1
0

vault backup: 2026-01-21 19:33:03
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s

This commit is contained in:
2026-01-21 19:33:03 +01:00
parent 57984b9738
commit 52dc089662
287 changed files with 8063 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,284 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Farmakologiska receptorer
block: 1
---
# Farmakologiska receptorer
Farmakologiska receptorer
- Översikt
-
Receptorer är mottagarstrukutrer (av protein) som binder in ligander,
även kallas “first messengers” (samlingsnamn för många olika typer av
substanser). Vissa receptorer för vidare information IC via second
messenger.
-
Det finns två typer av receptorer, cellmembranbundna och
intracellulära
-
Receptorer kan integreras med varandra (oberoende av typ), t,ex slå sig
samman (t.ex ryanodinreceptor-kanal + DHP i muskelcellens SR).
- Cellmembranbundna receptorer
-
Förankrade i cellmembranet oftast rörliga
-
Metabotropa receptorer
- Påverkar cellaktiviteten via signalerings-kaskad
- T.ex G-proteinkopplade receptor
-
Har extracellulär domän
-
Ligand binder till receptorens extracellulära
domän → receptorn ändrar konformation →
G-proteinet aktiveras genom att byta GDP mot
GTP → aktiverat G-protein startar en
signaleringskaskad i cellen → GTP
hydrolyseras tillbaka till GDP → signalen
avslutas.
-
Jonotrop receptor ligandstyrd jonkanal
- Receptor som också är en jonkanal!
- Ligandbindning inducerar konformationsändring där
jonotrop receptorn öppnar upp jonkanalen
- T.ex GABAA
→ 2st GABA binder in → Cl-kanal öppnas → Cl
strömmar passivt in → desensitiseras → stängs
-
Gemensamt: Liganden binder till EC domän som inducerar
konformationsändringar och aktiverar receptorn.
- Intracellulära receptorer
-
Dessa receptorer finns i insidan av cellen och liganden måste drf
transporteras in (oftast är liganden fettlöslig→diffusion över membran)
-
Receptorerna är oftast bundna till inhibitoriska proteiner när de är
inaktiva. När liganden binder in → inhibotirska proteiner lossnar.
![[image-8f7eb9f9c8f5.png]]
![[image-8df4692b737b.png]]
![[image-851349e73995.png]]
-
Två aktiva proteiner smälter samman → bildar dimer (dimeriseras) →
transporteras till cellkärnan och påverkar genuttryck
(transkriptionsfaktorer)
-
IC receptorers effekt är långvariga men tar längre tid, eftersom
genuttryck → proteinsyntesen påverkas vilka är tidskrävande processer.
- Skillnader mellan membranbundna/IC receptor
-
Plats: På utsidan av membranet resp. intracellulärt.
-
Ligand: Stannar på utsidan resp. transporteras till cellkärnan.
+ Olika typer av ligander (oftast hydrofila resp. hydrofoba)
-
Tar kort tid att få effekter resp. lång tid.
-
Effekt: Oftast kortvarig resp. långvarig
Frågor
1. Hur fungerar intracellulära receptorer?
Farmakologiska receptorer
- Receptorn oftast återvänder till utgångsläget efter väldigt kort period.
- Liganderna oftast är reversibla, men få ligander är irreversibla (ovanliga).
-
Key-and-Lock: Nyckel (ligand) och nyckelhål (receptor)
- Vid ligand-receptor interaktion uppstår olika kemiska bindningar.
-
Bindningar som väte-, van der Waals, hydrofoba krafter mfl. verkar
tillsammans och är bakom bindningsstyrkan mellan ligand o receptor.
-
Receptorer har en ficka med specifika aa som kan orsaka olika typer av
kemiska interaktioner.
-
Liganden måste ha en passande struktur och kemisk uppbyggnad för
att kunna “falla ner i receptorn” och få relativt god bindningsstyrka.
- Lika löser lika: polära binder polära, opolära binder opolära.
-
Med lämplig passform och kemiska egenskaper induceras
konformationsändring i receptorn.
- G-proteinkopplat receptorer
-
Finns stor affinitet mellan liganden och receptor (ligand “sugs” in).
-
Ligand binder in → konformationsändring i receptor → (receptor
fungerar som GEF, byter ut GDP mot GTP i G-proteinet) → G-proteinet
ändrar form, a-subenheten lossnar → a-subenheten påverkar
målproteiner såsom spänningskänsliga kanaler.
-
Så aktiveras G-proteinkopplade receptorer, såsom GABAB
-
När GTP hydrolyseras återgår G-protein till inaktivt tillstånd.
- Väldigt många olika system i kroppen utnyttjar receptorer
-
Neurotransmission
![[image-f9b172a930e9.png]]
- Aktionspotential → Vesiklar med ligander frisätts till
målreceptor, t.ex till muskler
- Elektriska signaler överförs till kemiska.
-
Endokrina systemet
- Endokrina körtlar frisätter hormoner i blodet → hittar slutligen
målreceptor.
-
Immunsystemet
- Aktivering av receptorer på immunceller är grunden till att
utlösa immunsvar.
Farmakologi
- Receptorer är därför måltavla inom farmakologi.
- Många läkemedel verkar genom att påverka receptorer, hämma/aktiver
-
Smärt, diabetes, hypertoni osv
- Agonister ligander som binder och stimulerar/aktiverar receptorn
-
Har förmåga att påverka receptorn → svar induceras
-
Endogena (från kroppen) substanser som binder receptorer är agonister
- ACh, GABA, glutamat, kortisol, serotonin osv.
- Endogen substans namnger ofta receptorn, men inte alltid
-
En agonist kan aktivera receptor som i sin tur hämmar mottagarcellen.
-
En typ av receptor kan finnas i många olika typer av celler
- En agonist kan därmed ge många olika effekter.
- Farmakologisk utmaning → biverkningar
-
Receptorer har oftast olika subtyper.
- Agonistens svar kan moduleras via substanser/joner
-
Många receptorer oftast har flera olika bindningsställen.
-
Om specifika substanser binder tsm med agonisten påverkas
agonistens svar → hämmas eller stimuleras.
-
Vissa receptorer kan reagera på olika endogena agonister
-
Vissa receptorer är både ligand- och
spänningsstyrda, t.ex NMDA:
- Huvudtransmittorn: glutamat
- Co-agonist: Glycin eller D-serin (måste
binda för kanalöppning).
- Spänningsberoende: Depolarisering
krävs för kanalöppning
![[image-1ad59cc78610.png]]
- Modulerande substanser: Flera endogena och exogena ämnen
påverkar receptorn, t.ex alkohol och ketamin (hämmar).
Frågor
1. Varför är receptorer viktiga inom farmakologi? Varför kan receptorer orsaka
farmakologisk utmaning? Vad är agonister?
2. Hur moduleras agonisten? Ge exempel.
Dos-responskurva
- Ett sätt att illustrera relationen mellan effekten när en viss agonist binder till
receptor, en enskild effekt från interaktionen studeras.
-
Kan ske i vitro, försöksdjur, människa
- Effekten mäts ständigt i olika punkter av dos/blodkoncentration.
-
Inga tidspunkter!
- Eventuellt uppnås ett fysiologiskt tak trots att receptorerna oftast ej är mättade
-
Detta beror på fysiologiska begränsningar (såsom maxpuls).
-
Celler kommer att uppnå maximal respons/effekt med
aktivering av bara ett fåtal receptorer, inte alla.
- T.ex perifer fatigue i muskler. Trots hög [ACh] EC och
tillgängliga AChR kontraheras muskelfibern inte ej pga
hög [Pi] IC → en skyddsmekanism mot
överansträngning.
-
Vid denna punkt ger ökad dosering inte ökad respons.
- Affiniteten mellan liganden och receptorn samt dosen är avgörande för hur
mycket ligand som binds till receptorer → avgörande för effekt.
-
Ligand med högre affinitet binder mer än ligand mer lägre affinitet.
-
Ju mer ligander som tillsätts desto mer ligand-receptorkomplex.
-
Sigmoidal kurva (dos på logartmisk x-axel)
- Emax = maximal effekt
-
S.k efficacy
-
Ju brantare kurvan är desto mer effekt
- Potens är mått agonistens tillslagskraft
-
Måtten man utgår från oftast är EC50
- Effekten när koncentrationen ger 50 % av
maximal effekt.
-
Ju lägre EC50 desto större potens och vice versa
![[image-eeb7424b163d.png]]
![[image-eabe17a3fa33.png]]
![[image-ae48d5faa2b7.png]]
- Låg EC50 → låga doser krävs för att nå 50% av Emax (efficacy) →
kurvan ligger åt vänster. Motsatsen gäller för låg potens.
-
På bilden syns olika agonister med samma efficacy, dock varierar deras
potens, där A har högst potens.
- Agonister som läkemedel
-
Många läkemedel är agonister som specifikt stimulerar en receptor
eller en grupp av receptorer.
-
Eftersom olika receptorer har olika affinitet för agonister bör läkemedlet
doseras så att endast de önskade receptorerna aktiveras.
- Hög dosering kan orsaka att oönskade receptorer stimuleras.
- Antagonister
-
Substanser som binder receptorer och förhindrar aktivering av
receptorn genom att (oftast) reversibelt binda in till samma
bindningsställe som agonisten kan binda till.
-
Antagonister kan ha hög affinitet men inducerar ingen
konformationsändring i receptorn → ingen effekt.
-
Många läkemedel är antagonister
- Minskar effekten av en agonist (potensen minskar)
-
T.ex vid överdosering av morfin → morfin-receptorer kan inhiberas av
antagonister som “tävlar” med agonisten om bindningsplatser.
-
Ingen dos-responskurva pga ingen effekt.
Frågor
1. Varför ritas dos-responskurvan, vilka variabler (x,y) visas i kurvan?
2. Be exempel på fysiologiskt tak.
3. Vad är efficacy respektive potens?

View File

@@ -0,0 +1,162 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Hjärnans utveckling
block: 1
---
# Hjärnans utveckling
Hjärnans utveckling
- Nervsystemet i fostertiden växer via proliferation, celldelning på ett
förutbestämt sätt
-
Första neruogenes vid v.8 → v.20
-
Sedan börjar astrocytgenes (v. 20), sedan oligodendrocytgenes
-
Mikroglian kommer från ett annat ursprung.
-
Nervsystemet producerar överskott på neuroner (max antal vid hälften
av graviditeten) → överskottet dör via apoptos
-
Nervceller som man har några år efter födseln är samma hela livet,
förutom neurogenes vid hippocampus och subventrikulära zonen.
- Differentiation
-
Olika nervceller differentierar på olika sätt under en längre period och
antar sina fenotyper (egenskaper)
-
Jonkanaler, kofaktorer mm. utrrycks.
- Migration
-
Hjärnan börjar som ett rör
-
Neuroner måste migrera in till korrekt plats i det växande
nervsystemet, annars kan fel i nervsystemet uppstå.
-
Neuroner migrerar mha radialglia, celler som har långa utskott från
insidan till utsidan av röret som neuroner utnyttjar för migration.
- Neurit-tillväxt
-
Utskott som växer i omogna neuroner som ska bli dendriter/axoner.
-
Axoner måste nå korrekt plats i nervsystemet/kroppen.
-
Axoner vägleds mha molekylära adresslappar som repallerar eller
attraherar.
- Synaptogenes
-
Efter att axonet har växt till korrekt plats startar synapsbildning med
funktionella pre- och postsynaptiska strukturer.
-
Synaptogenes börjar redan i mitten av graviditeten.
-
Upp till puberteten bildas överskott av synapser, för att “testa vilka
synapser som fungerar”. Dessa som får stimulans, stärks, övriga
synapser elimineras.
-
Efter puberteten uppstår en nettominskning på antal synapser, endast
viktiga synapser behålls.
- Minskar drastiskt även vid t.ex demens
-
Vissa sjukdomar/tillstånd påverkar antal eliminerad/stärkta synapser
- Autism → minskar eliminering → större antal synapser
- Schizofreni → ökar eliminering → mindre antal synapser
-
Lagom antal synapser är bäst, ffr. rätt synapser!
- Synaptisk reorganisation
-
Fortsätter hela livet för inlärning/minne/glömska/anpassning men är
betydligt mindre aktiv vid vuxen ålder.
- Myelinisiering
-
Sker sent i tonåren och upp i 20-årsåldern
- Hjärnan utvecklas livet ut (minne/glömska → synaptisk reorganisation)
Frågor
1. När startar och slutar neurogenes? Varför sker apoptos?
2. Varför är migration av neuroner under fosterutveckling viktig? Hur sker den?
3. Vad menas med neurit-tillväxt och hur går tillväxten till?
4. När startar synaptogenes och när är synaptogenes som mest, varför? Finns det
specialfall där synaptogenes bromsas/stimuleras?
5. Vad menas med synaptisk reorganisation, när/varför sker det?
Glutamatsynapser
- Tidigt i utvecklingen har glutamatsynapser en svag
AMPA-signalering eftersom AMPA-receptorer “lossnar” lätt från
membranet, därmed är NMDA-signalering avgörande. Dessa
synapser kallas AMPA-tysta synapser.
- Om NMDA-aktiviteten är hög, stabiliseras AMPAR och speciell form
av LTP sker, 0 → 1 (synapsen går från tyst till funktionell).
-
Synapsen blir permanent
- Om NMDA-aktiviteten är låg, elimineras AMPAR. Synapsen “städas” av
astrocyter och/eller mikroglia.
- Hjärnan testar många olika synapser, mindre aktiva synapser elimineras (alltså
de med låg nervcellsaktivitet och därmed låg NMDA-aktivitet).
- När hjärnan mognar minskar antalet tysta synapser.
Frågor
1. Vad menas med tysta synapser? Vad är aktiva synapser?
2. Hur aktiveras “tysta synapser”? Hur kan hjärnan avgöra om synaps är viktig?
GABA-synapser
- GABA-synapser produceras senare än Glu-synapser.
- I början av utvecklingen är GABA-synapser exciterande/depolariserande
-
Beror på ökad uttryck av NKCC1 (transporterar ut klorid), hög IC [Cl]
→ Cl-jp -40 mV
-
Under utvecklingen ökar uttrycket av KCC2 (transporterar in Cl), låg
IC [Cl] → Cl-jp -80 mV
- Då blir GABA inhiberande/hyperpolarisering.
![[image-d052250697ad.png]]
- Under graviditeten samarbetar GABA-synapser (som då är exciterande) med
glutamat-synapser för att stabilisera det växande synaps-nätverket.
-
GABA-synapser kan bidra till att omvandla tysta Glu-synapser till
funktionella.
- GABA-synapser övergår gradvis till att vara inhiberande, förutom vid
förlossningen då de direkt övergår till inhiberande (switch!)
-
Beror på mammans hormon oxytocin → stimulerar uttryck av KCC2.
-
Minskar risken för hypoxi (syrebrist)
-
För mycket nervcellsaktivitet kräver mycket energi som i sin tur kräver
syretillgång (oxidativ fosforylering).
Frågor
1. Vad är speciellt under GABA-synaps-utvecklingen, varför kan de samarbeta
med Glu-synapser?
2. Varför och när ändras GABA-synapsernas egenskaper?
Nervcellsaktivitet
- Nervcellsaktivitet är avgörande för utvecklingen av hjärnan dock finns inga
sinnesintryck som kan trigga nervceller → lösningen är att generera
“slumpmässiga”/ aktionspotentialer
-
GABA-synapser (exciterande under fostertiden) är viktigt här.
- Synapser börjar att bildas och sedan utifrån aktivitet elimineras eller förstärks
det synaptiska nätverket mellan olika områden.
- Med tiden (vuxna) genereras ap inte slumpmässigt utan vid behov, oftast som
svar på sinnesintryck.
- Hjärnans utveckling beror på vilka nervceller som spontant aktiveras
tillsammans eftersom spontant synka synapser stärks medan svaga elimineras.
- Experiment
-
Täcker ett öga på ett ungt djur → det täckta ögat får ingen input →
synapser för det ögat försvagas medan det andra ögat utvecklas normalt.
Spontan aktivitet startar innan ögonen öppnas men utan sensorisk input
under utvecklingen elimineras dessa synapser.
- Spontan aktivitet innebär långsamma vågor av depolarisering vilket även sker
i icke-REM-sömn vilket är viktigt för utvecklingen av hjärnan
(inlärning/glömska) → liknar hjärnans utveckling under fostertiden.
Frågor
1. Hur bildas synapser utan sinnesintryck? Hur vet hjärnan vilka synapser är
relevanta?
2. Vad menas med spontant nervcellsaktivitet?

