden mellan behårad och obehårad hud? +2.​ Axontyper , hur skiljer de sig? Varför är beröringsaxoner tjockast? +Mekanoreceptorer +- ​ Beröring förmedlas via mekanoreceptorer. Princip: + - +Beröring/tryck orsakar deformation i receptor → +mekanosensitiva jonkanaler i axonet öppnas upp → +depolarisering. + - +Lågtröskliga mekanoreceptorer stimuleras av lätt, +icke-smärtsam beröring. + - +Viktig princip: Grov beröring → högre frekvens av ap → +“grov känsel” och vice versa. +- ​ Receptorpotential + - +Förändring i membranpotentialen efter stimulans. + - +Större stimulans → större mekanisk stress/sträckning på +receptor → större deformation → fler jonkanaler öppnas +(än vid låg stimulans) → depolarisering (eller +hyperpolarisering) → större receptorpotential. +- ​ Aktionpotential + - +Distalt finns omyeliniserade segment i axoner (nervändslut) + - +Där finns inga spänningskänsliga Na-kanaler. + - +Jonströmmen (receptorpotentialen) fortplantas därför +passivt längs axonet tills den når första Ranviers nod +(innehåller spänningskänsliga Na-kanaler) → ap initieras + - +Större receptorpotential → högre frekvens av +aktionspotentialer! +- ​ Kan initiera ap lättare under relativa refraktärperioden +Frågor +1.​ Vilka receptorer förmedlar beröring? Hur fungerar de? Vad är lågtröskliga +mekanoreceptorer? Hur kan CNS skilja mellan grov/lätt beröring? +2.​ Vad menas med receptorpotential, hur initierar receptorpotential en +aktionspotential? Varför initierar högre receptor- fler aktionspotentialer? +Mikroneurografi +- ​ Teknik där ett enda axon undersöks (via elektroder) för att se vilken typ av +information som förmedlas till CNS +- ​ Tre egenskaper undersöks: receptiva fält, adekvat stimulus +och adaption. + + + + + +![[image-b8adce101270.png]] + + +![[image-fce782540210.png]] + + +![[image-05726fa2f16f.png]] + + +![[image-25b81c1457b6.png]] + + +![[image-5365ba0ea350.png]] + + +- ​ Receptiva fält + - +Ett axon förgrenas vid nervändslut och vakar därför över ett +hudområde, alltså receptiva fält +- ​ Hudområden där stimulering kan excitera axonet. + - +I dessa receptiva fält finns områden med låg respektive hög +tröskel. + - +Figur A visar receptiva fält av sju axoner (kan överlappa +varandra). + - +Med en tunn styv tråd kan receptiva fält kartläggas och även +avslöja vilka områden med högst/lägst tröskel genom att längs +en linje (fig. A) trycka ner trådet systematiskt. + - +Tröskeln visas i fig. B (y-axel hur långt tråden tycktes i +mikrometer, x-axel förflyttning i millimeter längs linjen). +- ​ Notera hur några millimeters skillnad ger en så stor +ökning i tröskel. + - +Därefter kan punkter i hudområdet med lägst tröskel +sammanställas vilket är med högst sannolikhet axonernas läge i +huden. + +- ​ Två typer av receptiva fält + - +Små receptiva fält +- ​ Distinkta (tydligt avgränsade), litet hudområde +- ​ Har låg tröskel, låg stimulans/receptorpotential +amplitud exciterar axonet +- ​ T.ex Meissners korpuskel + - +Stora receptiva fält +- ​ Mindre distinkta, stort hudområde och axonet +kan kontakta olika strukturer. +- ​ Dock är oftast en punkt som är extra känslig. +- ​ T.ex Paccinis korpuskel (handflatan) + +- ​ Adekvat stimulus och adaptation + - +Adekvat stimulus = stimulus som receptorn bäst svarar på + - +Adaptation = Hur länge en receptor fortsätter att generera +aktionspotentialer under konstant stimulus + - +Snabbt adapterade receptorer +- ​ Förmedlar signal endast vid förändring i +stimulus, t.ex vibration. +- ​ Trycker ner → aktionspotential + + + + +![[image-4116aac4c583.png]] + + +![[image-bfafc656a4b5.png]] + + +![[image-e868398e947a.png]] + + +![[image-019ad7989f63.png]] + + +![[image-85e19a1be358.png]] + +- ​ Släpper → aktionspotential +- ​ Mellan händer inget. +- ​ Signalerar till CNS endast i början (on-svar) och slutet +(off-svar) → s.k dynamiskt svar. +- ​ Receptorer: Meissner & paccini + - +Långsamt adapterade receptorer +- ​ Förmedlar signal under hela stimulus varaktighet, alltså +konstant under mekanisk påverkan → statiskt svar. +- ​ Kan ibland ha ett on-svar som förmedlar signaler snabbt. +- ​ Långsamt adapterade receptorer är känsliga för både +förändrad och konstant stimulus. +- ​ Receptorer: Merkel & ruffini + +- ​ Mekanismer bakom adaptation + - +Snabb adaptation +- ​ Kapslad axon +- ​ Tryck→ receptor deformeras → on-svar → kapseln absorberar +belastningen så att axonet inte stimuleras längre→ trycket +fäller → kapseln deformeras → axon deformeras, +mekanosensitiva jonkanaler öppnas→ off-svar. + - +Långsam adaptation +- ​ Saknar kapsel. +- ​ Trycket på axonet förblir konstant → +kontinuerlig depolarisering + - +Meissner, paccini, merkel och ruffini är +alla mekanoreceptorer +- ​ Notera dock att receptorpotentialens amplitud +(styrka) sjunker ändå, adaptation → tyder på +cellmembranets egenskaper +- ​ Andra egenskaper som skiljer receptorerna åt + - +Hudsträckning +- ​ Speciellt Ruffini +- ​ Aktiveras när huden dras ut från receptor, alltså i en viss +riktning + - +Kantkänslighet +- ​ Meissners och speciellt Merkels korpuskler (pga de är +långsamt adapterade → skickar statisk information!) +- ​ När huden trycks mot en kant, koncentreras deformationen +längs kanten vilket ger starkare aktivering av just Merkel +korpuskler som ligger vid kanten. + + + + +![[image-67bb019bc17f.png]] + + +![[image-bae6833fb1e5.png]] + + +![[image-e2c79f065f35.png]] + + +![[image-6a832ae337e3.png]] + +- ​ Sedan bidrar även lateral inhibition där neuroner som aktiveras +starkast inhiberar angränsande neuroner (som också får stimuli). +- ​ Detta förstärker kontrasten så att starkt påverkade områden +signalerar till CNS medan svagt påverkade inte gör det → +kantkänslighet! +Frågor +1.​ Vad menas med receptiva fält? Hur kan axoners läge +under huden avslöjas mha receptiva fält? +2.​ Skillnaden mellan små och stor receptiva fält? +3.​ Vad betyder adekvat stimulus och adaptation? +4.​ Beskriv snabbt resp. långsamt adapterade receptorer, +ge exempel. Vilken reaktionsmekanism bakom dem? +5.​ Med hänsyn till de receptiva fältens storlek respektive +adaptation finns fyra grupper av axon från hårlös hud. +Vilka skillnader finns mellan dem och vilka receptorer +är kopplade till de olika axonerna? +6.​ Vilka specifika egenskaper har ruffini, merkel och meisners? +Vad tolkar CNS +- ​ En specifik stimuli kommer att vara mest adekvat för vissa mekanoreceptorer +(pga de har olika egenskaper) och därmed får vissa mekanoreceptorer högre +receptionspotential → högre frekvens av ap. +- ​ CNS utnyttjar utöver detta, olika axoners receptiva fält. En stimuli aktiverar +flera axoner, som delvis överlappar varandra. +- ​ CNS får därför en specifik aktivitetsmönster som avslöjar information om +hudretning + - +När (On-svar), vad (vilken stimulus), hur länge (tid mellan On-off svar +eller hur länge statiska svaret varar), var, amplitud/”styrka” +- ​ Om man ska känna på kanter, t.ex på gem + - +Mekanoreceptorer med hög kantkänslighet samt små receptiva fält +aktiveras huvudsakligen (dominerar aktivitetsmönstret), dvs merkel & +meissners korpuskler. +- ​ Känna på ytor. + - +Man drar fingret över en yta → vibrationer uppstår + - +Mekanoreceptorer är känsliga för vibrationer och snabbt kan generera +svar → snabbt adapterade receptorer (paccini & Meissners) +- ​ Integration av flera stimuli + - +Beröring av två olika ytor, plan resp. rund + - +Runda ytan har eget aktivitetsmönster, samma gäller för plana. +- ​ Olika mönster av ap utifrån hur huden deformeras + + + + +![[image-46e370c27a3c.png]] + + - +Vid beröring av en specifik yta, kommer olika axoner att fyra med en +viss tidsfördröjning (som visas i figuren). + - +Slutligen kommer olika axonerna att konvergera/synapasa samma +neuron i CNS som endast aktiveras +när samtliga synapsar samtidigt +(coincidence detection). + - +Vid aktivering av specifika neuron +kan CNS avgöra yttypen. + - +CNS fungerar som coincidence +detector – detektera +aktivitetsmönster genom att jämföra vilka axoner som aktiveras +samtidigt +Frågor +1.​ Hur har olika hudretningar olika aktivitetsmönster, vilken information kan CNS +reda ut från aktivitetsmönstret? +2.​ Hur uppfattar CNS känsel på ytor, kanter på gem och skillnaden mellan +plan/rund yta? +Skillnad mellan olika delar av huden +- ​ Olika delar av huden har olika kombinationer av +mekanoreceptorer pga olika funktioner + +- ​ Fingertopparna – måste känna på objekt och deras +struktur (diskriminativ) + - +Hög täthet av merkel & meissners korpuskler pga +små receptiva fält. + - +Ruffini & paccini finns i mindre utsträckning + +- ​ Fotsulan – måste känna tryckfördelning över foten → viktig för +balans + - +Ruffini, paccini, merkel och meissners korpuskler +jämntfördelad över hela foten, även tårna. + - +Receptorerna är känsliga för hudstärckning i olika +riktningar → viktig för att kunna förstå tryckfördelningen +och därmed balansera. + +- ​ Behårad hud + - +Saknar Meissners korpuskler, har istället två andra typer av receptorer +som ej finns i obehårad hud + - +Axoner runt hårfollikel + + + + +![[image-4abb81625b00.png]] + + +![[image-0707df856b92.png]] + + +![[image-36bb33e56bf7.png]] + + +![[image-bb0a1f21cf52.png]] + +- ​ Stimuleras när hårfollikeln rör sig → information om omgivning +- ​ Ett axon innerverar flera hårfolliklar +- ​ Vissa hårfolliklar har dock merkelkorpuskler nära toppen. + - +C-typ afferenter +- ​ C-typ axoner är omyeliniserade med låg ledningshastighet. +- ​ De har dessutom små, lågtröskliga receptiva fält. +- ​ De bidrar inte med diskrimineringsförmåga utan känner +långsam & lättberöring av huden. +- ​ Funktionen är att bidra till emotionell koppling av beröring och +därför har kontakt med t.ex insula. +- ​ Utan dessa receptorer känns smekningar som all annan beröring. +Frågor +1.​ Beskriv sammansättningen av receptorer i fingertopp, fotsulan och behårad hud +Temperatur +- ​ Två typer av temperaturer receptorer + - +Köld-receptorer +- ​ Känslig för 15oC-30oC, även väldigt höga, +ca 50oC + - +Värme-receptorer +- ​ Känslig för 30oC-43oC + - +Utanför detta intervall (15-50oC) tar nociceptorer +(smärt) över. +- ​ Struktur + - +Fria nervändslut med flera olika temperaturkänsliga jonkanaler som +tillsammans täcker respektive intervall. + - +Axonerna kan vara omyeliniserade C-fibrer eller Aδ-axoner +- ​ Mekanism + - +Samspel mellan dynamiskt och statiskt svar. + - +T.ex vid konstant temperatur (32oC) +- ​ Statiskt svar av värme & köld-receptorer där +värme-receptorer har störst ap-frekvens. + - +Sjunker från 32oC → 28 +- ​ Dynamiskt svar från bägge receptortyper där: + - +Köld-receptorer: Högre ap-frekvens + - +Värme-receptorer: Lägre ap-frekvens + - +Sedan fortsätter ett statiskt svar. +- ​ Motsatsen gäller om temp. Går från 32oC→35oC +Frågor + + + + +![[image-56846e78186c.png]] + + +![[image-f20eebfa34b6.png]] + +1.​ Vilka temperaturreceptorer finns det? Vilken struktur, axontyper, mekanism? +Bansystem +- ​ Baksträngsbanan + - +Vägen till CNS +- ​ Aδ-axoner från periferin → dorsalroten (ryggmärg) → fortsätter +via ryggmärgens baksträng → hjärnstammens +baksträngskärnorna, första omkopplingen → korsar → +thalamus (omkoppling) → S1 i hjärnbarken (primära +somatosensoriska hjärnbarken) + - +Funktion +- ​ Viktig för komplex bearbetning av information från lågtröskliga +mekanoreceptorer, t.ex: + - +Tvåpunktsdiskrimination + - +Känna på ett föremål/yta (vibration) + - +Förstå vilken riktning huden sträcks i + - +Vid skada +- ​ Nedsatt: + - +Asterognosi – förstår ej föremål mot huden + - +Förlust av riktningskänslig + - +Nedsatt vibration + - +Nedsatt tvåpunktsdiskrimination + - +I de distala hudområden som handen förloras detta, dock +är det rapporterat att i proximala områden fortfarande +finns tvåpunktsdiskrimination. +- ​ Med skada kan man fortfarande lokalisera stimuli och avgöra +hur länge stimulin varar +- ​ Möjligt tack vare andra bansystem såsom spinothalamiska. + +- ​ Spinothalama banan + - +Vägen till CNS +- ​ Omkopplas och korsar i ryggmärgen → Via lateralfunikeln når +hjärnstammen → thalamus → S1 i hjärnbarken + - +Funktion +- ​ Smärta & temperatur → här går Aδ & C-fibrer + - +Når även till insula. + - +Skada +- ​ Känner ingen smärta, ingen temperaturförmåga +- ​ Upplevs kontralateral (motsatta sidan av kroppen) + - +(Banan i vissa svåra smärtfall skärs neurokirurgiskt) + + + +Frågor +1.​ Beskriv baksträng - & spinothalama banan (väg till CNS, funktion, symtom) +Primära somatosensoriska cortex (S1) +- ​ S1 ligger i gyrus postcentralis och mottar direkta förbindelser +från thalamus. Lateralt, under S1 finns S2. +- ​ S1 har en somatotop organisation (kroppskarta) där +kroppsdelar nära varandra ligger också intill varandra i S1. + - +Områden som är högt innerverad tar upp större yta +(fler neuroner) i barken (S1). +- ​ Somatotopa organistationen beskrivs som “en liten människa” +(homunculus), där hög innerverade ytor är större (t.ex +läppar). + +- ​ S1 förändras + - +Vid skador, t.ex förlorar ett finger, neuroner i S1 +ansvarade för fingret får inget stimuli → +omorganiseras och “hjälper” neuroner som ansvarar +för andra fingrar. + - +Eller om ett område får ökad sensorisk signalering, +rekryteras flera neuroner (reversibel process). + +- ​ Tre olika kroppskartor + - +S1 innehåller faktiskt tre olika fullständiga +kroppskartor, så kallade Brodmann-areor, +beteckna 3b, 2, 1. + - +Dessa Brodmann-areor ligger intill varandra men +samarbetar med olika typer av information. + - +Neuronerna i dessa areor är fördelade i kolumner som motsvarar olika +delar i kroppen. + - +Varje kolumn innehåller neuroner som bearbetar information från +samma receptiva fält och underkolumn för snabbt respektive långsamt +adapterade receptorer. + - +Area 3b +- ​ Detaljrik & “bas” information +- ​ Bearbetar information såsom tryck, beröring, +tvåpunktsdiskrimination, temp., smärta osv. + - +Area 2 & 1 (analys) +- ​ Arbetar med mer komplex information. + + + + +![[image-5e7b1b294460.png]] + + +![[image-55776be7b58d.png]] + + +![[image-d774e75026bc.png]] + + +![[image-884fe9f5da7f.png]] + +- ​ Bearbetar information ifall något rör sig över huden, vilken +riktning och formen/kanten på det man känner. + +- ​ Högre bearbetning av somatosensorisk + - +Efter S1 förs informationen vidare till S2 och +parietalloben + - +S2 +- ​ Här finns mer komplexa neuroner med stora +receptiva fält som bearbetar information från t.ex +flera olika fingrar samtidigt och integrerar +dessutom motorik och muskelspolar. + - +Kan även bearbeta information bilaterala +kroppsdelar +- ​ Viktig när vi t.ex avgör formen av ett objekt utan +synintryck + - +S.k stereognosi + - +Då kan det vara viktigt att förstå vad olika fingrar känner, +hur våra led i fingrar är vinklade osv. + + - +Parietalcortex +- ​ Här kombineras somatosensorik med andra system, bl.a syn. +- ​ Genom att jämföra det man känner med det man ser +kan hjärnan avgöra om en kroppsdel, som en arm, +tillhör en själv eller någon annan. +- ​ Kan lura CNS att tro gummihand är egna handen + - +Känner beröring som utspelas på +gummihanden – uppfattas som egna. +Frågor +1.​ Beskriv somatotopiska organisationen och vad det innebär. +2.​ Vad är Brodmann-areor, vad består de av, var finns de och vad ansvarar de för? +3.​ Vilka strukturer tar emot information från S1 och hur bearbetas den där? + + + + + + + +![[image-b86b7ee3c8b4.png]] + + +![[image-edf885e57c33.png]] + + +![[image-639427f5a8fc.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Syn.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Syn.md new file mode 100644 index 0000000..f522ffc --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Syn.md @@ -0,0 +1,683 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Syn +block: 2 +--- + +# Syn + +Syn +- ​ Näthinnans celler + - +Längst in finns fotoreceptorer, tappar & stavar. + - +Tappar & stavar aktiverar bipolära neuroner som i sin tur för signalen +vidare till ganglieceller vars axoner utgör synnerven. + - +Bearbetning av signalen sker redan i näthinnan +- ​ Flera fotoreceptorer konvergerar till en bipolär +neuron. Flera bipolära neuroner för signalen till en +gangliecell + - +Ganglieceller har “små receptiva fält” där de mottar +information från flera områden av näthinnan . + - +I fovea/gula fläcken finns däremot en fotoreceptor → ett +bipolär neuron → en ganglie cell. + - +Fovea har alltså små receptiva fält (skarpt seende). + +- ​ Tappar & stavar + - +Tappar & stavar har liknande uppbyggnad där inre +segmentet synapsar med bipolär neuron och yttre +segment innehåller G-proteinkopplade receptorer +(olika typer av opsiner). +- ​ Stavar + - +Opsin: Rhodopsin + - +Yttre segmentet bildar fri diskar (membranet +vecks inåt) där receptorerna finns. +- ​ Tappar + - +Opsin: Iodopsin +- ​ Tre olika typer (röd, grön, blå: en typ/tapp) + - +Yttre segmentet är veckat → större yta för idopsiner +- ​ Mekanism (samma för båda) + - +Opsiner innehåller ljuskänslig molekyl, retinal. + - +Retinal har två olika isomerer +- ​ 11-cis: passar in i opsiner +- ​ Trans (rak-kedja): passar ej i opsiner + - +I en vilande fotoreceptor finns hög [cGMP] som öppnar Na+-kanaler +och orsakar att vilande cellen blir relativt depolariserad. + - +När ljus träffar receptor → retinal isomriseras från 11-cis till trans → +retinal lossnar från receptor → G-proteinet aktiveras. + - +G-proteinet aktiverar fosfodiestras som spjälkar cGMP → Na+-kanaler +stimuleras inte längre → hyperpolarisering. + + + + +![[image-53ad1053fe30.png]] + + +![[image-2ef87e46c20d.png]] + + +![[image-862beb4cd515.png]] + + +![[image-2688754c7e1a.png]] + +- ​ Receptorpotentialen av opsiner är alltså hyperpolariserad! +- ​ Hyperpolarisering + - +Hyperpolarisering av fotoreceptor orsakar en depolarisering av +gangliecell. + - +Hyperpolariseringen av fotoreceptor hämmar frisättningen av +inhibitoriska transmittorer till bipolära neuronet. + - +Bipolära neuronet kan då depolariseras → ökad frisättning av +excitatoriska transmittorer till gangliecell → nervsignal. +Frågor +1.​ Beskriv uppbyggnaden av näthinnan. Hur bearbetas informationen i +näthinnan? Vad menas med att fovea har små receptiva fält, varför? +2.​ Beskriv uppbyggnad av tappar/stavar, hur de aktiveras och vad deras +receptorpotential blir. +Tappar & stavar +- ​ Tappar + - +Det finns tre olika typer av tappar, skillnaden +är i opsinet +- ​ Röda (iodopsiner) +- ​ Gröna (iodopsiner) +- ​ Blå (iodopsiner) + - +Olika typerna har olika absorptionsmaximum, +alltså har de varierande känslighet för olika +våglängder (färger). + - +Dock har de relativt stort absorptionsspektrum, vissa överlappar. + - +Hjärnan bearbetar informationen från tapparna genom att dela upp ljuset +i tre våglängdsområden. + - +Alla färger kan fås genom blandningen av dessa färger! + - +Färgblindhet: Proteinet fungerar ej eller mutation som påverkar dess +absorptionsspektrum. +- ​ Stavar + - +Har högre densitet av receptorer → 1000x ljuskänsligare än tappar. + - +Har rhodopsin som har ett absorptionsspektrum som liknar gröna +tappar (mellan-stor/mellanvågig). + - +Stavar ansvarar för mörkerseende, i mörkret fungerar ej tappar +utan endast stavar. Därför ser vi då olika nyanser av grå. + +- ​ Fördelning av tappar och stavar i näthinnan + - +Tappar +- ​ Finns koncentrerade i fovea + + + + +![[image-e5b3466f03ae.png]] + + +![[image-d83e70d5654f.png]] + + +![[image-76164b1e0351.png]] + +- ​ Strax utanför fovean sjunker tätheten med 95%. +- ​ Ljus som projiceras till fovea tolkas med hög detalj och +färgseende, t.ex när man läser. + - +Stavar +- ​ Finns utspridda över hela näthinnan förutom i fovea. +- ​ Högst täthet utanför fovea. +- ​ Tätheten avtar längre ut i näthinnan. +Frågor +1.​ Vad är skillnaden mellan olika typer av tappar? Hur tolkar hjärnan färger? +2.​ Hur bidrar stavarnas uppbyggnad till deras funktion? +3.​ Beskriv fördelningen av tappar & stavar över näthinnan. +Adaptation +- ​ Stavar är mycket mer ljuskänsliga än tappar dock kan deras ljuskänslighet +adapteras. Utan denna anpassning skulle svag ljus inte uppfattas alls (då inga +fotoreceptorer aktiveras) och stark ljus orsakar bländning. +- ​ Det finns mörker- respektive ljusadaptation. T.ex vid mörker: + - +När ljuset släcks (experiment) tar det tio minuter för tappar att +nå sin maximala ljuskänslighet medan stavar ca 20-30 minuter. + - +Stavar når mycket högre ljuskänslighet (lägre tröskel) och +ansvarar för mörkerseende. + +- ​ Anledningen är att när fotoreceptorerna inte stimuleras förblir +Na+-kanaler öppna som även kan läcka in Ca2+. + - +Ca2+ intracellulär förstärker ljusreaktionen → hyperpolarisering +(orsakad av spjälkning av cGMP) blir längre. +Frågor +1.​ Varför är adaptation viktig? Vad händer vid mörkadaptation, varför? +Synfältets organisation +- ​ Binokulärt område + - +Område som syns av båda ögonen (centralt) +- ​ Monokulärt område + - +Område som syns av ena ögat (lateralt) + - +Beror på att näsan/ansiktet skymmer. +- ​ Blickriktningspunkten + - +Centralt i synfältet (binokulärt område) → detaljerad seende. + - +Där optiska axlar korsar +- ​ Optiska axlar → “pil” från fovea och rakt ut + + + + +![[image-d06888d2c46b.png]] + + +![[image-59037bf3ddc4.png]] + +Frågor +1.​ Vilka olika områden finns i synfältet, varför? Vad är blickriktningspunkten? +Väg till CNS +- ​ N. opticus, utan omkoppling, korsar där axoner som ansvarar för vänstra +delen av synfältet (vänster om blickriktningspunkten) korsar till höger +hemisfär och vice versa, alltså “omgrupperas axonerna” vid chiasma opticus. +- ​ Efter chiasma opticus kallas banan tractus opticus. +- ​ Slutligen sker en omkoppling i laterala geniculatum (LGN) i thalamus och +axoner leds till primära synkortex i occipitalloben V1. + - +Notera att cellerna i LGN är i princip samma som +gangliecellerna. De bearbetar inte syninformationen +alls, utan signalen skickas bara vidare. +- ​ Vänstra delen av synfältet bearbetas av höger hemisfär (som +visas på bilden) + - +Höger öga: Axoner från den mediala delen av näthinnan +fångar upp en del av vänstra synfältet → korsar ej + - +Vänster öga: Axoner från den laterala delen fångar upp +vänstra synfält → korsar. + - +Höger synfält = vänster hemisfär och vice versa. +- ​ Hemianopsi – skada i ena hemisfärens V1 + - +Antingen vänstra eller högra delen av synfältet +försvinner helt, dock fungerar båda ögonen. +Frågor +1.