View File

@@ -0,0 +1,506 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Nervcellsfysiologi del 2
block: 1
---
# Nervcellsfysiologi del 2
Nervcellsfysiologi, del 2
- Glutamatsynapser är en excitatorisk synaps som ökar sannolikheten för ap
-
EPSP Excitatory postsynaptic potential
- Skillnaden i mp efter excitationen
- T.ex -70 mV → -65 mV motsvarar EPSP på +5 mV
-
Glutamatsynapser har receptorer AMPA och NMDA
- GABA synapser är inhibitoriska
-
IPSP Inhibitory postsynaptic potential
-
GABAA- och GABAB receptorer.
- Pyramidceller domineras av glutamatsynapser, med högst densitet vid
dendritic spine.
- Presynaps
-
Glutamat och GABA finns i vesiklar vid axonterminalen (presynapsen)
och frisätts vid utlöst ap.
- På vesiklarnas membran finns ATP-drivna pumpar som pumpar
in transmittorsubstanser (t.ex glutamat,GABA) från cytosolen.
-
Vesiklarna dockar (förankras vid membranet via
SNARE-proteinkomplex) i det presynaptiska membranet.
- Via SNARE-proteiner
- V-SNARE på vesikeln (synaptobrevin) och t-SNARE på
membranet (SNAP25, syntaxin)
-
Efter dockning kommer priming
- SNARE-proteinerna tvinnar ihop
- Vesikeln är nu redo på att skjutas iväg!
-
Aktionspotential
- Utlöst ap orsakar att Ca2+-kanaler öppnas och Ca2+ flödar
in.
- Vesiklarna har Ca2+-receptorer (synaptotagmin) vilket stimulerar
vesikeln att fusera, exocytos.
-
Överskottsmembran endocyteras tillbaka till presynaptiska membranet
och nya vesiklar kan fyllas på med TS och återbildas, dockas, primas
och fusera vid utlöst ap.
- Synapsklyftan området mellan axonterminalen och mottagar-receptor
-
20 nm klyftan
-
Vesikeln har 40 nm diameter, innehåller ca 5000 molekyler
-
Vid exocytos frisätts signalsubstanser som diffunderar över till
receptorerna pga lokalt hög konc → viktigt då
![[image-aaa734361f4d.png]]
![[image-0fb970310490.png]]
![[image-f53c59698360.png]]
receptorerna har låg affinitet för transmittorerna (därmed behövs hög
konc. för att få effekt.)
-
Pga låg affinitet når de flesta molekylerna inte fram, ksk ca 50 bara.
-
Astrocyterna har upptagningstransportörer för glutamat och GABA
- Utifrån Na/K gradient (sekundär aktiv transport utnyttjas),
återupptas signalmolekylerna som inte nått receptorerna
tillbaka in i cellen.
- Glutamat görs om till glutamin och transporteras tillbaka till
presynapsen.
- Alltså återanvänds signalsubstanser och membranöverskott
ständigt → låga glutamat & GABA nivåer i hjärnan.
-
Laktat
- Astrocyter producerar laktat som biprodukt av glykolysen.
- Nervcellerna driver ej anaerob metabolism, därmed utnyttjas
laktat (från astrocyter och även muskler) som energisubstrat
- → Bra förutsättning för plasticitet (inlärning) som är
energikrävande (positiv effekt av träning).
Frågor
1. Vad är skillnaden mellan glutamat- och GABA synapser, vad menas med
EPSP/IPSP och vilka receptorer har respektive synaps?
2. Beskriv hur vesiklarna vid presynapsen förbereds och fusioneras.
3. Hur frisätts neurotransmittor från presynapsen och hur når de receptorerna?
4. Hur säkerställer nervcellen tillräckligt med membran och neurotransmittorer
för kontinuerlig frisättning vid många synapser?
Postsynaps
- Synapserna är små, enskilda synapser har litet inflytande och måste drf
samarbeta (plasticitet) för att få effekt.
- Styrkan på synaptisk signalering bestäms utifrån tre faktorer
-
Synaptisk styrka ≈ n⋅p⋅q
-
n = antal frisättningsställen
- I varje frisättningsställe kan det frisättas en vesikel. I hjärnbarken
är det oftast 1, i nervsystemet finns specialfall med 100.
-
p = frisättningssannolikhet
- Sannolikheten att en aktionspotential orsakar frisättning av en
vesikel.
- Denna siffra varierar mellan synapser och även pga
modulering/plasticitet men är vanligtvis liten (10-20%).
- → ap kan därför vara opålitlig
-
q = kvantal storlek
- Storlek på postsynaptisk respons efter frisättning av en vesikel.
- Vilket beror på antal receptorer och antal transmittorer.
- Reverseringspotential
-
Alla jonkanaler har en reverseringspotential.
-
En potential som jonkanalen driver membranpotentialen mot.
-
Den potentialen där nettoflödet av involverade joner är noll.
- Oftast motsvarar jämviktspotential
-
Na-kanalen får samma som jämviktspotential
- Reverseringspotential = jämviktspotential = +60 mV
-
K-kanalen får samma som jämviktspotential
- Reverseringspotential = jämviktspotential = -100 mV
-
Jonkanaler med NMDA-receptor får dock inte samma!
- Permeabel för flera joner (Na/K/Ca) → jämviktspotentialen blir
en sammanvägning av involverade joners jämviktspotential och
hur permeabel jonkanalen är för varje jon.
- Desensitisering för ligandstyrda jonkanaler
-
Liknar inaktivering hos spänningsstyrda jonkanaler!
-
Ligandstyrda jonkanaler stängs en kort stund efter aktivering trots att
liganden fortfarande binder till receptorn → desensitisering.
-
Stängd - Öppen - Desensitiserad.
Frågor
1. Förklara ekvationen för synaptisk signaleringsstyrka och förklara involverade
variabler.
2. Vad menas med reverseringspotential och varför är det inte samma som
jämviktspotentialen?
3. Vilken mekanism hos ligandstyrda jonkanaler motsvarar inaktivering hos
spänningsstyrda jonkanaler?
Glutamatsynaps
- Två huvudtyper av jonotropa receptorer (receptorer som öppnas till jonkanal
efter ligand binder in)
-
AMPA-receptorer
- Öppnas av glutamat
- Permeabel för Na/K längs deras gradient, Na in, K ut
- Reverseringspotential på ca 0 mV
-
Beror på att Na finns i högre koncentrationer än K
och därmed får Na-jämviktspotential större
inflytande
- Kortvarig excitation öppnas ca 10 ms
- Desensitiseras efter öppning
- AMPA receptorer står för den vanliga excitatoriska
signaleringen för glutamatsynapser
- Består av fyra subenheter → kräver 4st glutamat för att öppnas
helt, minst 2st för att öppnas delvis och Na/K kan strömma
-
NMDA-receptorer
- Finns tsm med AMPA receptorerna
- Speciell jonkanal som är ligand- och spänningsstyrd, alltså
krävs ligandbindning och depolarisering för att öppnas.
- Ligand: 2 glutamat och 2 glycin eller D-serin.
- Depolarisering: Vid vilomembranpotential finns en Mg-jon som
blockerar jonkanelns öppning/por. Vid depolarisering förflyttas
jonen.
- Permeabel för Na, K och Ca
- Inflödet av Ca orsakar en rad biokemiska reaktioner inuti
postsynaptiska neuronet såsom LTD/LTP (plasticitet).
- Reverseringspotential på ca 0 mV
- Långvarig EPSP 100 ms
- Visar sig nyligen kunna ha en form av metabotrop funktion
-
Tydligen har
NMDA-receptorer stor
inverkan på neuronet,
därför är den svårare att
öppna än AMPA
-
NMDA hämmas av många
läkemedel, droger & etanol
- Metabotropa receptorer är inte jonkanaler,
utan G-kopplade ligandstyrda receptorer som
påverkar neuronen
Frågor
1. Vad menas med jonotropa receptorer? Vilka receptorer har en glutamatsynaps,
vilka likheter/skillnader har de (hur de aktiveras, reverseringspotential,
excitations utsträckning, permeabilitet).
2. Vad är metabotropa receptorer?
![[image-cc4843a948c3.png]]
![[image-a0f8d4cf404f.png]]
GABA-synaps
- GABAA
-
Jonotrop receptor
-
Pentamer, 5 subenheter (2 alfa, 2 beta, 1 epsilon)
-
Reverseringspotential på -70 mV
-
Genererar kortvarig IPSP (50 ms)
-
Aktivering kräver två GABA-molekyler.
-
Permeabel för anjoner, främst kloridjoner (o lite
bikarbonat)
-
Många läkemedel/droger/etanol förstärker GABAA → lugnande effekt.
-
GABAA kan vara depolariserande eller hyperpolariserande utifrån
[Cl] IC och EC
- Kloridjoner saknar egna pumpar och därför ställs in
jämviktspotential efter att Na/K jp ställts in. Därmed finns det
inte något som aktivt håller [Cl] gradienten IC och EC såsom
t.ex Na/K-ATPas. Alltså kan [Cl] gradienten och därmed Cl-jp
justeras av transportörer (sekundär aktiva).
-
Det finns två typer av Cl-transportörer, en (NKCC1) som transporterar
in, en (KCC2) som transporterar ut klorid.
-
Om NKCC1 är mer aktiv ökar [Cl]i → Cl jp mer depolariserad än
vilopotentialen, excitatorisk.
- När GABAA öppnas → Cl-permeabiliteten ↑ →
membranpotentialen rör sig mot Cl jp → depolarisering.
-
Om KCC2 är mer aktiv, minskar[Cl]i → Cl jp mer hyperpolariserad,
inhibitorisk.
-
Hos omogna/tidiga neuroner är GABAA
depolariserande/exciterande eftersom uttrycket
NKCC1 dominerar, i senare stadier blir det tvärtom.
-
Dessa transportörer är en viktig regleringsmekanism
för GABAA.
-
Vid nervskador kan neuroner återgå till omoget
stadium där [Cl]i ökar → GABAA blir mindre hyperpolariserande (ksk
även depolariserande) → mer aktiva celler → dock kan orsaka t.ex
epilepsi
- GABAB
-
Metabotrop receptor
-
Genererar långvarig IPSP (0,5 s)
-
G-protein som är direkt kopplad till kalium-kanal.
![[image-f3be2e6b9597.png]]
![[image-f7330938dc7b.png]]
![[image-c34a08c41cd2.png]]
-
När GABA binder till GABAB, aktiveras G-proteinet som orsakar att
kaliumkanalen öppnas och kalium strömmar ut.
-
Reverseringspotential på -100 mV (likt kalium jp).
Frågor
1. Vilka receptorer har en GABA-synaps, vilka likheter/skillnader har de (hur de
aktiveras, reverseringspotential, excitations utsträckning, permeabilitet).
2. Vilken viktig regleringsmekanism har GABAA?
Intrinsic excitation/inhibition
- Alla jonkanaler förutom de ligandstyrda (GABA/glutamat) i neuronen såsom
spänningsstyrda Na- eller K-kanaler, läckkanaler mm.
- K-kanalerna uttrycks olika i olika typer av nervceller
-
Ap får olika egenskaper i olika typer av nervceller
-
Praktiskt, läkemedel kan riktas mot specifika K-kanaler i vissa
nervceller (t.ex smärtneuroner) och inte alla (då dör vi).
-
T.ex blockerar bläckfisk Na-kanaler → dödligt gift.
-
Lokalanestetika blockerar all spänningskänsliga Na-kanaler i området
- Ca aktiverad K-kanal
-
Ca från insidan fungerar som ligand
-
Det finns två typer av efterhyperpolarisering, en kortvarig och en
långvarig.
- Kortvarig orsakas av depolarisering efter utlöst ap som orsakar att
många spänningsstyrda k-kanaler öppnas under repolariseringen.
-
I vissa neuroner finns AHP-kanaler (after-hyperpolarization) som är
ligandstyrda från insidan.
- Ca från insidan binder in → K-kanaler öppnas, K strömmar ut
- Orsakar långvarig AHP, kanalerna står öppna länge (ca 1,5 s)
-
Noradrenalin kan hämma Ca aktiverade K-kanaler
genom en kedjereaktion där proteinkinas A aktiveras och
fosforylerar kanalen som inte längre öppnar, AHP
uteblir → samma stimulering ger därför fler ap då
tröskelvärdet kan uppnås lättare.
- Noradrenalin omvandlar måttlig output till ett
kraftigt och effekten av neuronen blir kraftigare
- Olika nervceller uttrycker olika typer av jonkanaler → olika
sammansättningar (konstellationer) av kanaler → membranpotentialen
förändras olika under aktionspotentialen → aktionspotentialens form och
frekvens blir olika.
![[image-bf4e17cc858d.png]]
Frågor
1. Vilka jonkanaler beräknas som intrinsic excitatoriska/inhibitoriska?
2. Hur kan läkemedel hämma vissa neuroner utan att stoppa hela nervsystemet?
3. Vilka typer av efterhyperpolarisering finns det, hur skiljer de åt och varför?
4. Varför påverkar ap inte alla nervceller på samma sätt?
5. Vilken effekt ger noradrenalin och varför?
-
Single cell RNA sequencing är relevant för att kunna kartlägga vilka gener
(vilka kanal-typer som uttrycks) i specifika celltyper.
Modulering
- Hur man kan påverka sannolikheten att få en aktionspotential via
modulatoriska neurotransmittorer (som påverkar membranpotentialen)
-
Transmittorerna kommer från andra nervceller, hormoner, gliaceller mm
- Det som moduleras är
-
Frisättningssannolikhet
- I olika glutamat- & GABA-synapser
-
Intrinsic excitabilitet
- T.ex noradrenalin ger starkare ap
-
Plasticitet
- Vanliga neurotransmittorer acetylkolin, noradrenalin, histamin, dopamin,
serotonin
- Alla dessa produceras och frisätts från cellkroppar i små diskreta kärnor, oftast
i hjärnstammen med axoner som sprider sig till i princip hela nervsystemet.
-
Dessa celler är mer aktiva (hög konc.) på dagen än natten, drf man är
aktiv under dagen (vaken).
- Co-transmittorer
-
Co-transmittorer är signalmolekyler som frisätts tillsammans (oftast i
samma vesikel) med antingen glutamat eller GABA.
- Har egna receptorer
-
Verkar via G-proteinkopplade (metabotropa) receptorer och har
metabotropa effekter → påverkar second messenger i mottagarcellen.
-
Många psykoaktiva läkemedel påverkar dessa receptorer.
- Peptider kan vara Co-transmittorer
-
Frisätts från egna vesiklar som är mycket större än Glu/GABA.
-
Kan frisättas från axonterminaler och dendriter, endast specifika
nervceller i modulära kärnor, t.ex i hypotalamus.
-
Orexin typsikt för neuroner i vakenhetskärnan, utan orexin →
narkolepsi
-
Galanin sömnkärnan (“motsatsen till orexin”)
-
Endorfiner (naturlig smärtlindrare)
-
Oxytocin (många funktioner inom sociala & reproduktiva beteenden)
- Retrograda modulatoriska signalsubstanser
-
Går från postsynaptiska neuroner till presynaptiska neuroner
-
Endokannabinoider kan syntetiseras postsynaptiskt och påverkar
frisättningssannolikheten i presynapsen
-
Neurotrofiner
- Hormoner
-
Kortisol, progesteron, testosteron, östrogen, ghrelin, insulin
-
Finns receptorer för olika hormoner på olika ställen i hjärnan
-
Vissa produceras till och med i hjärnan (t.ex könshormoner o insulin).
- Gliatransmittorer
-
Transmittorer från gliaceller (stödjeceller)
-
T.ex glutamat, D-serin, Taurin, ATP (→ adenosin).
-
Koffein hämmar adenosinreceptorer → piggare
- Neurotransmittorer
-
Glutamat & GABA
- Cytokiner och kemokiner
-
Utsöndras av mikroglia (CNS fagocyt)
-
TNFa
-
Känner oss sjuka
Frågor
1. Vad innebär modulering och vad är det som moduleras?
2. Vad är Co-transmittorer, hur frisätts de, var binder de?
Plasticitet
- Plasticitet handlar om fysisk tillväxt eller krympning av synapser.
- Långtidspotentiering (LTP)
-
Förstärkning av glutamatsynapser → inlärning
-
Vid inlärning kommer ett antal synapser i hjärnan att förstoras fysiskt.
-
Vid LTP ökar antalet ffa. AMPA-receptorer i postsynapsen där de
tättpackas och ett kluster bildas.
- AMPA-receptorer “flyter runt” i vesiklar intracellulärt vid det
postsynaptiska membranet, vid LTP fuserar vesiklerna med
membranet (exocytos) och antalet AMPA-receptorer ökar.
- Samtidigt signaleras presynaps membranet att bilda nytt
frisättningsställe precis mitt emot.
-
Presynapsen anpassar sig → nytt frisättningsställe mitt emot klustret
-
Resultatet blir en ny nanokolumn (förstärkt synapsstruktur).
-
Reversibel process: vid minskad aktivitet kan förstärkningen avlägsnas
- Långtidsdepression (LTD)
-
Försvagning av Glu-synapser → glömska
-
Färre AMPA-receptorer → synapsstrykan minskar
- Sätta igång LTP
-
Då krävs kraftig NMDA-receptor aktivering som i sin tur behöver
- Stark depolarisering av postsynapsen (spänningsstyrd) och
tillgång till glycin/D-serin.
-
Det beror på att NMDA-receptorer orsakar stort inflöde av Ca som
signalerar till cellen att
- AMPA-receptorer ska exocyteras
- Synapsen ska växa
-
På ca 10s blir synapsen större.
- Sätta igång LTD
-
Då krävs en svag och upprepade aktivering av NMDA-receptor (inte
stark alls som LTP).
-
Låg Ca inflöde signalerar till endocytos av AMPA-receptorer →
receptorer tas bort från membranet och synapsen blir mindre.
- Om NMDA-receptorer blockeras får man varken LTD eller LTP.
Frågor
1. Vad innebär plasticitet? Förklara skillnaden mellan LTD och LTP, hur de sätts
igång och varför plasticitet är viktig.