​ Beskriv synnervens väg till dess cortex. +Receptiva fält +- ​ Varje gangliecell har ett receptivt fält. Det finns två typer av gangliecellerna. +- ​ Fältet har en central respektive perifer (surround) zon. +- ​ Ena typen har On-center receptivt fält + - +När ljuset träffar centralt i receptiva fältet kommer ap-frekvensen att +öka, speciellt i början sker en skur av ap-potentialer→On-response +- ​ (Påminner om mekanoreceptorer On-svar) + - +När ljuset träffar periferin minskar ap-frekvensen, dock sker också +en skur av ap-potentialer → off-response. +- ​ Andra typen har Off-center receptivt fält + - +Ljus träffar centralt → Off-response + - +Ljus träffar periferin → On-response +- ​ Om ljuset träffar hela receptiva fältet uppstår en konstant ap-frekvens + + + + +![[image-d4e0e23a44be.png]] + + +![[image-1b65830cbcdc.jpeg]] + + +![[image-d3cccb778af7.png]] + + - +För en On-center cell kommer centralt att vilja depolarisera cellen +medan periferin hyperpolariserar → effekterna tar ut varandra. +- ​ Dessa två samarbetar för att skicka information om kontrastpunkter (ej +ljusstyrka!) i synfältet vilket hjälper hjärnan att reda ut kanter, former och +liknande. Hjärnan får inte en “kamerabild” från synnerven! + - +Som figuren visar kan man till exempel rita en svart cirkel mot en +ljus bakgrund. Eftersom cirkeln inte reflekterar ljus uppstår +kontraster i vissa receptiva fält vilket hjärnan kan tolka via on- och +off-center-celler. +Frågor +1.​ Vad är On/Off-center-celler? Hur fungerar de, varför är de viktiga för syn? +Celler i primär synkortex +- ​ Thalamus synapsar stjärnceller i V1 utan bearbetning pga samma receptiva +fält. +- ​ Från stjärnceller projiceras signaler till olika celler. + +- ​ Enkla celler + - +Har relativt små och avlånga receptiva fält. + - +Dessa har även en orientering (horisontell, vertikal, +sned). + - +Ljuset måste inträffa “precis” i den avlånga off-centern +för att den ska aktiveras. +- ​ T.ex om ljuset träffar vertikalt på en horisontell +enkel cell, aktiveras bägge On & Off-respons → tar +ut varandra +- ​ Komplexa celler + - +Större receptiva fält. + - +Har en viss orientering likt enkla celler, aktiveras av +linjer/kontrastkant + - +Många av komplexa celler är dessutom +riktningskänsliga, alltså aktiveras om ljuset rör sig i viss riktning, t.ex +nedåt (som i bilden). + +- ​ Våglängdskänsliga/färgkänsliga celler + - +Aktiveras endast av en viss våglängd (t.ex röd +i bilden) inom receptiva fältet. + - +Flera färgkänsliga celler kan samarbeta för att +reda ut färgen. + + + + + +![[image-b2ee10326958.png]] + + +![[image-4e864ebb8ce3.png]] + + +![[image-f6ea765b955f.png]] + + +![[image-d5e1909abe17.png]] + + +- ​ Primära synbarkens organisation + - +V1 innehåller många olika systematiska och funktionella kuber som +består av celler → hyperkolumner. + - +Varje hyperkolumn består av celler som bearbetar information från +samma receptiva fält + - +Hyperkolumner har i ena riktningen 18 +orienteringskolumner som består av enkla och komplexa +celler. + - +Skillnaden mellan angränsande orienteringskolumner är 10o i +receptiva fältets orientering/riktning. +- ​ I ett receptivt fält analyseras därmed om det finns en +linje/kontrastkant, oavsett orientering/riktning. +- ​ Komplexa celler fångar dessutom upp rörelse. + - +I andra riktningen (horisontellt) finns två ögondominanskolumner +- ​ Ena aktiveras bäst av högra ögat och andra vänstra ögat. + - +I kolumnerna finns insprängda color blobs (cylinderformade) som +innehåller färgkänsliga celler. + - +Sammantaget: Från syninformationen bearbetas först information om +kontrast/linjer, orientering, rörelse och även färg. +- ​ Hyperkolumner är placerade systematiskt, angränsande kuber har nära +receptiva fält. + - +Skada i en del av V1 → vissa hyperkolumner förstörs → skotom +uppstår (ny blindfläck), en del av synfältet bearbetas inte!. +Frågor +1.​ Till vilka celler går syninformationen från thalamus, var? Vilka celler finns i +synkortex, vad är deras funktion? +2.​ Beskriv uppbyggnaden och funktionen av synkortex. +Celler i primär synkortex +- ​ Bearbetning av syninformationen sker både hierarkiskt och parallellt. +- ​ Enkla cellers receptiva fält + - +Från thalamus projiceras signaler till stjärnceller i lamina IV i V1. + - +Från IV projiceras signaler till pyramidceller (enkla celler) i +lamina II. + - +Flera stjärnceller konvergeras till samma enkel cell. + - +Stjärncellernas receptiva fält är förskjutna på en linje (vilket +tillsammans skapar stjärncellernas avlånga receptiva fält). +- ​ Samma orientering! +- ​ Komplexa celler + + + + +![[image-c7465c2249ed.png]] + + +![[image-d1caec0056a5.png]] + + +![[image-d57f1e89ec70.png]] + + - +Flera enkla celler med samma orientering konvergerar till en komplex +cell. + - +Komplexa celler är rörelsekänsliga eftersom om ett ljus passerar enkla +cellernas receptiva fält kommer en efter en att aktiveras. + - +(Detta förklarar dock inte rörelse-hastighetens detektion.) + +- ​ Genom att kombinera information (flera fotoreceptorer → en ganglie cell → +LGN → en stjärncell. Flera stjärnceller → en enkel cell. Flera enkla celler +→ en komplex cell osv) uppnås högre komplexa egenskaper. + +- ​ Mekanismen bakom central/perifer zon i receptiva fälten + - +Horisontal celler kopplar samman perifera fotoreceptorer med +centrala och skapar lateral inhibition +- ​ Fotoreceptorer frisätter (vid vila) glutamat som inhiberar +bipolära neuron (unikt för retina!). +- ​ Glutamat från perifera fotoreceptorer +exciterar horisontala celler som i sin tur +frisätter inhibitorer (som +hyperpolariserar) fotoreceptorer som +ansvarar för centrum av receptiva fält. + - +När ljuset träffar center (On-center-cell) +- ​ Fotoreceptorer hyperpolariseras → +minskad frisättning av glutamat till +bipolära neuron → depolarisering i +ganglie cell. + + - +När ljuset träffar periferin (Off-surround-cell) +1.​ Fotoreceptor hyperpolariseras → minskad frisättning av glutamat. +2.​ Horisontala celler får mindre glutamat→ hyperpolariseras +3.​ Horisontalceller skickar mindre inhibitorisk signal till +centrumfotoreceptorer. +4.​ Centrumfotoreceptorer blir relativt mer depolariserade → +frisätter mer glutamat. +5.​ Ökad frisättning av glutamat → centrala-bipolära neuroner +hyperpolariseras (inhiberas). +- ​ En enskild fotoreceptor kan kopplas till flera bipolära neuroner och därmed +delta i flera receptiva fält. +Frågor +1.​ Hur får enkla respektive komplexa celler deras receptiva fält/funktion? +2.​ Förklara lateral inhibition på en On-center/Off-surround cell. + + + + +![[image-5a1f7f4ff9b5.png]] + +Hierarkiskt bearbetning +- ​ I anslutning till V1 hittas fyra andra areor (V2-V5). + +- ​ Area V5 + - +Specialiserad på rörelse-bearbetning. + - +Neuroner har större receptiva fält som endast detekterar rörelse +oavsett form och färg. +- ​ Olika celler är känsliga för olika riktningar. + - +V5 ger alltså en djupare rörelseanalys än komplexa celler. +- ​ (T.ex figuren visar hur komplexa celler endast detekterar +kvadratens kanter, medan V5 hela kvadraten) + + + +- ​ Area V3 + - +V3 bidrar till djupseende. + - +Redan i V1 finns enkla & komplexa celler som är känsliga för olika +djupplan (alltså om kontrastlinjer är bakom, framför eller i samma plan +som blickriktningspunkten). + - +I V3 är nästan alla enkla & komplexa celler känsliga för djupplan. + - +V3 bidrar till tredimensionellt-seende där neuroner med samma +receptiva fält (lutning) är känsliga för olika djupplaner. +- ​ T.ex stimuleras vissa bäst av linjer bakom fixeringspunkten osv. + - +Nästan inga färgkänsliga celler här! +- ​ V4 har djupseende känsliga neuroner men med annan adekvat +stimuli. + - +Skador i V5 & V3 betyder förlorad förståelse för rörelse (t.ex hur kaffe i +en kopp rör sig) eller rörelse i ansiktet (när man pratar) och dessutom +djupseende, alltså att skilja på närliggande och avlägsna objekt. + +- ​ Area V4 + - +Bidrar till färgkonstans och färgperception +- ​ Färgkonstans, förståelse av den verkliga färgen trots olika +våglängdssammansättningar + - +Redan i V1 (color blobs) bearbetas färg, dock utan färgkonstans, bara +baserad på våglängdssammansättning. + - +I V4 finns specialiserade celler som ansvarar för färgkonstans, t.ex: +- ​ Vid solljus kan en rödskiva reflektera 80% röd, 10% grön, 10% +blå (blandning mellan kort, mellan och långa våglängder) + + + + +![[image-c54bb1a78466.png]] + + +![[image-e4b01982012d.png]] + + +![[image-1197bbafae56.png]] + +- ​ Vid annan belysning kan röda skivan t.ex endast reflektera +tillbaka 10% röda våglängder +- ​ Trots det skulle vi uppfatta skivan som röd. + - +Mekanismen är oklar, men antagligen bygger på att färger i olika +receptiva fält jämförs, alltså kontextberoende. +- ​ Utan flera receptiva fält uppstår ej färgkonstans + +- ​ Figuren sammanfattar informationsflöden efter V1. + - +V5 analyserar rörelse + - +V3 analyserar djupplan (vilka apor mest avlägsna osv) + - +V4 analyserar färg. + - +Dessa celler får antagligen sina egenskaper från t.ex +orienteringskolumner (för V5 & V3) och color blobs (för +V4) +Frågor +1.​ Beskriv V3, V4, V5, uppbyggnad, egenskaper & funktion. +Dorsal & ventral stream +- ​ Efter bearbetning i V3, V4, V5 tar informationen två olika banor som slutligen +hamnar på frontalkortex. + - +Ventral stream +- ​ What stream? +- ​ I temporalloben +- ​ Analyserar vad man ser. + - +Dorsal stream +- ​ Where stream (eller How stream) +- ​ I parietalkortex +- ​ Allt som är anknuten till motorik +- ​ T.ex uppfattar ventral stream att det är +en specifik bok på bordet. Dorsal stream uppfattar inte det, utan +identifierar rätblock. Dock är dorsal stream viktig om man +planerar att förflytta boken från bordet till hyllan + +- ​ Ventral stream + - +Har celler med stor receptiva fält för identifiera olika objekt. + - +Grundprincipen är att en specifik form (t.ex ett ansikte) +stimulerar en unik kombination av “formceller” i +temporalcortex som bidrar med igenkänning + - +Ett annat ansikte får då egen unik kombination osv. + - +Ansikten + + + + +![[image-c0d4295d698d.png]] + + +![[image-8db022bad554.png]] + + +![[image-5c47e60cbb6c.png]] + +- ​ Bra på att känna igen ansikten (hög detaljanalys). +- ​ Otydliga ansikten → försämrad aktivitetsmönster → sämre +igenkänning + - +Objekt +- ​ Hjärnan analyserar inte hela objektet som en enda enhet, +utan bryter ned det i delformer eller formelement. +- ​ Varje objekt representeras av en unik kombination av +aktiva formceller. +- ​ T.ex jordgubbar aktiverar en unik kombination av celler +som reagerar på stjärnformade blad snarare än hela +jordgubben. +- ​ Dessa formceller antas vara ordnade i kolumnsystem där +celler vars adekvata stimuli är snarlika objekt finns i samma +kolumn. + - +Ytegenskaper +- ​ What stream identifierar dessutom ytegenskaper +- ​ För olika ytegenskaper aktiveras olika celler i +kortex + - +Olika kurvaturer + - +Glanslighet + - +Öppna ytor som bildar “landskap” +- ​ Dorsal stream + - +Har tre viktiga områden med olika funktioner + - +AIP (antero intraparietalt) +- ​ Formanalys för gripfunktion +- ​ Här analyseras objekt-form, inte med hög +detaljanalys alls som i ventral stream, för att +bidra till gripfunktionen. + - +Alltså kunna hålla objekt. + - +CIP (cauda intraparietal) +- ​ Registrerar objekts och ytors 3D-orientering +(lutning) och även i vilken djupplan i rummet. +- ​ Hjälper hjärnan att förstå objektets placering i +rummet för att underlätta handling. + - +T.ex om en kopp lutar, ser CIP till att du förstår lutningen +så du kan anpassa handens grepp. +- ​ CIP analyserar skillnader i vad varje öga observerar och räknar ut +hur långt objektet ligger och i vilken orientering. + + + + + + +![[image-9172559c0217.png]] + + +![[image-3c2d14fbde4a.png]] + + +![[image-b6c7d1a417cb.png]] + + +![[image-e3522a08da2a.png]] + + - +Broddman area 7 (posterior intraparietal) +- ​ Viktig för Body Ownership. +- ​ Dessa neuroner aktiveras vid både visuellt intryck och +somatosensorik. +- ​ T.ex beröring av huden + beröringen av huden syns. +- ​ Arean skapar en karta över kroppen och dess omgivning. + +- ​ Sammantaget: Dorsalroten bearbetar information (objekts form för +gripfunktion, djupseende och karta över omgivning) som är viktig för planering +av motoriska signaler → därav alternativa namnet How stream? +Frågor +1.​ Var går synsignaler efter V3,V4,V5? Genom vilka banor? Vad är skillnaden +mellan dorsal och ventral rot? +2.​ Beskriv utförligt den dorsala respektive ventrala roten. +3.​ Hur är celler organiserade i temporalkortex (ventralroten)? +- ​ Ögonrörelser + - +Vesitbulookulär reflex (VOR) +- ​ Reflex från vestibularisapparaten där ögonen vrids i motsatt +riktning av huvudets rotation + - +Saccad +- ​ Viljestyrda och snabba ögonrörelser, t.ex överföra +blicken snabbt från ett objekt i vänstra synfältet till högra. +- ​ Kan göras när man blundar också. + - +Följerörelse +- ​ Viljestyrda dock krävs ett objekt som rör sig.’ +- ​ Följer ett objekt som rör sig i synfältet. +- ​ Kan inte göras när man blundar. + - +Optokinetisk nystagmus +- ​ Reflex som blandar saccad och följerörelse +- ​ T.ex kollar ut från fönstret i ett tåg. Fokuserar på ett träd +(följerörelse) → trädet går ut från synfältet → saccad till nästa +träd → följerörelse → trädet går ut osv. +- ​ Nystagmus betyder repetitiva ögonrörelser och består av + - +Snabb fas: I detta fall saccad + - +Långsam fas: I detta fall följerörelse + - +Sker även i VOR där snabba fasen blir då reflexen, där +ögat återvänder till sin plats. + - +Vergens rörelse +- ​ Ögonerna rör sig medialt (inte samma riktning), fokusera +på objekt i nära håll utan dubbelseende + + + +![[image-84f766ff6e62.png]] + + +![[image-5bff17ded275.png]] + + +![[image-55c4ef8eb4d4.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Vestibularis.md b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Vestibularis.md new file mode 100644 index 0000000..d7594d2 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 2 - Sensorik och Motorik/Gabriels anteckningar/Vestibularis.md @@ -0,0 +1,464 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Vestibularis +block: 2 +--- + +# Vestibularis + +Vesitbularis +- ​ Vestibularisapparaten består av vätskefyllt rum (endolymfa), +hinnlabyrinten. +- ​ Detta rum finns i/begränsas av benlabyrinten. Mellan hinn- och +benlabyrinten finns perilymfa. + - +En hålighet i os temporale, pars petrosa ossis +temporalis +- ​ En vestibularisapparat i varje öra och består av: + - +Två hinnsäckar: utriculus och sacculus + - +Tre båggångar: Semicirulares +posterior/anterior/lateralis +- ​ Vestibularis från båda öronen samarbetar och båggångarna +ligger i samma plan. +- ​ Mynningen från hinnsäckar till båggångar är kulformade, kallas +ampulla. + +- ​ N. Vestibulocochlearis + - +Nerven från cochlea och nerven från vestibularis förenas +till en nerv. + - +N.vestibularis binder till fem olika ställen +- ​ Går endast till ställen med sinnesceller + - +N.cochlea däremot innerverar hela cochlea. + +- ​ Semicircularis laterale sitter i samma plan i respektive öra och +därmed samarbetar (lutar 30o framåt-uppåt). +- ​ Semicircularis anterior i ena örat ligger i samma plan som +semicircularis posterior i det motsatta örat och därför +samarbetar de. +Frågor +1.​ Var finns vestibularis apparaten? Vilka strukturer omges den av? +2.​ Vad består apparaten av? Var innerverar N. vestibulocochlearis? +3.​ Hur samarbetar höger och vänster vestibularisapparat? +Hårceller +- ​ Nervtrådar skär igenom bindvävsväggen (hinnlabyrinten) och får kontakt +med hårceller (sinnesceller), afferenta nervtrådar. +- ​ Hårcellerna har utskott apikalt, stereocilier som är olika långa som en trappa. + - +Det längsta kallas kinocilium +- ​ Hårcellerna omges av stödjeceller. + + + + +![[image-f9cc7ce9749a.png]] + + +![[image-936820be8543.png]] + + +![[image-87a40c321f26.png]] + + +![[image-679d382ae907.png]] + + +![[image-1d2218063902.png]] + + +![[image-d11e39f433b1.png]] + +- ​ Stimuli + - +Stimuleras mest av sidled rörelse. + - +När cilierna böjs mot kinocilium → depolarisering + - +När cilierna böjs mot kortaste cilier → hyperpolarisering +- ​ Beror på jonkanaler där positiva joner strömma in till cellen +öppnas/stängs) + - +Små böjningar kan orsaka ändring i membranpotentialen. + +- ​ Synaps + - +Hårcellen kan inte leda aktionspotentialer, utan förändringar i +membranpotentialen styr glutamatfrisättning. + - +Hårcellen är presynapsen, axonet från afferenta +nervtråden är postsynapsen. + - +Ju högre depolarisering desto högre Ca-inflöde +(mer spänningsstyrda kanaler öppnas) och desto +högre glutamatfrisättning till postsynapsen. + - +Glutamat exciterar axonet som i sin tur kan få +aktionspotential. + + - +Notera att vid vilomembranpotential sker en spontan glutamatfrisättning. +Depolarisering ökar frekvensen av ap vilket informerar CNS om stimuli +av hårceller. +Frågor +1.​ Var finns hårceller och hur är de uppbyggda, vilka strukturer i omgivningen? +2.​ Hur stimuleras hårcellerna bäst, varför? Beskriv synapsen och hur den fungerar. +Hinnsäckar +- ​ Hårcellerna finns i makula (fläck) vars stereocilier finns i otolitmembran. +- ​ Otolitmembran består av geléliknande substans med +kalciumkarbonatkristaller, otolitkristaller + - +Otolitkristaller ger membranet tyngd, högre densitet, och kan därför +reagera på gravitation. +- ​ När membranet förskjuts påverkas även stereocilierna som böjs. + - +T.ex böjer huvudetbakåt → otolitmembran förskjuts pga gravitationen +→ stereocilier förskjuts och frisätter glutamat. + - +Varje rörelse av huvudet motsvarar aktivering av vissa stereocilier och +inaktivering av andra, på så sätt kan hjärnan avgöra exakt rörelsen +även utan synintryck. + + + + + + +![[image-67cb93b9c046.png]] + + +![[image-ebc11a028450.png]] + +- ​ Utöver gravitationen, kan reaktionskrafter påverka hinnsäckarna + - +Reaktionskrafter = linjäracceleration, t.ex när man bromsar +en bil. + - +Då förskjuts membranet framåt → aktivering av hårcellerna. + - +Om bilen accelererar, förskjuts membranet bakåt osv. + - +Båda sacculus och utriculus registrerar sådana rörelser. +- ​ Sammantaget: Hinnsäckar registrerar huvudets orientering/lutning +(gravitation) och reaktionskrafter/linjär acceleration. + +- ​ 3D-bild + - +Utriculus och sacculus finns i olika planer +- ​ Utriculus i “golvet”, sacculus mot medialväggen + - +I makula är hårcellerna orienterade i olika +riktningar. + - +Detta medför att en viss reaktionskraft/lutning +orsakar aktivering för vissa stereocilier och +inhibering av andra vilket då CNS kan översätta +till exakta “koordinater” och få en 3D-bild. + - +Pilarna visar åt vilket håll otolitmembranet måste +röra sig för att aktivera stereocilierna. Om +membranet förskjuts åt höger (huvudet böjs höger) +depolariseras de hårceller vars pilar pekar åt höger osv. + - +Sammantaget: Hjärnan får en 3D-bild av huvudets orientering dels för +att hinnsäckarna finns i olika plan och dels för att stereocilierna har +olika riktningar → kombinerar dessa faktorer och får en 3D-bild. +Frågor +1.​ Var i hinnsäckarna finns hårceller? Vad är otolitmembran, varför är det viktigt? +2.​ Vilka rörelser registreras av hinnsäckar, hur? Hur får hjärnan 3D-bild? +Båggångar +- ​ Axoner passerar in i en ampull och synapsar med hårcellerna i crista +ampullaris. +- ​ Stereocilierna är omgivna av cupula (geléartad, saknar kristaller) + - +Känner därför inte till gravitation (cupulas densitet är för låg). + - +Påverkas inte av samma stimuli som påverkar hinnsäckar. +- ​ Cupulan är formad som ett segel som fyller ut ampullan, där endolymfans +flöde i båggångarna påverkar ciliernas rörelse och därmed sinnescellernas +membranpotential. + + + + + + +![[image-22436052d2b9.png]] + + +![[image-330440580b36.png]] + + +![[image-a65d5a173774.png]] + + +![[image-7f89444118b3.png]] + +- ​ Rotationsrörelser + - +Rotation med konstant hastighet: Endolymfan förflyttas i +samma hastighet som hinnlabyrinten, därmed stimuleras inte +hårcellerna. +- ​ Enda kraften som verkar är centrifugalkraft som pekar ut +åt och därmed ger ingen rotatorisk rörelse. + - +Rotation vid inbromsning: Endolymfan under inbromsningen, +pga tröghet, kommer att fortsätta flöda fram, i samma riktning. +Nu verkar centrifugalkraft + rotatorisk kraft som inte är exakt +lika stora. +- ​ Rotatoriska kraften är inte lika stor överallt, utan större +vid större avstånd från rotationscentrum. + - +Rotation vid acceleration: Endolymfan, pga tröghet, flödar i den +motsatta riktningen, även nu verkar centrifugal- & rotatorisk +kraft. + - +Sinnescellerna registrerar acceleration/retardation av endolymfan +men inte konstant hastighet. + +- ​ Båggångar i olika planer + - +Alla former av rörelser inducerar en viss stimulans för +respektive plan, dock i olika storlekar. T.ex: +- ​ Piruett: Störst i den laterala (horisontella) +planen +- ​ Hjular: Verkar i alla planer + - +CNS sammanställer informationen från de olika +båggångarna och jämför deras cellaktivitet för att få +en tydlig bild på rotationen. + - +Vestibularisapparaten kan inte ensam skilja mellan +rotation av endast huvudet och rotation av huvudet med kroppen, +information från nackmuskelreceptorer kompletterar detta. + +- ​ Rotationsriktning + - +Stereocilierna i alla båggångar har samma riktning, kinocilium mot +utriculus. Olika rotationer ger upphov till olika rörelser +- ​ Utriculopetal rörelse: Endolymfan flödar från båggångar till +utriculus via ampulla→ depolarisering +- ​ Utrifculofugal rörelse: Endolymfan flödar från utriculus till +båggången via ampulla→ hyperpolarisering + + + + +![[image-e41de71be051.png]] + + +![[image-4111bb7af74f.png]] + + +![[image-3fa6c2ca0dad.png]] + + - +Om huvudet roteras åt höger kommer endolymfan, pga tröghet, att flöda +i motsatt riktning, till vänster. + - +Här samarbetar olika båggångar (från vardera öra) i samma plan. +- ​ Höger vestibularisapparat: + - +Upplever utriculopetal rotation → depolarisering. +- ​ Vänster vestibularisapparat: + - +Upplever utriculofugal rotation → hyperpolarisering. + - +Bågen är spegelvänd! + - +Vid rotation kommer därför alltid en sida uppleva en depolarisation +och den andra en hyperpolarisation. + - +CNS kan därmed (utifrån ap-frekvensen från varje öra) avgöra +rotationsriktningen. +- ​ Om huvudet vrids åt höger, ökar ap-frekvensen i höger öra + +- ​ Projektionsbanor + - +N.vestibularis går in på hjärnstamsnivå – vestibulariskärnor. + - +Vissa celler tar emot information om lutning samt reaktionskrafter från +hinnsäckar medan andra om rotation från båggångar. + - +Från dessa kärnor förs signaln vidare till olika bansystem +1.​ Första målområdet: Till hjärnbarken via thalamus. +2.​ Andra målområdet: Område i hjärnstammen som styr +ögonmotoriken. +3.​ Tredje målområdet: Till ryggmärgen via vestibulospinala banan +4.​ Fjärde målområdet: Kräkningscentrum, kärnor i hjärnstammen +Frågor +1.​ Var finns hårceller i båggångar, vad omges de av? Hur/varför stimuleras cilier? +2.​ Båggångar: rotation vid konstant, accelererad och retarderad hastighet? +3.​ Hur kan hjärnan avgöra rotationens riktning? +4.​ Vilka projektionsbanor har vestibularisapparaten (målområden)? +5.​ Vad är skillnaden mellan hinnsäckar och båggångarnas funktioner? + - +Läkemedel i 1950-talet hade obekant biverkan, nämligen aminoglykosider som +förstör hårceller i vestibularisapparaten genom att mekaniskt & irreversibelt +stänga jonkanalerna. Utfallet blev att: +1.​ Perceptionsstörning – Hjärnan får felaktiga (eller inga) signaler från +innerörat → svårt att uppfatta kroppens position i rummet. +2.​ Ingen stabil blickriktning – ögonen kan inte hålla bilden stabil vid +huvudrörelse → skakig syn som en ostabil kamera. +3.​ Störd balanskontroll – Utan korrekt vestibulär input och i mörker/utan +synintryck blir det mycket svårt att stå eller gå → fallrisk. + + + +Perception +- ​ Uppfattningen av rummet, hjärnbarken är där informationen +bearbetas. +- ​ Primärt skickas signaler från vestibularisapparaten till ett +område i hjärnbarken kallad PIVC (parietonisular vestibular +cortex), posterior i insula (parietalloben). + - +PIVC är i direkt förbindelse med hjärnstammen. + - +PIVC är en del av större område som bearbetar +vestibulär information, TPJ (temporoparietal binding junction) +- ​ I området finns även VIP (ventral intraparietal region) respektive MST (medial +superior temporal region) som också mottar sensorisk information. +- ​ Dessutom adderas information från synen och receptorer i muskeln. +- ​ All denna information synkroniseras för att förstå kroppen orientering i +förhållande till sin omgivning och synintryck. + - +Om TPJ stimuleras elektriskt upplevs en out of body illusion då +hjärnan mottar “konstiga signaler” och därmed uppfattar inte kroppens +orientering i förhållande till omgivningen/synintryck. +Frågor +1.​ Hur och var i hjärnan uppfattas kroppens position och orientering i rummet, +och hur integreras vestibulär, visuell och proprioceptiv information? +Balans +- ​ Ögonmotoriken styrs av kranialnerver (N. III, IV, VI). +- ​ Vestibulookulär reflex (VOR) + - +Vestibularisapparaten ser till att hålla blicken stabil, utan att påverkas +av huvudetsrörelser så att bilden i näthinnan inte ändras + - +Ögonen vrids i motsatt riktning i förhållande till huvudet +- ​ Huvudet vrider åt höger → ögonen vrids till +vänster, i motsatt riktning. +- ​ Finns i alla riktningar + - +Utlöses automatiskt av vestibularisapparaten + - +Utan denna reflex skulle vår syn efterlikna en ostabil kamera. + +- ​ Funktion + - +Figuren visar banan schematiskt där heldragen linje utgår +från höger båggång, streckade linjer utgår från vänstra. + - +Om huvudet vrids åt höger, vrids ögonen åt vänster: + - +Från båggången aktiveras n.vestibularis. + + + + +![[image-31e4fe9c1de6.png]] + + +![[image-e05dbf83e657.png]] + + +![[image-bd0c6efde365.png]] + + - +N.vesitbularis i sin tur aktiverar motorneuron i vänstra abducens-kärnan +(VI) som är ansluten till laterala rectus-muskeln → vänstra ögat vrider +åt vänster. + - +I abducens-kärnan förs signalen vidare via en interneuron till +oculomotorius-kärnan (III) som är ansluten till mediala rectus +muskeln → högra ögat vrider åt vänster. + - +Vid rotation åt vänster används den spegelvända banan (exakt samma +mekanism, kranialnerver finns i par!) → Ögonen vrids åt höger. + + - +Reglering: Vid rotation åt höger, aktiveras huvudsakligen den högra +N.vestibularis (högre AP-frekvens) och därmed är det den högra banan +som tar över och vice versa. + +- ​ Balanskontroll + - +Vestibulo- och retikulospinala banorna förmedlar vestibulär-inflöde +till motorneuroner i ryggmärgen som kontrollerar olika muskler i +kroppen. + - +Därmed kan olika, oftast autonoma, reflexer sättas igång. +Detta kallas balanskontroll, postural kontroll. T.ex: +- ​ Faller bakåt → rotation i båggångar → ryggmärg +skickar signaler till musklerna. +- ​ Resultatet är att man tar några steg bakåt samtidigt som +man böjer överkroppen framåt för att undvika fallet. + - +Postural tonus +- ​ Retikulo- & vestibulospinala banorna exciterar ständigt, utifrån +information om kroppens orientering, motorneuroner som +orsakar kontraktion i olika muskler för att +upprätthålla kroppsställning. +- ​ T.ex om man lutar sig fram, ökar spänningen i +benmuskler. + +- ​ Det beror på ffa hinnsäckar som känner igen +lutning och därmed justerar posturala tonusen så att man inte +faller. + - +Problem! +- ​ Hinnsäckarna registrerar lutning utan att skilja om det är hela +kroppen eller endast huvudet som lutar sig. +- ​ Hinnsäckarna kompletteras därför med receptorer i nackmuskler +som inhiberar posturala reflexer från hinnsäckarna. +- ​ Utan dessa receptorer skulle stora posturala tonus +justeringar ske ifall man endast lutade huvudet + + + + +![[image-2555120a8ff2.png]] + + +![[image-b699e20f800d.png]] + + +![[image-174d40f17f8f.png]] + + - +Toniska reflexer +- ​ Det finns två typer av toniska reflexer som “tar ut varandra” när +man böjer på huvudet utan hela kroppen. +- ​ Toniska vestibulariseflexer + - +Justerar postural tonus utifrån huvudets position i +förhållande till gravitationen. + - +Utlöses från hinnsäckar. +- ​ Toniska nackreflexer + - +Justerar postural tonus utifrån huvudets position i +förhållande till bålen. + - +Utlöses från receptorer i nackmuskler. + +- ​ Kräkcentrum + - +Förgiftningsskydd. + - +Gifter i naturen påverkar vestibularisapparaten → synen förmedlar +signaler som motstrider vestibularisapparaten → tecken på förgiftning +→ kräkning! + - +Förklarar åksjuka (synen visar ingen rörelse, vestibularis visar rörelse) +Frågor +1.​ Vad är VOR, funktionsmekanism? Varför är den viktig? Hur regleras den? +2.​ Vad innebär postural kontroll? Hur upprätthålls den? Hur medverkar båggångar +och hinnsäckar till postural kontroll? +3.​ Vilka två typer av toniska reflexer finns det, varför är de viktiga? +4.​ Varför uppstår kräkning vid förgiftning eller åksjuka? + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Cirkadiansk rytm sömn och medvetande.md b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Cirkadiansk rytm sömn och medvetande.md new file mode 100644 index 0000000..a036d73 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Cirkadiansk rytm sömn och medvetande.md @@ -0,0 +1,652 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Cirkadiansk rytm sömn och medvetande +block: 3 +--- + +# Cirkadiansk rytm sömn och medvetande + +Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande +- ​ Sömn är viktig för återhämtning och för att upprätthålla en regelbunden +dygnsrytm. Hos människor innebär detta att vara vaken under dagen och sova +under natten, ett mönster som har funnits redan hos de tidigaste djuren. +- ​ Vi kan kompensera för förlorad sömn, men kraftig sömnbrist har negativa +effekter såsom försämrat immunsystem, sega reflexer, depression, fetma osv. +- ​ Vi har en cirkadiansk rytm (på ca 24 timmar) som omfattar bland annat +vakenhet/sömn + - +I denna rytm finns det “avsatt” tid för olika +fysiologiska processer. + - +T.ex under sömnen gäller lägre blodsocker & +temperatur, ökad frisättning av tillväxthormoner, +melatonin osv. + - +Under vakenhet har vi ökad kortisolnivåer (alert, +energi) osv. + + + +- ​ Växling mellan sömn och vakenhet + - +Cirkadianska rytmen styrs av en kärna i hypothalamus +suprachiasmatic nucleus (SCN), en central/biologisk klocka. + - +SCN påverkas av ljus/mörker och koordinerar olika fysiologiska +processer såsom hormonutsöndring, temperatur och vakenhet. +- ​ Människor i grottor håller fortfarande samma cirkadianska +rytmen trots ingen ljus/mörker intryck, alltså SCN är som en +inbyggd biologisk klocka. + - +Ju längre man är vaken desto mer substanser såsom adenosin som +ackumuleras och desto mer sömntrycket ökar. +- ​ Sömntrycket ökar trötthet och vi eventuellt sover. +- ​ Under sömnen nedbryts dessa substanser →sömntrycket minskar. + - +Växling mellan sömn och vakenhet beror på två faktorer +- ​ Vakenhetsdrive (cirkadiansk rytm styrd av +SCN, biologisk klocka) + - +Peakar under dagtid. +- ​ Sömntryck +- ​ När vakenhetsdrive övervinner trycket vaknar +man och vice versa (förklaras mer senare) +Frågor + + + + +![[image-83c5a6faa028.png]] + + +![[image-518c5da53691.png]] + +1.​ Varför är sömn viktig? Vad menas med cirkadiansk rytm, vad styrs den av, vad +bidrar cirkadianska rytmen med, ge exempel. +2.​ Hur sker växlingen mellan sömn/vakenhet? +Ljuskänslig centralklocka +- ​ Varje cell har egen oscillator (biologisk klocka) som +styrs och ställs in av den centrala klockan, SCN. + - +SCN skickar signaler via ANS till +oscillatorerna i olika organ såsom pankreas, +fettvävnad, lever osv för att synkronisera dem + - +Detta bidrar till att cellerna arbetar +anticipatoriskt utifrån cirkadianska rytmen +och när deras aktivitet behövs som mest. + - +Cellaktivitet varierar cirkadianskt, t.ex ökar +enzymaktivitet och insulinutsöndring anticipatoriskt vid måltidstid via +de molekylära oscillatorerna. + +- ​ Att ha en fungerande centralklocka (SCN) är essentiell för att den påverkar +andra molekylära klockor/oscillatorer i olika celler → ger dem viss rytmicitet. + - +När SCN skadas upphör eventuellt dessa oscillatorer i andra celler → +kan t.ex få metabola störningar (pga sämre enzym- ,hormonfrisättning +osv) + - +Det finns andra kärnor i närheten av SCN som också påverkar +dygnsrytmen! + +- ​ SCN upprätthåller den cirkadianska rytmen utan ljus/mörk intryck (från +ögonen via synnerven), dock fungerar ljus som stark tidgivare, s.k zeitgeber +(nu är det dag, nu är det natt) så att den håller sig till 24-timmar. + - +Det finns andra mindre viktiga zeitgeber såsom måltider, fysisk aktivitet +och temperatur. + - +I en grotta drivs fortfarande +cirkadianska rytmen som dock blir +ca 24.2 timmar, alltså på sikt behövs +ljus som zeitgeber! +- ​ När vi reser till andra tidszoner gäller en +timmes skillnad = en dygn för att ställa in +en ny cirkadiansk rytm, för andra perifera oscillatorer krävs mer tid! + + + + + + + +![[image-440907b26daa.png]] + + +![[image-c5c83e36cb78.png]] + +- ​ Cirkadiansk variation i SCN-neuroner + - +SCN-neuroner har en cirkadiansk variation under dygnet där deras +excitabilitet ökar under dagen (högre ap-frekvens) och minskar under +natten. + - +Denna cirkadianska variation beror huvudsakligen på en inneboende +egenskap hos SCN-neuroner. +- ​ SCN-neuroner regleras av klockgener som förändrar +jonkanaluppsättningen under dygnet → bestämmer hur retbara +neuronerna är (hur enkelt de exciteras) +Frågor +1.​ Hur och varför varierar cellaktivitet cirkadianskt? Vad är oscillatorer? +2.​ Hur kan SCN veta dag/natt? Kan SCN drivas i t.ex en grotta? +3.​ Vad är den cirkadianska variationen i SCN-neuroner? +Retina +- ​ Ljuskänsliga celler i retina fungerar som en extern mekanism för reglering av +cirkadianska rytmen. + - +Gangliecellerna (i retina) har pigmentet melanopsin som har sitt +absorptionsmaximum runt 480 nm (mellanvågigt, blå). + - +Melanopsin har ingen adaptionsförmåga (till skillnad från iod- & +rhodopsin) och finns i låga koncentrationer. +- ​ Alltså krävs kontinuerlig mellanvågig ljus för att aktiveras. + - +När melanopsin stimuleras av ljus (depolarisering) skickas en signal +via retinohypothalamiska banan till SCN → nu är det dag! +- ​ SCN tolkar det som dag och därmed inhiberar +melatonin-produktionen i epifysen. + +- ​ Cirkadianska rytmen behålls huvudsakligen av klockgener i SCN-neuroner +som i sin tur koordineras av ljusstimulering så att vår cirkadianska rytmen +stämmer med dag/natt-cykeln: + - +Ljusstimulering reglerar klockgenernas aktivitet. + - +Klockgener uttrycker “klockproteiner” såsom Period och +cryptochrome. +- ​ Klockproteiner reglerar uttryck av t.ex jonkanaler → påverkar +retbarheten! + - +Ljusstimuli når via retinohypothalamiska banan till SCN vilket +signalerar till att öka transkriptionen av klockproteiner. + - +Under dagen (tack vare ljuset) ackumuleras klockproteiner och utövar +negativ feedback + + + +- ​ När de ackumulerats, transporteras de till cellkärnan och +hämmar klockgenerna! + - +Notera att denna rytm är endogen/inbyggd och ljusstimuleringen +används som hjälp/guide som fasar fram/tillbaka rytmen. +- ​ Därför är det dåligt att utsättas för blått ljus sent på natten då +klockproteiner kan produceras → sover senare. + +- ​ Cirkadianska rytmen, sömn och ljusförhållanden + - +Förr i tiden var det mycket enklare för kroppen att hålla den +cirkadianska rytmen då enda ljuset var soluppgången resp. nedgången. +- ​ Tydlig ram för dag/natt. +- ​ Melatonin ökar snabbt vid uppgång, sjunker snabbt vid nedgång. + - +Idag påverkas vi av många fler ljuskällor (t.ex skärmar) och ljuset +inhiberar melatoninproduktion (“sömnhormon”) vilket gör att det blir +svårare för oss att somna och även vakna på morgonen. +Frågor +1.​ Hur når ljuset till SCN och hur styrs SCN-aktivitet av ljus/mörker? +2.​ Varför var det enklare för kroppen att behålla cirkadianska rytmen förr i tiden? +Melatonin och binjurebarken +- ​ Melatonin + - +Melatonin-produktionen ökar under dagen och minskar under natten. +- ​ Styrs av SCN via ANS (cirkadianska rytmen). + - +Melatonin frisätts av tallkottkörteln (epifysen) till blodet där den binder +till flera målreceptorer i olika organ: +- ​ T.ex immunsystemet förbättras under sömn (hög melatonin). + - +Melatonin i sig orsakar inte “sömnen” utan fungerar som en markör +(likt ljus) som anpassar/fasar cirkadianska rytmen (SCN). +- ​ SCN har melatoninreceptorer som modulerar klockproteiner +(PER & cry). + - +Kan orsaka att klockproteiner minskar. + - +Melatonin-tillskott kan användas för att justera cirkadianska rytmen. + +- ​ Binjurebarken + - +Frisätter kortisol (stresshormon). + - +SCN påverkar binjurebarken via +1.​ HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebark) +- ​ Huvudvägen till att behålla kortisol-nivåer +- ​ HPA-axeln påverkas även av amygdala & hippocampus. +2.​ Via ANS (sympatikus) + + + +- ​ “Finjustrering” av nivåer. + - +Kortisolnivåer har en cirkadiansk variation som styrs huvudsakligen +av SCN. +- ​ Hög under dagen (vakenhet, metabolism) +- ​ Låg under natten (underlättar sömn). + - +Kortisol är fettlösligt (passerar BBB) och har många jonotropa, +metabotropa och genreletarde effekter (intracellulära receptorer). +- ​ Kortisol har stor effekt på oss. +- ​ Påverkar bl.a kognitiv kapacitet. +Frågor +1.​ Vilken roll spelar melatonin för växlingen mellan vakenhet/sömn? Vad styr +melatoninproduktionen? Hur påverkar melatonin kroppen? +2.​ Hur regleras kortisol-nivåer? Varför är det viktigt med regleringen? +SCN +- ​ SCN består av en heterogen (olika typer) samling av celler som integreras och +tillsammans bidrar till SCNs inneboende förmåga som en central +klocka. +- ​ Vasoaktivt intestinal peptid (VIP) + - +VIP är en signalsubstans som är essentiell för samspel +mellan olika celltyper i SCN och därmed upprätthålla +cirkadianska rytmen. + - +VIP synkroniserar SCN-neuroner +- ​ T.ex ser till att de fyrar ap tsm så att signalen når andra +oscillatorer samtidigt (nästan som pacemaker). + - +Om VIP-aktiviteten blockeras, förloras cirkadianska rytmen! +Frågor +1.​ Vad är VIP? Varför är den viktig? Beskriv kort organisationen av SCN. +Måltider +- ​ Måltider påverkar huvudsakligen perifera oscillatorer och fungerar som en +sekundär zeitgeber, då ljuset är den primära. + - +Vid begränsad tillgång till föda visar däggdjuret food anticipatory +activity (FAA) → ökad rörelse, ökad arousal, ökad insulinfrisättning +och ökad aktivitet i GI-kanalen innan mat +- ​ Experiment visar att råttorna ändrar hela sin cirkadianska rytm +(inkl. sömn) utifrån mattillgång. +- ​ Effekten på människorna är mindre där måltider huvudsakligen +påverkar perifera oscillatorer. + + + + +![[image-9ba8cf3139d6.jpeg]] + + - +Men om perifera oscillatorer är kroniskt asynkrona (äter +t.ex i natten) med centrala oscillatorn (SCN) kan problem +med t.ex metabolism uppstå (t.ex risk för diabetes, fetma). + +- ​ Forskning visat att i en kärna i hypothalamus (dorsomedial hypothalamic +kärna) finns en food-entrainable oscillator (FEO) som påverkar perifera +oscillatorer i celler involverade i matintaget. +- ​ SCN påverkas däremot av light-entrainable oscillator (LEO). +- ​ Det finns alltså två olika rytmer som påverkar GI-celler + - +Vid normala förhållanden (utan begränsning till föda) är LEO och FEO +synkroniserade! + - +Om man däremot äter mat t.ex i natten får GI-celler motstridiga +signaler då FAA inte stämmer med SCNs signaler + - +På sikt kan det orsaka problem (såsom nämnts ovan). +Frågor +1.​ Hur påverkar måltidstiming kroppens cirkadianska rytmer och metabolismen? +Varför kan dålig “timing” på sikt orsaka metabola problem? +Sömn +- ​ Sömn är viktig för minneskonsolidering, nedskalering (inlärning), +immunsystemet och reversering av oxidativ stress. +- ​ När vi är vakna ackumuleras toxiska substanser som rensas bort under +sömnen. + - +ECM i hjärnan expanderar under sömnen som ökar vätskeflödet i +glymfatiska systemet → rensar toxiska substanser. + - +Därför ansamlas avfallsprodukter vid sömnbrist! + +- ​ Växling mellan vakenhet/sömn + - +Under vakna tiden ökar vakenhetsdrive ständigt (dippar +runt kl. 14-15, vet ej vrf) samtidigt som sömntryck också +ökar. + - +Mot kvällen saktar vakenhetsdrive och möts med +sömntryck → sömn. +- ​ Somnogener är substanser som ökar sömntrycket och +ackumuleras när man är vaken + - +Adenosin (viktigast) är en somnogen (koffein är adenosin-antagonist). + - +GABA och vissa cytokiner (inflammation) är också somnogener. + - +Muskelarbete ökar också sömntrycket. + + + + + + +![[image-ec5cd36f739b.png]] + +- ​ Sömnbrist + - +Om man har sovit för lite en natt, sover man längre den +andra natten, recovery sleep. + - +Efter en natt utan sömn är sömntrycket högt dock +känner man sig pigg vid morgonen då vakenhetsdrive +stiger tillfälligt snabbt. +- ​ Sömntrycket övervinner snabbt och man känner +sig plötsligt trött. + - +Vakenhetsdrive är lägst vid 4-5 tiden. + +- ​ Under puberteten förskjuts cirkadianska rytmen samt vakenhetsdrive till +senare tider + - +Kl. 23:00 för en tonåring → kl. 21.30 för en vuxen + - +Detta kan vara problematiskt då ungdomar har svårt att sova “vid +normala tider” men måste vakna till skolan tidigt på morgonen. +- ​ För tonåringar motsvarar en uppvakning kl. 7 ungefär kl. 5:30 +biologiskt, då vakenhetsdriven fortfarande är låg. + - +På sikt kan detta orsaka kronisk sömnbrist (som kan orsaka +depression/ångest, sämre immunfunktion, metabola effekter osv). +Frågor +1.​ Varför är sömn viktig och vilken effekt har den på hjärnan, varför? +2.​ Vilket samspel finns mellan vakenhetsdrive och sömntryck under dygnet? +3.​ Vad händer om man sover dåligt en natt, vrf kan man känna sig pigg ändå? +4.​ Varför bör man inte ha skolarbete kl. 8.00 på morgonen? +Switch (vakenhet/sömn) +- ​ En flip-flop modell (reciprok inhibition) där vakenhets- +och sömnkärnor ständigt (tonisk) hämmar varandra. + - +När vi är vakna dominerar vakenhetskärnor. + - +När vi sover dominerar sömnkärnor + - +Båda kan ej vara aktiva samtidigt! + +- ​ Somnogener och SCN + - +Har motsatta effekter på switchen +- ​ SCN: + - +Exciterar vakenhetskärnor + - +Inhiberar sömnkärnor +- ​ Somnogener + - +Exciterar sömnkärnor + - +Inhiberar vakenhetskärnor + + + + +![[image-3cb62b5fd584.png]] + + +![[image-f93444aba207.png]] + + +![[image-40a1c923711c.png]] + + +- ​ Arousalsystemet (vakenhetssystem) är en del av neuromodulatoriska systemet + - +Neuromodulatoriska system består av flera kärnor i hjärnstammen med +projektioner till olika delar av hjärnan (cortex & thalamus). +- ​ Vakenhetskärnor är de kärnor inom detta system som främjar +vakenhet. +- ​ Det finns utbuktningar längs axonet där +transmittorerna frisätts, inte endast via ändterminal +→ en passant synaps. + - +Vakenhetskärnor frisätter bl.a serotonin, noradrenalin, +histamin samt acetylkolin som är excitatoriska → främjar vakenhet. +- ​ Låg aktivitet i dessa kärnor främjar sömn. +- ​ De flesta transmittorerna har metabotropa receptorer → ger +långsam med långvarig effekt på celler! +- ​ Antihistamin är antagonist till histamin, blockerar receptorer. + - +Finns i mediciner mot åksjuka! + - +Dessa transmittorer ökar därmed excitabiliteten i thalamus. +- ​ Sensoriskt inflöde → thalamus → cortex (S1). +- ​ När vi är vakna finns hög aktivitet i dessa system → thalamus +blir mer känslig för sensorisk information. +- ​ När vi sover finns det då låg aktivitet → minskad excitabilitet i +thalamus → mindre känslig för yttre stimuli under sömn → vila! + +- ​ Kortikala neuroner (hjärnbarken) + - +Under djupsömn växlar kortikala neuroner mellan två +stadier. +- ​ Up-state + - +Kort period av spontan (utan +input/stimuli) aktivitet → fyrar ap. +- ​ Down-state + - +Period av tystnad → ingen aktivitet. + - +Detta är ett intern genererat system som endast sker under sömn och är +viktig för inlärning och minneskonsolidering. +- ​ Kortikala neuroner påverkas då inte av extern stimuli tack vare +låg aktivitet i arousalsystemet → hyperpolarisering (jonkanaler +stimuleras ej). +- ​ Under vakenhet svarar neuroner på extern stimuli och dessutom +har hög excitabilitet tack vare aktivitet i arousal-systemet. + +- ​ Orexinkärna + + + + +![[image-89aa1c77b726.png]] + + +![[image-4bd1eaea0384.png]] + + - +Viktig vakenhetskärna som finns i hypothalamus. + - +Består av neuroner som innehåller orexin (frisätter även glutamat som +en co-transmittor). + - +Orexinkärnor projicerar till thalamus samt cortex men även andra +vakenhetskärnor i hjärnstammen (nedströms!). +- ​ Den modulerar vakenhetskärnornas aktivitet. +- ​ Orexinkärnan integrerar arousalsystem med +“vakenhets-signaler” t.ex cirkadianska rytmen (SCN), +blodsocker och andra faktorer. + - +Orexinkärnan stabiliserar flip-flop-switchen mellan vakenhet/sömn +genom att förstärka aktiviteten i vakenhetskärnor. + - +Skada i orexin orsakar narkolepsi. + +- ​ Ventrolaterala preoptiska kärnan & Mediala preoptiska kärnan (VLPO, +MnPO) + - +Sömnkärnor i hypothalamus. + - +Dessa kärnor innehåller inhiberande transmittorer (GABA och +co-transmittorn galanin) som hämmar vakenhetskärnor (inklusive +orexinkärnan) → främjar sömn. + - +Insomnia uppstår vid skada i VLPO/MnPO + +- ​ Sömn och vakenhets switchen + - +Vakenhetssystem +- ​ SCN stimulerar orexinkärnan +(vakenhetsdrive!) +- ​ Orexinkärnan stimulerar arousalsystemet +(vaknehetskärnor). +- ​ Vakenhetskärnor inhiberar sömnkärnor +→ upprätthåller vakenhet! + - +Sömnsystemet +- ​ Somnogener ökar sömntrycket. +- ​ Ökad sömntryck stimulerar VLPO/MnPO +- ​ VLPO/MnPO inhiberar vakenhetskärnor → upprätthåller +sömn! + - +Switchen mellan vakenhet/sömn är effektiv och snabb! +Frågor +1.