View File

@@ -0,0 +1,471 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Nervcellsfysiologi
block: 1
---
# Nervcellsfysiologi
Nervcellsfysiologi
- Aktionspotentialen är nervcellens elektriska signal som gör det möjligt för
kroppen att snabbt ta emot information från omgivningen och initiera passande
reaktioner t.ex vid smärta (reflex).
- I hjärnan finns engram (minnesspår) som består av konstellationer av
nervceller, nätverk.
-
Starka synapser gör nätverket stabilt.
-
Ett begrepp (t.ex äpple) motsvaras av ett specifikt engram.
-
När vi ser eller tänker på äpplet aktiveras nätverket genom
aktionspotentialer → vi upplever eller återkallar begreppet
(ett minne).
- Aktionspotential
-
Hos alla nervceller pågår hela tiden en “balans” mellan två
typer av processer.
-
Excitatoriska processer ökar sannolikheten för att en
aktionspotential uppstår och leder till excitation,
membranpotentialen närmar sig tröskel för ap.
-
Inhibitoriska processer minskar sannolikheten för
aktionspotential och ger inhibition, alltså att
membranpotentialen förskjuts bort från tröskelvärdet
- Excitation och inhibition kan delas in i två huvudgrupper
-
Synaptisk excitation & inhibition
- Glutamat-synapser utgör 85% av hjärnans synapser och bidrar
till excitation.
- GABA-synapser utgör 10-15% av hjärnans synapser och bidrar
till inhibition.
- I dessa synapser finns ligandstyrda jonkanaler (med receptorer)
för antingen glutamat eller GABA.
-
Intrinsic excitation & inhibition
- Utöver de synaptiska och ligandstyrda jonkanalerna (glutamat
och GABA) finns många jonkanaler över hela nervcellen som
utgör intrinsic excitation respektive inhibition
-
Dessa är oftast spänningsstyrda.
- Intrinsic excitation: Na och Ca kanaler
- Intrinsic inhibition: K och Cl kanaler
![[image-6a6b7dee2cd4.png|246x208]]
![[image-47428c603724.png|271x160]]
![[image-5fc5ef334078.png|276x140]]
- Intrinsic/synaptisk excitation/inhibition är dynamiska och
förändras kontinuerligt för att anpassa hjärnans aktivitet efter
aktuella behov (möjliggörs av plasticitet & modulering).
- Plasticitet
-
Hur synaptiska signaler kan förstärkas eller försvagas.
-
Om synapser förstärks → nya engram bildas → inlärning
-
Om synapser försvagas → gamla engram suddas ut → glömska
- Modulering
-
Hur lätt engram aktiveras och är tillståndsberoende.
-
Modulering påverkas av modulatoriska neurotransmittorer (såsom
dopamin, serotonin, acetylkolin osv).
-
Tillståndsberoende, engram/minnen aktiveras utifrån behov:
- Om du är magsjuk → sannolikheten att tänka på ett äpple är liten
- Om du är hungrig → sannolikheten ökar
- Elektrofysiologi läran om elektrisk aktivitet i biologin
-
Patch Clamp: Teknik för att mäta elektriska signaler på enstaka
jonkanaler eller en cell.
-
Enstaka synapser (mer än 1015 i hjärnan) kan studeras för att se ifall
signalsubstans frisätts.
-
Cellnivå: mäter membran- och aktionspotential.
-
EEG mäter aktivitetsnivån av olika nervceller i hjärnan samtidigt vilket
bidrar till förståelsen av engram.
-
Dessa studeras för olika djurraser, människans cortex studeras under
operationer eller via odling av stamceller.
-
Mekanismerna mellan olika djurarter är konserverade och därmed är
jämförelser möjliga.
Membranpotential
- Membranpotential är spänning över membran, alla celler i kroppen har en
negativ membranpotential.
- Membranpotential beror
-
Jonkoncentration skillnad i ICM och ECM
- Jonkoncentrations gradienten upprätthålls av energikrävande
pumpar och transportörer.
-
T.ex Na/K-pumpen
-
Jonkanaler i membranet.
![[image-6a450897b148.png|256x180]]
![[image-4229653bfb61.png|127x102]]
- Joner påverkas av den elektrokemiska gradienten, dvs kombinationen av
koncentrationsgradient och laddningsskillnad.
-
Eftersom det finns fler K⁺ i cellen (ICM) diffunderar K⁺ ut mot ECM
längs koncentrationsgradienten. Insidan är negativ pga kvarvarande
anjoner (t.ex fosfatgrupper och proteiner) vilket drar K⁺ tillbaka in.
-
Jämviktspotentialen är den membranpotential (spänning) där den
elektriska drivkraften och koncentrationgradientens drivkraft för en
viss jon tar ut varandra, så att nettoflödet av jonen blir noll.
-
Om membranet endast är permeabelt för en viss jon, kommer
membranpotentialen att motsvara den jonens jämviktspotential.
-
Cellens mp är en sammanvägning av aktuella jämviktspotentialer, dvs
utifrån vilka jontransportörer som är aktiva
- T.ex om Na-kanalen vid ett ögonblick, kommer natriums
jämviktspotential att dominera cellens mp
- Vid vilomembranpotentialen är nettoflödet av joner noll.
- Jonkoncentrationer
-
Koncentrationsgradienter hålls konstanta för att undvika sjukdomar.
-
De upprätthålls av energikrävande pumpar och av transportörer som
använder passiv eller sekundär aktiv transport.
-
Natrium
- EC: 150 mM
- IC: 18 mM
-
Kalium
- EC: 3 mM
- IC: 135 mM
-
Kalcium
- EC: 1 mM
- IC: 0,1 μM
-
Klorid
- EC: 120 mM
- IC: 7 mM
Frågor
1. Vad är membranpotential? Hur uppstår det?
2. Förklara jämviktspotentialen och hur den bidrar till att
bilda membranpotentialen.
3. Vad är jonkoncentrationerna för klorid, kalcium, kalium, natrium.
![[image-e6fe08d933d0.png|163x261]]
Jämviktspotential
- Mha Nernst ekvation kan jämviktspotentialen för en jon beräknas.
-
Kvoten av jonkoncentrationen ECM/ICM
- ENa = + 60 mV
-
Högre [Na⁺] ute än inne → Na⁺ strömmar in i cellen.
- EK = -100 mV
-
Högre [K⁺] inne än ute → K⁺ strömmar ut ur cellen.
- Positiv jämviktspotential innebär högre konc. på utsidan och
vice versa (för en positiv jon).
- Förutsätt en cell med olika joner med olika jonkoncentrationer IC och EC, dock
finns det inga jonkanaler. Både ICM och ECM är elektroneutrala (lika
mycket positiva och negativa laddningar):
-
Nu sätter vi en kalium-kanal i cellen
- K⁺ diffunderar ut till ECM (pga gradienten).
- När K⁺ lämnar blir insidan mer negativ och utsidan mer positiv → en
membranpotential uppstår.
- Membranpotentialen byggs upp tills den balanserar K⁺-diffusionskraften
så att nettoflödet av K⁺ upphör, en jämvikt uppstår.
- Membranpotentialen motsvarar då K⁺ jämviktspotential, cirka 100 mV.
-
Natrium-kanal
- Detsamma gäller för natrium, dock diffunderar Na+ in (pga gradienten)
- Elektrisk spänning bildas (insidan positiv, utsida negativ).
- Membranpotential = jämviktspotential = +60 mV
-
Klorid och kalcium påverkar membranpotentialen i mindre utsträckning
- Kalcium har mycket lägre koncentration i både ECM och ICM jämfört
med natrium och kalium. Därför har Ca²⁺ mycket mindre effekt på
membranpotentialen och kan ofta försummas.
- Klorid saknar egen ATP-driven pump, därmed påverkar den inte
membranpotentialen, utan ställer in sig efter membranpotentialen som
huvudsakligen bestäms av Na & K jämviktspotentialer.
- Vilomembranpotentialen för nervceller är -70 mV.
-
I en vilande nervcell dominerar K⁺-kanaler så membranpotentialen
ligger närmare K⁺ jämviktspotential än mitt emellan Na⁺ och K⁺.
Frågor
1. Vad beskriver Nernst ekvation?
![[image-7ddf6aa4b5cc.png]]
2. Hur skapas jämviktspotentialer för natrium, kalium, klorid och kalcium och hur
bidrar de till membranpotentialen?
3. Vad är vilomembranpotentialen för nervceller?
Jonkanaler
- Celler har många olika jonkanaler som kan vara:
-
Spänningkänsliga
-
Ligandstyrda
-
Ligandstyrda från insidan, en form av second messenger finns IC och
även kalcium
-
Temperatur-reglerad
-
Mekaniskt-reglerad
-
Vätejoner - pH känsliga
-
Läck-kanaler alltid öppna och ansvarar för vilomembranpotential
- Läck-kanalerna är oftast selektiva.
- Det finns många olika läckkanaler för kalium som strömmar ut
medan natrium har färre, Na strömmar in.
- Jonkanalerna kan ha selektivitet för t.ex Na, K, Na/K, C.
Frågor
1. Vad är en läckkanal och varför är den viktig?
Membranpotential
- Vilomembranpotentialen är -70 mV
- Jämviktspotentialen för: Na +60 mV, K -100 mV, Cl -75 mV
- Depolarisering innebär att membranpotentialen går mot noll, dvs att
polariseringen (spänningsskillnad över membranet) minskar.
-
Na-kanaler öppnas: depolarisering sker.
- Hyperpolariseringen innebär att mp går mot negativa värden, polariseringen
ökar.
-
K-kanaler öppnas: hyperpolarisering sker.
- Repolarisering innebär återpolarisering till vilomembranpotentialen.
-
Begreppet brukar användas endast efter
depolarisering.
- Depolarisering och hyperpolarisering påminner om
excitation och inhibition.
- Excitation och inhibition utgår dock från
tröskelvärdet.
-
Excitatoriska processer orsakar depolarisering
![[image-b4da9412c3f3.png]]
-
Inhibitoriska processer orsakar hyperpolarisering.
-
Dock gäller detta inte alltid då depolarisering och hyperpolarisering
utgår från membranpotentialen.
- The Goldman equation beräknar vilomembranpotentialen
-
Permeabiliteten för respektive jon väger mycket i
ekvationen tillsammans med jämviktspotentialer.
Aktionspotential
- Aktionspotentialen är en kortvarig och kraftig depolarisering av mp följt av en
repolarisering, varar i ca 1 ms.
- Depolarisering sker när spänningsstyrda Na⁺-kanaler öppnas (öppningen är
kortvarig) → Na⁺ strömmar in i cellen och membranpotentialen blir mer positiv
(depolarisering), närmar sig natriums jämviktspotential.
-
Ju mer depolarisering, desto högre sannolikhet att fler
Na⁺-kanaler öppnas (positiv feedback).
-
När tillräckligt många kanaler öppnas når membranet
tröskelvärdet → aktionspotential utlöses.
-
Membranpotentialen närmar sig natriums jämviktspotential
under denna fas.
- Repolarisering
-
Na⁺-kanaler öppnas kortvarigt (1-2 ms) och inaktiveras sedan.
- Na⁺-kanaler måste först inaktiveras innan de kan stängas helt,
vilket tar cirka en tusendels sekund.
-
Inaktiveringen bryter positive-feedback-loopen
-
Inaktiveringen orsakar därmed att cellmembranets permeabilitet blir
störst för kalium.
-
Depolariseringen orsakar även att fler spänningsstyrda K+-kanaler
öppnas (dock öppnas de långsammare än Na-kanaler) vilket
påskyndar repolariseringen.
- Tröskel
-
När tröskelvärdet uppnås utlöses en kortvarig och kraftig
depolarisering, en aktionspotential, all-or-none.
-
Tröskelvärdet är membranpotentialen där natrium-inflödet precis
överstiger kalium-utflödet. Då utlöses ap och inget kan hindra
positiv-feedback-loopen (förutom inaktiveringen).
-
Tröskelvärdet uppnås oftast av en initial depolarisering orsakad av
excitatoriska processer såsom glutamat synapser.
-
Vid 70 mV balanserar Na⁺-inflödet K⁺-utflödet.
![[image-cc26b069c838.png]]
![[image-890efd1a83f3.png]]
-
Vid 65 mV blir Na⁺-inflödet lite större än K⁺-utflödet. Vanligtvis
återgår membranpotentialen då till vilomembranpotential.
-
Men om depolariseringen fortsätter, öppnas fler och fler Na⁺-kanaler och
en positiv feedback-loop startar mot aktionspotential.
-
Tröskeln är lägst vid Axon Initial Segment (AIS) pga hög densitet av
Na-kanaler. Ap startar från AIS och sprider sig.
Frågor
1. Vad är en aktionspotential? Beskriv hur aktionspotentialen startar, vad ap beror
på och hur repolariseringen sker.
2. Vad är tröskelvärdet? Vad orsakar att tröskelvärdet uppnås?
3. Varför är tröskeln lägst vid AIS?
Fortledning av aktionspotential
- Bilden visar ett axon med aktionspotential som är på väg mot
höger och har sitt maxvärde i mitten.
-
Maxvärde: Membranpotential = + 30 mV
-
Framför: Vilomembranpotential = -70 mV
- Ap har inte påverkat detta segment än
-
Bakom: Vilomembranpotential = -70 mv (repolariserat)
- Alltså finns en laddningsskillnad inuti nervcellens axon, dvs
spänning.
- Strömmen som genereras av spänningsskillnaden sprider sig inuti axonet (från
depolariserat segment mot vilopotential) och utanför axonet i en sluten krets
-
Praktiskt då strömmen på utsidan av membranet kan mätas.
- Jonströmmen i insidan bidrar till att depolarisera framförliggande membran
och fler spänningsstyrda Na-kanaler aktiveras vilket genererar en ny ap.
- Processen upprepas med den nya ap och längs axonet.
- På detta sätt fortplantas ap längs axonet.
- Notera att ap sprider sig även till dendriterna och soma, alltså retrograd.
- Notera att trots samma jonström bakåt depolariseras inte det
bakåtliggande membranet eftersom Na⁺-kanalerna där är inaktiverade
och inte kan öppnas
- Ledningshastighet beror på
-
Diameter
- Ökad diameter = snabbare ledningshastighet
![[image-17117fae3630.png]]
![[image-68d7cb75d396.png]]
- Större axondiameter minskar resistansen på jonströmmen vilket
gör att strömmen kan depolarisera membranet längre fram.
-
Myelin
- Myelin isolerar axonet och därmed sänker axonets kapacitans,
förmåga att hålla laddningar.
- Detta bidrar till att färre laddningar krävs för att
uppnå samma membranpotential/aktionspotential.
- Därmed kan strömmen snabbare depolarisera
längre fram och snabbare, från en nod till en
annan.
-
Temperatur
- Ledningshastigheten ökar med temperaturen till en viss gräns.
- Mest optimala är 370C
- Positivt med ökad T: Reagerar snabbare med hög T, snabbare
depolarisering
- Negativt med ökad T: Inaktiveringen går också snabbare.
- Vid brytpunkten där inaktiveringen sker så pass snabbt att inga
joner hinner transporteras.
Frågor
1. Förklara hur aktionspotentialen fortleds.
2. Ange tre olika faktorer som påverkar ledningshastigheten och hur.
-
Snabbaste ledningshastighet är 100 m/s medan segaste 0,1 m/s
Refraktäritet
- Refraktäritet är den period efter en aktionspotential då nervcellen inte kan,
eller har svårare att, generera en ny aktionspotential och “känner ingen
stimulans”.
- Absolut refraktkär period
-
Direkt efter utlöst ap som varar i någon/några millisekunder.
-
Omöjligt att få ny ap då Na-kanalerna är inaktiverade (varken
öppna/stängda)
- Relativ refraktär period
-
Alla de spänningsstyrda kanalerna återvänder inte tillsammans från
inaktiverat läge till stängt läge, utan successivt, en efter en.
-
Ju fler kanaler som övergår till stängt läge, desto enklare att få ny ap.
-
Alltså är ap möjligt, men med högt tröskelvärde.
-
Tar ca 10 millisekunder.
-
Under denna period är membranpotentialen hyperpolariserad på grund
av kvarstående öppna K⁺-kanaler vilket gör att membranpotentialen
ligger längre från tröskelvärdet än normalt.
![[image-f0398d936822.jpeg]]
- Refraktäritet utgör alltså en begränsning på antal ap en nervcell kan
generera under en viss period, maximalt 500 ap/s.
- De flesta nervcellerna har ett maximum runt 100-200 ap/s
Frågor
1. Vad innebär refraktäritet? Vad är skillnaden mellan absolut och relativa?

View File

@@ -0,0 +1,467 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Skelettmuskelfysiologi
block: 1
---
# Skelettmuskelfysiologi
Skelettmuskelfysiologi
- Motorisk enhet är den minsta enheten som kontrolleras av CNS
-
Motoriska enheten innefattar ett α-motorneuron och alla muskelfibrer
som neuronet synapsar/innerverar.
-
Ap i neuronet orsakar alltid kontraktion genom att frisätta
transmittorer som depolariserar muskelfibrerna (uppnår ap).
-
Motoriska enheter är olika stora (kan innervera 5 och upp
till 10000 muskelfibrer).
- Uppbyggnad av skelettmuskel
-
Muskelfiber = muskelcell
-
Muskelcell har flera cellkärnor → multinukleär
-
Muskelfascikel = bunt av muskelfibrer.
-
Muskelfibrer = bunt av myofibriller
-
Myofibriller finns intracellulärt och består av
sarkomerer (minsta kontraktila enheten).
- Sarkomerer byggs upp av myofilament
-
Aktin utgår från Z-diskar
-
Myosin förankrad också till Z-diskar via titin (elastiska egenskaper)
- Vid depolarisering binder myosintrådarna till aktintrådarna och
“drar” dem till sig → kontraktion
- Z-trådarna förs närmare varandra (sarkomeren förkortas)
- Neuromuskulär synaps
-
Neuromuskulär synaps är väldig stor, med 1000 frisättningsställen
(n = 1000) per muskelfiber → enorma mängder transmittorer
frisätts!
-
Därför har synapsen hög EPSP på ca +50 mV,
ändplattepotential/EPP.
-
Därmed är det garanterat att uppnå tröskelvärdet i muskelfibern →
ap → kontraktion.
-
Synapsen finns oftast i mitten av muskelcellen och sprids ut mot
ändar
- Axonen har ledningshastighet på ca 10 m/s, bra för koordination
-
Acetylkolin (ACh) som transmittor
- Finns i stora mängder i speciella vesiklar i presynapsen
- Orsakar excitation i postsynapsen
![[image-fef60a923b9f.png]]
![[image-ed74afaf6726.png]]
![[image-87a9e2c1c74f.png]]
-
Acetylkolinreceptor av nikotintyp på postsynapsen
- Jonotrop receptor med 2a, 2b, 1 epsilon subenheter
- Kräver bindning av två ACh
- Öppnar upp Na/Kkanal
- Reverseringspotential 0 mV
-
Acetylkolinesteras (AChE)
- I CNS avslutas transmissionen via astrocyter.
- I neuromuskulära synapser avslutas de via enzymet AChE som
bryter ned acetylkolin till → acetyl + kolin.
- Tar endast 1 ms → hög säkerhet
Frågor
1. Vad består en motorisk enhet av och vad är dess funktion?
2. Beskriv uppbyggnaden av skelettmuskler och myofilament.
3. Varför sker alltid en muskelkontraktion om α-motorneuron aktiveras?
4. Var i muskeln finns neuromuskulära synapsen? Vilken transmittor används,
vilken receptor har den och hur avslutas transmissionen?
Farmakologisk aspekt
- Postsynaptiskt
-
Curare = pilgift
-
Curare är en antagonist till ACh i de nikotinerga AChR som hindrar ap
i muskelfibrer, neuronet kan ej överföra signal till skelettmuskeln →
ingen kontraktion.
-
Dödlig då höga doser påverkar även andningsmuskler.
- Kan användas för relaxation
-
Myasthenia gravis autoimmun sjukdom där kroppen producerar
antikroppar mot AChR → muskelsvaghet
-
ACh-agonister
- Binder & aktiverar nikotinerga AChR → kanalen öppnas → bryts
dock inte ned av AChE → ger upphov till desensitisering
- Används inom intensivvård, initialt leder det till muskelkramper
(depolarisering) följt av avslappnad (desensitisering).
-
AChE inhibitorer
- ACh ansamlas → muskelkramp (initial) → muskelavslappnad
(desensitisering)
- Reversibla inhibitorer används som behandling mot myasthenia gravis
- Irreversibla i krig (nervgaser → död)
![[image-57e303bb0f7e.png]]
- Postsynaptiskt finns botulinumtoxin som orsakar protolys av
SNARE-proteiner → vesiklar exocyteras ej (lokal förlamning).
Frågor
1. Ge ex. på postsynaptisk antagonist till neuromuskulära synapsen.
2. Vad är effekten av AChR-agonister, AChE inhibitorer, varför?
3. Vad orsakar botulinumtoxin, varför?
Utveckling hos myocyter
- Omogen muskelcell
-
Bildas genom att flera myoblaster fuserar/smälter samman för att bilda
en multinukleär muskelcell/muskelfiber (myocyt)
-
Uttrycker många nikotinerga AChR som har y-subenhet istället för
epsilon.
-
När axon kommer fram, omvandlas y- till e-subenheter.
-
I början innerveras varje muskelfiber av flera a-motorneuroner
(konkurrens), sedan bildas en stor synaps med en a-motorneuron.
- Perifier nervskada
-
Axonet degeneras.
-
Orsakar att AChR omvandlas till omogna AChR med y-
istället för e-subenheter och uttrycks i större mängder över hela fiber.
-
Gamma har högre affinitet till ACh och kan reagera på
“bakgrundsnivåer” av ACh.
- Uttrycket av AChR ger alltså axonet möjlighet att växa ut igen.
-
Om axonet hittar rätt
- Motorneuronet innerverar så många muskelfibrer som möjligt
(viktig för neuronets överlevnad)
- Neuromuskulära synapser återbildas → AChR mognar.
-
Om axonet ej hittar rätt
- Motorneuronet degenereras (kräver faktorer av muskelcellen för
överlevnad)
Frågor
1. Beskriv en omogen muskelcell, hur den bildas och hur den mognar.
2. Vad händer vid en perifier nervskada?
Kontraktion
- ACh binder till AChR → aktionspotential i 1 ms → Ca2+-inflöde → myosin
binder och “drar” aktin → kontraktion
![[image-7f5a436d98e8.png]]
![[image-7a974e286497.png]]
- Sarkoplasmatiska retikulum (SR)
-
Membranomsluten organell som finns längs T-tubuli (inbuktningar i
muskelcellen)
-
SR lagrar Ca2+, större [Ca2+] än i cytosolen (men ej högre än EC).
-
SR har följande strukturer
- SERCA: Ca2+-pump (ATP) som ständigt pumpar in Ca2+
- Ryanodinreceptor-kanal: Spänningsstyrd Ca2+-kanal
- Speciell DHP: DHP egentligen är spänningstyrd Ca2+-kanal men
i muskler är den fysiskt bunden till ryanodinreceptor och
fungerar som spänningssensor som mekaniskt öppnar/stänger
ryanodinreceptor-kanaler utifrån spänningen
-
Vid ap → DHP öppnar ryanodinreceptor-kanal → Ca2+ flödar ut från SR
till cytoplasman → myosin binder aktin → kontraktion.
-
Skiljer mellan hjärtmuskel och skelettmuskel.
- Myosin-aktin-cykeln
-
Aktinfilamentet är spiralformad aktinmonomerer (“proteinkulor”), där
varje proteinkula har ett bindningsställe för myosin.
- Spiralformen är viktig så myosin inte krockar med varandra.
-
Bindningsställen för myosin i aktinfilamentet är dock blockerade av
tropomyosin → steriskt hinder.
-
Vid hög IC [Ca2+] binder Ca2+ till troponin som fysiskt flyttar bort
tropomyosin → bindningsstället synliggörs.
1. Myosin antar högt energitillstånd genom att hydrolysera ATP till
ADP + Pi som binds till myosinet.
2. Myosin binder aktin när bindningsstället blottas kan myosinarmen
som är i ett högt energitillstånd binda aktin.
3. Myosin “nickar” aktin Pi lossnar vilket frigör energi som drar
aktinfilamentet mot sarkomerens mitt, ADP-lossnar
4. ATP binder till myosinarmen → Myosinets affinitet till aktin minskar
→ släpper loss aktin och antar lågt energitillstånd.
5. Kan hydrolysera ATP → högt energitillstånd, hög affinitet till aktin →
binder in osv
-
Cykeln upprepas så länge hög IC [Ca2+] finns och tillgång till ATP.
Frågor
1. Vad orsakar en muskelkontraktion? Vad är SR, var finns
den, hur bidrar den till kontraktionen?
2. Beskriv myosin-aktin-cykeln.
![[image-f5629fc596b7.png]]
Kontraktion
- [Ca2+] sjunker IC pga SERCA-pumpar → relaxerar muskeln
- Om inget ATP finns i skelettmuskeln förblir myosin bunden till aktin →
kontraherad muskel, kramp.
-
ATP sänker myosinets affinitet till aktin.
-
Händer vid död → likstelhet.
-
Levande muskelceller har skyddsmekanismer mot detta.
- Muskelstyrkan är proportionell mot mängden aktiva aktin-myosin
bindningar (korsbryggor).
- Ökad antal parallellkopplad sarkomerer (t.ex styrketräning) → styrka
- Ökad antal seriekopplade sarkomerer (t.ex stretching)→ flexibilitet/större
dynamik.
- Relationen mellan sarkomerens längd och
kraftutveckling
-
Optimal längd = maximal styrka
- Optimal överlapp mellan aktin &
myosin → maximal
aktin-myosin-bindningar → maximal
styrka
-
För korta (kontraherad) sarkomerer
- Aktin överlappar → vissa bindningsställen blockeras
- Även myosintrådarna stöttar på varandra eller Z-disk
-
För långa sarkomerer
- Minskad antal aktin-myosin-bindningar (aktin & myosin
överlappar mindre)
- Relationen mellan kraftutveckling och kontraktionshastighet
-
Låg hastighet = mer kraft
-
Hög hastighet = mindre kraft
-
Isometrisk kontraktion (ingen hastighet = maximal
kraft)
-
Relationen beror på att vid hög kontraktionshastighet
hinner inte alla myosinarmar i sarkomererna binda
aktin samtidigt eftersom vissa just har just släppt eller
håller på att binda igen.
-
Låg hastighet → fler myosinarmar genererar kraft tillsammans.
![[image-b9317cecdb9d.jpeg]]
![[image-002c91e1ef10.png]]
- Excentrisk kontraktion
-
Maximal kontraktion/aktin-myosinbindningar men muskeln förlängs
ändå - excentrisk kontraktion
-
Excentrisk kontraktion genererar högst kraftutveckling (mer än
isometrisk också) pga ökad tension (maximal passiv & aktiv tension)!
- Aktiv tension = aktin-myosinbindningar
- Passiv tension = muskelfibrer sträcks, förlängning
-
Maximal tension = maximal kraftutveckling
-
För hög tension (excentrisk kontraktion) kan orsaka skador i Z-diskarna
i enstaka myofibriller eller även många muskelfibrer.
-
Träningsvärk beror på dessa skador och den efterföljande
inflammationen som leder till reparation och muskeltillväxt.
- Högre belastning aktiverar fler myosinfilament.
-
Vid viloläge är myosinarmar “infällda”/”otillgängliga”
-
Vid ökad spänning/tension (passiv eller aktiv) övergår fler och
fler myosinarmar från infällda till aktiva som kan binda in
aktin.
-
Det finns en automatisk inbyggd rekrytering av myosinarmar
utifrån ökning på spänning.
- Elasiticitet
-
Vid kontraktion är muskeln mindre elastisk.
-
Ca2+ minskar även titins elasticitet
- Praktiskt för att förankra myosin medan aktin dras
-
Stretching bör därför göras när musklerna är avslappnade.
Frågor
1. Hur stoppar en muskelcell kontraktion i rätt tid? Vad är likstelhet?
2. Vad avgör muskelstyrkan? Hur kan muskelns dynamik resp. styrka öka?
3. Vad är relationen mellan sarkomerens längd och kraftutveckling, varför?
4. Vad är relationen mellan kontraktion hastigheten och kraftutveckling, varför?
5. Varför har excentrisk kontraktion maximal kraftutveckling?
6. Vad orsakas träningsvärk av?
7. Vad menas med "inbyggd rekrytering av myosinarmar” i muskelcellen?
8. Varför bör stretching göras när musklerna är avslappnade?
Nervsystemets inflytande
- Nervsystemet kan reglera kontraktionsstyrkan i motorisk enhet-nivå (ej
enskilda muskelfibrer) via två mekanismer.
- Summation
![[image-7625eabd7d55.png]]
-
Ökad frekvens av ap översätts till ökad kontraktionsstyrka.
-
Det beror på att IC Ca2+ inte hinner pumpas tillbaka till SR i samma
takt som ryanodinreceptor-kanaler släpper Ca2+ ut till IC
- Eftersom upprepade ap ger muskeln inte möjligheten att
relaxera till följd av hög frekvens av ap.
- Maximal summation = maximal
kontraktion
→ [Ca2+] IC hålls hög → tropomyosin blockerar
ej aktinsbindningsställen → maximal
aktin-myosin-bindning
-
Effekten av summationen börjar när perioden
mellan två på varandra ap är max 200 ms.
- 5 Hz (5 ap/s)
-
Summationen uppnår maximum vid 20 ms (50 Hz)
-
Motorneuronen arbetar mellan 5-50Hz.
- Rektyrering
-
I en muskel finns oftast stora mängder motoriska enheter, dessa kan
samarbeta rekrytering
-
Motoriska enheterna har olika egenskaper (både muskelfibrer och
a-motorneuroner).
-
Rekryteringen sker på ett förutsatt sätt, utifrån enheternas egenskaper.
-
Det finns tre typer av motoriska enheter
- S (Slow)
-
Motorneuronet har lägst tröskel → högst excitabilitet
-
Muskelfibrerna uthålliga men genererar låg
kontraktionsstyrka/kraft.
- FR (Fast, fatigue resisting)
-
Egenskaper mellan S & FF.
- FF (Fast, fatigue)
-
Motorneuronet har högst tröskel → lägst excitabilitet
-
Muskelfibrer är explosiva (hög kontraktionsstyrka), ej
uthålliga
-
Skillnaderna beror på myosin, enzymer, metabolism mm.
-
Summation av olika typer är olika
- S Orkar länge
- FF Kontraktionsstyrkan avtar efter 1-2 min
trots summation (fatigue, läs nedan).
-
Ordning typerna aktiveras i
![[image-48ae977e1db8.png]]
![[image-33b296507317.png]]
1. S Låg kontraktion vid lätt arbete
2. FR Medel kontraktion
3. FF Maximal
-
Rekryteringsordningen är programmerad i ryggmärgen.
- Tidigare typer stängs inte av när nya läggs till.
- Fatigue
-
Muskeltrötthet där kontraktionstyrkan minskar trots aktiverad muskel
-
Perifer fatigue
- Beror huvudsakligen på ökad ATP-hydrolys. Hög IC [Pi]
hämmar ryanodinreceptor-kanaler → minskad [Ca2+] IC →
tropomyosin täcker bindningsstället → ↓ myosin-aktinbindningar.
- Skyddsmekanism mot likhetskramp
- Perifer fatigue beror på muskelns fysiologiska begränsningar →
kan drf inte påverkas.
- Kontraktionsstyrkan minskar men inte ap-frekvensen i EMG.
-
Central fatigue
- Frekvensen ap sjunker parallellt med kontraktionsstyrkan, i
EMG.
- Beror på motorneuronet, börjar med maximal ap-frekvens och
sjunker med tiden
-
Motorneuronets excitabilitet sjunker & inhibitionen ökar
-
Ökad muskelaktivitet → ökad laktatnivåer → låg pH →
aktivering av pH-känsliga smärtafferenter som skickar
inhibitoriska signaler till motorneuronet
- Kan “påverka” genom att excitera a-motorneuronet mer.
Frågor
1. Hur kan nervsystemet reglera muskelkraft?
2. Vad menas med fatigue? Vilka två typer finns?
Muskeltillväxt
- Initieras av excentrisk kontraktion → små mikroskador i
sarkomerer → inflammatorisk respons (makrofager invaderar) →
cytokiner & tillväxtsfaktorer frisätts → signalerar åt cellen för
proteinsyntes och aktivering av stamceller → satellitceller
prolifererar och differentierar till myoblaster och smälter samman,
med muskelcellen → ökad produktion (pga ökad antal kärnor) av
sarkomerer (inkorporeras parallellt) och myofibriller →
muskeltillväxt, hypertrofi (ökad tvärsnittsarea)!
Frågor
1. Hur går muskeltillväxten till?
![[image-0c6403ebe86d.png]]