​ Beskriv flip-flop-modellen (vakenhet/slmn). Beskriv viktiga system som +reglerar det och samspelet mellan vakenhets- och sömnkärnor. +2.​ Varför är orexinkärnan viktiga för flip-flop-modellen/switchen? +3.​ Varför är djupsömn viktig för inlärning & minneskonsolidering? + + + + +![[image-01301b94dfb1.png]] + +Sömnstadier +- ​ Det finns tre huvudtillstånd vakenhet, REM (rapid eye-movement) och +Non-REM (NREM) +- ​ Sekvensen under sömn + - +Börjar alltid med NREM. + - +NREM har tre stadier +- ​ Stadie 1 → stadie 2 → stadie 3 (djupsömn) +- ​ Under djupsömn är thalamus inhiberad som mest och kortikala +neuroner driver inneboende aktivitet som är viktig för inlärning +och minneskonsoldireing. + - +Efter ungefär en timme övergår NREM till +REM. + - +Varje sömncykel varar i ca 90-120 minuter +och innefattar både NREM och REM. +- ​ Tidigt i sömnen domineras +sömncykeln av NREM, speciellt +stadie 3 men senare i sömnen +dominerar REM istället. + +- ​ Under REM sker följande + - +Oregelbunden hjärt- och andningsfrekvens. + - +Alla motoriska signaler till skelettmuskler stängs förutom ögonen → +muskelanatomi/sömnparalys. +- ​ Lokala ofrivilliga kontraktioner kan ske! + - +Hög hjärnaktivitet, liknar vaket tillstånd i EEG. +- ​ Dock är prefrontala cortex mindre aktiv och det limbiska +systemet mer aktivt (till skillnad från vaket tillstånd). +- ​ Under REM ser man därför bisarra & livliga drömmar pga +mindre logik/rationellt tänkande. + - +Temperaturregleringen är stängd +- ​ EEG + - +Vaken: Osynkroniserad neuronaktivitet → låg +amplitud, hög frekvens + - +NREM: Synkroniserad neuronaktivitet → hög +amplitud, låg frekvens. + - +REM: Osynkroniserad neuronaktivitet → låg +amplitud, hög frekvens + + + + +![[image-2296db4593b6.png]] + + +![[image-12fce1ca7809.png]] + + - +EEG visar ungefär samma frekvensband för vaket tillstånd och REM +dock är det inte samma delar av cortex som är aktiva. +- ​ Vaket: Normal aktivitet i limbiska systemet och prefrontal +cortex +- ​ REM: Ökad aktivitet i limbiska, minskad aktivitet i prefrontal +cortex. + + +- ​ Växling från NREM till REM innefattar två viktiga skillnader + - +Ökad aktivitet i kolinerga system +- ​ Acetylkolin exciterar cortex → fyrar mer ap (likt vaket tillstånd). +- ​ Har även hämmande effekt på prefrontal cortex. + - +Minskar noradrenalin ytterligare +- ​ Mindre “vakenhet”, hjärnan blir mer internfokuserad. +- ​ REM är viktig för tillväxt, differentiering och +förstärkning/formning av nervbanor. +- ​ De spontana muskelryckningarna hjälper hjärnan att bygga upp +somatotopa organisationen genom att jämföra motorik (även om +banorna är stängda, går vissa impulser genom) med sensoriken + - +Under NREM byggs ett REM-sömntryck som eventuellt övervinner och +initierar REM-sömn. + - +REM är som mest under fostertiden och avtar sedan med åldern. +- ​ Viktig för tillväxt och liknande. + +- ​ Orexinkärnan stabiliserar vaketillståndet + - +Ser till att vakenhetskärnor inte plötsligt inhiberas. +- ​ Skadad orexinkärna → narkolepsi (sömnattacker) + - +Dessutom kan man gå från vaket → REM direkt. +- ​ Sömnparalys (muskelatoni) medan man är medveten. +- ​ Hypnagoga hallucinationer, “bisarra drömmar under vakenhet” + - +Bägge beror på ineffektiv övergång från vakenhet till sömn + +- ​ Drömmar sker under REM & NREM-sömn, under REM är drömmarna mer +bisarra (limbiska!), känslointensiva (minskad logik & verklighetsbedömning) + - +Under lucid dreams samarbetar flera olika hjärnregioner. + +- ​ Sömndeprivering + - +Handlar om flera nätter/veckor av sömnbrist, särskilt REM-sömn! + - +Droger (t.ex cannabis) och alkohol minskar REM-sömn. + - +Kognitiv påverkan + + + +- ​ Hjärnan har två system Default mode network (DMN) och +Frontoparietal network (FPN) + - +DMN aktiv vid vila, när man ej fokuserar + - +FMN aktiv när man fokuserar, löser uppgift osv. +- ​ Vilad hjärna: enkelt att växla mellan DMN och FPN utifrån +behov. +- ​ Sömndepriverad hjärna: Svårigheter med att växla → sämre +uppmärksamhet! + - +Försämrat beslutfattande +- ​ Normalt fungerar dopamin som markör för bra val (låg dopamin +→ dåligt val). +- ​ Om sömntrycket är högt (sömndeprivering) kommer adenosin +att inhibera dopaminreceptorer → sämre bedömning av +risk/nytta. + - +Även minskad motivation, ångest/depression osv. + - +Försämrad neuronaktivitet +- ​ Neuroner kan vara i up-state (aktiva) respektive down-state +(inaktiva, sovande). +- ​ Utan sömnbrist finns en liten andel neuroner i down-state. +- ​ Med sömnbrist finns mycket högre andel → halvsovande +hjärna under vaket-tillstånd → nedsatt funktion. +Frågor +1.​ Vad är sekvensen av olika sömnstadier under sömn? Vad visar de olika +sömnstadierna i EEG? Vad händer under REM-sömn? Hur ändras +sömncyklerna under sömnens förlopp? +2.​ Hur sker växlingen från NREM till REM? Varför är REM viktig? +3.​ Vad händer om orexinkärnan skadas? Vad kan personen uppleva? +4.​ Varför skiljer sig drömmar åt i REM-sömn respektive non-REM-sömn? +5.​ Vad är sömndeprivering? Hur påverkar sömndeprivering oss? + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/EEG och MRI.md b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/EEG och MRI.md new file mode 100644 index 0000000..08a9fe4 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/EEG och MRI.md @@ -0,0 +1,125 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: EEG och MRI +block: 3 +--- + +# EEG och MRI + +EEG och MRI +- ​ Elektroencefalografi + - +Ett sätt att mäta summan av elektriska strömmar från många +neuroner samtidigt i cortex. Mäts genom att sätta elektroder på +skalpen. + - +Aktiveras bäst vid excitation/depolarisering (EPSP) +- ​ Glutamat → dendriter depolariseras. +- ​ Insidan av cellen blir mer positiv +- ​ Utsidan av cellen blir mer negativ +- ​ Ger upphov till elektrisk dipol (positiv- & negativ pol) + - +Dipolen ger upphov till ett elektriskt fält som uppstår vid dendriter och +sprider sig till närliggande strukturer (celler, cerebrospinalvätska, ben, +hud) och kan registreras av elektroderna. + - +Aktiviteten måste vara tillräckligt stor för att elektroderna ska kunna +mäta. +- ​ Därför behövs synkroniserad aktivitet från många +neuroner! +- ​ Man brukar sätta 21 elektroder systematiskt på +skalpen. + +- ​ Mekanism för EEG + - +Det behövs synkroniserad aktivitet från +många neuroner. + - +Summan som fås kan då tolkas på olika sätt +utifrån frekvensen: +- ​ Beta (15-30 Hz) + - +Hög frekvens, låg amplitud + - +När man är vaken +- ​ Alfa (8-14 Hz) + - +Vaken men avslappnad, stängda ögon +- ​ Theta (4-7 Hz) + - +Lättsömn +- ​ Delta (<4 Hz) + - +Djupsömn + - +Hög frekvens (snabb aktivitet), låg amplitud och vice +versa + - +Dessa frekvensband är känsliga för elektriska +störningar som inte kommer från hjärnan t.ex ögonrörelser, +blinkning, käkrörelser och muskelspänningar. + + + + +![[image-6b4e43099373.png]] + + +![[image-66e94b80f060.png]] + + +![[image-0d7b60a30656.png]] + + +![[image-3c16fab771b5.png]] + +Frågor +1.​ Vad representerar de elektriska signalerna som EEG registrerar? +2.​ Vilka olika normala EEG-rytmer finns i EEG? När kan vi se dessa? +3.​ Hur går det till att göra en EEG-mätning? +Evoked potentials +- ​ EEG kan användas för att mäta hjärnans elektriska svar på yttre stimuli, +främst visual, auditory och somatosensorisk evoked potential. + - +Evoked potential är elektriska svar från hjärnan som svar på yttre +stimuli. +- ​ T.ex kan auditory evoked potential (AEP) mätas genom att spela in ett ljud +och se skillnaden i frekvenserna i EEG. + - +Ett problem uppstår, hjärnan har en ständig aktivitet vilket också fångas +upp av EEG, även andra faktorer såsom blinkningar, muskelspänningar +osv påverkar mätningen + - +Lösning! Upprepa stimulin väldigt många gånger och tar medelvärdet +→ slumpmässig brus minimeras. +- ​ fMRI + - +Functional magnetic resonance imaging + - +Stor magnet som kan avbilda hjärnans aktivitet. + - +fMRI spårar ändringar i blodflöde +- ​ Aktivt område → högre blodflöde (energi) + - +fMRI mäter energi som väteprotoner (H⁺, magnetkärnor) sänder ut när +de återgår till sin orientering efter att ha påverkats av ett magnetfält och +radiovågor. + - +fMRI utnyttjar magnetiskt fält, ej joniserad strålning. + - +Ingen metall bör föras nära fMRI som är en stark magnet. +- ​ BOLD – Blood oxygen level dependant + - +Ett område blir mer aktiv → behöver mer energi → högre tillförsel av +syrerikt blod. + - +Syrerikt blod innehåller oxy-hemoglobin som har större magnetisk +kraft än deoxy-hemoglobin vilket utnyttjas av fMRI för att avbilda +hjärnans aktivitet. (Avbildningen är inte i realtid, fördröjer några sek, då +blod tar tid att tillföras → BOLD-signal lite sen) +Frågor +1.​ Vad menas med svarspotentialser (eller ”evoked potentials”)? Hur går en +mätning av dessa till? (laboration). +2.​ Vad menas med fMRI? Vad är det vi mäter vid fMRI? +3.​ Vilka är fördelarna och nackdelarna med EEG jämfört med fMRI? + diff --git a/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Emotioner.md b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Emotioner.md new file mode 100644 index 0000000..368b863 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Emotioner.md @@ -0,0 +1,341 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Emotioner +block: 3 +--- + +# Emotioner + +Emotioner +- ​ Associationsområden i hjärnan ansvarar för integration/tolkning av info. + - +I hjärnan finns det huvudsakligen tre områden som integrerar +information från olika delar av cortex för att skapa en sammanhängande +bild av omvärlden → möjliggör komplex bearbetning av information. + - +Prefrontal associationscortex +- ​ Viktig för högre kognitiva funktioner (beslutsfattande, +planering, impulskontroll osv.) + - +Limbisk associationscortex +- ​ Består av flera strukturer såsom amygdala, hippocampus, +thalamus, hypothalamus mm. +- ​ Bearbetar emotioner och känslor på olika vis. +- ​ Viktig för bl.a emotionella minnen och beteendereglering +(hjärnan anpassar beteendet efter omgivningen, t.ex flight-fight +vid fara/rädsla/hot osv). + - +PTO (parietal-, temporal- och occipitalloben) associationsområder +- ​ Påminner om “posterior-parietalkortex”. Information från olika +sinnesorgan integreras (t.ex somatosensorik, hörsel, syn) → +högre bearbetning. + +- ​ Emotioner är komplexa psykofysiologiska reaktioner som påverkar hur vi +upplever och interagerar med omgivningen. +- ​ Emotioner kan vara medvetna och omedvetna och viktiga för att kunna +förstå/värdera en händelse och därmed kunna reagera på omgivningen på ett +tillämpligt sätt (t.ex faror) → emotioner är därför viktig för artens överlevnad. +- ​ Det finns olika typer av emotioner + - +Primära emotioner +- ​ Universella, medfödda emotioner +- ​ T.ex glädje, rädsla, förvåning, sorg, oro + - +Sekundära emotioner +- ​ Sociala emotioner (normer osv) +- ​ T.ex blyghet, skuldkänslor + - +Bakgrundsemotioner +- ​ Basala, långvariga tillstånd +- ​ T.ex lugn, spänd, välbefinnande. +Frågor +1.​ Vad är emotioner, vilken funktion uppfyller de, varför är de viktiga? +2.​ Vilka olika typer av emotioner finns det? +3.​ Vad menas med associationscortex? Vilka finns det? + + + +Amygdala +- ​ En amygdala i respektive temporallob och är en viktig del av det +limbiska systemet och bearbetning av emotioner såsom rädsla och oro. + - +Amygdala består av flera kärnor som ligger basalt i hjärnan. + - +Har en komplex uppbyggnad. +- ​ Amygdala har flera funktioner: + - +Amygdala tar emot afferent information från thalamus (snabb/grov +sensorik) och associationscortex (mer detaljerad) och beroende på +typen av stimuli kan den generera olika beteendereaktioner. + - +Därför har amygdala många efferenta kopplingar med vissa överordnade +funktioner för att kunna starta en emotionell respons (t.ex vid fara) och den +bedömer även hur intensiv responsen ska vara → (ger autonom, endokrin och +beteendemässig respons). + - +Amygdala är även viktig för fear conditioning och att koppla emotioner till +minnen → emotionella minnen (återkommer). + - +Skada i amygdala = nedsatt rädslerespons mm. + - +Hyperaktivitet = ångest, PTSD, fobier mm. + +- ​ Afferenta informationen når amygdala genom två olika sätt som hjälper +amygdala att utlösa en tillämplig emotionell och fysisk respons. + - +Low road – Snabba vägen +- ​ Informationen från sensorisk thalamus omkopplas direkt till +amygdala. +- ​ Då skapas en direkt respons, likt en reflex. + - +Detta ger dock ingen möjlighet av +inlärning/analys! + - +T.ex kan man hoppa om man hör högt ljud. + - +Eller om man ser en pinne som liknar orm kan +pulsen öka, ksk hoppa, utan analys, likt en reflex +- ​ Dessa är medfödda och behöver ej läras in. + - +High road – Långsamma vägen +- ​ Afferent informationen når först en sensoriska +associationscortex (t.ex PTO) där den bearbetas innan den når +amygdala. +- ​ Detta möjliggör en djupare analys av stimulin för att identifiera +eventuell fara och skapa emotionell respons. +- ​ T.ex ser “ormen” igen → ögon analyserar ordentligt → en pinne! +→ amygdala aktiveras mindre och rädslan dämpas. + + + + +![[image-e506cf72ed2a.png]] + + +![[image-2b137e94a455.png]] + +- ​ Det är viktigt att ha low road i akuta situationer men high road är +viktig för identifiering av fara. + +- ​ För att amygdala ska kunna utlösa en respons har den efferenta banor som +utgår från amygdala till olika delar av hjärnan & kroppen. T.ex: + - +Till cortex, ffa limbiska associationscortex +- ​ Bidrar till medveten känselupplevelse (t.ex rädsla, oro osv). +- ​ Amygdala kan även signalera till hippocampus (hjälper med +minnesbildning). + - +Till neuromodulatoriska kärnor i CNS (t.ex hjärnstam) +- ​ Utsöndrar exciterande neurotransmittorer såsom noradrenalin, +serotonin, acetylkolin → exciterar hjärnan → vakenhet & +alertness → uppmärksamma på omgivningen. + - +Till hypothalamus +- ​ HT ansvarar för flera autonoma funktioner. +- ​ Amygdala kan, genom ffa HT, utlösa +stressrespons där “stresshormoner frisätts”: + - +Aktiverar sympatikus → adrenalin/noradrenalin frisätts + - +Aktiverar HPA-axeln → frisätter kortisol +- ​ Sympaticus: Utlöser omedvetna känslor, svettning, ökad puls, +mer energi osv (fight or flight), stimulerar adrenalin-frisättning + - +Ger upphov till direkta muskelreaktioner +- ​ T.ex “Startle reaction” → hoppa till högt ljud. +- ​ “Freezing reaction” → motoriken hämmas → muskler +förlamas (dvs inte mental oförmåga) → kroppen stannar helt +stilla. Tros vara en överlevnadsmekanism, t.ex eftersom vissa +rovdjursfåglar är väldigt bra på att upptäcka rörelser. +Frågor +1.​ Var finns amygdala, vilka funktioner har den, vilka banor har den, vad händer +när den aktiveras? + - +Gamla teorier menade att emotioner startade i cortex och att kroppsliga +reaktioner kom i efterhand (t.ex. först rädsla, sedan ökad puls). + - +Nya teorin betonar samspelet mellan hjärna och kropp: kroppens reaktioner +registreras av sinnesorgan och bidrar till emotionen. Om dessa reaktioner +dämpas (t.ex. lägre puls med medicin) blir även känslan av rädsla eller stress +svagare. +Beteende +- ​ Det finns två former av stimulin. + + + + +![[image-0c614c937415.png]] + + - +Unconditioned stimulus (US): Medfödd stimulus som framkallar, +automatiskt, emotioner → positiva emotioner motiveras +(belöningssystemet), negativa emotioner undviks (bestraffning) +- ​ T.ex hög ljud/smärta → känslor av obehag, bör undvikas + - +Conditioned stimulus (CS): Inlärd stimulus, som ej är medfödd, och +framkallar emotioner. +- ​ T.ex om en plats förknippas med en obehaglig upplevelse/minne, +försöker man undvika platsen. + +- ​ Det finns två system som påverkar beteenden +- ​ Bestraffningssystemet – withdrawal + - +Bestraffningssystemet stimulerar beteenden för att undvika viss negativ +stimuli och drivs till en viss del av negativ förstärkning + - +Negativ förstärkning: Om en viss aktivitet/handling har visat sig +undvika det oönskade stimulin kommer denna handling att +öka/stimuleras +- ​ T.ex barn plockar upp sina leksaker (handling) → förälderns tjat +(oönskad stimulus/”straff”) upphör → barnet plockar mer aktivt +upp nästa gång för att undvika straffet! +- ​ Belöningssytemet + - +Belöningssystemet motiverar oss att upprepa beteenden som känns bra, +alltså skapar en positiv upplevelse, verkar via positiv förstärkning. + - +När en handling (t.ex mat, social interaktion) upplevs positivt, kommer +hjärnan att motiveras att upprepa handlingen. + - +Mekanism +- ​ Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstam producerar dopamin. +- ​ Tas upp av bl.a ncl. Accumbens (limbiska systemet) → positiva +känslor +- ​ Dopamin-produktionen regleras utifrån medfödda belöningar +(t.ex mat) och inlärda belöningar (ljud som efterföljs av mat). + - +Efter inlärning, frisätts dopamin endast om ljud (CS) spelas utan mat +(US), om förväntad belöning uteblir → dopaminproduktionen och +förväntningen justeras! +- ​ Aktivering av bestraffnings- och belöningssystemet påverkar beteendet. + - +Operationell betingning → beteendet lärs in/ändras utifrån konsekvenserna. +- ​ Trycker på knapp → får mat → jag trycker igen +- ​ Trycker på knapp → får elektrisk stöt → trycker inte längre på knappen +Frågor +1.​ Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem? +2.​ Vad menas med operationell betingning? + + + +Beteendesignaler & minnen +- ​ Beteendesignaler är automatiska (omedvetna) uttryck på t.ex ansiktsmimiken +och kroppshållning som avspeglar emotioner. +- ​ T.ex vid glädje aktiveras muskler i ansiktet som signalerar glädje. +- ​ Spegelneuroner är viktiga! Om vi ser en person speglar “glädje” (t.ex le) +aktiveras motsvarande neuroner hos oss → väldigt viktig för social interaktion, +dvs känna igen och tolka andra uttryck och emotioner. + +- ​ Det finns olika typer av minnen +- ​ Emotionella minnen – amygdala + - +Dessa minnen är förknippade med känslor såsom rädsla, oro, glädje. + - +Minnen lagrar emotionella respons som du upplevde och kan “ej” +beskrivas med ord, viktig för att undvika vissa situationer. +- ​ T.ex du såg en orm → blev rädd, hjärtfrekvens ökar, svett osv. +- ​ Deklarativa minnen – hippocampus + - +“Faktabaserade” minnen som kan beskrivas med ord. + - +Berör fakta såsom vad, när och hur något hände. +- ​ T.ex du såg en orm i parken i somras och kan beskriva det för +någon annan +Frågor +1.​ Varför är spegelneuroner viktiga för social interaktion? +2.​ Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen? +Fear/contextual conditioning +- ​ Fear conditioning + - +Är inlärningsprocessen där en neutral stimulans har visat sig orsaka +obehag/smärta genom erfarenhet och vi kommer därför i framtiden att +försöka undvika (blir en conditioned stimuli). + - +Amygdala spelar en central roll här då den bevarar emotionella minnen. +- ​ Contextual conditioning + - +Våra deklarativa minnen (från hippocampus) förknippar vissa +omständigheter (t.ex plats, tid, viss handling) med fara och vi +motiveras att undvika det, hippocampus kan då aktivera amygdala. + - +Alltså det som påminner om obehag utlöser undvikande. +- ​ T.ex tandvårdsrädsla + - +Fear conditioning +- ​ Specifika stimuli som tidigare orsakat smärta blir conditioned +stimuli (CS). + + + +- ​ T.ex ljudet av borrmaskinen → aktiverar amygdala → +framkallar rädsla. + - +Contextual conditioning +- ​ Miljö eller kontext kopplas till obehag via hippocampus. +- ​ t.ex klinikens lukt, stolen, ljuden → hippocampus minne → kan +aktivera amygdala → undvikande beteende +Frågor +1.​ Vad är fear resp. contextual conditioning, ge exempel. +Hormonella mekanismer och +minnesfunktioner +- ​ Hormoner påverkar emotioner och minnesfunktioner. +- ​ Emotionellt stimulus kan aktivera amygdala som i sin tur aktiverar +sympatikus→ katekolaminfrisättning stimuleras. + - +NA/A når inte hjärnan direkt (pga BBB) men tar en “omväg”: +- ​ A stimulerar N. Vagus → vagus stimulerar nucleus tractus +solitarius (NTS) → stimulerar locus coeruleus +(NA-producerande region i hjärnan) → NA frisätts i CNS. + - +NA förstärker amygdala/hippocampus→ främjar minnesinlärning + +- ​ Amygdala kan även stimulera HPA-axeln → kortisol frisätts. + - +Amygdala stimulerar HPA-axeln medan hippocampus hämmar +HPA-axeln, logiskt eftersom kortisol: +- ​ Förstärker amygdala +- ​ Hämmar hippocampus + - +Kronisk stress (förhöjda kortisolnivåer) kan drf förstärka +emotionella minnen (lättare att återkalla och bilda) och försvagar +hippocampus och därmed deklarativa minnen (bilda & återkalla) + +- ​ Emotioner har stor vikt till bearbetning av högre kognitiva funktioner där det +limbiska systemet påverkar funktioner som beslutfattande och planering +medvetet och omedvetet (“magkänsla”). + - +Beslutfattande beror dels på emotionella minnen, inte bara rationell och +logisk analys! +- ​ Skada i det limbiska systemet påverkar personligheten +och emotioner påverkar beslutfattningen i mindre +utsträckning. + + + + + + +![[image-1d201312b0c6.png]] + + +![[image-c47d02eb0fb3.png]] + + +![[image-d759bd50afa9.png]] + + +- ​ Frontalloben ansvarar för exekutiva funktioner. + - +Funktioner som innefattar beslutfattande, planering, hantering av nya +situationer. + - +Fungerar även som Troubleshoot för eventuella problem. + - +Funktioner när vanor bryts. +Frågor +1.​ Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner? +2.​ Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara +högst ansvarig för detta? +3.​ Hur påverkar emotioner exekutiva funktioner? + + diff --git a/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Hemisfär specialisering.md b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Hemisfär specialisering.md new file mode 100644 index 0000000..c605b44 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Hemisfär specialisering.md @@ -0,0 +1,352 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Hemisfär specialisering +block: 3 +--- + +# Hemisfär specialisering + +Hemisfär specialisering +- ​ Hemisfärerna har olika kognitiva, sensoriska och motoriska uppgifter. +- ​ Mycket information involverar bägge hemisfärerna, dock behandlas de på ett +differentierat sätt i respektive hemisfär. +- ​ Det finns en neuroanatomisk skillnad mellan hemisfärerna i volymen av grå +och vit substans, vilket är normalt för många djur. + - +Skillnaden observeras redan i v.23 av graviditeten + +- ​ Lateralisering/hemisfär specialisering är viktig för att + - +Tillåta mer komplex bearbetning av information +- ​ Istället för att ha två strukturer/hemisfärer som arbetar med +samma funktion, kan andra hemisfären istället att fokusera på +“additionella” funktioner + - +Undvika kollision/motstridiga kommandon från hemisfärerna +- ​ Orsakar svårigheter, t.ex stamning kan bero på att talcentrum i +båda hemisfärerna är aktiva. + +- ​ Vänster hemisfär + - +Känd för den analytiska och logiska halvan. + - +Kategoriserar och systematiserar information. +- ​ Hjälper till att organisera tankar & uppgifter i bekanta +situationer + - +Koppling till språk (talproduktion, ord, grammatik) + - +Viktig för logiskt tänkande (t.ex matematik) +- ​ Höger hemisfär + - +Fokuserar på helheten, vad är nytt i min omgivning? +- ​ Har uppmärksamhet till oväntade stimuli (flykt?) + - +Höger hemisfär är den “mänskliga halvan”, +- ​ Känner igen ansiktsuttryck +- ​ Viktig för social kompetens +- ​ Tolka & förmedla emotionella uttryck +- ​ I och med att samma information bearbetas på olika sätt i respektive hemisfär +måste kommunikation mellan halvorna ske. + +- ​ Corpus callosum – förbindelsen mellan höger & vänster hemisfär + - +En stor commissurbana med många axoner. + - +Möjliggör kommunikation mellan halvorna. + - +Synapserna är oftast excitatoriska, glutamaterga + - +Skada unilateral visar bilaterala symtom + + + + +![[image-834cd6d310af.png]] + + +![[image-a766fd0dbb9d.png]] + +- ​ Beror på brist på information! + - +Ju mer komplexa funktioner desto större behov av lateralisering. + - +Mer lateralisering kräver mer commisurbanor (kommunikation). +- ​ Råtta = mindre commisurbanor. Apor = mer banor! +Frågor +1.​ Vad innebär lateralisering och varför är den viktig? Beskriv principiella +skillnader i respektive hemisfär. +2.​ Vilken roll spelar corpus callosum för lateralisering? +Lateralisering i olika lober +- ​ Lateralisering i frontalloben + - +Viktig för språkfunktioner +- ​ Vänster hemisfär: Dominant, talande +- ​ Höger hemisfär: Icke-dominant, tysta +- ​ Detta gäller för majoriteten av människor. + - +Vänster hemisfär ansvarar för talproduktion & språkförståelse. + - +Höger hemisfär bidrar inte enormt till språkfunktioner men bidrar till +kommunikationen via förståelse av t.ex rytm, röstläge och intonation. + - +Vokalisering (såsom skratta, gråta, jama) styrs av PAG i hjärnstammen +- ​ Skada i talcentrum i cortex hindrar drf inte vokalisering! + +- ​ Lateralisering i parietalloben + - +Parietalloben i höger hemisfär (icke-dominant/tysta) integrerar +sensorisk information från flera sinnesorgan. + - +Funktioner +- ​ Spatiell perception – Uppfattning av kroppen och +omgivningen (var kroppen finns i förhållande till +omgivningen) +- ​ Kan fylla i saknade delar – Fattar/detekterar mönster +vilket bidrar till helheten, typiskt för höger hemisfär. +- ​ Känna igen melodi/rytm oavsett tonart – höger hemisfär +uppfattar tid och varaktighet i toner. + + - +Skada på vänster parietallob (dominanta) +- ​ Typiska funktioner som behandlas av vänster hemisfär påverkas + - +Svårt med att räkna och skriva + - +Svårt att organisera objekt/handlingar i sekvens + - +Svårigheter att skilja höger från vänster + - +Skada på höger parietallob (icke-dominanta) +- ​ Ovannämnda funktioner försämras (Gerstmanns syndrom) + + + + +![[image-9a1390bd9e41.png]] + + +![[image-d7bf41577aa2.png]] + + - +Försämrad spatiell perception +- ​ Svårt att förstå var kroppen finns i rummet + - +Svårt att sätta ihop delar till en helhet +- ​ Pga försämrad +mönsterigenkänning! +- ​ T.ex känna igen triangeln i bilden +ovan. + - +Neglekt: individen omedvetet eller +medvetet ignorerar ena sidan av kroppen +eller rummet (oftast vänstra!) +- ​ T.ex uppfattar individen grodan +eller solen men inte båda samtidigt +(se bild). +- ​ Underliggande problem är att sensorisk information inte +integreras på ett bra sätt. + +- ​ Kommunikation mellan höger och vänster parietallob + - +Höger och vänster parietallob samspelar med varandra genom att utöva +inhibition på varandra. + - +Skada i höger parietallob orsakar disinhibition på vänstra parietallob +som upplever hyperexcitabilitet och därmed blir “överdominant”. + - +Glutamaterga kommunikationen via corpus callosum tappas. + + +- ​ Lateralisering i temporallob + - +Viktigaste funktioner berör amygdala och hippocampus. + + - +Hippocampus +- ​ Korttidsminnet är ej lateraliserat, både hippocampus +(h/v) behövs! + - +Unilateral inhibition försämrar korttidsminnet. +- ​ Långtidsminnet är vänster lateraliserat! + - +Amygdala +- ​ Amygdala är delvis lateraliserad, vilken amygdala som +aktiveras beror på typen av stimuli. +- ​ Höger amygdala aktiveras mest vid smärta, oavsett +kroppshalva. +Frågor +1.​ Vilka funktioner är lateraliserade i frontallob, parietallob och temporallob? + + + + +![[image-0cd32383ad45.png]] + + +![[image-c3728adcb24e.png]] + +Hänthet +- ​ Hänthet handlar om den dominanta handen man väljer att göra saker med. +- ​ Ca 90% av alla människor är högerhänta, oavsett ursprung och detta syns +redan i fostertiden + - +Suger ofta på höger tumme. +- ​ Sannolikhet + - +Hänthet beror på föräldrarna och det finns +olika gener som ansvarar för hänthet och +har visat sig att beröra utvecklingen av +nervsystemet +- ​ Gliogenes, migration, diffrentiering och neuronal morfogenes. + - +Män har högre tendens för vänsterhänt (dessa gener är lokaliserad på +X-kromosom) +- ​ Majoriteten av höger- & vänsterhänta har en vänster +hemisfär dominans. + - +Vänsterhänta har högre sannolikhet för +bilateral talcentrum och höger hemisfär dominans. + - +Egentligen är hänthet inte kopplad till dominant hemisfär, dock är +handpreferens för gester (inklusive teckenspråk) är en bättre indikator +för att lokalisera talcentrum. +- ​ Högerhand för gest = vänster hemisfär dominans och vice versa + +- ​ Olika uppgifter som utförs av händer + - +Unimanuell uppgift +- ​ Dominanta handen används för grovmotorik såsom att sträcka ut +handen och greppa ett föremål. +- ​ Men även för finmotorik (skriva, sy, rita osv). + - +Bimanuell uppgift +- ​ Uppgift där bägge händerna används, den dominanta för +finmotorik (t.ex skära) och icke-dominanta för stabilisering (t.ex +hålla i brödet medan man skär). +- ​ Olika typer av handpreferens + - +Hos majoriteten av människor finns en bimodal distrubution +- ​ Både händerna kan användas men det finns en tydlig preferens +för den dominanta handen. + - +En liten andel har ambidexter, alltså +använda båda händerna lika skickligt för +grov- och finmotorik. + + + + +![[image-4db2fda3c838.png]] + + +![[image-2a1e5948d07c.png]] + + +![[image-dcb61abecf5a.png]] + +- ​ För att undersöka hänthet finns frågeformulär som avslöjar detta genom +aktiviteter såsom att skriva, använda sax & kniv, rita, kasta osv. + +- ​ Djur har varierande grad av lateralisering och hänthet. Den är dock mer +tydlig hos arter med avancerad motorik (t.ex primater och fåglar). +- ​ Alltså fot/tass/handpreferens har en evolutionär betydelse, ingen slump! + +- ​ Ca 79% av alla människor föredrar höger fot. + - +Etableras vid 5-års åldern och är stabilt livet ut. + - +10% mindre än hänthet, kan bero på att samhällen/kultur föredrar att +göra saker med höger hand men inte lika strikt för fotpreferens. +Frågor +1.​ Vad betyder hänthet? När syns det? Vad avgör hänthet hos en individ? Spelar +kön någon roll, varför? Vilka typer av uppgifter som görs med händer finns? +2.​ Vad betyder ambidexter? Hur undersöks hänthet? Är hänthet evolutionärt? +3.​ Vad menas med fotpreferens? Hur kan talcentrum lokaliseras? +Komplexa funktioner +- ​ De flesta människorna har en dominant vänster hemisfär för språkfunktioner +och en höger hemisfär för ansiktsigenkänning. + - +Skada i en hemisfär påverkar funktioner i flera olika lober, såsom +ansiktsigenkänning. +- ​ Flesta människor är vänsterlateraliserad för språkfunktion och +högerlateraliserad för ansiktsigenkänning. + - +Vänsterhänta kan ha tvärtom! + +- ​ Det finns olika sätt att undersöka lateralisering + - +Wada test (sodium amythal test) +- ​ Varje a.carotis försörjer respektive hemisfär. +- ​ En hemisfär (t.ex höger) bedövs (med barbiturat via carotis) och +därefter testas språkfunktioner (för att reda ut talcentrum!). + - +Takistoskop +- ​ En apparat som visar bilder snabbt. +- ​ Höger synfält omorganiseras vid chiasma opticus till vänster +hemisfär och vice versa. +- ​ Genom att endast stimulera ena synfältet kan man avslöja + - +Vilken hemisfär bearbetar information +snabbast (t.ex språk, igenkänning, +mönsterkänning och liknande) + + + + +![[image-cd9bba304a6b.png]] + + - +Kommunikationen mellan hemisfärerna via corpus +callosum. + - +Split brain patienter +- ​ Corpus callosum avskuren. +- ​ Ett antal experiment visar hur viktig kommunikation mellan +hemisfärerna är. + +- ​ Första experiment (med split brain patient) + - +Takistoskop används där ordet “spoon” visas endast för +höger synfält (vänster hemisfär) under kort tid (200 ms) + - +Vä hemisfär har talcentrum, patienten kan alltså tala att +hen såg ordet spoon. + - +När samma sak görs i vänster synfält (höger hemisfär) kan +patienten inte säga/tala att den såg “spoon” men kan +välja ut korrekt föremål. +- ​ Andra experiment + - +En bild visas med två halv ansikten, där högra synfält +observerar ett barn, medan vänstra en +kvinna. +- ​ Vänster hemisfär ser ett barn, +höger ser en kvinna. + - +När patienten efterfrågas att säga vem +hen såg → barn (pga vänster +hemisfär). + - +När patienten efterfrågas att peka ut +med vänstra handen (höger hemisfär) vem hen såg → +kvinna. + - +När patienten efterfrågas att peka ut med högra handen +vem hen såg, varierar svaret.. +- ​ Tyder på höger hemisfär ansvarar för +ansiktsigenkänning. + - +Andra metoder: EEG (låg upplösning), fMRI (hög upplösning), PET +(radioaktivt ämne injiceras och bryts ned→ positroner registreras av +scanner) och TMS (magnetfält inducerar elektriska strömmar i neuroner +→ kan framkalla ofrivilliga rörelser, t.ex lyfta arm). +Frågor +1.​ Beskriv olika sätt att undersöka lateralisering. +2.​ Hur fungerar ett takistoskop? + + + + + +![[image-e53374ee368a.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Minne inlärning och glömska.md b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Minne inlärning och glömska.md new file mode 100644 index 0000000..48f01b3 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Minne inlärning och glömska.md @@ -0,0 +1,349 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Minne inlärning och glömska +block: 3 +--- + +# Minne inlärning och glömska + +Minne, inlärning och glömska +- ​ Minnet är inte utvecklat för att komma ihåg saker exakt, men för att kunna +förutsäga framtiden utifrån erfarenheter. + - +Vår upplevelse av nuet påverkas av tidigare erfarenheter, remembered +present! + +- ​ Hebb synaps + - +Grundprincipen är att “Neurons that fire together, wire +together”. + - +Det är just det som är bakom informationslagring/inlärning. + - +När pre- och postsynapsen neuron aktiveras samtidigt eller +nästan samtidigt förstärks synapsen mellan dem (= Hebb +synaps). +- ​ Det beror på NMDA-receptorernas egenskaper som +kräver glutamat (+ glycin/D-serin) och depolarisering +för att aktiveras. +- ​ Stort Ca-inflöde stimulerar LTP, t.ex genom att öka +AMPA-receptorer. + +- ​ Engram + - +Engram är nätverk (konstellationer) av neuroner +som aktiveras när vi upplever något, denna aktivitet +är själva minnet. +- ​ T.ex svart cirkel har eget engram, ser en svart +cirkel → specifikt nätverk, engram aktiveras! + + - +Neuroner (8 st i bilden, tusentals i verkligheten) är +förbundna/synapsar med varandra. När vi t.ex ser en svart cirkel +fyrar alla samtidigt vilket orsakar Hebb-synaps, alltså LTP +förstärker synapserna. + - +Nästa gång vi ser ledtrådar (t.ex sprucken cirkel) aktiveras en del +av neuroner (inte alla) vilket kan sannolikt orsaka aktivering i alla +neuroner (pga starka synapser mellan dem). + - +Experiment på djur visar att om ett visst engram kartläggs och +aktiveras t.ex via elektrisk stimulering så upplever djuret just detta +minne/engram! + - +Ett neuron kan delta i flera engram → grunden till associations- +& tankekedjor. + + + + +![[image-5aa400187dfe.png]] + + +![[image-86db251b1f21.png]] + + +![[image-fc9e9a144173.png]] + +- ​ Detta ger även hjärnan en enorm kapacitet för engram-bildning. + +- ​ LTP/LTD – förstärka (inlärning) respektive försvaga (glömska) synapser + - +LTP – fysisk tillväxt av synapsen +- ​ Stark & upprepad NMDA-aktivitet → Ca2+-inflöde → stimulerar +bildning av en ny nanokolumn (nysta) av AMPA-receptorer + +nytt frisättningställe på presynapsen. + - +LTD – fysisk krympning av synapsen. +- ​ Svag & upprepad aktivitet → nanokolumn + frisättningsställe +“demonteras” +Frågor +1.​ Vad är en Hebbsynaps, grundprincipen? Vad är ett engram? Vad är LTP/LTD? +- ​ Stark neuronaktivitet aktiverar gener som uttrycker +ljuskänsliga proteiner. Vid motorisk inlärning förstoras +synapser (LTP). Ljusstimulering av inhibitoriska proteiner +inducerar LTD → synapsen krymper och musen +“glömmer” minnet. Detta visar att minnen lagras genom +fysisk synapstillväxt. +Sömn +- ​ Minnen påverkas offline (sömn) efter LTP och engram-bildning. + - +Under dagen: Inlärning förstärker synapser → blir större och starkare + - +Under sömn: Nettominskning av synapsstyrka och storlek → alla +synapser krymper lite MEN relativa skillnader mellan olika synapser +behålls. + - +Syftet är att hjärnan har ett begränsat utrymme, kan ej bli +hur stor som helst. + - +Genom att minska alla synapser relativt varandra görs mer +utrymme för ny inlärning, ingen sömn → sämre +inlärning! +- ​ Under lärorik dag växer synapser med 1%. Under +sömnen minskar alla synapser med 1% → relativa +skillnader behålls! +- ​ Offline bearbetning + - +Experiment visat att samma neuron-aktivitet under +inlärning (dagen) upprepas, men snabbare under +sömnen (“vi lär oss under sömnen”). +- ​ Råtta lärt sig en labyrint under dagen → viss neuron-aktivitet i +hippocampus. Under sömnen observerades samma aktivitet, men +snabbare, i hippocampus. + + + + +![[image-5f7d6f5f8f62.png]] + + +![[image-7bf450149bad.png]] + + - +Viktigt för att förstärka viktiga synapser/minnen och försvaga mindre +viktiga. + - +Vad som styr förstärkningen/försvagningen är dock okänd, troligen +berör bestraffning-/belöningssystem, nyhetsvärde och aktivitetsmönster +under inlärning. + - +Under sömnen konsolideras minnen och synapser krymper relativt. +Frågor +1.​ Varför är sömn viktig för minnesbildningen? Vad händer under sömnen? +Konsolidering och rekonsolidering +- ​ Initial fas + - +Minnen bildas genom LTP, synapser fysiskt växer vilket tar ca 5-10 s. + - +Processen är reversibel och kan enkelt krympa igen, LTD. + - +Alltså är detta en labil (instabil fas). + +- ​ Konsolidering (sker efter första inlärning) + - +Minnet måste befästas/stabiliseras över tid → konsolidering. + - +Det är vanligt att detaljer glöms med tid +- ​ T.ex kommer ihåg dagens lunch, men inte förra veckans + - +Dock kan emotionella minnen (positiva/belöning eller +negativa/bestraffning) förstärka konsolideringen +- ​ Du skulle komma ihåg förra veckans lunch om du spydde ut den. + - +Vid extrema fall (PTSD) är emotionella minnen mer långvariga än +deklarativa minnen, men generellt är det ungefär detsamma +- ​ De påverkas på olika sätt under stress. + +- ​ Rekonsolidering + - +När ett etablerat minne aktiveras, återgår minnet till en labil fas, likt +efter första inlärningen! + - +För att stabilisera minnet krävs alltså rekonsolidering. + - +Under denna fas kan minnet “modifieras” +- ​ Idag är kanske minnet mindre relevant → försvaga minnet och +vice versa! Alltså kan ny information läggas till. + - +Risk för falska minnen! +- ​ Minnet kan suddas ut/försvagas om rekonsolideringen störs. + + - +Kronisk smärta (smärtminne) är egentligen ökad excitabilitet (central +sensitisering) av neuroner i nervsystemet. + - +Om smärtminnet återaktiveras → labil fas (kan omformas) → använda +läkemedel för att mildra smärtan → smärtminnet försvagas + + + +- ​ Testats på djur, kan vara en möjlig behandling hos människor! + +- ​ Glömskediagram + - +Ju mer man tränar på en färdighet desto bättre blir man +på det. + - +Dock kommer endast det mest relevanta (“bästa”) +minnas, detaljerna glöms bort → partiell glömska. + - +Det finns två aktiva processer som arbetar på minnen: +LTP & LTD +Frågor +1.​ Vad menas med konsolidering och re-konsolidering? Vad är partiell glömska? +Glömska +- ​ Partiell glömska är essentiell för att kunna kategorisera och generalisera +kunskap + - +För att förstå att pudel och schäfer är hundar måste man glömma bort en +del detaljer +- ​ Anpassning till situationer kräver inlärning + - +Inlärning i sin tur kräver glömska (försvaga “onödiga” minnen). +- ​ Det finns olika typer av glömska + - +Fysiologisk: Normala & viktiga för att göra plats för nya minnen + - +Patologiska: T.ex stroke i hippocampus + - +Oförmåga av glömska: T.ex PTSD, fotografiskt minne och Savant +syndrom kan orsaka att man ej glömmer. +- ​ Detta leder till problem med anpassning till nya situationer. +- ​ Utan partiell glömska “drunknar” man med detaljer utan att se +helheten, kommer ihåg för många detaljer! +- ​ Aktiv glömska i form av LTD är generellt sämre hos dessa +individer (under sömnen sker antagligen en annan form av +synaptisk plasticitet där synapserna krymper). + +- ​ Faktorer som påverkar minne och inlärning + - +Stress (kortisolnivån representerar stressnivå) +- ​ När vi är stressade frisätts många modulatoriska substanser +såsom noradrenalin som har positiv effekt på +LTP/inlärning. +- ​ På sikt ökar dessa substanser kortisol-nivåer +som i sin tur har positiv och negativ effekt på +inlärning + + + + +![[image-e8bfaed8f7d2.png]] + + +![[image-4ccb8eb18c5a.png]] + + - +Kortisol stimulerar amygdala → emotionella minnen +bildas lättare och återkallas lätt. + - +Höga nivåer av kolesterol kan döda hippocampus-celler +→ deklarativa minnen förmäras +- ​ En optimal nivå av stress hjälper med inlärning! + + - +Sömn +- ​ Skapa utrymmen för inlärning +- ​ Viktiga minnen konsolideras/förstärks, oviktiga glöms + - +(Re)konsolidering +- ​ Förstärka/försvaga minnen efter ett minne uppstått/återkallat. + - +Fysisk aktivitet +- ​ Fysisk aktivitet främjar stabil LTP och minneskonsolidation. +- ​ Skelettmuskler frisätter hormoner som kan i sin tur höja +BDNF-nivåer + - +BDNF → inlärning/LTP & minneskonsolidiation +- ​ Laktat höjer också BDNF-nivåer. + - +Fasta +- ​ Fasta ökar ketonkroppar → ökar BDNF! + - +Aktiv återhämtning +- ​ Viktigt att återberätta saker man vill lära sig. +- ​ Genom att återberätta ger man hjärnan möjlighet till +rekonsolidering, som kan modifiera och förstärka minnet. + - +Kognitiva enhancers +- ​ Droger & läkemedel som förstärker inlärning på olika sätt +- ​ Används t.ex vid alzheimer + - +Ingen poäng att ta hos friska individer då en balans mellan +inlärning/glömska behövs + - +Dessa droger förstärker alla synapser, smärt- emotionella +osv. +- ​ Kan LTD-enhancers ta som behandling i samband med autism? +Frågor +1.​ Vilka positiva effekter kan glömska ha? Vilka olika typer av glömska finns? +2.​ Vilka faktorer påverkar minne och inlärning, hur? +Indelning av minnen +- ​ Deklarativa minnen + - +Fakta & händelser +- ​ T.ex födelsedag, beskriva en plats, beskriva en sportevent osv. + - +Sköts av mediala temporalloben och hippocampus + + + + +- ​ Icke-deklarativa minnen + - +Emotionella (inklusive betingningar) och motoriska minnen → +omedvetna minnen +- ​ Associera en viss plats med t.ex rädsla +- ​ Motoriska minnen såsom att cykla. + - +Sköts av cerebellum, amygdala och basala ganglier +- ​ Grunden till inlärning av icke- och deklarativa minnen är LTP/LTD. +- ​ H.M. + - +Patient vars hippocampus behövdes opereras bort. + - +Kunde därefter ej lära sig nya deklarativa minnen alls, +- ​ Blev äldre och tittade i spegeln, chockad då han +förväntade sig en 20-åring i spegeln. + - +Kunde inte uppdatera sitt liv, alla deklarativa minnen är +från innan operationen men kunde lära sig +icke-deklarativa (t.ex pussel). +- ​ Amnesi – patologisk glömska + - +Anterograd amnesi +- ​ Oförmåga att bilda nya minnen efter en viss +tidpunkt (skada, operation osv) +- ​ Detta inträffade hos H.M. när det gällde deklarativa +minnen. + - +Icke-deklarativa minnen kunde han lära sig. + - +Retrograd amnesi +- ​ Oförmåga att återkalla minnen innan en viss +tidpunkt (skada, operation osv) +- ​ Detta inträffade delvis hos H.M. där han ej återkallade +minnen en kort period innan operationen (endast +gamla minnen). + - +Partiell retrograd amnesi. + - +Hjärnskakning +- ​ Orsakar transient/tillfällig antero & retrograd amnesi +- ​ Patienten glömmer bort minnen precis före och efter händelsen +men gamla minnen påverkas sällan. + - +Alzheimer +- ​ Första tecken är anterograd amnesi (svårt att lära sig och +planer) som utvecklas till antero + retrograd amnesi. +Frågor +1.​ Vad är skillnaden mellan icke- & deklarativa minnen? Vad är amnesi, ge +exempel. Vad är skillnaden mellan retro- och anterograd amnesi? + + + +![[image-09f94f6d1e01.png]] + + +![[image-f21911c6737b.png]] diff --git a/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Språkfunktioner.md b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Språkfunktioner.md new file mode 100644 index 0000000..961daf4 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Gabriels anteckningar/Språkfunktioner.md @@ -0,0 +1,244 @@ +--- +source: Gabriels anteckningar +lecture: Språkfunktioner +block: 3 +--- + +# Språkfunktioner + +Språkfunktioner +- ​ Språk och kommunikation är väldigt komplext och kräver +därmed samarbete mellan flera olika system. Talaren ska +göra korrekt ordval med hänsyn till syfte och grammatik, +kunna artikulera dessa med önskad ton/intonationer. +- ​ Mottagaren ska registrera dessa frekvenser via örat, tolka +orden, toner vilket avslöjar något om sändaren och utifrån +informationen och tidigare erfarenheter bygga på +konversationen osv. +- ​ Alltså kan mycket gå fel! + +- ​ Afasi + - +Språk och talstörning – Central +språknedsättning + - +Patienten, beroende på typ av afasi, kan +göra bland annat fel i böjning, fel i ordval, +brist på ord, grammatiska fel osv. + - +Syns även i skrift. +- ​ Språket i olika nivåer +1.​ Preposition/koncept +- ​ Preverbala biten +- ​ Vi tänker på ett koncept/ide som vi vill +förmedla +2.​ Språksystem +- ​ Här innefattas olika system för att ha +korrekt ordval, med korrekt böjning +och grammatiska strukturer + - +Syntax (morfologi) +- ​ Hur ord bildas, böjs samt +deras grammatiska +funktion och därmed att +bygga en mening +(sentence structure). + - +Lexikon +- ​ Läran om ord (vad ord betyder) +3.​ Motoriskt system +- ​ Att artikulera korrekt med önskad röst- och tonläge. + + + + +![[image-86b5ed8f9a74.png]] + + +![[image-42c77e94cfab.png]] + + +![[image-7f199a6d091a.png]] + +Språkfunktioner +- ​ 95% av alla tallar mha vänstra hemisfären. +- ​ Detta kan undersökas på olika sätt + - +Wada-test: Sömnmedel (barbiturat) i ena hemisfär → be patient att +prata eller liknande. +- ​ Resultatet är att 96% av alla högerhänta, 70% av vänsterhänta +och totalt 93% har den vänstra hemisfären som dominant för +talfunktion + - +Takistoskop: Testas med split brain patienter. Resultatet är att högra +synfält (vänster hemisfär) kan verbalt uttrycka det som syns. Vänster +synfält kan inte verbalt uttrycka (men kan skriva, peka eller liknande). +- ​ Andra studier visar att talcentrum är vänsterlateraliserat hos majoriteten! + +- ​ Språkareor + - +Brocas area +- ​ Huvudfunktion i talproduktion (skapa/bilda +språk) + - +Omvandla idéer till ord med korrekt +syntax, korrekt meningsbyggnad. + - +Planerar och initierar rörelser för tal +- ​ Placerad i inferiora frontalloben (nära +motorcortex för läppar/mun) + - +Wernickes area +- ​ Ett sensoriskt område med komplementär funktion som bidrar +till språkförståelse. + - +Förstå tal och skrift genom att bearbeta ljud och ord. + - +Kopplar orden till deras betydelse → så att +kommunikationen blir begriplig. +- ​ Placerad i bakre delen (posteriort) av superior temporal gyrus. +Frågor +1.​ Hur kan man bestämma i vilken hemisfär talcentrum finns? +2.​ Vilka språkområden finns samt deras funktion och placering? +Afasi +- ​ Afasi beror oftast på stroke (skada) och det +finns olika typer av afasi + +- ​ Global afasi + - +Svåraste formen + + + + +![[image-5c66b69d7a78.png]] + + +![[image-5908a31f442a.png]] + + - +Är med i konversationen (respekterar turordningen) men kan inte bilda +meningar. + - +Kan endast säga ja/nej (eller inte bilda språk alls) och använda +stavelser. + - +Kompenserar med gester. + +- ​ Brocas afasi (skada i brocas area) + - +Icke-flytande (spontant) språk med svår +talproduktion (vissa ord uttalas fel, t.ex skratta → +skräta) + - +Svårt att förstå komplicerade meningar/språk. + +- ​ Wernickes afasi + - +Språket är flytande, dock kan det vara oförståeligt. +- ​ Genom att t.ex lägga till eller ta ut ord. +- ​ Ingen röd tråd! + - +Ingen turordning (producerar mycket språk). + - +Blandar ihop begrepp (t.ex gitarr → violin) + +- ​ Anomisk afasi + - +Förstår språk, men svårt att hitta ord. + +- ​ Dessa skador uppstår när blodtillförseln till dess +områden blockeras → vävnaden dör +(stroke/infarkt). + +- ​ Det finns flera areor/områden i hjärnan som bidrar +till talproduktion och språkförståelse. + - +Har även en korrigerande funktion. + - +(Avslöjades via tillfällig elektrisk stimulering av hjärnan) +- ​ En metaanalys (av 100 studier) visar att språkprocessning berör +temporal- och parietalloben mest. +Frågor +1.​ Vad beror afasi på? +2.​ Beskriv kort de olika typerna av afasi. +3.​ Är det bara Wernicke & Brocas areor som bidrar till tal? + + + + + + + +![[image-3eb2c246948b.png]] + + +![[image-5172c78c084c.png]] + + +![[image-14c9f960572f.png]] + + +![[image-ae63c09159b4.png]] + + +![[image-6c6d69f44a00.png]] + +Nätverk +- ​ Språkprocessning behandlas inte bara i ett centrum utan +funktionella nätverk (olika sammankopplade områden) i +hjärnan. + - +Wernickes och Brocas kopplas samman via +fasciculus arcuatus (vit substans med en tjock bunt +av axoner) + +- ​ Dorsal stream (HOW-stream) + - +Kopplar ljud → talmotorik +- ​ Alltså auditiva perception (hur det +låter) med motorisk system (hur +det uttalas) + - +Gör det möjligt att uttala/upprepa +icke-ord (nonsense-ord) +- ​ Ventral stream (WHAT-stream) + - +Kopplar ljud → förståelse + - +Möjliggör språkförståelse (kontext & +semantik) + - +Gör att ord/ljud hörs och uppfattas. + +- ​ Höger hemisfär + - +Vänster hemisfär sköter det mesta av talproduktion och +språkförståelse, höger hemisfär har funktioner inom att förstå helheten +(t.ex röstläge, sammanhang, intonation osv). + - +Höger hemisfär kan läsa bokstäver/siffror men kan ej producera tal. + - +Skada i höger hemisfär hindrar inte korrekt talproduktion (syntax & +lexikon) men orsakar följande +- ​ Försämrad social kompetens (t.ex ögonkontakt, turordning i +konversation) +- ​ Fokuserar endast på detaljer, inte helheten + - +Förstår ej skämt, ironi, dolda betydelser “mellan rader” + - +Svårt att namnge kategorier + - +Svårigheter med att dra slutsatser. +- ​ Problem med att uttrycka och förstå emotioner +Frågor +1.​ Hur binds Wernickes area med Brocas, varför? +2.​ Vad är skillnaden mellan dorsal och ventral stream? +3.​ Vad blir konsekvensen av skada hög hemisfär när det gäller talproduktion? + + + +![[image-ec9b52effb02.png]] + + +![[image-f731b8caf6cd.png]] diff --git a/content/attachments/gabriel_Cirkadiansk_rytm_sömn_och_medvetande_p134_0.jpeg b/content/attachments/gabriel_Cirkadiansk_rytm_sömn_och_medvetande_p134_0.jpeg new file mode 100644 index 0000000..78862d2 Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Cirkadiansk_rytm_sömn_och_medvetande_p134_0.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Hörsel_p45_3.jpeg b/content/attachments/gabriel_Hörsel_p45_3.jpeg new file mode 100644 index 0000000..a300841 Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Hörsel_p45_3.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Hörsel_p47_0.jpeg b/content/attachments/gabriel_Hörsel_p47_0.jpeg new file mode 100644 index 0000000..9afe0db Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Hörsel_p47_0.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Hörsel_p48_0.jpeg b/content/attachments/gabriel_Hörsel_p48_0.jpeg new file mode 100644 index 0000000..7f4f842 Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Hörsel_p48_0.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Motorik_p91_0.jpeg b/content/attachments/gabriel_Motorik_p91_0.jpeg new file mode 100644 index 0000000..8b8390a Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Motorik_p91_0.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Nervcellsfysiologi_p9_0.jpeg b/content/attachments/gabriel_Nervcellsfysiologi_p9_0.jpeg new file mode 100644 index 0000000..1e0f35e Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Nervcellsfysiologi_p9_0.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Skelettmuskelfysiologi_p27_0.jpeg b/content/attachments/gabriel_Skelettmuskelfysiologi_p27_0.jpeg new file mode 100644 index 0000000..66392bb Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Skelettmuskelfysiologi_p27_0.jpeg differ diff --git a/content/attachments/gabriel_Syn_p81_1.jpeg b/content/attachments/gabriel_Syn_p81_1.jpeg new file mode 100644 index 0000000..6a46f16 Binary files /dev/null and b/content/attachments/gabriel_Syn_p81_1.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-002c91e1ef10.png b/content/attachments/image-002c91e1ef10.png new file mode 100644 index 0000000..6f77828 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-002c91e1ef10.png differ diff --git a/content/attachments/image-002d2825ddd7.png b/content/attachments/image-002d2825ddd7.png new file mode 100644 index 0000000..cbeb23c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-002d2825ddd7.png differ diff --git a/content/attachments/image-01301b94dfb1.png b/content/attachments/image-01301b94dfb1.png new file mode 100644 index 0000000..f166eb4 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-01301b94dfb1.png differ diff --git a/content/attachments/image-019ad7989f63.png b/content/attachments/image-019ad7989f63.png new file mode 100644 index 0000000..0be7c17 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-019ad7989f63.png differ diff --git a/content/attachments/image-04e5b63b7be8.png b/content/attachments/image-04e5b63b7be8.png new file mode 100644 index 0000000..2423c9d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-04e5b63b7be8.png differ diff --git a/content/attachments/image-05726fa2f16f.png b/content/attachments/image-05726fa2f16f.png new file mode 100644 index 0000000..68ea15e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-05726fa2f16f.png differ diff --git a/content/attachments/image-06f61bf086f1.jpeg b/content/attachments/image-06f61bf086f1.jpeg new file mode 100644 index 0000000..7f4f842 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-06f61bf086f1.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-0707df856b92.png b/content/attachments/image-0707df856b92.png new file mode 100644 index 0000000..1712d9d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0707df856b92.png differ diff --git a/content/attachments/image-07109f13dbb6.png b/content/attachments/image-07109f13dbb6.png new file mode 100644 index 0000000..cbd7b40 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-07109f13dbb6.png differ diff --git a/content/attachments/image-09f94f6d1e01.png b/content/attachments/image-09f94f6d1e01.png new file mode 100644 index 0000000..899c40f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-09f94f6d1e01.png differ diff --git a/content/attachments/image-0c18c30c6370.png b/content/attachments/image-0c18c30c6370.png new file mode 100644 index 0000000..c93b378 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0c18c30c6370.png differ diff --git a/content/attachments/image-0c614c937415.png b/content/attachments/image-0c614c937415.png new file mode 100644 index 0000000..4e61118 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0c614c937415.png differ diff --git a/content/attachments/image-0c6403ebe86d.png b/content/attachments/image-0c6403ebe86d.png new file mode 100644 index 0000000..cd2bb43 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0c6403ebe86d.png differ diff --git a/content/attachments/image-0cd32383ad45.png b/content/attachments/image-0cd32383ad45.png new file mode 100644 index 0000000..9d9b5ea Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0cd32383ad45.png differ diff --git a/content/attachments/image-0d7b60a30656.png b/content/attachments/image-0d7b60a30656.png new file mode 100644 index 0000000..4e2d4d7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0d7b60a30656.png differ diff --git a/content/attachments/image-0f6a5159b7ff.png b/content/attachments/image-0f6a5159b7ff.png new file mode 100644 index 0000000..5d83c8a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0f6a5159b7ff.png differ diff --git a/content/attachments/image-0fb970310490.png b/content/attachments/image-0fb970310490.png new file mode 100644 index 0000000..16abb65 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-0fb970310490.png differ diff --git a/content/attachments/image-108904a5b790.png b/content/attachments/image-108904a5b790.png new file mode 100644 index 0000000..812719a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-108904a5b790.png differ diff --git a/content/attachments/image-1197bbafae56.png b/content/attachments/image-1197bbafae56.png new file mode 100644 index 0000000..e050462 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1197bbafae56.png differ diff --git a/content/attachments/image-12835d56fc10.png b/content/attachments/image-12835d56fc10.png new file mode 100644 index 0000000..e2cde89 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-12835d56fc10.png differ diff --git a/content/attachments/image-12fce1ca7809.png b/content/attachments/image-12fce1ca7809.png new file mode 100644 index 0000000..df40e59 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-12fce1ca7809.png differ diff --git a/content/attachments/image-14c9f960572f.png b/content/attachments/image-14c9f960572f.png new file mode 100644 index 0000000..46c90be Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-14c9f960572f.png differ diff --git a/content/attachments/image-15ce6535a74f.jpeg b/content/attachments/image-15ce6535a74f.jpeg new file mode 100644 index 0000000..9afe0db Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-15ce6535a74f.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-17117fae3630.png b/content/attachments/image-17117fae3630.png new file mode 100644 index 0000000..1d55dd4 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-17117fae3630.png differ diff --git a/content/attachments/image-174d40f17f8f.png b/content/attachments/image-174d40f17f8f.png new file mode 100644 index 0000000..f969578 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-174d40f17f8f.png differ diff --git a/content/attachments/image-1a59445d0b95.png b/content/attachments/image-1a59445d0b95.png new file mode 100644 index 0000000..9d371ac Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1a59445d0b95.png differ diff --git a/content/attachments/image-1ad59cc78610.png b/content/attachments/image-1ad59cc78610.png new file mode 100644 index 0000000..6065329 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1ad59cc78610.png differ diff --git a/content/attachments/image-1b65830cbcdc.jpeg b/content/attachments/image-1b65830cbcdc.jpeg new file mode 100644 index 0000000..6a46f16 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1b65830cbcdc.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-1b77f46ffa00.png b/content/attachments/image-1b77f46ffa00.png new file mode 100644 index 0000000..6b3437f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1b77f46ffa00.png differ diff --git a/content/attachments/image-1d201312b0c6.png b/content/attachments/image-1d201312b0c6.png new file mode 100644 index 0000000..676916b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1d201312b0c6.png differ diff --git a/content/attachments/image-1d2218063902.png b/content/attachments/image-1d2218063902.png new file mode 100644 index 0000000..b8c610a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-1d2218063902.png differ diff --git a/content/attachments/image-21bf30aef1f3.png b/content/attachments/image-21bf30aef1f3.png new file mode 100644 index 0000000..e74d7c6 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-21bf30aef1f3.png differ diff --git a/content/attachments/image-22436052d2b9.png b/content/attachments/image-22436052d2b9.png new file mode 100644 index 0000000..89b8875 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-22436052d2b9.png differ diff --git a/content/attachments/image-2296db4593b6.png b/content/attachments/image-2296db4593b6.png new file mode 100644 index 0000000..e9f9c58 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2296db4593b6.png differ diff --git a/content/attachments/image-23f47868603c.png b/content/attachments/image-23f47868603c.png new file mode 100644 index 0000000..ecb9236 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-23f47868603c.png differ diff --git a/content/attachments/image-240590c8f2ef.png b/content/attachments/image-240590c8f2ef.png new file mode 100644 index 0000000..a21d764 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-240590c8f2ef.png differ diff --git a/content/attachments/image-24c4cb91238b.png b/content/attachments/image-24c4cb91238b.png new file mode 100644 index 0000000..c18617b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-24c4cb91238b.png differ diff --git a/content/attachments/image-251df3d4b217.png b/content/attachments/image-251df3d4b217.png new file mode 100644 index 0000000..d96147a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-251df3d4b217.png differ diff --git a/content/attachments/image-2555120a8ff2.png b/content/attachments/image-2555120a8ff2.png new file mode 100644 index 0000000..ccd964a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2555120a8ff2.png differ diff --git a/content/attachments/image-25b81c1457b6.png b/content/attachments/image-25b81c1457b6.png new file mode 100644 index 0000000..eaaeb36 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-25b81c1457b6.png differ diff --git a/content/attachments/image-2631553137fe.png b/content/attachments/image-2631553137fe.png new file mode 100644 index 0000000..153ae26 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2631553137fe.png differ diff --git a/content/attachments/image-2688754c7e1a.png b/content/attachments/image-2688754c7e1a.png new file mode 100644 index 0000000..9a529b0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2688754c7e1a.png differ diff --git a/content/attachments/image-2a1e5948d07c.png b/content/attachments/image-2a1e5948d07c.png new file mode 100644 index 0000000..4346dc6 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2a1e5948d07c.png differ diff --git a/content/attachments/image-2b137e94a455.png b/content/attachments/image-2b137e94a455.png new file mode 100644 index 0000000..b7885cd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2b137e94a455.png differ diff --git a/content/attachments/image-2ede26e3fdcc.png b/content/attachments/image-2ede26e3fdcc.png new file mode 100644 index 0000000..899d775 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2ede26e3fdcc.png differ diff --git a/content/attachments/image-2ef87e46c20d.png b/content/attachments/image-2ef87e46c20d.png new file mode 100644 index 0000000..f35ab4b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-2ef87e46c20d.png differ diff --git a/content/attachments/image-306c4df68bab.png b/content/attachments/image-306c4df68bab.png new file mode 100644 index 0000000..7493179 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-306c4df68bab.png differ diff --git a/content/attachments/image-30a6508480f7.png b/content/attachments/image-30a6508480f7.png new file mode 100644 index 0000000..4f6236c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-30a6508480f7.png differ diff --git a/content/attachments/image-31e4fe9c1de6.png b/content/attachments/image-31e4fe9c1de6.png new file mode 100644 index 0000000..d449693 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-31e4fe9c1de6.png differ diff --git a/content/attachments/image-32159b627272.png b/content/attachments/image-32159b627272.png new file mode 100644 index 0000000..a286ae0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-32159b627272.png differ diff --git a/content/attachments/image-330440580b36.png b/content/attachments/image-330440580b36.png new file mode 100644 index 0000000..aa3f24c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-330440580b36.png differ diff --git a/content/attachments/image-33b296507317.png b/content/attachments/image-33b296507317.png new file mode 100644 index 0000000..209b27a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-33b296507317.png differ diff --git a/content/attachments/image-36bb33e56bf7.png b/content/attachments/image-36bb33e56bf7.png new file mode 100644 index 0000000..8eee4e7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-36bb33e56bf7.png differ diff --git a/content/attachments/image-3843720b3184.png b/content/attachments/image-3843720b3184.png new file mode 100644 index 0000000..566c7cd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3843720b3184.png differ diff --git a/content/attachments/image-38638d53f5ef.jpeg b/content/attachments/image-38638d53f5ef.jpeg new file mode 100644 index 0000000..8b8390a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-38638d53f5ef.