View File

@@ -0,0 +1,569 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Hörsel
block: 2
---
# Hörsel
Hörsel
- Översikt
-
Ovala fönstret utgör gränsen mellan
mellan- och ytterörat.
-
Ljudvågor går in via trumhinnan, orsakar
rörelse i hörselbenen som fäster till
trumhinnan.
- Stapes, fäster på ovala fönstret,
ansvarar för att överföra ljudvågor
till mekanisk kraft som påverkar
endolymfan i hörselsnäckan (cochlea)
→ hårceller registrerar
- Hörselsnäckan
-
Hela cochlea är innerverad längs vindlingarna.
-
Nervcellskropperna finns i sensoriska ganglier
(ganglia spiralia) som finns i temporalbenet,
precis utanför cochlea.
-
Axonerna löper igenom cochleas bindvävsvägg
och binder till olika ställen i rören i cochlea.
-
Cochlea har tre “rör”
- Scala vestibuli perilymfa (ljud kommer
in från ovala fönstret)
- Scala media endolymfa (cortiska
organet finns här)
- Scala tympani perilymfa (ljud kommer
ut via runda fönstret)
-
Dessa rör separeras av bindväv väggar, Reissners
membran och lamina basilaris (basalmembranet).
-
Cortiska organet finns ovanpå basalmembranet
- Innehåller hårceller vars cilier sticker upp
i tectorial membranet
- Innehåller stödjeceller.
Frågor
1. Vad är det ovala fönstret? Vilken funktion har den? Hur får
innerörat mekanisk stimuli? Beskriv hur cochlea innerveras.
2. Vilka tre rör finns i cochlea, funktion? Beskriv kort cortiska
organet.
![[image-422359369273.png]]
![[image-ec6981dc7e2d.png]]
![[image-d651d2235f97.png]]
![[image-2ede26e3fdcc.png]]
![[image-baa9489deae4.png]]
Cortiska organet
- Uppbyggnad
-
Celler finns i olika lager med massa
stödjeceller.
-
Det finns en rad av inre hårceller respektive
tre rader av yttre hårceller
-
De afferenta nervfibrer innerverar
huvudsakligen inre hårceller (90%) medan
flera yttre hårceller delar på samma axon.
- Inre hårcellernas axoner är
myeliniserade men ej yttre hårcellerna!.
-
Inre hårceller ansvarar för största delen av
medveten hörsel.
-
Utöver afferenta nervtrådar, finns efferenta nerver
som hämmar nervceller (undviker skador).
- Hårceller
-
Cilierna i yttre hårcellerna är W-formad
- Olika långa som en trappa
-
Varje cilie är förankrad i den andra via tip-link →
utan dessa förbindelser blir man döv.
- Funktion
-
I scala media finns basalmembranet med hårceller.
-
Basalmembranet sitter inte fast, utan är rörligt.
-
Scala vestibuli och scala tympani förbinds i helicotrema.
-
Vibrationer från stapes (initialt från ljudvågor) överförs till
ovala fönstret och därmed scala vesitibulis perilymfa.
- Runda fönstret buktas ut för att undvika övertryck.
-
Ljudvåg översätts till tryckvåg på perilymfan som i sin tur
sätter basalmembranet i rörelse.
-
Denna tryckvåg (från perilymfa till basalmembranet) är
mest intensiv i början.
-
Därefter fortplantas tryckvåg i form av Travelling wave längs hela
basalmembranet.
-
Rörelse i basalmembranet fångas upp av hårceller.
![[image-251df3d4b217.png]]
![[image-aebd86117334.png]]
![[image-7cc7068ae158.png]]
![[image-8711046ef784.jpeg]]
![[image-5ff9a03f5d68.png]]
- Växelverkan mellan membran och
endolymfa
-
Stapes överför tryck till perilymfan.
-
Perilymfan överför trycket till
basalmembranet, Travelling wave
uppstår (intensivast initialt).
-
Orsakar att BM trycks nedåt (grövsta
pilen) → perilymfan (i scala tympani) trycks uppåt → lokal tryckvåg
uppstår som påverkar fram (1) och bakåt (1a) i BM → pga (1) trycks
perilymfan i scala vestibuli nedåt → lokalvåg uppstår (2 & 2a) osv.
-
Sammanfattningsvis en böjning av BM i ett håll skapar tryck i
perilymfan som orsakar en lokal tryckvåg som trycker BM på motsatt
håll.
- Skilja olika ljud åt
-
Olika segment i BM vibrerar på olika vid olika frekvenser.
→ olika fragment har olika resonansfrekvenser!
-
BM vid basen känslig för höga frekvenser
- Smal och styv (fästs av många fibrer)
- Som en hårtspänd gitarrsträng
- Därmed är resonansfrekvensen högst vid basen
-
BM vid apex/toppen känslig för låga frekvenser
- Bred och mjuk (fästs ej av fibrer)
- Resonansfrekvens lägst vid apex.
-
Dvs kommer olika frekvenser att påverka specifika ställen
på BM.
-
T.ex kommer höga frekvenser att sätta BM nära apex i rörelse och
hårcellerna vid dessa segment får högst stimuli och vice versa.
-
Därför är det viktigt med så många olika axoner → CNS känner igen
vilka delar av BM som stimuleras → avgör frekvens!
-
Ljudstyrkan avgörs av summationen av ap (antal ap per tidsenhet).
- Många ap under kort period → hög ljudstyrka
Frågor
1. Hur är det cortiska organet uppbyggt (celltyper, organisation, nerver)?
2. Hur är hårcellerna formade? Hur förbinds de med varandra?
3. Vad är helicotrema? Hur omvandlas ljudvåg till tryckvåg? Hur fortplantas
travelling wave? Hur skiljer CNS mellan olika frekvenser & ljudstyrka?
-
Vissa hörselskador beror på frånvaro av nervceller, men nervfibrer finns!
Elektroder i olika ställen på BM planteras kopplade till en mikrofon och
ljudprocessor. Ljud fångas upp av mikrofon → bearbetas av processor →
respektive elektrod stimuleras → stimulerar nervtrådar → hörupplevelse!
![[image-3f6c5c247de2.png]]
![[image-4a77d37d095e.png]]
![[image-4aa463b2671b.png]]
Hårceller
- Vibrationer/rörelse i BM och tektoriala membranet orsakar att hårcellernas
cilier förskjuts i sidled → depolarisering (mot kinocilium) eller
hyperpolarisering (mot kortaste strået).
- Dock finns en skillnad mellan yttre och inre hårceller.
-
Yttre hårceller
- De längsta stereocilier finns i TM
- Relativa rörelsen mellan BM och TM
förskjuter cilierna och orsakar
signalöverföring-
-
Inre hårceller
- Stereocilier finns EJ i TM
- Vibrationer i BM orsakar flöde i
endolymfan i scala media.
- Pga endolymfans tröghet förskjuts
cilierna.
- Depolarisering & hyperpolarisering sker via
tip-links
-
Öppnar/stänger jonkanaler mekaniskt
- En jonkanal/cilie, jonkanalen på
toppen
- Positiva jonkanaler → när de öppnas strömmar
positiva joner in → depolarisering
-
Fungerar likt snöre i ett badkar.
-
Om cilierna böjs mot kinocilium öppnas jonkanalerna och
vice versa.
-
Tip-links måste ha optimal vilospänning
- För lösa detekterar inte små böjningar
-
För svag att “dra snöret i badkaret”
- För hårda svårare att skilja mellan stora och små böjningar.
-
Lösning Tip-links position justeras (gröna området i figuren)
Frågor
1. Hur påverkar vibrationer i BM och TM signaleringen i yttre & inre hårceller?
2. Hur sker depolariseringen? Hur fungerar Tip-links och hur regleras de?
Endolymfapotential
- Endolymfa har samma uppbyggnad som intracellulär-vätska och har därmed
en potential på +80 mV (hög [K+], låg [Na+]) i förhållande till sin omgivning,
endolymfa potential.
![[image-15ce6535a74f.jpeg]]
![[image-002d2825ddd7.png]]
![[image-896cc27f62e8.png]]
- Hårcellerna är i kontakt med två olika EC-miljöer samtidigt, apikalt finns cilier
mot endolymfan och basolateral mot perilymfan (liknar vanligt EC-miljö) med
potential på ca 0 mV.
- Kanalen som ansvarar för hårcellernas depolarisering är K+-kanal, unikt!
-
När K+-kanal strömmar K+ in → depolarisering!
-
K+ drivs endast av elektrisk gradient eftersom [K+]IC =[K+]EC däremot
finns en elektrisk drivkraft på (80 - (-70) = + 150 mV)
-
Huvudsakligen strömmar K+ in, men även lite Ca2+ (har färre kanaler)
- Även repolariseringen är unik!
-
Samma joner som flödar in, kommer att flöda ut under repolarisering!
-
Säker metod för att säkerställa snabb repolarisering då hårcellerna är
aktiva celler.
-
Nervceller under depolarisering: Na+ strömmar in
-
Nervceller under repolarisering: K+ strömmar ut
-
Problem: Na/K-pumpen återupprättar
elektrokemiska gradienten (jonfördelningen).
Pumpen är dock långsam.
- Hårcellerna är aktiva celler som de- o
repolariseras ständigt och pumpen skulle då
helt enkelt inte hinna med!
-
Hårcell: samma joner som flödar in under depolarisering, flödar ut under
repolarisering, via läckkanaler → snabbare process!
- Stria vascularis
-
Struktur i scala medias vägg med epitelceller.
-
Speciella celler, endast dessa celler har VMP på ca +80 mV.
-
Mot bindvävs väggen verkar cellen är “normal” → Na
flödar in, K ut
- Na/K-ATPas upprätthåller elektrokemiska
gradienten.
- Dock är permeabiliteten för Na mycket högre
pga fler läckkanaler (basolateral).
- Na har i denna cell JMP på ca +150 mV →
därmed VMP +80mV.
-
Mot scala medias lumen (där endolymfan finns)
- Cellmembranet är väldigt permeabelt apikalt (kan nästan
“försumma” membranet).
- Därför kan man säga att IC-vätskan i stria vascularis celler
motsvarar endolymfan i scala media.
Frågor
![[image-06f61bf086f1.jpeg]]
![[image-b19468a22299.png]]
1. Beskriv hårcellernas extracellulära miljö & hur det bidrar till dess funktion.
2. Vad är skillnaden mellan nerv- & hårcellens de o repolarisering, varför?
3. Vad är stria vascularis funktion? Hur fungerar den?
Inre & yttre hårceller
- Cochleans innervering utgörs ca 90% till inre hårceller. Det beror på att yttre
hårceller har andra viktiga funktioner, de fungerar som en
förstärkningsmekanism
-
Yttre hårceller har elastiskt protein, prestin som kan
förkortas/förlängas utifrån membranpotentialen.
-
Vid depolarisation orsakar prestin förkortning i hela cellen
(pga hög täthet i cellens cytoskelett) och vice versa.
-
Fungerar som positiv feedback
- Alltså amplifieras basalmembranets rörelse
-
Nästan som att yttre hårcellerna drar basalmembranet mot
tektorialmembranet!
- Detta är väldigt viktigt för att amplifiera/förstärka amplituden (rörelse i BM)
av vibrationer och därmed öka precisionen i hörupplevelsen, genom att endast
förstärka specifika segment i BM
- Yttre hårceller har en annan funktion som smärtreceptorer
-
Är innerverad av omyeliniserad axon som kan känna smärta
- Sammantaget
-
Amplifierar amplitud (viktig för att t.ex förstå viskningar osv)
-
Smärtreceptor
- (Förstärkningsmekanismen kan testas hos nyfödda barn. Skickar in ljudsignal
(hörlur + mikrofon) och får tbx större ljudsignal. Pga yttre hårceller amplifierar
vibrationer och ökar tryckvågen i perilymfan → dessa otoakustiska
emissioner (bakåtgående, såsom 1a i bilden) leder till rörelser i hörselbenen
och når ytterörat och mäts)
Frågor
1. Vilka funktioner har inre & yttre hårceller, varför? Vad är otoakustiska
emissioner?
Olika skador i örat
- Hål i trumhinnan
-
Ingen nämnvärd hörselnedsättning.
-
Ju större area trumhinnan har, desto mer
kraft som koncentreras på det ovala fönstret.
-
Därmed påverkar litet hål inte mycket, men
större hål gör det.
![[image-9e135eddf9c0.png]]
![[image-12835d56fc10.png]]
- Skada på hörselben
-
Mycket större hörselnedsättning än hål i trumhinnan.
-
Viktigt förstärkningssystem som förstörs → dels
trumhinnan absorberar en del av ljudvågorna, dels når
en liten del till ovala fönstret.
-
Ljudvågorna når även det runda fönstret nästan samtidigt
som de når ovala fönstret → perilymfans rörelser i innerörat tar ut
varandra till en viss del → bidrar ännu mer till hörselnedsättning.
- Ostoskleros
-
Likt föregående exemplet, beror på progressiv
bentillväxt som slutligen fixerar stapes (dess rörelse
minskar).
- Igentäppt örontrumpet
-
Detta orsakar att luft som egentligen utjämnas via örontrumpeten
stannar i mellanörat → slemhinnan absorberar denna
luft → undertryck uppstår.
-
Undertrycket suger in trumhinnan (minskar dess
rörlighet) → stor del av ljudvågorna
reflekteras/absorberas men ej förs vidare.
-
Öppnas kortvarigt endast vid sväljning, annars uppstår autofoni, hör
eget tal förstärkt.
- Benledning
-
Ljud kan fortledas via benvävnad benledning
-
T.ex vår tal är till en viss del benlett direkt från munhålan →
skallben → innerörat.
-
Klinisk relevans
- Skada i hörselben → vibrator planteras i ben i
samband till mikrofon via en processor.
- Signalerna tas upp av mikrofon → processor →
vibrator för över frekvenser till innerörat direkt.
Frågor
1. Hur/varför påverkas hörseln av skada i trumhinnan, i hörselben, igentäppt
örontrumpet? Varför är det kliniskt relevant att ljud kan fortledas via ben?
CNS
- Cochlearisnerven
![[image-bb50c54d77f2.png]]
![[image-8c8c0bb71e4c.png]]
![[image-c0cb03cb0d87.png]]
![[image-6b7ffb001987.png]]
![[image-ee0ced8d3e12.png]]
-
Cochlearisnerven omkopplar i cochlearis kärnor i
hjärnstammen.
-
Från hjärnstammen projiceras två olika nervfibrer till
thalamus knäkropp (mediala geniculatum) → till
hörselbarken, A1
-
Notera att varje cochlearisnerv för signalen till respektive hörselbark i
hemisfärerna (ipsi- och kontralateralt + commissurfibrer)
→ Man blir inte döv om A1 i ena hemisfären funktion nedsätts.
- A1
-
Nervcellerna i A1-gyrus har en tonotopisk organisation → alltså
nervceller känsliga för angränsande frekvenser finns nära varandra.
- Höga frekvenser → nära nacken
- Låga frekvenser → nära pannan
- Tonotopiska organisationen (frekvenskartan) bevaras i A1, likt
cochlea.
-
Kombination av frekvenser → aktivering av en viss kombination av
neuroner!
-
Figuren visar frekvensband, en vertikal “skiva” i
hörselcortex där alla celler är känsliga för ungefär samma
frekvensintervall. Variation inom bandet (uppner i
figuren):
- Celler högt upp aktiveras redan vid svaga ljud (låg
tröskel).
- Celler längre ner kräver starkare ljud (högre tröskel) för att
aktiveras.
- Variationer i samma frekvensband
-
Ljudsstyrka
-
Ljudkällans riktning Olika riktningar aktiverar olika kombinationer
av neuroner
- Bestämma riktning
-
Sker mha att neuroner är känsliga för amplituder (hur starka
ljudvågorna är) och tidsskillnader.
-
Riktning i sidled (höger-vänster)
- Ljudkällan kommer då vara närmare ett öra än andra örat
-
Signalen stimuleras i ena cochlean snabbare
-
Högre amplitud (större signal), pga starkare ljud.
-
Riktning i höjdled, fram/bak
![[image-2631553137fe.png]]
![[image-306c4df68bab.png]]
![[image-806c8868fa12.png]]
- Amplituds- och tidsskillnader hjälper inte här,
eftersom avståndet är detsamma för källan rakt
framför eller bakom.
- Ytterörats vindlingar hjälper med bestämma
riktningen
-
Ljudet kommer att studsa/reflektera i
olika riktningar beroende på dess källa,
vissa frekvenser förstärks, andra dämpas.
-
Detta skapar en viss klangskillnad (skillnad i ljudets
spektrum) som CNS kan bearbeta.
- Klangsskillnad såsom figuren visar skulle samma
ljud att studera på olika sätt in i örat där vissa
frekvenser förstärks, andra dämpas.
- Högre hörselområden
-
I en apa har man funnit tre hierarkiskt högre hörselområden med
specialiserade med neuroner
- Vissa neuroner aktiveras vid kommonukationsljud →
kommunikation uppfattas “What Stream”.
- Andra neuroner aktiveras vid olika riktningar →
riktning uppfattas, “Where Stream".
-
Denna information leds sedan via commissurbanor till olika
delar av hjärnan, alltså finns antagligen skilda system i
hjärnan som ansvarar för att identifiera och lokalisera ljud.
-
A1 = primära hörselcortex (temporalloben)
-
AL = anterolateral
-
ML = Middle-lateral
-
CL = cauda-lateral
Frågor
1. Vad kallas hörselbarken i hjärnan, hur når cochlearisnerven? Varför orsakar
skada på hörselbarken i ena hemisfären inte dövhet i ett öra?
2. Vilken funktionell organisation har primära hörselbarken? Vilka faktorer
bestämmer vilka neuroner som aktiveras inom samma frekvensband?
3. Hur bestäms ljudkällans riktning? Vad menas med What- & Where stream?
-
Incus, malleus, stapes (hörselben), trumhinna = membrana tympani
![[image-bf47c912f768.png]]
![[image-513d684f0956.png]]