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-3c16fab771b5.png b/content/attachments/image-3c16fab771b5.png new file mode 100644 index 0000000..46ac628 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3c16fab771b5.png differ diff --git a/content/attachments/image-3c2d14fbde4a.png b/content/attachments/image-3c2d14fbde4a.png new file mode 100644 index 0000000..c8ae0da Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3c2d14fbde4a.png differ diff --git a/content/attachments/image-3cb62b5fd584.png b/content/attachments/image-3cb62b5fd584.png new file mode 100644 index 0000000..f35e4f3 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3cb62b5fd584.png differ diff --git a/content/attachments/image-3e1c30e33d87.png b/content/attachments/image-3e1c30e33d87.png new file mode 100644 index 0000000..ab3cf3e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3e1c30e33d87.png differ diff --git a/content/attachments/image-3eb2c246948b.png b/content/attachments/image-3eb2c246948b.png new file mode 100644 index 0000000..00720b1 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3eb2c246948b.png differ diff --git a/content/attachments/image-3f6c5c247de2.png b/content/attachments/image-3f6c5c247de2.png new file mode 100644 index 0000000..a50fde7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3f6c5c247de2.png differ diff --git a/content/attachments/image-3fa6c2ca0dad.png b/content/attachments/image-3fa6c2ca0dad.png new file mode 100644 index 0000000..409dd34 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-3fa6c2ca0dad.png differ diff --git a/content/attachments/image-40a1c923711c.png b/content/attachments/image-40a1c923711c.png new file mode 100644 index 0000000..d17ca27 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-40a1c923711c.png differ diff --git a/content/attachments/image-4111bb7af74f.png b/content/attachments/image-4111bb7af74f.png new file mode 100644 index 0000000..61ed239 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4111bb7af74f.png differ diff --git a/content/attachments/image-4116aac4c583.png b/content/attachments/image-4116aac4c583.png new file mode 100644 index 0000000..27db9b0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4116aac4c583.png differ diff --git a/content/attachments/image-422359369273.png b/content/attachments/image-422359369273.png new file mode 100644 index 0000000..9ac3964 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-422359369273.png differ diff --git a/content/attachments/image-4229653bfb61.png b/content/attachments/image-4229653bfb61.png new file mode 100644 index 0000000..04db936 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4229653bfb61.png differ diff --git a/content/attachments/image-42363e6fbfee.png b/content/attachments/image-42363e6fbfee.png new file mode 100644 index 0000000..d60d49b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-42363e6fbfee.png differ diff --git a/content/attachments/image-42c77e94cfab.png b/content/attachments/image-42c77e94cfab.png new file mode 100644 index 0000000..010d568 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-42c77e94cfab.png differ diff --git a/content/attachments/image-440907b26daa.png b/content/attachments/image-440907b26daa.png new file mode 100644 index 0000000..a749cde Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-440907b26daa.png differ diff --git a/content/attachments/image-468fd36264bc.png b/content/attachments/image-468fd36264bc.png new file mode 100644 index 0000000..4e6162f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-468fd36264bc.png differ diff --git a/content/attachments/image-46e370c27a3c.png b/content/attachments/image-46e370c27a3c.png new file mode 100644 index 0000000..d23c15f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-46e370c27a3c.png differ diff --git a/content/attachments/image-47428c603724.png b/content/attachments/image-47428c603724.png new file mode 100644 index 0000000..62f2cab Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-47428c603724.png differ diff --git a/content/attachments/image-48ae977e1db8.png b/content/attachments/image-48ae977e1db8.png new file mode 100644 index 0000000..9ab1924 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-48ae977e1db8.png differ diff --git a/content/attachments/image-4a77d37d095e.png b/content/attachments/image-4a77d37d095e.png new file mode 100644 index 0000000..9893d3c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4a77d37d095e.png differ diff --git a/content/attachments/image-4aa463b2671b.png b/content/attachments/image-4aa463b2671b.png new file mode 100644 index 0000000..c0f0cea Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4aa463b2671b.png differ diff --git a/content/attachments/image-4abb81625b00.png b/content/attachments/image-4abb81625b00.png new file mode 100644 index 0000000..799d408 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4abb81625b00.png differ diff --git a/content/attachments/image-4bd1eaea0384.png b/content/attachments/image-4bd1eaea0384.png new file mode 100644 index 0000000..13a48da Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4bd1eaea0384.png differ diff --git a/content/attachments/image-4ccb8eb18c5a.png b/content/attachments/image-4ccb8eb18c5a.png new file mode 100644 index 0000000..acd5430 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4ccb8eb18c5a.png differ diff --git a/content/attachments/image-4db2fda3c838.png b/content/attachments/image-4db2fda3c838.png new file mode 100644 index 0000000..38eaca8 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4db2fda3c838.png differ diff --git a/content/attachments/image-4e864ebb8ce3.png b/content/attachments/image-4e864ebb8ce3.png new file mode 100644 index 0000000..462cd21 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-4e864ebb8ce3.png differ diff --git a/content/attachments/image-513d684f0956.png b/content/attachments/image-513d684f0956.png new file mode 100644 index 0000000..1a14ccb Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-513d684f0956.png differ diff --git a/content/attachments/image-5172c78c084c.png b/content/attachments/image-5172c78c084c.png new file mode 100644 index 0000000..87fba96 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5172c78c084c.png differ diff --git a/content/attachments/image-518c5da53691.png b/content/attachments/image-518c5da53691.png new file mode 100644 index 0000000..692e8c7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-518c5da53691.png differ diff --git a/content/attachments/image-5365ba0ea350.png b/content/attachments/image-5365ba0ea350.png new file mode 100644 index 0000000..2283897 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5365ba0ea350.png differ diff --git a/content/attachments/image-53a9241f92e6.png b/content/attachments/image-53a9241f92e6.png new file mode 100644 index 0000000..3564e73 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-53a9241f92e6.png differ diff --git a/content/attachments/image-53ad1053fe30.png b/content/attachments/image-53ad1053fe30.png new file mode 100644 index 0000000..dfd74c3 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-53ad1053fe30.png differ diff --git a/content/attachments/image-55776be7b58d.png b/content/attachments/image-55776be7b58d.png new file mode 100644 index 0000000..5d81d29 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-55776be7b58d.png differ diff --git a/content/attachments/image-55c4ef8eb4d4.png b/content/attachments/image-55c4ef8eb4d4.png new file mode 100644 index 0000000..a9b219e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-55c4ef8eb4d4.png differ diff --git a/content/attachments/image-56846e78186c.png b/content/attachments/image-56846e78186c.png new file mode 100644 index 0000000..44c2089 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-56846e78186c.png differ diff --git a/content/attachments/image-57e303bb0f7e.png b/content/attachments/image-57e303bb0f7e.png new file mode 100644 index 0000000..28fa879 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-57e303bb0f7e.png differ diff --git a/content/attachments/image-59037bf3ddc4.png b/content/attachments/image-59037bf3ddc4.png new file mode 100644 index 0000000..085d76f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-59037bf3ddc4.png differ diff --git a/content/attachments/image-5908a31f442a.png b/content/attachments/image-5908a31f442a.png new file mode 100644 index 0000000..3c2aeba Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5908a31f442a.png differ diff --git a/content/attachments/image-5a1f7f4ff9b5.png b/content/attachments/image-5a1f7f4ff9b5.png new file mode 100644 index 0000000..c3d4783 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5a1f7f4ff9b5.png differ diff --git a/content/attachments/image-5aa400187dfe.png b/content/attachments/image-5aa400187dfe.png new file mode 100644 index 0000000..fb9c299 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5aa400187dfe.png differ diff --git a/content/attachments/image-5bff17ded275.png b/content/attachments/image-5bff17ded275.png new file mode 100644 index 0000000..8bd1a6c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5bff17ded275.png differ diff --git a/content/attachments/image-5c47e60cbb6c.png b/content/attachments/image-5c47e60cbb6c.png new file mode 100644 index 0000000..4881caf Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5c47e60cbb6c.png differ diff --git a/content/attachments/image-5c66b69d7a78.png b/content/attachments/image-5c66b69d7a78.png new file mode 100644 index 0000000..78c4cf8 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5c66b69d7a78.png differ diff --git a/content/attachments/image-5e7b1b294460.png b/content/attachments/image-5e7b1b294460.png new file mode 100644 index 0000000..8768c66 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5e7b1b294460.png differ diff --git a/content/attachments/image-5f7d6f5f8f62.png b/content/attachments/image-5f7d6f5f8f62.png new file mode 100644 index 0000000..e70892f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5f7d6f5f8f62.png differ diff --git a/content/attachments/image-5fc5ef334078.png b/content/attachments/image-5fc5ef334078.png new file mode 100644 index 0000000..9b99361 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5fc5ef334078.png differ diff --git a/content/attachments/image-5ff9a03f5d68.png b/content/attachments/image-5ff9a03f5d68.png new file mode 100644 index 0000000..19f64e4 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-5ff9a03f5d68.png differ diff --git a/content/attachments/image-639427f5a8fc.png b/content/attachments/image-639427f5a8fc.png new file mode 100644 index 0000000..9ad1190 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-639427f5a8fc.png differ diff --git a/content/attachments/image-6440149e45b1.png b/content/attachments/image-6440149e45b1.png new file mode 100644 index 0000000..057b92b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6440149e45b1.png differ diff --git a/content/attachments/image-66e94b80f060.png b/content/attachments/image-66e94b80f060.png new file mode 100644 index 0000000..8c929ca Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-66e94b80f060.png differ diff --git a/content/attachments/image-672ba0e401d0.png b/content/attachments/image-672ba0e401d0.png new file mode 100644 index 0000000..6dba6b1 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-672ba0e401d0.png differ diff --git a/content/attachments/image-679d382ae907.png b/content/attachments/image-679d382ae907.png new file mode 100644 index 0000000..034206b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-679d382ae907.png differ diff --git a/content/attachments/image-67bb019bc17f.png b/content/attachments/image-67bb019bc17f.png new file mode 100644 index 0000000..cc7a1eb Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-67bb019bc17f.png differ diff --git a/content/attachments/image-67cb93b9c046.png b/content/attachments/image-67cb93b9c046.png new file mode 100644 index 0000000..429f449 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-67cb93b9c046.png differ diff --git a/content/attachments/image-68d7cb75d396.png b/content/attachments/image-68d7cb75d396.png new file mode 100644 index 0000000..e88551d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-68d7cb75d396.png differ diff --git a/content/attachments/image-6a31dbbb4a0c.png b/content/attachments/image-6a31dbbb4a0c.png new file mode 100644 index 0000000..efd561a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6a31dbbb4a0c.png differ diff --git a/content/attachments/image-6a450897b148.png b/content/attachments/image-6a450897b148.png new file mode 100644 index 0000000..53b612b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6a450897b148.png differ diff --git a/content/attachments/image-6a6b7dee2cd4.png b/content/attachments/image-6a6b7dee2cd4.png new file mode 100644 index 0000000..2d07130 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6a6b7dee2cd4.png differ diff --git a/content/attachments/image-6a832ae337e3.png b/content/attachments/image-6a832ae337e3.png new file mode 100644 index 0000000..905c996 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6a832ae337e3.png differ diff --git a/content/attachments/image-6b4e43099373.png b/content/attachments/image-6b4e43099373.png new file mode 100644 index 0000000..181e2ed Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6b4e43099373.png differ diff --git a/content/attachments/image-6b7ffb001987.png b/content/attachments/image-6b7ffb001987.png new file mode 100644 index 0000000..49fb79e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6b7ffb001987.png differ diff --git a/content/attachments/image-6c6d69f44a00.png b/content/attachments/image-6c6d69f44a00.png new file mode 100644 index 0000000..f356564 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6c6d69f44a00.png differ diff --git a/content/attachments/image-6c95772d6529.png b/content/attachments/image-6c95772d6529.png new file mode 100644 index 0000000..526e9fb Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6c95772d6529.png differ diff --git a/content/attachments/image-6e0856bffbbf.png b/content/attachments/image-6e0856bffbbf.png new file mode 100644 index 0000000..14a8369 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-6e0856bffbbf.png differ diff --git a/content/attachments/image-76164b1e0351.png b/content/attachments/image-76164b1e0351.png new file mode 100644 index 0000000..049194b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-76164b1e0351.png differ diff --git a/content/attachments/image-7625eabd7d55.png b/content/attachments/image-7625eabd7d55.png new file mode 100644 index 0000000..b435677 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7625eabd7d55.png differ diff --git a/content/attachments/image-7a974e286497.png b/content/attachments/image-7a974e286497.png new file mode 100644 index 0000000..c1e952b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7a974e286497.png differ diff --git a/content/attachments/image-7bf450149bad.png b/content/attachments/image-7bf450149bad.png new file mode 100644 index 0000000..218d9e0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7bf450149bad.png differ diff --git a/content/attachments/image-7cc7068ae158.png b/content/attachments/image-7cc7068ae158.png new file mode 100644 index 0000000..b5f1c5a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7cc7068ae158.png differ diff --git a/content/attachments/image-7ddf6aa4b5cc.png b/content/attachments/image-7ddf6aa4b5cc.png new file mode 100644 index 0000000..8223b8c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7ddf6aa4b5cc.png differ diff --git a/content/attachments/image-7f199a6d091a.png b/content/attachments/image-7f199a6d091a.png new file mode 100644 index 0000000..e5b7f1b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7f199a6d091a.png differ diff --git a/content/attachments/image-7f5a436d98e8.png b/content/attachments/image-7f5a436d98e8.png new file mode 100644 index 0000000..4995b33 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7f5a436d98e8.png differ diff --git a/content/attachments/image-7f89444118b3.png b/content/attachments/image-7f89444118b3.png new file mode 100644 index 0000000..ae002d6 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-7f89444118b3.png differ diff --git a/content/attachments/image-806c8868fa12.png b/content/attachments/image-806c8868fa12.png new file mode 100644 index 0000000..5c2f559 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-806c8868fa12.png differ diff --git a/content/attachments/image-834cd6d310af.png b/content/attachments/image-834cd6d310af.png new file mode 100644 index 0000000..f3c53e3 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-834cd6d310af.png differ diff --git a/content/attachments/image-83c5a6faa028.png b/content/attachments/image-83c5a6faa028.png new file mode 100644 index 0000000..5aea8c7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-83c5a6faa028.png differ diff --git a/content/attachments/image-84f766ff6e62.png b/content/attachments/image-84f766ff6e62.png new file mode 100644 index 0000000..266c4de Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-84f766ff6e62.png differ diff --git a/content/attachments/image-851349e73995.png b/content/attachments/image-851349e73995.png new file mode 100644 index 0000000..faf0251 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-851349e73995.png differ diff --git a/content/attachments/image-85e19a1be358.png b/content/attachments/image-85e19a1be358.png new file mode 100644 index 0000000..7ec3e5c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-85e19a1be358.png differ diff --git a/content/attachments/image-862beb4cd515.png b/content/attachments/image-862beb4cd515.png new file mode 100644 index 0000000..077410f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-862beb4cd515.png differ diff --git a/content/attachments/image-86b5ed8f9a74.png b/content/attachments/image-86b5ed8f9a74.png new file mode 100644 index 0000000..511a40e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-86b5ed8f9a74.png differ diff --git a/content/attachments/image-86db251b1f21.png b/content/attachments/image-86db251b1f21.png new file mode 100644 index 0000000..849cc94 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-86db251b1f21.png differ diff --git a/content/attachments/image-8711046ef784.jpeg b/content/attachments/image-8711046ef784.jpeg new file mode 100644 index 0000000..a300841 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-8711046ef784.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-87a40c321f26.png b/content/attachments/image-87a40c321f26.png new file mode 100644 index 0000000..f5d6044 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-87a40c321f26.png differ diff --git a/content/attachments/image-87a9e2c1c74f.png b/content/attachments/image-87a9e2c1c74f.png new file mode 100644 index 0000000..6dab7bd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-87a9e2c1c74f.png differ diff --git a/content/attachments/image-884fe9f5da7f.png b/content/attachments/image-884fe9f5da7f.png new file mode 100644 index 0000000..e1c4136 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-884fe9f5da7f.png differ diff --git a/content/attachments/image-890efd1a83f3.png b/content/attachments/image-890efd1a83f3.png new file mode 100644 index 0000000..9aec7c3 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-890efd1a83f3.png differ diff --git a/content/attachments/image-896cc27f62e8.png b/content/attachments/image-896cc27f62e8.png new file mode 100644 index 0000000..6c8652d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-896cc27f62e8.png differ diff --git a/content/attachments/image-89aa1c77b726.png b/content/attachments/image-89aa1c77b726.png new file mode 100644 index 0000000..b6c4ea0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-89aa1c77b726.png differ diff --git a/content/attachments/image-8c8c0bb71e4c.png b/content/attachments/image-8c8c0bb71e4c.png new file mode 100644 index 0000000..5955069 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-8c8c0bb71e4c.png differ diff --git a/content/attachments/image-8db022bad554.png b/content/attachments/image-8db022bad554.png new file mode 100644 index 0000000..4d08091 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-8db022bad554.png differ diff --git a/content/attachments/image-8df4692b737b.png b/content/attachments/image-8df4692b737b.png new file mode 100644 index 0000000..0413f12 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-8df4692b737b.png differ diff --git a/content/attachments/image-8f7eb9f9c8f5.png b/content/attachments/image-8f7eb9f9c8f5.png new file mode 100644 index 0000000..2525be4 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-8f7eb9f9c8f5.png differ diff --git a/content/attachments/image-9172559c0217.png b/content/attachments/image-9172559c0217.png new file mode 100644 index 0000000..c2d7725 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-9172559c0217.png differ diff --git a/content/attachments/image-936820be8543.png b/content/attachments/image-936820be8543.png new file mode 100644 index 0000000..a6c8912 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-936820be8543.png differ diff --git a/content/attachments/image-95f27a722749.png b/content/attachments/image-95f27a722749.png new file mode 100644 index 0000000..ccc26df Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-95f27a722749.png differ diff --git a/content/attachments/image-980a1033f105.png b/content/attachments/image-980a1033f105.png new file mode 100644 index 0000000..f03cb6a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-980a1033f105.png differ diff --git a/content/attachments/image-996eb71f6316.png b/content/attachments/image-996eb71f6316.png new file mode 100644 index 0000000..5af7942 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-996eb71f6316.png differ diff --git a/content/attachments/image-9a1390bd9e41.png b/content/attachments/image-9a1390bd9e41.png new file mode 100644 index 0000000..77fad36 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-9a1390bd9e41.png differ diff --git a/content/attachments/image-9ba8cf3139d6.jpeg b/content/attachments/image-9ba8cf3139d6.jpeg new file mode 100644 index 0000000..78862d2 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-9ba8cf3139d6.