View File

@@ -0,0 +1,464 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Lukt och smak
block: 2
---
# Lukt och smak
Lukt och smak
- Lukt/smak är viktig för att identifiera farliga respektive nyttiga substanser och
är dessutom viktig för minnesfunktion.
- Smaksinnet
-
Viktig för att detektera näringsämnen innan kroppen fysiologiskt
reagerar på maten.
-
Detta kan t.ex öka salivproduktionen, förbereda mag-tarmkanalen osv.
-
I hjärnstammen finns det två typer av serotonin-producerande celler
som kan aktiveras vid intag av:
- Socker: Aktiverar belöningssystem, exciterar
insulinproducerande celler vilket bidrar till mättnadskänsla
(skydd mot överkonsumtion)
- Bitter: Bittra ämnen uppfattas som farliga/giftiga och därmed
förbereds kroppen för att skydda sig själv genom t.ex kräkning.
-
Sekundära effekter utlöses i munnen av receptorer.
-
Om man suger på citron:
- Spottkörteln parotis kontraheras → saliv utsöndras → späder ut
låg pH-nivåerna i munnen som kan skada svalget och kroppen.
- Fem grundsmaker
-
Umami
- Smak av proteiner, främst glutamat.
- MSG (glutamatsalt) ger maten proteinrik smak utan att faktiskt
innehålla proteiner
-
Sött
- Smak av kolhydrater (5-6 kolsocker)
- Aktiverar belöningssystemet kroppen tycker om energi.
- (Cola-zero innehåller substanser som binder till dessa receptorer)
-
Bitter
- Mest varianter av bitter-receptorer än andra smaker.
- Vi har dock svårt att skilja mellan olika bittra smaker.
- Måste kunna med noggrannhet avgöra om födan är farlig/giftig
→ därmed fler varianter
-
Salt
- Känslig för Na-salter
- Salthunger beror på att kroppen behöver natrium.
-
Surt
- Kommer från vätejoner
![[image-42363e6fbfee.png]]
- Stimulerar salivproduktion → späda ut låg pH.
- Smakreceptorer
-
Umami, bitter, sött: G-proteinkopplade receptorer
-
Surt, salt: Jonkanaler
- Vissa studier ifrågasätter ifall vi har mer grundsmaker, t.ex kan vi
detektera mineraliserat (metalljoner) vatten, vattensmak.
Frågor
1. Varför är smaksinnet viktigt? Varför och vad kan hända vid intag av
socker respektive bittra ämnen? Vad händer om man suger på citron?
2. Vilka fem grundsmaker har vi, vad kännetecknar de?
3. Vilka smakreceptorer finns det?
Smakreceptorer
- Aktivering av smakceller
-
Smaklökar finns i tungans kryptor med olika smakceller.
-
Smakcellerna har mikrovilli som innehåller receptorer.
-
Det finns tre typer av celler i smaklökar
- Typ I
-
Gliacell (detekterar salt).
-
Innehåller ENaC (Na-jonkanal) som stimulerar typ III
celler.
- Typ II
-
Detekterar umami, sött eller bitter
-
Typ-II celler har G-proteinkopplade receptorer som är
känsliga för en av dessa smaker.
-
När substansen binder in orsakas en intracellulär kaskad
där ATP frisätts och diffunderar till intilliggande cell.
- Typ III
-
Presynaptisk cell
-
Har purinreceptor (detekterar ATP).
-
ATP → stimulerar cellen → serotonin frisätts →
gustatoriska (smak) afferenta fibrer aktiveras →
signalering till CNS
-
Notera att typ-II cell oftast uttrycker en typ av smakreceptor,
- En smakcell = en smakreceptor
- En smaklök innehåller flera smakceller (detekterar alla smaker)
-
Smakceller är inga nervceller, dock sker kommunikation med neuroner
-
Sura smaker detekteras av vätejoner kanaler som direkt stimulerar typ
III celler.
-
(Lite oklar vilken cell som detekterar salt)
![[image-fed7b0e17bc2.png]]
![[image-ff8c39b1cc67.png]]
![[image-53a9241f92e6.png]]
- Organisation
-
En smakcell = en smak, bidrar till hög selektivitet så att vi
kan smaka det som finns i munhålan.
-
Denna selektivitet stöds även av s.k Labeled Line
- En smakcell kommer selektivt aktivera en specifik
neuron (pga lokalisation).
- Dessutom finns specifika axoner för respektive
smak som även når olika ställen i gustatoriska
cortex.
-
Dessa diskreta system (varje smak har egen väg) bidrar till
hög selektivitet och smakupplevelsen.
-
Om gustatoriska cortex för surt aktiveras eller om sura
smakceller stimuleras utan intag av mat, visar djuret samma
typiska beteende kopplat till surt.
- Andra funktioner av smakreceptorer
-
De smakreceptorer som finns på smakceller kan uttryckas även av andra
celler för att uppfylla olika funktioner.
-
Salt transporteras av ENaC (samma som finns i
smakceller)
-
Receptorer för bittra ämnen finns i magsäcken och
luftvägar
- Skydd mot att absorbera toxiska ämnen → kräkning
- Hosta & nysa
-
G-proteinkopplade smakreceptorer i mag-tarmkanalen
(pankreas)
- Detekterar den kemiska miljön och anpassas.
-
Umami-receptorer i spermien för sammansmältning med ägget
- Kan detektera aminosyror som frisätts från ägget.
-
Dock har dessa receptorer inte en afferent nerv som för över
informationen till hjärnan → ingen smakupplevelse!
- Långvarig smakexponering kan ge smakadaptation: ATP från Typ II-celler
aktiverar Typ I-celler via purinreceptorer vilket hämmar Typ II-celler och
minskar signalering till gustatoriska afferenter.
Frågor
1. Hur upplever vi en smak, hur fungerar smakreceptorer? Hur kan vi skilja
mellan olika smaker?
2. Vilka viktiga funktioner har smakreceptorer utöver smakupplevelsen?
3. Hur adapteras smakceller?
![[image-30a6508480f7.png]]
![[image-f155b4406c27.png]]
![[image-0c18c30c6370.png]]
CNS och smak
- Central modulering
-
När vi äter något som är sött och bittert samtidigt kommer den bittra
smaken att förstärkas och söta dämpas.
- Bittra smaken upplevs starkare än koncentrationen
-
Mekanism
- Söt- och bitter afferenter går via nucleus tractus solitarius
(NTS) i hjärnstammen till gustatoriska cortex.
- Neuron som kodar för bitter i gustatoriska cortex respektive
amygdala utövar top-down kontroll → smaken moduleras
från CNS till nedre strukturer, NTS och förstärker/dämpar
signaler.
-
Effekt
- Gustatorisk cortex feedback förstärker bittra afferenter, söta
dämpas.
- Amygdala feedback förstärker aversionen (ogilla) mot bittra
smaker.
-
Detta beror på att bittra ämnen anses farliga/giftiga
- Centrala projektioner
-
Väg till CNS
- Gustatoriska afferenter → NTS → thalamus → primära
gustatoriska cortex.
- Gustatoriska cortex finns nära/i insula i parietalloben
- Insula ansvarar för emotioner.
-
Vi har endast fem grundsmaker
- Stark mat är en form av smärta då värmereceptorer aktiveras.
- “Fräsch” (t.ex tuggummi) aktiverar köldreceptorer.
-
Information av gustatoriska cortex påverkas av andra sensoriska system
(såsom lukt, temperatur) och även belöningssystemet som frisätter
dopamin och motiverar en att äta.
Frågor
1. Hur och varför moduleras smaker? Hur når smak till CNS (vägen), vad är
“stark” eller “fräsch” smak?
Luktsinnet
- På taket av näsan finns olfaktoriska epitel med bipolära neuroner.
-
På deras dendriter finns G-proteinkopplade luktreceptorer,
odorantreceptorer.
![[image-04e5b63b7be8.png]]
-
Människan har 400 olika odorantreceptorer och varje odorantcell
uttrycker en typ av odorantreceptor (hundar: 800, elefant: 2000 osv).
-
Stor variation mellan individers odorantreceptorer, hur ofta de kommer
och olika typer av en enskild odorantreceptor (utifrån genetiken).
-
Odorantcellerna förnyas ständigt (unikt för neuroner!)
- Skilja mellan dofter
-
Vi har 400 odorantreceptorer men kan uppleva mycket fler lukter.
-
Beror på att en lukt är en kombination av flera olika aktiverade
receptorer → doftigenkänning = mönsterigenkänning.
-
En luktmolekyl kan binda flera receptorer med olika affinitet → unik
aktivitetsmönster
- Olfaktoriska bulbar
-
Aktiveringsmönstret är väldigt viktig för luktupplevelse och måste
därför bevaras för korrekt luktupplevelse vilket möjliggörs av
olfaktoriska bulbar.
-
Det finns en olfaktorisk bulb per näshåla.
- Samma typ av odorantreceptor uttrycks över hela
olfaktoriska epitelet.
- Samma typ av receptor (över hela epitelet) samlas
dock i olfaktoriska bulbar i organiserade strukturer
→ glomeruli (nystor).
- Glomeruli från liknande lukter är lokaliserade nära
varandra.
- En bulb innehåller 3000 glomeruli
-
Från glomerulus tar mitralceller över (neuron).
- Skickar dendriter och synapsar med en
specifik glomerulus odorantceller.
- Mitralcellernas axoner utgör nervus
olfactorius.
-
Olfaktoriska bulben är första bearbetingingsstation
- Lukten är enda sinnet som inte bearbetas i thalamus → går
direkt till cortex.
- Därför bearbetas lukten i olfaktoriska bulben där vissa signaler
förstärks/dämpas utifrån behov (t.ex föda/fara).
- Varje synaps kostar tid och energi därför försöker vi ha så få
synapser som möjligt. Synaps för ett syfte!
![[image-468fd36264bc.png]]
![[image-bb6097276a5d.png]]
![[image-23f47868603c.png]]
-
Luktupplevelsen beror på kombinationen av vilka glomeruli som
aktiveras samt hur deras aktivitet förändras över tid vilket reflekterar
odorantreceptorernas aktivitet. Spatiotemporal.
- Spatialt (rymd): Olika luktmolekyler aktiverar en unik
uppsättning av glomeruli i olfaktoriska bulben.
- Temporalt (tid): Signaleringen sker i ett visst tidsförlopp utifrån
t.ex odorantreceptorernas täthet, mängd luktmolekyler
receptor-ligand-affinitet osv.
Frågor
1. Beskriv kort luktepitelet i näsan, luktceller/receptorer. Hur många
luktreceptorer har vi? Beskriv luktbulben, var de finns, hur de är uppbyggda,
deras funktion och varför de är viktiga.
2. Beskriv grunden till luktupplevelsen? Varför känner vi fler lukter än vi har
receptorer?
Luktsinnet
- Luktnerven sitter i undersidan av hjärnan, ser ut som en tändsticka.
- En nerv per hemisfär (från respektive näshåla).
- Mitralceller aktiverar pyramidceller, mest effektiv ifall
mitralcellerna under kort period (2 ms) exciterar pyramidcellerna.
- Pyramidcellerna fungerar som coincidence detector (likt
hudretning), stimuleras bäst av samtidiga signaler från olika celler.
- Mitralcelleringes synkronisering beror på odoranternas identitet,
belöningsvärde och var i andningscykeln man befinner sig.
- Centrala projektioner
-
Piriformcortex bearbetar lukt-information, medialt i temporalloben
- En i varje hemisfär (nerverna korsar inte!)
- Ligger nära amygdala & hippocampus → kopplad till emotioner.
-
Förbindelse med thalamus
- Även om n. Olfactorius ej omkopplas i thalamus
-
Vi har riktningsdoft (känna igen luktkällans riktning)
där informationen från bägge olfaktoriska bulbar
jämförs (likt hörsel).
-
Högre bearbetning av lukt sker i orbitofrontalcortex
- Integration med andra sinnen (syn & smak)
- Belöningsvärde (vissa lukter har högt belöningsvärde såsom
föda)
![[image-6c95772d6529.png]]
![[image-07109f13dbb6.png]]
-
Representation av piriformcortex är väldigt otydligt och inte
organiserad med t.ex labeled line som i smak.
- Kan inte få en specifik luktupplevelse genom att stimulera vissa
receptorer eller områden i piriformcortex.
- Luktsinnet är mycket mer komplex till skillnad från grundsmaker.
Frågor
1. Var finns luktnerven i hjärnan? Vad menas med att pyramidcellerna är
coincidence detectors? Vad beror mitralcellernas synkronisering på?
2. Vad kallas och var finns luktkortex? Varför är lukt kopplad till emotioner?
3. Var sker mer komplex bearbetning av lukt, på vilket sätt?
4. Hur skiljer sig luktkortex från gustatoriska korktex?
Luktsinnet
- Lukt under in- och utandning
-
Inandning: Luktepitelet exponeras till luktmolekyler från
yttre miljön.
-
Utandning: Luktmolekyler från munhålan (mat) når
luktepitelet (via nasofarynx) → bidrar väldigt mycket till
smakupplevelsen.
- Lukt, respiration och minnesfunktioner
-
Luktupplevelse är starkt kopplad till andra strukturer i hjärnan
och även respiration.
-
Från mitralcellerna går signaler till piriformcortex och därifrån går
det till olika strukturer såsom hippocampus, amygdala och
orbitofrontal cortex → stark koppling till minnen (pga
hippocampus).
-
Därför vid demens försvagas hippocampus → luktupplevelse förändras.
- Adaptation
-
Hjärnan vänjer sig till lukter som den exponeras ständigt till.
-
Även om mitralcellerna är aktiva kan piriformcortex filtrera
bort vissa lukter.
-
Korttidsadaptation (sekunder-minuter)
- Korttidsdepression av mitralcellernas afferenter.
-
Minskad signaleringsstryka vid upprepad
stimulering
- Ju kortare tidsintervall mellan två dofter desto svagare
blir gång nr 2.
- Om tidsintervallen är tillräckligt liten känner man inte den andra.
![[image-f457ebfbf290.png]]
![[image-b09685241767.png]]
![[image-c762a97eb74e.png]]
- Viktig för att kunna detektera nya lukter i realtid
-
Långvarig adaptation (timmar-dagar)
- Synaptisk plasticitet
- Vi har därmed ett doftminne.
- T.ex känner vi inte våra egna dofter eller hemma dock skulle vi
märka om man glömde räkor i soporna
- Sociala kemosignaler feromoner
-
Feromoner är kemiska ämnen som vi utsöndrar som kan påverka
andras beteende eller fysiologi utan att vi medvetet uppfattar.
-
Feromoner detekteras av vomeronasalorganet.
- Människor saknar, vissa djur har.
-
Vissa feromoner kan dock omedvetet påverka oss t.ex
- Svett från stressiga situationer kan stimulera emotioner/empati
-
Samma gäller inte för svett från träning!
- Menstruationscykler kan synkroniseras mellan kvinnor.
- Tårar kan stimulera emotioner (men inte fejk-tårar!)
-
Feromoner kräver nära kontakt t.ex om man skakar hand eller liknande
- Större sannolikhet att de når luktepitelet!
- Covid
-
Viruset når CNS via luktepitelet och förstör odorantceller.
-
Trots att dessa celler normalt förnyas kontinuerligt kan vissa
luktreceptorer ta tid att återbildas vilket fördröjer återupplevelsen av
vissa lukter.
- Samverkan mellan lukt och smak
-
Mat- & luktupplevelse förekommer samtidigt och aktiverar samma
strukturer såsom insula, amygdala och orbitofrontalcortex
Frågor
1. Hur påverkas lukt under in- & utandning? Varför försvagas luktupplevelse hos
dementa patienter?
2. Vad menas med lukt-adaptation, vilka typer, varför är den viktig?
3. Vad är feromoner? Hur detekteras de? Ge exempel hos människan.
4. Hur påverkar covid luktupplevelse, varför? Varför samverkar lukt och smak?

View File

@@ -0,0 +1,892 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Motorik
block: 2
---
# Motorik
Motorik
- Viktiga begrepp och principer:
- Motorisk enhet
-
Tvärstrimmiga skelettmuskelfibrer innerveras av ett motorneuron
antingen i ryggmärgens ventrala horn eller i hjärnstammen,
kranialnervskärnor, motorneuron + innerverade fibrer=motorisk enhet.
- Synergier
-
I CNS kan ett neuron aktivera flera motoriska enheter i en eller flera
muskler samtidigt → meningsfull rörelse.
-
Musklerna arbetar då i synergier.
- Parallel organisation
-
Olika motoriska system kan verka på samma muskelgrupp parallellt,
alltså för att åstadkomma olika ändamål utan konflikt, parallellt.
-
T.ex under optokinetisk ögonrörelse styrs saccadrörelsen av ett motorisk
system och följerörelse av ett annat, parallellt motoriskt system.
- Hierarkisk organisation
-
Två grundprinciper
1. Övre strukturer i nervsystemet kontrollerar lägre.
2. Högre delar ger möjlighet för mer komplex och flexibel motorik.
- Reflex
-
Reflex är en omedelbar motorisk respons till retning av sinnesorgan.
-
Reflexer uppstår oftast genom att sinnesorgan registrerar retning →
afferenta nerver → reflexcentrum → motorneuron → muskel.
- “Reflexbåge”
- Tonus
-
Det finns alltid en viss muskelaktivitet i kroppen (tonus) som ständigt
justeras.
Frågor
1. Förklara motorisk enhet, synergier, parallell organisation, hierarkiskt
organisation (två grundprinciper), reflex och tonus.
Proprioception
- Förmågan att uppfatta kroppens position, rörelse och balans utan att behöva
synintryck, utan utifrån proprioceptorer och andra sinnesorgan.
- Muskelspolar och golgi senorgan är två proprioceptorer
- Muskelspole
-
Registrerar muskellängd och längdförändringar.
-
Olika muskler har olika många muskelspolar
-
Nackmuskler har väldigt många muskelspolar (400 st/g)
-
Muskelspolar är ett sensoriskt organ som ej bidrar med
kontraktion!
-
Uppbyggnad
- Består av speciella (6-12 st) muskelfibrer, intrafusala
muskelfibrer.
- Omges av vätskefylld kapsel som skyddar dem.
- Hit binder olika afferenter.
-
Afferent-innervering
- Ia-afferneter primärafferent
-
Hög dynamisk känslighet (förändring i
muskellängd)
-
När muskeln förlängs → ap-frekvensen ökar
- Ju större hastighet desto högre frekvens
-
När muskeln förkortas → ap-frekvensen avtar
-
Är även statisk känslig
- II-afferenter sekundär affarent
-
Tunnare
-
Hög statisk känslighet, muskelns längd registreras i varje
ögonblick.
-
Lägre dynamisk känslighet
- Dessa axoner är Aα och Aß med hög ledningshastighet.
-
Gamma-motorneuron
- Intrafusala muskelfibrernas ändar innerveras av efferenta
axoner (från gamma-motorneuron).
- De ser till att mittregionen av muskelspolen (där afferenter finns)
hålls “lagom” spänd/sträckt genom att justera spänningen på
ändregionen för att registrera information.
-
Muskelspolar har banor till högre strukturer såsom S1, thalamus och
cerebellum → viktig för bearbetning av motorik och balans.
- Golgi senorgan
-
Registrerar och skickar till CNS spänning/muskelkraft i senan vid
kontraktion.
-
Finns i övergången mellan muskel och sena
-
Innerveras av Ib-afferenter.
-
Styrs inte av efferenter.
![[image-a38a86b6865b.png]]
![[image-240590c8f2ef.png]]
-
Effekt
- När muskelkontraktionen är intensiv ökar spänningen i
senan
- Golgi senorgan skickar ap till ryggmärgens dorsalrot.
- Signalen kopplas om, via ett inhibitoriskt interneuron, till
alfa-motorneuron i ventral rot som hämmar agonisten.
- Antagonisternas alfa-motorneuron stimuleras (via en
annan excitatorisk interneuron).
- När kraftutveckling ökar → ökar golgi senorgan
ap-frekvens → ökad inhibition.
-
Alltså en form av reflex för att undvika överbelastning.
- (I verkligheten hålls inte kraftutveckling konstant)
Frågor
1. Vad innebär proprioception? Förklara uppbyggnad, lokalisation, innervering
och funktion av golgi senorgan och muskelspolar.
Reflexer
- Reflexer är en koppling mellan sinnesorgan och motorisk svar.
- Reflexer är medfödda (genetiska) och icke-viljestyrda rörelser, t.ex knäreflex.
- Vissa motoriska svar inlärs under livet som kan förknippas med reflexer. Rent
fysiologiskt är reflexer endast genetisk/medfödda.
- Sträckreflexen
-
En monosynaptisk snabb reflex efter att muskeln plötsligt sträcks
- Ser till att muskeln inte överbelastas (sträcks för mycket)
- Väldigt snabb synaps utan interneuroner.
-
När en muskel plötsligt sträcks (t.ex knäreflex) skickas direkt signaler
från muskelspolens Ia-afferenter till motorneuron i ryggmärgen.
-
Primära afferenter exciterar även synergister monosynaptiskt.
-
Antagonister inhiberas via interneuroner → reciprok inhibition.
-
Reciprok inhibition är viktig för att undvika motsatt rörelse, alltså t.ex
utan inhibition kan det vara så:
- Biceps sträcks plötsligt → sträckreflex (biceps kontraheras) →
plötslig sträckning i triceps → triceps kontraheras
-
Sträckreflexen moduleras (inhiberas) av descenderande banor i CNS
för att inte påverka viljemässiga rörelser.
-
Förstärkta sträckreflexer = spasticitet
- Vid skada i CNS (descenderande banor) moduleras
sträckreflexen inte längre → sträckreflexen blir starkare
och dessutom kan påverka normala viljemässiga rörelser
![[image-38638d53f5ef.jpeg]]
![[image-32159b627272.png]]
där antagonisten upplever en plötslig sträckning → sträckreflex
(motverkande).
-
Klonus
- Rytmiskt, upprepade sträckreflexer pga plötslig sträckning i
muskeln.
- T.ex om dorsalflexionen undersöks hos patient med skada i CNS
kan klonus uppstå.
- Undersökaren kan utlösa sträckreflex (dorsalflexion) och hålla
emot kontraktionen → muskel upplever fortfarande sträckning.
- Motorneuron får ny signal → sträckreflex igen.
- Alltså upprepas sträckreflexen så länge motståndet finns.
- Detta händer inte vid friska individer vars CNS modulerar
sträckreflex.
-
Försvagade reflexer tyder på något fel i reflexkretsen och inte senan.
- Flexorreflex
-
Utlöses av nociceptiv/smärtsam stimuli t.ex trampa på en
spik
-
Nociceptorer för signalen till flera interneuroner i olika
spinala segment.
-
Resultatet blir att flexorer exciteras och extensorer
inhiberas (drar bort foten).
- Korsad extensorreflex
-
Samtidigt når nociceptiva signaler till interneuroner i
motsatta sidan av kroppen där flexor motorneuroner inhiberas och
extensorer exciteras (alltså motsatt effekt).
-
Alltså kommer ena benet att lyftas (flexorreflex) samtidigt kommer
andra benet att stabiliseras av extensorer för att hålla balans.
Frågor
1. Vad betyder en reflex? Beskriv sträckreflexen, vad är det som utlöser reflexen,
hur ser reflexbanorna ut och vad händer? Vilken klinisk betydelse har
sträckreflexerna? Hur kan man tolka en undersökning av sträckreflexer?
2. Ge exempel på skyddsreflex, hur den utlöses, banor och resultat.
Gånggenerator
- Spinala gånggenerator är ett exempel på centralt mönstergenerator, system i
CNS som skapar rytmiskt ett rörelsemönster, såsom gånggrörelse.
- Gånggenerator regleras via mesencephalon locomotor region (MLR) som
signalerar till gånggenerator och håller en tonisk/ihållande aktivitet.
- Gånggenerator organisation
![[image-a2673820bd46.png]]
-
Ett nätverk av neuroner i varje kroppshalva
-
Varje nätverk består av två halvcentra
- En flexorhalvcentra
- En extensorhalvcentra
- Har reciprok inhibition (ena hämmar den andra).
- Mekanism
-
Flexorcentra aktiveras → “tröttnar” (refraktär) → Minskad reciprok
inhibition → extensorcentra aktiveras osv.
- Gånggenerator startar (oftast) frivilligt där MLR sätts igång från motorcortex
som i sin tur aktiverar gånggenerator (via tonisk excitation).
-
Ju mer aktivitet i MLR desto snabbare gångrörelse (t.ex springa)
-
Mekanismen är genom descenderande bansystem som frisätter
transmittorer som reglerar hur snabbt växlingen mellan flexor och
extensor.
Frågor
1. Vad är spinala gånggenerator (organisation, mekanism, reglering)? Hur styrs
gånghastigheten?
Hjärnstam
- Hjärnstam är väldigt viktig för kroppshållning och balans (postural kontroll).
- Toniska labyrint- och nackreflexer (samma reflexer som i balans-föreläsning)
-
Toniska labyrintreflexer: Utlöses av vestibularisorgan
-
Toniska nackreflexer: Utlöses av proprioceptorer i nackmuklser.
- Dessa reflexer ansvarar för postural tonus för att hålla en önskvärd
kroppsställning och påverkar ögonen (VOR) och extremiteterna.
- Toniska nackreflexer orsakar följande
-
Huvudet böjs bakåt → extension i extremiteterna
-
Huvudet böjs framåt → flexion i extremiteterna
-
Huvudet vrids åt höger → extension i högra extremiteter, flexion i
vänstra extremiteter.
- Dessa toniska nackreflexer framkallas hos spädbarn men ej vuxna (övre
strukturer i CNS blockerar)
-
Vissa neurologiska sjukdomar gör att dessa nackreflexer syns → release
(Reflex som egentligen inte bör synas, blir synlig)
Frågor
1. Vad är den toniska labyrint- och nackreflexer? Vilken effekt på kroppen har de?
2. Vad menas med “release” av reflex?
![[image-ca128d4d5635.png]]
Descenderande banor
- Mediala banor ligger nära mittlinjen i ryggmärgen och ansvarar för balans,
kroppshållning, postural tonus och kontroll.
- De styrs oftast reflexmässigt och ansvarar för grova rörelser.
- Vestibulospinala banan
-
Ursprung
- Vestibulariskärnor som aktiveras av afferenter från
vestibularisorgan
-
Funktion
- Postural tonus och postural kontroll
-
Styrning
- Ingen koppling till cortex alls, men stark koppling till
cerebellum (eget sensori-motoriskt system)
- Retikulospinala banan
-
Ursprung
- Formatio retikularis
-
Funktion
- Postural kontroll, & tonus, gånggenerator och kroppshållning.
- Skapar grova rörelse av synergister
- (Kan ta över rubrospinala banan)
-
Styrning
- Motorcortex och superior colliculus
- Tectospinala banan
-
Ursprung
- Tectum (relaterat till syncentrum)
-
Funktion
- Orientering av huvud, ögon och kropp
- (Antagligen inblandat i följe ögonrörelse och generellt följa
objekt med huvudet/händer).
- Lateral bana rubrospinala banan
-
Går lateral och utgår från nucleus ruber.
-
Ansvarar för viljemässig finmotorik av extremiteterna, speciellt händer
och armar.
-
Verkar inte direkt via alfa-motorneuroner utan via interneuroner.
-
Styrd från motorcortex och cerebellum.
-
Viktig för välinlärda rörelser.
- T.ex ta upp en kopp utan att tänka på det.
-
Hos människan är rubrospinala banan inte välutvecklad, den kan klippas
bort utan stora effekter på finmotoriken (retikulospinala banan tar över!)
- Kortikospinala banan pyramidbanan
-
Utgår direkt från motorcortex.
-
Axonerna korsar i hjärnstammen
- Höger hjärnhalva styr vänster kroppshalva
-
En del axoner korsar dock inte
- Berör antagligen postural kontroll
-
Terminerar oftast på interneuroner som i sin tur påverkar
alfa-motorneuron.
-
Bara en liten andel terminerar direkt på a-motorneuron.
-
Väldigt viktig för finmotorik och fraktionerad handmotorik
- Kontrollera/röra enstaka fingrar
- Synapsar oftast direkt med alfa-motorneuron
-
Viktig för inlärning av handrörelser
- T.ex spela gitarr.
- Efter ett tag tar olika hjärnstambanor över en stor del av
styrningen.
-
Påverkar även sensoriken
- Utövar presynaptisk inhibition på afferenta banor såsom
baksträngsbanan.
-
Mycket sker via hjärnstambanor förutom fraktionerad handmotorik
och ej inlärd motorik.
Frågor
1. Vad är skillnaden mellan laterala och mediala descenderande banor? Beskriv
kort laterala och mediala banorna.
2. Vad är den kortiko-spinala banan? Vilka motoriska funktioner är unika för detta
bansystem?
Hjärnans styrning av olika rörelser
- Motorisk cortex delas in i olika delar.
- Primär motorcortex (M1), area 4
-
Gyrus precentralis (framför centralfåran)
-
Har en somatotop organisation över hela
kroppen (likt S1)
- Skada i t.ex arm-området påverkar
endast armen.
-
Utför enkla viljestyrda muskelrörelser (inte
reflexer) såsom att spänna en muskel.
- Svårare rörelser kräver andra områden
![[image-6a31dbbb4a0c.png]]
-
En pyramidcell påverkar flera alfa-motorneuroner inom en och samma
muskel → movement unit.
- Area 6 (SPA, supplementära motoriska arean och PM, pre motorcortex)
-
Viktig för planering och koordination av rörelser.
- “Area 6 = planerare, Area 4 = verkställare”
-
SPA
- Ansvarar för rytmiska rörelser och avgör när och hur mycket
kraft.
-
Koordinerar båda händerna och även olika kroppsdelar.
- Koppling till inre incitament (självinitierade aktiviteter) såsom
att trycka på knapp, röra händerna i specifik rytm osv.
-
PM
- Stark koppling till sensorisk information och initierar rörelse
mot ett mål i omgivningen, t.ex ta upp ett glas.
-
Aktiveras av yttre incitament/signaler
- Här bearbetas sensorisk information såsom syn, proprioception
och ibland hörsel.
- PP (posterior parietal cortex)
-
Omfattar Broddman area 5 och 7
-
Finns bakom primära sensoriska cortex och integrear sensorisk
information för att justera och planera rörelse.
-
Den tar emot sensorisk information (som syn, hörsel, somatosensorik)
och kopplar om till motorcortex.
Frågor
1. Vilka kortexareor är viktiga för hjärnans motoriska funktioner, vad är deras
funktioner och ungefär var i hjärnan är dessa belägna?
Registrering
- Beredskapspotentialen kan avläsas via EEG
- Beredskappotentialen startar i SMA & PM 0,5-1 s i förväg och når sitt
maximum (“motorpotential”) 50 ms innan muskelaktivitet vid M1.
-
Beredskapspotentialen är alltid större än planerat rörelse
- Potentialen syns störst kontralateralt men även lite ipsilateral.
- Cortexaktivitet under olika motoriska handlingar
-
Registreras av PET
-
Enkel fingerflexion
- Aktivitet i M1, ej SMA & PM
- Enkel rörelse = ingen planering behövs
![[image-f0e908cdc5f5.png]]
-
Finger pyssel
- Aktivitet i M1 och SMA, ej PM
- Inre incitament, så PM krävs ej
-
Tänka på rörelse (utför ej)
- Aktivitet i SMA, ej M1
Frågor
1. Vad är beredskapspotential? När initieras den och när är den som störst?
2. Vilka är skillnaderna i funktion mellan PM, SMA och M1? Beskriv ett
experiment eller mätning som avslöjar sådana skillnader.
Cerebellum
- Basala ganglier får information från motorcortex (för finjustrering och
liknande) och skickar tillbaka informationen via thalamus.
- Cerebellum är mer komplicerat där den får signaler från M1 och S1 och
skickar tillbaka informationen via cerebellära kärnor i thalamus.
- Detta är viktig för finjustering av motoriken men utför inga egna rörelser, utan
“sitter vid sidan och hjälper med motorik” → Side Path theory.
- Cerebellum består av tre delar
-
Spinocerebellum
- Får in sensorisk information från ryggmärgen och även en
“kopia” av all motorik som skickas ut från motorcortex
- Viktig för utförande och justering av rörelser, där infon går via
cerebellära kärnor till descenderande
banor.
-
Cerebrocerebellum
- Viktig för planering, finjustering av
komplexa, viljestyrd motorik-
- Hjälper motorcortex (nucleus dentatus i
cerebellum → thalamus → motorcortex i storhjärnan)
-
Vestibulocerebellum
- Kopplad till vestibularis kärnor
- Ansvarar för postural kontroll och ögonrörelser.
-
Alltså är cerebellum extremt viktig för finjustering och planering av
motorik för att uppnå önskvärd resultat och därmed är viktig för
inlärning av ny motorik.
- Inlärning
-
Mosstrådar skickar in information från ryggmärgen och
hjärnstammen in till cerebellum och påverkar olika strukturer
![[image-b9c86813aeb5.png]]
![[image-f5888907a08e.png]]
- Exciterar cerebellära kärnorna (deras aktivitet avgör signalen
ut från cerebellum)
- Exciterar korn-, stjärn- och korgceller
-
Korncellers axoner kallas parallelltrådar som synapsar med
purkinjecell.
-
Purkinjeceller kräver tusentals parallelltrådar för att aktiveras.
-
När purkinjeceller aktiveras genereras en s.k simple spike (ap).
-
Purkinjeceller är inhiberande och har en inhiberande effekt
på cerebellära kärnor
- Signalen ut från kärnorna är därmed en
sammanvägning mellan mosstrådarnas aktivitet och
purkinjecell-aktivitet
-
Stjärn- och korgceller inhiberar också purkinjeceller!
-
Purkinjecellen regleras på ett annat sätt, via klättertråd
- Ett klättertråd från olivkärnan per purkinjecell.
- (Klättertråden får information om planerad rörelse och faktiskt
resultat)
- Vid fel rörelse kommer klättertråd att kraftigt excitera
purkinjecell via complex spike, skur av aktionspotentialer.
- Complex spike orsakar LTD mellan purkinjecellen och
parallelltrådarna.
- Detta är ett sätt för att “visa” att cerebellära-kärnornas aktivitet
måste ändras vilket i sin tur möjliggörs genom att ändra
parallelltrådarnas interaktion med purkinjecell.
- Vesitbulookulära reflexen (VOR)
-
VOR bör fungera perfekt för att få önskvärd effekt.
-
N. vestibularis → vestibulariskärnor (hjärnstam) →
ögonmuskelkärnor → ögonmuskler → ögonrörelse
-
Via mosstrådar kommer in signalen som aktiverar kornceller
(parallelltrådar) → purkinjecell (i vestibulocerebellum)
-
Purkinjecell inhiberar vestibulariskärnor.
-
Purkinjecell-aktiviteten regleras i sin tur av klättertråd.
-
Om VOR inte är perfekt (ögonen rör sig för lite eller för mycket) →
näthinnan registrerar rörelse (felsignal).
-
Felsignalen går via klättertrådar från olivkärnan → aktiverar
purkinjeceller kraftigt → complex spike → LTD.
-
Vestibulariskärnornas aktivitet ändras och reflexen blir korrekt inställd.
- Då kommer klättertråd att skicka färre signaler.
![[image-996eb71f6316.png]]
-
(Exempel på Side Way theory där signalen bearbetas men inte skickas
direkt ut från cerebellum).
- Cerebellum roller i planering och utförande av rörelser
-
Spinocerebellum utförande
- Spinocerebellum är viktig för justering av pågående rörelser så
att de sker med optimal kraft, hastighet och koordination mellan
synergister och antagonister.
- Sker via hjärnstamsbanor.
- Om du vill sträcka ut handen för att lyfta en bok ser
spinocerebellum till att du sträcker ut handen tillräckligt mycket
och med tillräcklig kraft för att lyfta boken
-
Cereberocerebellum planering
- Cereberocerebellum har alltid en modell, en
form av plan av hur en tänkt rörelse bör
utföras och hur rörelsen kommer att kännas.
- Om sensoriken inte stämmer med planen →
känns fel, cerebellum kan korrigera.
-
T.ex att gå på stillastående rulltrappa
→ känns “konstigt”
-
Prodecurminne
- Cerebellum är viktig för inlärning, t.ex cykla, skriva, mm där
dessa rörelser är inprogrammerade (kan utföras utan mycket
planering) tack vare samspelet mellan mosstrådar, klättertråd
och purkinjecellerna.
- Skador i cerebellum
-
Ataxi: samlingsnamn för lillhjärnskador
-
Lillhjärnan ser till att rörelserna blir perfekta, alltså med korrekt
koordination, korrekt omfång, hastighet.
-
Följande symtom
- Fel storlek, hastighet och koordination på rörelsen
- Talet blir hackigt (talmusklerna koordineras ej)
- Typiskt med skakningar (skakar in mot målet, dåligt utförande)
- Försämrad postural tonus (svårare att hålla balans)
Frågor
1. Vilka tre funktionella delar har cerebellum, beskriv.
2. Förklara inlärningsmekanismer i cerebellum och hur det bidrar till VOR.
3. Beskriv cerebellums roll i planering och utförande av rörelser.
4. Vilka symtom har ataxi? Vad menas med procedurminne?
![[image-980a1033f105.png]]
Basala ganglier
- Basala ganglier arbetar med beslutfattande om vilka rörelser som ska utföras,
de modulerar.
- Basala ganglier finns djupt inne i hjärnan, organisation:
-
Ncl. Striatum = putamen + caudatus (tar in signal från cortex)
-
Ncl. globus pallidus (intern/extern del) = viktig utgångskärna
-
Substantia nigra = pars compacta (dopaminproduktion) + pars
reticulata (utgång)
-
Subthalamicus = reglerande roll (exciterar globus pallidus interna)
- Signalförlopp
-
Cortex skickar (ständigt) signal till striatum.
-
Striatum projicerar vidare till globus pallidus intern +
substantia nigra pars reticulata (SNr).
-
Globus pallidus intern + SNr utövar tonisk inhibition på
thalamus (GABA), thalamus exciterar motorcortex
(glutamat).
-
När man vill röra sig minskas den toniska hämningen på
thalamus → rörelse initieras
-
Basala ganglier “väljer” vilka delar av motorcortex som
aktiveras.
- Neurotransmittorer
-
Dopamin (från substantia nigra pars compacta) modulerar striatum
- Hyperkinesi vid ökad dopamin
- Hypokinesi vid dopaminbrist
-
Acetylkolkin har den motsatta effekten (kan orsaka hypokinesi).
- Parkinson's sjukdom
-
Orsakas av att dopaminproducerande neuroner i substantia nigra pars
compacta dör spontant.
-
Detta orsakar dopaminbrist och därmed hypokinesi (rörelsefattigdom,
minskad rörelseförmåga) pga toniska inhibitionen av basala ganglier
på thalamus förblir stora → svårare att excitera motorcortex.
-
Tydligen är basala ganglier även viktiga för initiering av rörelser.
-
Vid hypokinesi blir det svårt att initiera rörelser och när de väl är
initierade så är de svaga, även mimiken minskar.
- Andra sjukdomar relaterade till basala ganglier
-
En del sjukdomar orsakar hyperkinesi där thalamus inhiberas inte
tillräckligt.
![[image-0f6a5159b7ff.png]]
-
Därmed får man snabba ofrivilliga rörelser, tics, tourette syndrome
(ofrivilliga ord och mimik), kan även vara omotiverade och
våldsamma rörelser.
- Funktion av basala ganglier
-
Fungerar som en broms på vilka rörelser som ska utföras.
-
I hjärnan finns ständigt ett antal rörelser som den vill utföra, dock
bromsas vissa rörelser och optimala rörelser “släpps” igenom först i
ordning tack vare basala ganglier.
-
Basala ganglier är även kopplade till kommunikation och emotioner.
De hämmar automatiska emotionella signaler till en viss del
- T.ex slår sig → säger aj
- Denna automatisk signal hålls tillbaka tills den blir adekvat.
-
Dock förstärker t.ex tourettes dessa signaler (hyperkinesi) och därmed
kan dessa emotionella signaler gå okontrollerade.
- Kretsar
-
Det finns flera kortiko-kortikala (börjar och slutar i cortex) kretsar
som involverar basala ganglier
-
De har liknande uppbyggnad men olika funktioner
1. Allmänt motoriska
- Initiering och planering av viljemässiga rörelser (som nämns
ovan)
2. Ockulomoturisk
- Styr ögonrörelser, t.ex följerörelse, saccad osv.
3. Prefrontal I
4. Prefrontal II
- Båda prefrontal-kretsarna arbetar med högre kognitiva
förmågor såsom att välja mellan olika alternativ.
5. Limbiska
- Basala ganglier deltar i emotionell kommunikation.
- När uttryck av emotioner bör bromsas/släppas igenom (nämnts
ovan)
Frågor
1. Vilka viktiga strukturer bygger upp basala ganglier, var finns de, vilka
funktioner har respektive struktur? Beskriv signalförloppen.
2. Hur påverkar dopamin & acetylkolin signalförloppen?
3. Vilka symtom ses vid Parkinsons och andra basalgangliesjukdomar och vad
säger de om basala gangliernas funktion?
4. Vilka är basal gangliernas målområden i cortex?
![[image-6e0856bffbbf.png]]
Motoriska kontrollstrategier
- Det är revolutionärt att människor står på två ben och inte fyra. Detta gör att
tyngdpunkten hamnar högre och därmed krävs noggrann postural kontroll
- Huvudsakligen finns det två strategier för att hålla balansen.
- Plan A anticipatorisk kontroll
-
Plan A involverar många neuron-kretsar och hög aktivitet i cerebrum
och cerebellum.
-
Kroppen är alltid redo på hur en rörelse kommer att påverka kroppen.
-
T.ex om man lyfter upp ena benet, förflyttas tyngdpunkten nära stående
benet. Kroppen vet att tyngdpunkten ändras vid sådan rörelse → justerar
direkt (aktiverar vissa muskler för att hålla balans).
-
Detta kallas anticipatorisk kontroll där cerebrocerebellum alltid har en
intern modell av hur en rörelse ska utföras och hur det ska kännas.
-
Ett steg före, och motoriken justeras ständigt av spinocerebellum.
-
Om miljön förändras oförväntat, misslyckas plan A
- T.ex spåret startar plötsligt → rörelsen sker innan det som
planerat → känns fel!
-
Plan B behövs!
- Plan B postural motoriska svar
-
Svar på oförväntad förändring i miljön och oftast är ”reflexliknande”.
-
Här används många olika sinnesorgan
- Vestibularisapparaten → registrerar huvudets rörelser och läge
- Syn → registrerar kroppens läge i rummet
- Proprioceptorer → känner av musklernas position och rörelse
- Känsel → Specifikt vid fotsulan för att känna underlaget
-
Dessa sinnesorgan tillsammans möjliggör posturalt motoriska svar som
är väldigt snabba, nästan som en reflex, dock är de ej medfödda, utan
läras in med erfarenhet,
- T.ex blir man bättre på att hålla balansen i spåret med tiden!
- De blir alltså bättre och “smidigare” med erafrenhet.
-
Information från proprioceptorer spelar huvudsaklig roll i plan B
eftersom de ger snabba signaler om exakt längdändring och spänning i
musklerna/led.
-
Vestibulocerebellum är viktigt, tillsammans med retikulo- och
vestibulospinala banor.
- Handgrepp exempel på motoriskt program
-
Handgreppets motoriska program är (likt gånggenerators motoriska
program) förutsägbara rörelser när man ska lyfta ett föremål.
-
Gripkraft (mot föremålet) och lyftkraft (uppåt) måste koordineras och
de ökar parallellt med varandra
- Om gripkraft för lite → föremålet glider ur handen
- Om gripkraft för stor → ineffektiv, skadar föremålet
-
Plan A
- Cerebrocerebellum (CNS) har en plan hur greppet ska vara
utifrån föremålets egenskaper (form, vikt, ytegenskaper).
- Visuell information är väldigt viktig här som avslöjar föremålets
egenskaper (även vikt kan uppskattas).
-
T.ex sandpapper → hög friktion → mindre gripkraft
behövs
-
Siden → låg fiktion → större gripkraft (trots samma vikt)
- Plan A blir bättre med tiden/erfarenhet, därför har barn sämre
grepp, upp till 10-års åldern.
-
Plan B
- Plan B justerar greppet i efterhand (spinocerebellum) för att
anpassa det och göra greppet “perfekt”.
- Här är mekanoreceptorer viktiga från handen, där t.ex om
föremålet glider ur handen → vibrationer (meissners & paccini)
→ CNS höjer gripkraften.
-
Sensoriken måste stämma överens med planeringen.
- Ett annat exempel är när man lyfter en mjölkförpackning som
antas vara full vilket initialt ger en högre lyftkraft än nödvändigt
men gripkraften justeras snabbt via plan B.
- Plan B justerar signalen väldigt fort (ca 70 ms).
- Informationen från känselreceptorerna måste gå via hjärnan →
känselcortex → motorcortex
- (Experiment har visat att t.ex katter har mycket snabbare svar
eftersom informationen ej behöver gå till hjärnan, utan direkt
från ryggmärgen → minimalt antal synapser → snabbt!)
-
Plan A kan ses som ett program anpassat efter föremålets “parametrar”
(form, vikt, yta).
Frågor
1. Vad menas med posturala motoriska svar? Varför är det egentligen och i strikt
mening fel att tala om ”posturala reflexer”?
2. Beskriv vad som händer i CNS när vi lyfter upp ett föremål.
Proprioceptiv karta
- Hjärnan/kroppen har en intern representation av kroppens position/läge,
proprioceptiv karta som finns i posterior parietal cortex (PP).
- I PP finns flera sinnessystem, multisensory integration där information från
syn, hörsel, känsel, proprioception, känsel, vestibularisapparaten
kombineras.
- Denna karta möjliggör att vi vet var våra kroppsdelar finns utan synintryck.
- PP integreras starkt med motoriken (SMA & PM) för att möjliggöra planering
och koordination av rörelser
-
T.ex kan vi lyfta en kopp utan att behöva “stirra” på handen.
- Proprioceptiva kartan kan maniupuleras
-
Om senan stimuleras elektriskt aktiveras muskelspolar som om muskeln
vore sträckts och uppfattas av CNS som en rörelse (även om ingen
rörelse sker).
-
Propriocetpiva kartan är beroende av kontinuerlig sensorisk input!
- Experiment på apor har visat att riktad uppmärksamhet påverkar hjärnaktivitet.
När apan fokuserade på ett objekt aktiverades neuroner i områden för
rumsuppfattning vilket i sin tur aktiverade neuroner kopplade till hand- och
armrörelser, trots att ingen faktisk rörelse utfördes.
- Spegelneuroner
-
Experiment på apa!
-
Vissa neuroner aktiveras både när apan själv utför en handling och
när den observerar samma handling hos någon annan.
- Apan tar en banan med pincett och stoppar den i munnen → vissa
celler i premotorcortex aktiveras.
- Om experimentledaren utför exakt samma handling medan apan
observerar → samma celler aktiveras hos apan.
- Dessa spegelneuroner är motorneuroner specialiserade just för
den observerade rörelsen, i detta exempel grepp
-
Alla celler har inte denna förmåga som spegelneuroner.
- Spegelneuroner observerades främst i PM.
-
Kan ksk förklara smittande gäspningar.
-
Kan kopplas till autism där nedsatt spegelneuron-funktion drabbar
social imitation och uppfattning av andra handlingar.
Frågor
1. Vad menas med proprioceptiv karta, varför är den viktig? 2. Hur kan vi avslöja
att vi har en proprioceptiv ”karta” över kroppen?
2. Vad är spegelneuroner och hur kan det kopplas till autism?