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-9e135eddf9c0.png b/content/attachments/image-9e135eddf9c0.png new file mode 100644 index 0000000..d7d1a93 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-9e135eddf9c0.png differ diff --git a/content/attachments/image-a0f8d4cf404f.png b/content/attachments/image-a0f8d4cf404f.png new file mode 100644 index 0000000..00a1509 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-a0f8d4cf404f.png differ diff --git a/content/attachments/image-a2673820bd46.png b/content/attachments/image-a2673820bd46.png new file mode 100644 index 0000000..c795fb7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-a2673820bd46.png differ diff --git a/content/attachments/image-a38a86b6865b.png b/content/attachments/image-a38a86b6865b.png new file mode 100644 index 0000000..62658fe Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-a38a86b6865b.png differ diff --git a/content/attachments/image-a65d5a173774.png b/content/attachments/image-a65d5a173774.png new file mode 100644 index 0000000..9167929 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-a65d5a173774.png differ diff --git a/content/attachments/image-a766fd0dbb9d.png b/content/attachments/image-a766fd0dbb9d.png new file mode 100644 index 0000000..03ab27d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-a766fd0dbb9d.png differ diff --git a/content/attachments/image-aaa734361f4d.png b/content/attachments/image-aaa734361f4d.png new file mode 100644 index 0000000..62ab08a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-aaa734361f4d.png differ diff --git a/content/attachments/image-ae48d5faa2b7.png b/content/attachments/image-ae48d5faa2b7.png new file mode 100644 index 0000000..a64369f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ae48d5faa2b7.png differ diff --git a/content/attachments/image-ae63c09159b4.png b/content/attachments/image-ae63c09159b4.png new file mode 100644 index 0000000..9beb040 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ae63c09159b4.png differ diff --git a/content/attachments/image-aebd86117334.png b/content/attachments/image-aebd86117334.png new file mode 100644 index 0000000..8c8b281 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-aebd86117334.png differ diff --git a/content/attachments/image-af649e1e132e.png b/content/attachments/image-af649e1e132e.png new file mode 100644 index 0000000..06b9335 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-af649e1e132e.png differ diff --git a/content/attachments/image-b09685241767.png b/content/attachments/image-b09685241767.png new file mode 100644 index 0000000..9bf3625 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b09685241767.png differ diff --git a/content/attachments/image-b19468a22299.png b/content/attachments/image-b19468a22299.png new file mode 100644 index 0000000..37a183a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b19468a22299.png differ diff --git a/content/attachments/image-b2ee10326958.png b/content/attachments/image-b2ee10326958.png new file mode 100644 index 0000000..59e80ce Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b2ee10326958.png differ diff --git a/content/attachments/image-b4da9412c3f3.png b/content/attachments/image-b4da9412c3f3.png new file mode 100644 index 0000000..2d4b5d0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b4da9412c3f3.png differ diff --git a/content/attachments/image-b66bdbb80772.png b/content/attachments/image-b66bdbb80772.png new file mode 100644 index 0000000..92d0665 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b66bdbb80772.png differ diff --git a/content/attachments/image-b699e20f800d.png b/content/attachments/image-b699e20f800d.png new file mode 100644 index 0000000..28b0749 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b699e20f800d.png differ diff --git a/content/attachments/image-b6c7d1a417cb.png b/content/attachments/image-b6c7d1a417cb.png new file mode 100644 index 0000000..0764ce0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b6c7d1a417cb.png differ diff --git a/content/attachments/image-b86b7ee3c8b4.png b/content/attachments/image-b86b7ee3c8b4.png new file mode 100644 index 0000000..d9ff3b8 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b86b7ee3c8b4.png differ diff --git a/content/attachments/image-b8adce101270.png b/content/attachments/image-b8adce101270.png new file mode 100644 index 0000000..f16e569 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b8adce101270.png differ diff --git a/content/attachments/image-b9317cecdb9d.jpeg b/content/attachments/image-b9317cecdb9d.jpeg new file mode 100644 index 0000000..66392bb Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b9317cecdb9d.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-b9c86813aeb5.png b/content/attachments/image-b9c86813aeb5.png new file mode 100644 index 0000000..14dc755 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-b9c86813aeb5.png differ diff --git a/content/attachments/image-baa9489deae4.png b/content/attachments/image-baa9489deae4.png new file mode 100644 index 0000000..0e47970 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-baa9489deae4.png differ diff --git a/content/attachments/image-bae6833fb1e5.png b/content/attachments/image-bae6833fb1e5.png new file mode 100644 index 0000000..3919172 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bae6833fb1e5.png differ diff --git a/content/attachments/image-bb0a1f21cf52.png b/content/attachments/image-bb0a1f21cf52.png new file mode 100644 index 0000000..8889617 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bb0a1f21cf52.png differ diff --git a/content/attachments/image-bb50c54d77f2.png b/content/attachments/image-bb50c54d77f2.png new file mode 100644 index 0000000..3d863fd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bb50c54d77f2.png differ diff --git a/content/attachments/image-bb6097276a5d.png b/content/attachments/image-bb6097276a5d.png new file mode 100644 index 0000000..c676527 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bb6097276a5d.png differ diff --git a/content/attachments/image-bd0c6efde365.png b/content/attachments/image-bd0c6efde365.png new file mode 100644 index 0000000..8c3111a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bd0c6efde365.png differ diff --git a/content/attachments/image-be4d35b7f61b.png b/content/attachments/image-be4d35b7f61b.png new file mode 100644 index 0000000..a405b3d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-be4d35b7f61b.png differ diff --git a/content/attachments/image-bf47c912f768.png b/content/attachments/image-bf47c912f768.png new file mode 100644 index 0000000..063417e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bf47c912f768.png differ diff --git a/content/attachments/image-bf4e17cc858d.png b/content/attachments/image-bf4e17cc858d.png new file mode 100644 index 0000000..1da7605 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bf4e17cc858d.png differ diff --git a/content/attachments/image-bfafc656a4b5.png b/content/attachments/image-bfafc656a4b5.png new file mode 100644 index 0000000..7e5427b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-bfafc656a4b5.png differ diff --git a/content/attachments/image-c0cb03cb0d87.png b/content/attachments/image-c0cb03cb0d87.png new file mode 100644 index 0000000..83529d6 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c0cb03cb0d87.png differ diff --git a/content/attachments/image-c0d4295d698d.png b/content/attachments/image-c0d4295d698d.png new file mode 100644 index 0000000..96859ee Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c0d4295d698d.png differ diff --git a/content/attachments/image-c34a08c41cd2.png b/content/attachments/image-c34a08c41cd2.png new file mode 100644 index 0000000..f2287e7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c34a08c41cd2.png differ diff --git a/content/attachments/image-c3728adcb24e.png b/content/attachments/image-c3728adcb24e.png new file mode 100644 index 0000000..ca02228 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c3728adcb24e.png differ diff --git a/content/attachments/image-c47d02eb0fb3.png b/content/attachments/image-c47d02eb0fb3.png new file mode 100644 index 0000000..78fa6fd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c47d02eb0fb3.png differ diff --git a/content/attachments/image-c54bb1a78466.png b/content/attachments/image-c54bb1a78466.png new file mode 100644 index 0000000..5b11fb1 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c54bb1a78466.png differ diff --git a/content/attachments/image-c5c83e36cb78.png b/content/attachments/image-c5c83e36cb78.png new file mode 100644 index 0000000..1ff9e5b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c5c83e36cb78.png differ diff --git a/content/attachments/image-c7465c2249ed.png b/content/attachments/image-c7465c2249ed.png new file mode 100644 index 0000000..0ec2dae Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c7465c2249ed.png differ diff --git a/content/attachments/image-c762a97eb74e.png b/content/attachments/image-c762a97eb74e.png new file mode 100644 index 0000000..bc893e4 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-c762a97eb74e.png differ diff --git a/content/attachments/image-ca128d4d5635.png b/content/attachments/image-ca128d4d5635.png new file mode 100644 index 0000000..5c7db51 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ca128d4d5635.png differ diff --git a/content/attachments/image-cb9f864b9591.png b/content/attachments/image-cb9f864b9591.png new file mode 100644 index 0000000..e94de61 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-cb9f864b9591.png differ diff --git a/content/attachments/image-cc26b069c838.png b/content/attachments/image-cc26b069c838.png new file mode 100644 index 0000000..e6e47af Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-cc26b069c838.png differ diff --git a/content/attachments/image-cc4843a948c3.png b/content/attachments/image-cc4843a948c3.png new file mode 100644 index 0000000..8b4de8d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-cc4843a948c3.png differ diff --git a/content/attachments/image-cd9bba304a6b.png b/content/attachments/image-cd9bba304a6b.png new file mode 100644 index 0000000..cb9ce8f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-cd9bba304a6b.png differ diff --git a/content/attachments/image-d052250697ad.png b/content/attachments/image-d052250697ad.png new file mode 100644 index 0000000..f82db4a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d052250697ad.png differ diff --git a/content/attachments/image-d06888d2c46b.png b/content/attachments/image-d06888d2c46b.png new file mode 100644 index 0000000..b7e9462 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d06888d2c46b.png differ diff --git a/content/attachments/image-d11e39f433b1.png b/content/attachments/image-d11e39f433b1.png new file mode 100644 index 0000000..5b061e8 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d11e39f433b1.png differ diff --git a/content/attachments/image-d1caec0056a5.png b/content/attachments/image-d1caec0056a5.png new file mode 100644 index 0000000..ed3f4db Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d1caec0056a5.png differ diff --git a/content/attachments/image-d3cccb778af7.png b/content/attachments/image-d3cccb778af7.png new file mode 100644 index 0000000..3ed84ad Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d3cccb778af7.png differ diff --git a/content/attachments/image-d4e0e23a44be.png b/content/attachments/image-d4e0e23a44be.png new file mode 100644 index 0000000..43f97e5 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d4e0e23a44be.png differ diff --git a/content/attachments/image-d57f1e89ec70.png b/content/attachments/image-d57f1e89ec70.png new file mode 100644 index 0000000..3f2820a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d57f1e89ec70.png differ diff --git a/content/attachments/image-d5e1909abe17.png b/content/attachments/image-d5e1909abe17.png new file mode 100644 index 0000000..65404d3 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d5e1909abe17.png differ diff --git a/content/attachments/image-d651d2235f97.png b/content/attachments/image-d651d2235f97.png new file mode 100644 index 0000000..b08bb0e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d651d2235f97.png differ diff --git a/content/attachments/image-d759bd50afa9.png b/content/attachments/image-d759bd50afa9.png new file mode 100644 index 0000000..abcdd75 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d759bd50afa9.png differ diff --git a/content/attachments/image-d774e75026bc.png b/content/attachments/image-d774e75026bc.png new file mode 100644 index 0000000..8b63272 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d774e75026bc.png differ diff --git a/content/attachments/image-d7bf41577aa2.png b/content/attachments/image-d7bf41577aa2.png new file mode 100644 index 0000000..a0fca3f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d7bf41577aa2.png differ diff --git a/content/attachments/image-d83e70d5654f.png b/content/attachments/image-d83e70d5654f.png new file mode 100644 index 0000000..381e85f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-d83e70d5654f.png differ diff --git a/content/attachments/image-dcb61abecf5a.png b/content/attachments/image-dcb61abecf5a.png new file mode 100644 index 0000000..481b52b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-dcb61abecf5a.png differ diff --git a/content/attachments/image-e05dbf83e657.png b/content/attachments/image-e05dbf83e657.png new file mode 100644 index 0000000..b619cfd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e05dbf83e657.png differ diff --git a/content/attachments/image-e2b19a7e9da0.png b/content/attachments/image-e2b19a7e9da0.png new file mode 100644 index 0000000..df13b44 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e2b19a7e9da0.png differ diff --git a/content/attachments/image-e2c79f065f35.png b/content/attachments/image-e2c79f065f35.png new file mode 100644 index 0000000..4c94355 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e2c79f065f35.png differ diff --git a/content/attachments/image-e3522a08da2a.png b/content/attachments/image-e3522a08da2a.png new file mode 100644 index 0000000..8aa0e8a Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e3522a08da2a.png differ diff --git a/content/attachments/image-e41de71be051.png b/content/attachments/image-e41de71be051.png new file mode 100644 index 0000000..939d6d5 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e41de71be051.png differ diff --git a/content/attachments/image-e4b01982012d.png b/content/attachments/image-e4b01982012d.png new file mode 100644 index 0000000..9431826 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e4b01982012d.png differ diff --git a/content/attachments/image-e506cf72ed2a.png b/content/attachments/image-e506cf72ed2a.png new file mode 100644 index 0000000..64733f2 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e506cf72ed2a.png differ diff --git a/content/attachments/image-e53374ee368a.png b/content/attachments/image-e53374ee368a.png new file mode 100644 index 0000000..bf6a1ff Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e53374ee368a.png differ diff --git a/content/attachments/image-e5b3466f03ae.png b/content/attachments/image-e5b3466f03ae.png new file mode 100644 index 0000000..aaf6de7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e5b3466f03ae.png differ diff --git a/content/attachments/image-e6fe08d933d0.png b/content/attachments/image-e6fe08d933d0.png new file mode 100644 index 0000000..9955735 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e6fe08d933d0.png differ diff --git a/content/attachments/image-e868398e947a.png b/content/attachments/image-e868398e947a.png new file mode 100644 index 0000000..5e344ad Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e868398e947a.png differ diff --git a/content/attachments/image-e8bfaed8f7d2.png b/content/attachments/image-e8bfaed8f7d2.png new file mode 100644 index 0000000..4ae9192 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-e8bfaed8f7d2.png differ diff --git a/content/attachments/image-ea9c3f141f31.png b/content/attachments/image-ea9c3f141f31.png new file mode 100644 index 0000000..0808172 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ea9c3f141f31.png differ diff --git a/content/attachments/image-eabe17a3fa33.png b/content/attachments/image-eabe17a3fa33.png new file mode 100644 index 0000000..066b07c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-eabe17a3fa33.png differ diff --git a/content/attachments/image-eacae6811d1e.png b/content/attachments/image-eacae6811d1e.png new file mode 100644 index 0000000..5c90c8c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-eacae6811d1e.png differ diff --git a/content/attachments/image-ebc11a028450.png b/content/attachments/image-ebc11a028450.png new file mode 100644 index 0000000..d2635a2 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ebc11a028450.png differ diff --git a/content/attachments/image-ec5cd36f739b.png b/content/attachments/image-ec5cd36f739b.png new file mode 100644 index 0000000..c7eeecd Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ec5cd36f739b.png differ diff --git a/content/attachments/image-ec6981dc7e2d.png b/content/attachments/image-ec6981dc7e2d.png new file mode 100644 index 0000000..3c4f981 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ec6981dc7e2d.png differ diff --git a/content/attachments/image-ec9b52effb02.png b/content/attachments/image-ec9b52effb02.png new file mode 100644 index 0000000..bc7fea2 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ec9b52effb02.png differ diff --git a/content/attachments/image-ed74afaf6726.png b/content/attachments/image-ed74afaf6726.png new file mode 100644 index 0000000..e14c2df Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ed74afaf6726.png differ diff --git a/content/attachments/image-edf885e57c33.png b/content/attachments/image-edf885e57c33.png new file mode 100644 index 0000000..5180443 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-edf885e57c33.png differ diff --git a/content/attachments/image-ee0ced8d3e12.png b/content/attachments/image-ee0ced8d3e12.png new file mode 100644 index 0000000..500715f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ee0ced8d3e12.png differ diff --git a/content/attachments/image-eeb7424b163d.png b/content/attachments/image-eeb7424b163d.png new file mode 100644 index 0000000..8c53f70 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-eeb7424b163d.png differ diff --git a/content/attachments/image-f0398d936822.jpeg b/content/attachments/image-f0398d936822.jpeg new file mode 100644 index 0000000..1e0f35e Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f0398d936822.jpeg differ diff --git a/content/attachments/image-f0e908cdc5f5.png b/content/attachments/image-f0e908cdc5f5.png new file mode 100644 index 0000000..19e355c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f0e908cdc5f5.png differ diff --git a/content/attachments/image-f155b4406c27.png b/content/attachments/image-f155b4406c27.png new file mode 100644 index 0000000..4176042 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f155b4406c27.png differ diff --git a/content/attachments/image-f20eebfa34b6.png b/content/attachments/image-f20eebfa34b6.png new file mode 100644 index 0000000..2e86299 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f20eebfa34b6.png differ diff --git a/content/attachments/image-f21911c6737b.png b/content/attachments/image-f21911c6737b.png new file mode 100644 index 0000000..91c5eb1 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f21911c6737b.png differ diff --git a/content/attachments/image-f3be2e6b9597.png b/content/attachments/image-f3be2e6b9597.png new file mode 100644 index 0000000..cb1708f Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f3be2e6b9597.png differ diff --git a/content/attachments/image-f457ebfbf290.png b/content/attachments/image-f457ebfbf290.png new file mode 100644 index 0000000..3d671bf Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f457ebfbf290.png differ diff --git a/content/attachments/image-f53c59698360.png b/content/attachments/image-f53c59698360.png new file mode 100644 index 0000000..54241d7 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f53c59698360.png differ diff --git a/content/attachments/image-f5629fc596b7.png b/content/attachments/image-f5629fc596b7.png new file mode 100644 index 0000000..c8d38d1 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f5629fc596b7.png differ diff --git a/content/attachments/image-f5888907a08e.png b/content/attachments/image-f5888907a08e.png new file mode 100644 index 0000000..0b5fad6 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f5888907a08e.png differ diff --git a/content/attachments/image-f6ea765b955f.png b/content/attachments/image-f6ea765b955f.png new file mode 100644 index 0000000..baa321d Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f6ea765b955f.png differ diff --git a/content/attachments/image-f731b8caf6cd.png b/content/attachments/image-f731b8caf6cd.png new file mode 100644 index 0000000..166cdf9 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f731b8caf6cd.png differ diff --git a/content/attachments/image-f7330938dc7b.png b/content/attachments/image-f7330938dc7b.png new file mode 100644 index 0000000..c5c4ab9 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f7330938dc7b.png differ diff --git a/content/attachments/image-f93444aba207.png b/content/attachments/image-f93444aba207.png new file mode 100644 index 0000000..8031cbe Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f93444aba207.png differ diff --git a/content/attachments/image-f9b172a930e9.png b/content/attachments/image-f9b172a930e9.png new file mode 100644 index 0000000..23b1ac6 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f9b172a930e9.png differ diff --git a/content/attachments/image-f9cc7ce9749a.png b/content/attachments/image-f9cc7ce9749a.png new file mode 100644 index 0000000..4c9c82c Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-f9cc7ce9749a.png differ diff --git a/content/attachments/image-fbf734f5485d.png b/content/attachments/image-fbf734f5485d.png new file mode 100644 index 0000000..4f570a0 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-fbf734f5485d.png differ diff --git a/content/attachments/image-fc9e9a144173.png b/content/attachments/image-fc9e9a144173.png new file mode 100644 index 0000000..255064b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-fc9e9a144173.png differ diff --git a/content/attachments/image-fce782540210.png b/content/attachments/image-fce782540210.png new file mode 100644 index 0000000..4a72efa Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-fce782540210.png differ diff --git a/content/attachments/image-fed7b0e17bc2.png b/content/attachments/image-fed7b0e17bc2.png new file mode 100644 index 0000000..9806905 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-fed7b0e17bc2.png differ diff --git a/content/attachments/image-fef60a923b9f.png b/content/attachments/image-fef60a923b9f.png new file mode 100644 index 0000000..fd4c0a5 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-fef60a923b9f.png differ diff --git a/content/attachments/image-ff4c10d0654f.png b/content/attachments/image-ff4c10d0654f.png new file mode 100644 index 0000000..7434636 Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ff4c10d0654f.png differ diff --git a/content/attachments/image-ff8c39b1cc67.png b/content/attachments/image-ff8c39b1cc67.png new file mode 100644 index 0000000..431122b Binary files /dev/null and b/content/attachments/image-ff8c39b1cc67.png differ