View File

@@ -0,0 +1,428 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Smärta
block: 2
---
# Smärta
Smärta
- Nociceptiv stimulus
-
Stimuli som potentiellt kan vara skadlig
- Nociceptor
-
En receptor som kan detektera nociceptiv stimulus
(som är potentiellt vävnadsskadande)
-
Kräver stark stimulering, har högt tröskelvärde.
-
Fria nervändar (ej kapslade axoner såsom t.ex
ruffini).
-
Finns över hela kroppen men ej CNS & ledbrosk
- Nociception
-
Den neurala processen vid nociceptiv stimulus
- Nociceptiv smärta
-
Den subjektiva smärtupplevelsen till följd av nociceptiv stimulus
- Skillnad mellan nociception och smärta
-
Nociception är den neurala processen vid potentiellt skadlig nociceptiv
stimulus där signalen överförs till CNS där den kan potentiellt
översättas till en subjektiv smärtupplevelse.
-
Smärta är den subjektiva känslan av potentiellt skadlig stimulus som
hjärnan skapar vid nociception eller liknande.
-
Smärta uppstår inte alltid vid nociception, t.ex vid anestesi, där
nociception är aktiv men CNS bearbetar ej signalerna.
-
Smärta kan uppstå utan nociception.
- Neuropatisk smärta: Skada i t.ex thalamus (stroke) skapar
smärtupplevelse.
- Nociplastisk smärta: Skada i CNS strukturer som skapar
spontana “smärtsignaler”.
- Nociceptiva axoner i perifera nerver har receptiva fält som kan stimuleras av:
-
Temperatur
-
Mekanisk
-
“Kemiskt känsliga” (t.ex citronsyra i öppet sår)
-
Axonerna stimuleras av en av dessa eller flera.
-
Nociceptiva axoner brukar vara Aδ och C-typ axoner
Frågor
1. Vad betyder nociceptiv stimulis, nociceptor, nociception och nociceptiv smärta?
2. Vad är skillnaden mellan nociception och smärta? Kan smärta uppstå utan
nociception?
3. Vad stimulerar nociceptiva axoner? Vilen typ av axon är nociceptiva axoner?
![[image-108904a5b790.png]]
![[image-ff4c10d0654f.png]]
Nociception
- Jonkanaler
-
Det finns olika typer av jonkanaler som stimuleras på olika sätt.
-
ASIC (Acid sensitive ion channels)
- Stimuleras av lågt pH
-
TRPV1 (Transient receptor potential vanilloid 1)
- Aktiveras av värme, lågt pH, inflammatoriska
substanser
-
Stark mat innehåller substanser som
aktiverar TRPV1 → nociception (upplevs
dock inte som smärta!)
-
Nociception översätts inte alltid till
smärta!
- Icke-selektiv katjonkanal
- Sensiteras av t.ex ATP, prostaglandiner
-
Mentol stimulerar köldreceptorer
- Sensitiserar TRPM → upplevs som “kylig känsla”
- Inflammation påverkar nociceptorer
-
Celler i bindväv kan frisätta inflammatoriska substanser som
sensitiserar olika nociceptorer.
- T.ex TRPV1 stimuleras av bl.a prostaglandiner
-
Nociceptorerna får lägre tröskelvärde vilket orsakar större
sannolikhet för ap och dessutom ökad ap-frekvens.
- Samma stimuli ger kraftigare respons/nociception
-
Inflammatoriska substanser kan även orsaka att axoner får:
- Fler jonkanaler → fler signaler genereras (starkare respons)
- Ökat antal av Na+-spänningskänsliga jonkanaler → minskar
tröskeln ännu mer.
- Konsekvenser
-
Hyperaglesi
- Smärtsam stimuli upplevs ännu mer smärtsam än vanligt.
- T.ex vid brännskada, beröring/tryck i området orsakar mer
smärta än utan brännskadan
- Primär hyperalgesi
-
Påverkar det skadade området
-
Orsakas av perifer sensitisering
![[image-21bf30aef1f3.png]]
![[image-1a59445d0b95.png]]
![[image-cb9f864b9591.png]]
- Nociceptorer sensitiseras av olika inflammatoriska
substanser
- Sekundära hyperalgesi
-
Påverkar området runt skadan.
-
Orsakas av central sensitisering
- CNS neuroner, pga ökad signalering från skadade
området, blir mer exciterbara → området runt
påverkas!
-
Allodyni
- Smärta från stimuli som normalt inte ger smärta (t.ex lätt
beröring) upplevs smärtsam.
- T.ex solskada → lättberöring → smärta
- Matintag vid inflammerad slemhinna
- Beror främst på central desensitisering där CNS uppfattar allt
som nociceptiv stimulus, alltså potentiell skada.
-
(Normala mekanoreceptorer i huden stimuleras som
vanligt. CNS neuroner som är extra exciterbara uppfattar
påverkas starkare av en normal signal →smärtupplevelse)
Frågor
1. Vad kallas nociceptiv receptorn känslig för låg pH? Vilken receptor aktiveras
vid stark mat respektive mentol/tuggummi, varför blir effekten så?
2. Hur påverkar inflammatoriska substanser nociceptorer? Vilka två
effekter uppstår till följd av konsekvenserna?
Nociception
- Ben har liknande nociception som hud
-
Har nociceptorer i benmärgen och benhinnan (periost)
-
Påverkas av samma stimuli som hud.
-
Upplever också perifer/central sensitisering.
-
T.ex fraktur orsakar inflammation → perifer
- Inre organ
-
Visceralt (inre organ, t.ex mag-tarmkanal, hjärta osv)
innehåller fria nervändslut som fungerar till en viss del
som nociceptorer.
-
T.ex vid hjärtinfarkt → inflammation → förstärkt
signalering → smärta
-
Förlossning → mekanisk påverkan → smärta.
![[image-eacae6811d1e.png]]
![[image-af649e1e132e.png]]
![[image-b66bdbb80772.png]]
- Nociceptoriska axoner
-
Aδ (myeliniserad, tjocka) och C
(icke-myeliniserade, tunna)
-
Stor skillnad i ledningshastigheten där Aδ är
mycket snabbare
-
Dubbla smärtupplevelsen (t.ex sparka foten)
- Kraftig respons/smärta direkt (från Aδ
axoner)
- Efter en stund kommer en mindre skarp våg av smärta (från
C-axoner)
-
Aδ kan vara 60x snabbare än C-axoner
Frågor
1. Beskriv nociceptionen i ben och visceralt? Vad är dubbla smärtupplevelse?
Parestesi
- Aktivitet i hudnervsaxon tolkas alltid av CNS som att receptorerna, där axonet
innerverar huden, stimuleras.
-
Förklarar varför elektrisk stimulering av ulnarisnerven projicerar
smärta i fingrarna, axonets innervationsområde!
- Projicerad smärta: Smärta i axonets innervationsområde utan att
nociceptorerna stimuleras, t.ex via elektrisk stimulering av axonet.
- Icke-nociceptiv smärta: Smärta upplevelse utan nociceptiv (vävnadsskadande)
stimuli (t.ex projicerad smärta)
- Parestesi: Onormal känselupplevelse (t.ex stickningar, pirrningar) orsakad
oftast av inklämd nerv.
- Diskbråck
-
Mekaniskt tryck på spinalnerv → projicerad smärta → Smärta i nervens
innervationsområde + parestesi
- Neurom
-
Om ett axon klipps av, kommer den proximala delen av axonet,
axonstumpen att försöka växa ut och regenerera för att hitta
målområde.
-
Om målområdet hittas inte (t.ex vid amputering) växer axonet väldigt
många olika förgreningar, huller om buller → neurom uppstår.
-
Neurom har många Na-spänningskänsliga kanaler och färre
K-spänningskänsliga kanaler → initierar ap lättare.
-
Fantomsmärta: Tryck av protes kan därför uppfattas av kroppen som en
smärta i bortamputerade delen.
![[image-3e1c30e33d87.png]]
Frågor
1. Förklara projicerad smärta, icke-nociceptiv smärta, parestesi.
2. Varför orsakar diskbråck smärtor? Vad är och hur uppstår fantomsmärta?
Nociception & CNS
- Flexorreflexen
-
Reflex som uppstår tack vare nociceptionen
-
T.ex trampa på spik
- Nociceptiv respons → ryggmärgen
- Via en krets i ryggmärgen initieras motorisk signal direkt till
muskler → undviker varan
-
Flexorreflex finns även visceralt.
- Spinothalama vägen
-
Leder smärta & temperatur
-
Överkorsning sker redan i
ryggmärgen.
-
Spinothalama vägen går inte endast
till S1 utan även till insula, gyrus
cinguli och prefrontal cortex
- S1 = bearbetning av stimulin
- Insula + gyrus = emotioner
- Prefrontal cortex = kognitiv
bearbetining (konsekvens)
-
Alltså finns det inte ett
"smärtcentrum" utan
smärtupplevelsen är ett samspel av olika strukturer.
- Refererad smärta
-
Att känna smärta på en annan del än faktiska påverkade
området
-
Refererad smärta orsakas av att vissa inre organ har
inga separata vägar till S1 utan nociceptiv signalering
konvergerar i ryggmärgen med axoner från
närliggande hudområden.
-
Därmed tappas all information om lokalisationen av nociceptiv stimulus.
-
Dessutom har de flesta organen liten eller ingen representation alls i S1
-
T.ex gallsten (lever) → ont i högra axeln
-
Kärlkramp → smärta i hjärtat, refererad
smärta i vänster arm, bröst, käk.
![[image-95f27a722749.png]]
![[image-24c4cb91238b.png]]
![[image-e2b19a7e9da0.png]]
- Dorsalhornet
-
Innehåller specifika celler
-
Nociceptivt specifika neuron (NS)
- I lamina I
- NS får information endast från smärtafferenter
och har små receptiva fält → ger information om
exakt lokalisation och detaljer om smärtans
natur.
-
Wide dynamic range (WDR) neuron
- Lamina V
- Stora receptiva fält, WDR får afferenter från både
mekanoreceptorer (Ab-axoner) och smärtafferenter (Ad & C
fibrer) i huden och visceralt
- Integrerar olika somatosensorisk
-
Båda är delar av den spinothalamiska banan.
Frågor
1. Ge exempel på nociceptiv reflex. Beskriv hur signaler når smärtcentrum i CNS.
2. Varför kan t.ex gallsten orsaka smärta i axeln, vad beror det på?
3. Beskriv cellerna i dorsalhornet som utgör spinothalama banan.
Synaptisk plasticitet (nociception)
- Synapser i smärtbanor kan förändras i styrka → påverkar smärtupplevelse
- Korttidsplasticitet (Wind-Up)
-
Under konstant eller upprepade nociceptiv stimulering förstärks
dorsalhornets neuronernas synapser/exciterbaritet→ CNS får hög
ap-frekvens (än normalt)→ mer smärta.
- Långtidsplasticitet
-
Central sensitisering (t.ex vid akut skada)
-
Synapserna förblir förstärkta även efter stimulering → ger
hyperalgesi och allodyni (som ett minne för smärta)
-
T.ex vid brännskada blir området runt skadan extra känslig
för både “normal” och nociceptiv stimuli, långtidsplasticitet.
-
För att denna sensitisering ska upphöra måste det drabbade området
genomgå långtidsdepressionen, annars uppstår kronisk smärta.
Frågor
1. Förklara hur smärtafferenters styrka kan regleras (plasticitet).
![[image-ea9c3f141f31.png]]
![[image-1b77f46ffa00.png]]
Signalöverföring (nociception)
- Signalöverföringen kan påverkas via interneuroner i dorsalhornet som
påverkar både pre- och postsynapsen via modulatoriska substanser.
-
Via opioider som enkefalin (släkt med morfin).
- System från hjärnstammen
-
Periaqueductal grey (PAG) i hjärnstammen kan aktiveras av amygdala,
prefrontalcortex och hypothalamus.
-
PAG kopplas om i rafekärnor som frisätter serotonin och noradrenalin
-
Serotonin & noradrenalin aktiverar dessa opioida interneuroner i
dorsalhornet (smärtlindring).
- Kan påverkas psykologiskt
-
Placebo-effekt: Om man förväntar sig
smärtlindring, kan dessa interneuroner
stimuleras → smärtlindring.
- Placebo-effekten påverkas om opioida
banor stängs!
-
Nocebo-effekt: Om man däremot förväntar sig
smärta → interneuroner inhiberas (t.ex kan
biverkningar av viss medicin förstärkas)
- Smärtlindring “nerifrån”
-
Fysisk aktivitet: Muskler har ergo-receptorer som aktiveras
av fysisk aktivitet. Via spinomesencephala banan når de
PAG som aktiveras → smärtlindrande.
-
Gate-Control inhibition: Beröringsafferenter (Aβ axoner)
aktiverar inhiberande interneuron i dorsalhornet→
nociception signalering till spinothalama banan dämpas.
- T.ex blåsa på brännskada → smärtlindring.
Frågor
1. Förklara endogena smärtsystem, både uppåt- och nedåtgående
banor.
- TENS: Elektroder placeras på patientens hud (metod för att testa smärtlindring)
-
Låg stimuleringsstyrka, hög frekvens
- Aβ axoner aktiveras → smärtlindring
-
Högre stimuleringsstyrka
- Muskelkontraktion → ergo-receptor→ smärtlindring
- Smärta kan mätas med VAS, där patienten skattar smärtan 010, eller med
elektrisk stimulering, där minsta smärtsamma ström (smärttröskel) jämförs
före och efter behandling (t.ex för att se långtidsplasticitet).
![[image-6440149e45b1.png]]
![[image-3843720b3184.png]]
![[image-672ba0e401d0.png]]

View File

@@ -0,0 +1,610 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Somatosensorik
block: 2
---
# Somatosensorik
Somatosensorik
- Exteroception
-
Information från yttre världen, t.ex beröring
- Proprioception
-
Information om kroppsläge, rörelse och spänning (från ledvinklar,
muskelspolar och liknande) utan att behöva titta på kroppen.
- Interoception
-
Information från inre organ, t.ex mäter blodtryck.
- Hudsinnet
-
Olika receptorer finns i olika nivåer av huden.
-
Receptorer är olika och olika hudtyper har olika sammansättningar av
receptorer → olika funktioner.
- Fria nervändslut
- Nervänslut omgivna av kapslar (ruffini, meissners, paccini)
- Nervändslut i direkt kontakt med en cell (Merkelkorpuskel)
-
Behårad hud
- Axoner runt hårfollikeln → detekerar dess
rörelse
- Saknar Meissners korpusklar
-
Obehårad hud
- Saknar hårfollikel
- Har många Meissners korpuskler
-
Nervcellskropparna finns i dorsalrotsganglion eller hjärnstam.
- Axontyper
-
Det finns olika axontyper från huden till CNS med olika diametrar och
myelinisierngsgrad (olika ledningshastigheter)
- Aβ axoner Tjocka (stor diameter). myeliniserad
-
Leder tryck och beröring (snabb)
- Aδ axoner Tunna, myeliniserad
-
Leder smärta och temperatur (medelsnabb)
- C axoner tunna, omyeliniserad
-
Leder smärta & temperatur (sega)
-
Aβ axoner behövs till beröring eftersom CNS måste ständigt
få sensorisk information ifall handen håller ett objekt och i så fall hur
objektet ligger i handen → hög tidsupplösning behövs, alltså Aβ.
Frågor
![[image-be4d35b7f61b.png]]
![[image-fbf734f5485d.png]]
1. Förklara extero-, proprio- och interoception. Vilka olika typer av receptorer har
huden? Vad är skillnaden mellan behårad och obehårad hud?
2. Axontyper , hur skiljer de sig? Varför är beröringsaxoner tjockast?
Mekanoreceptorer
- Beröring förmedlas via mekanoreceptorer. Princip:
-
Beröring/tryck orsakar deformation i receptor →
mekanosensitiva jonkanaler i axonet öppnas upp →
depolarisering.
-
Lågtröskliga mekanoreceptorer stimuleras av lätt,
icke-smärtsam beröring.
-
Viktig princip: Grov beröring → högre frekvens av ap →
“grov känsel” och vice versa.
- Receptorpotential
-
Förändring i membranpotentialen efter stimulans.
-
Större stimulans → större mekanisk stress/sträckning på
receptor → större deformation → fler jonkanaler öppnas
(än vid låg stimulans) → depolarisering (eller
hyperpolarisering) → större receptorpotential.
- Aktionpotential
-
Distalt finns omyeliniserade segment i axoner (nervändslut)
-
Där finns inga spänningskänsliga Na-kanaler.
-
Jonströmmen (receptorpotentialen) fortplantas därför
passivt längs axonet tills den når första Ranviers nod
(innehåller spänningskänsliga Na-kanaler) → ap initieras
-
Större receptorpotential → högre frekvens av
aktionspotentialer!
- Kan initiera ap lättare under relativa refraktärperioden
Frågor
1. Vilka receptorer förmedlar beröring? Hur fungerar de? Vad är lågtröskliga
mekanoreceptorer? Hur kan CNS skilja mellan grov/lätt beröring?
2. Vad menas med receptorpotential, hur initierar receptorpotential en
aktionspotential? Varför initierar högre receptor- fler aktionspotentialer?
Mikroneurografi
- Teknik där ett enda axon undersöks (via elektroder) för att se vilken typ av
information som förmedlas till CNS
- Tre egenskaper undersöks: receptiva fält, adekvat stimulus
och adaption.
![[image-b8adce101270.png]]
![[image-fce782540210.png]]
![[image-05726fa2f16f.png]]
![[image-25b81c1457b6.png]]
![[image-5365ba0ea350.png]]
- Receptiva fält
-
Ett axon förgrenas vid nervändslut och vakar därför över ett
hudområde, alltså receptiva fält
- Hudområden där stimulering kan excitera axonet.
-
I dessa receptiva fält finns områden med låg respektive hög
tröskel.
-
Figur A visar receptiva fält av sju axoner (kan överlappa
varandra).
-
Med en tunn styv tråd kan receptiva fält kartläggas och även
avslöja vilka områden med högst/lägst tröskel genom att längs
en linje (fig. A) trycka ner trådet systematiskt.
-
Tröskeln visas i fig. B (y-axel hur långt tråden tycktes i
mikrometer, x-axel förflyttning i millimeter längs linjen).
- Notera hur några millimeters skillnad ger en så stor
ökning i tröskel.
-
Därefter kan punkter i hudområdet med lägst tröskel
sammanställas vilket är med högst sannolikhet axonernas läge i
huden.
- Två typer av receptiva fält
-
Små receptiva fält
- Distinkta (tydligt avgränsade), litet hudområde
- Har låg tröskel, låg stimulans/receptorpotential
amplitud exciterar axonet
- T.ex Meissners korpuskel
-
Stora receptiva fält
- Mindre distinkta, stort hudområde och axonet
kan kontakta olika strukturer.
- Dock är oftast en punkt som är extra känslig.
- T.ex Paccinis korpuskel (handflatan)
- Adekvat stimulus och adaptation
-
Adekvat stimulus = stimulus som receptorn bäst svarar på
-
Adaptation = Hur länge en receptor fortsätter att generera
aktionspotentialer under konstant stimulus
-
Snabbt adapterade receptorer
- Förmedlar signal endast vid förändring i
stimulus, t.ex vibration.
- Trycker ner → aktionspotential
![[image-4116aac4c583.png]]
![[image-bfafc656a4b5.png]]
![[image-e868398e947a.png]]
![[image-019ad7989f63.png]]
![[image-85e19a1be358.png]]
- Släpper → aktionspotential
- Mellan händer inget.
- Signalerar till CNS endast i början (on-svar) och slutet
(off-svar) → s.k dynamiskt svar.
- Receptorer: Meissner & paccini
-
Långsamt adapterade receptorer
- Förmedlar signal under hela stimulus varaktighet, alltså
konstant under mekanisk påverkan → statiskt svar.
- Kan ibland ha ett on-svar som förmedlar signaler snabbt.
- Långsamt adapterade receptorer är känsliga för både
förändrad och konstant stimulus.
- Receptorer: Merkel & ruffini
- Mekanismer bakom adaptation
-
Snabb adaptation
- Kapslad axon
- Tryck→ receptor deformeras → on-svar → kapseln absorberar
belastningen så att axonet inte stimuleras längre→ trycket
fäller → kapseln deformeras → axon deformeras,
mekanosensitiva jonkanaler öppnas→ off-svar.
-
Långsam adaptation
- Saknar kapsel.
- Trycket på axonet förblir konstant →
kontinuerlig depolarisering
-
Meissner, paccini, merkel och ruffini är
alla mekanoreceptorer
- Notera dock att receptorpotentialens amplitud
(styrka) sjunker ändå, adaptation → tyder på
cellmembranets egenskaper
- Andra egenskaper som skiljer receptorerna åt
-
Hudsträckning
- Speciellt Ruffini
- Aktiveras när huden dras ut från receptor, alltså i en viss
riktning
-
Kantkänslighet
- Meissners och speciellt Merkels korpuskler (pga de är
långsamt adapterade → skickar statisk information!)
- När huden trycks mot en kant, koncentreras deformationen
längs kanten vilket ger starkare aktivering av just Merkel
korpuskler som ligger vid kanten.
![[image-67bb019bc17f.png]]
![[image-bae6833fb1e5.png]]
![[image-e2c79f065f35.png]]
![[image-6a832ae337e3.png]]
- Sedan bidrar även lateral inhibition där neuroner som aktiveras
starkast inhiberar angränsande neuroner (som också får stimuli).
- Detta förstärker kontrasten så att starkt påverkade områden
signalerar till CNS medan svagt påverkade inte gör det →
kantkänslighet!
Frågor
1. Vad menas med receptiva fält? Hur kan axoners läge
under huden avslöjas mha receptiva fält?
2. Skillnaden mellan små och stor receptiva fält?
3. Vad betyder adekvat stimulus och adaptation?
4. Beskriv snabbt resp. långsamt adapterade receptorer,
ge exempel. Vilken reaktionsmekanism bakom dem?
5. Med hänsyn till de receptiva fältens storlek respektive
adaptation finns fyra grupper av axon från hårlös hud.
Vilka skillnader finns mellan dem och vilka receptorer
är kopplade till de olika axonerna?
6. Vilka specifika egenskaper har ruffini, merkel och meisners?
Vad tolkar CNS
- En specifik stimuli kommer att vara mest adekvat för vissa mekanoreceptorer
(pga de har olika egenskaper) och därmed får vissa mekanoreceptorer högre
receptionspotential → högre frekvens av ap.
- CNS utnyttjar utöver detta, olika axoners receptiva fält. En stimuli aktiverar
flera axoner, som delvis överlappar varandra.
- CNS får därför en specifik aktivitetsmönster som avslöjar information om
hudretning
-
När (On-svar), vad (vilken stimulus), hur länge (tid mellan On-off svar
eller hur länge statiska svaret varar), var, amplitud/”styrka”
- Om man ska känna på kanter, t.ex på gem
-
Mekanoreceptorer med hög kantkänslighet samt små receptiva fält
aktiveras huvudsakligen (dominerar aktivitetsmönstret), dvs merkel &
meissners korpuskler.
- Känna på ytor.
-
Man drar fingret över en yta → vibrationer uppstår
-
Mekanoreceptorer är känsliga för vibrationer och snabbt kan generera
svar → snabbt adapterade receptorer (paccini & Meissners)
- Integration av flera stimuli
-
Beröring av två olika ytor, plan resp. rund
-
Runda ytan har eget aktivitetsmönster, samma gäller för plana.
- Olika mönster av ap utifrån hur huden deformeras
![[image-46e370c27a3c.png]]
-
Vid beröring av en specifik yta, kommer olika axoner att fyra med en
viss tidsfördröjning (som visas i figuren).
-
Slutligen kommer olika axonerna att konvergera/synapasa samma
neuron i CNS som endast aktiveras
när samtliga synapsar samtidigt
(coincidence detection).
-
Vid aktivering av specifika neuron
kan CNS avgöra yttypen.
-
CNS fungerar som coincidence
detector detektera
aktivitetsmönster genom att jämföra vilka axoner som aktiveras
samtidigt
Frågor
1. Hur har olika hudretningar olika aktivitetsmönster, vilken information kan CNS
reda ut från aktivitetsmönstret?
2. Hur uppfattar CNS känsel på ytor, kanter på gem och skillnaden mellan
plan/rund yta?
Skillnad mellan olika delar av huden
- Olika delar av huden har olika kombinationer av
mekanoreceptorer pga olika funktioner
- Fingertopparna måste känna på objekt och deras
struktur (diskriminativ)
-
Hög täthet av merkel & meissners korpuskler pga
små receptiva fält.
-
Ruffini & paccini finns i mindre utsträckning
- Fotsulan måste känna tryckfördelning över foten → viktig för
balans
-
Ruffini, paccini, merkel och meissners korpuskler
jämntfördelad över hela foten, även tårna.
-
Receptorerna är känsliga för hudstärckning i olika
riktningar → viktig för att kunna förstå tryckfördelningen
och därmed balansera.
- Behårad hud
-
Saknar Meissners korpuskler, har istället två andra typer av receptorer
som ej finns i obehårad hud
-
Axoner runt hårfollikel
![[image-4abb81625b00.png]]
![[image-0707df856b92.png]]
![[image-36bb33e56bf7.png]]
![[image-bb0a1f21cf52.png]]
- Stimuleras när hårfollikeln rör sig → information om omgivning
- Ett axon innerverar flera hårfolliklar
- Vissa hårfolliklar har dock merkelkorpuskler nära toppen.
-
C-typ afferenter
- C-typ axoner är omyeliniserade med låg ledningshastighet.
- De har dessutom små, lågtröskliga receptiva fält.
- De bidrar inte med diskrimineringsförmåga utan känner
långsam & lättberöring av huden.
- Funktionen är att bidra till emotionell koppling av beröring och
därför har kontakt med t.ex insula.
- Utan dessa receptorer känns smekningar som all annan beröring.
Frågor
1. Beskriv sammansättningen av receptorer i fingertopp, fotsulan och behårad hud
Temperatur
- Två typer av temperaturer receptorer
-
Köld-receptorer
- Känslig för 15oC-30oC, även väldigt höga,
ca 50oC
-
Värme-receptorer
- Känslig för 30oC-43oC
-
Utanför detta intervall (15-50oC) tar nociceptorer
(smärt) över.
- Struktur
-
Fria nervändslut med flera olika temperaturkänsliga jonkanaler som
tillsammans täcker respektive intervall.
-
Axonerna kan vara omyeliniserade C-fibrer eller Aδ-axoner
- Mekanism
-
Samspel mellan dynamiskt och statiskt svar.
-
T.ex vid konstant temperatur (32oC)
- Statiskt svar av värme & köld-receptorer där
värme-receptorer har störst ap-frekvens.
-
Sjunker från 32oC → 28
- Dynamiskt svar från bägge receptortyper där:
-
Köld-receptorer: Högre ap-frekvens
-
Värme-receptorer: Lägre ap-frekvens
-
Sedan fortsätter ett statiskt svar.
- Motsatsen gäller om temp. Går från 32oC→35oC
Frågor
![[image-56846e78186c.png]]
![[image-f20eebfa34b6.png]]
1. Vilka temperaturreceptorer finns det? Vilken struktur, axontyper, mekanism?
Bansystem
- Baksträngsbanan
-
Vägen till CNS
- Aδ-axoner från periferin → dorsalroten (ryggmärg) → fortsätter
via ryggmärgens baksträng → hjärnstammens
baksträngskärnorna, första omkopplingen → korsar →
thalamus (omkoppling) → S1 i hjärnbarken (primära
somatosensoriska hjärnbarken)
-
Funktion
- Viktig för komplex bearbetning av information från lågtröskliga
mekanoreceptorer, t.ex:
-
Tvåpunktsdiskrimination
-
Känna på ett föremål/yta (vibration)
-
Förstå vilken riktning huden sträcks i
-
Vid skada
- Nedsatt:
-
Asterognosi förstår ej föremål mot huden
-
Förlust av riktningskänslig
-
Nedsatt vibration
-
Nedsatt tvåpunktsdiskrimination
-
I de distala hudområden som handen förloras detta, dock
är det rapporterat att i proximala områden fortfarande
finns tvåpunktsdiskrimination.
- Med skada kan man fortfarande lokalisera stimuli och avgöra
hur länge stimulin varar
- Möjligt tack vare andra bansystem såsom spinothalamiska.
- Spinothalama banan
-
Vägen till CNS
- Omkopplas och korsar i ryggmärgen → Via lateralfunikeln når
hjärnstammen → thalamus → S1 i hjärnbarken
-
Funktion
- Smärta & temperatur → här går Aδ & C-fibrer
-
Når även till insula.
-
Skada
- Känner ingen smärta, ingen temperaturförmåga
- Upplevs kontralateral (motsatta sidan av kroppen)
-
(Banan i vissa svåra smärtfall skärs neurokirurgiskt)
Frågor
1. Beskriv baksträng - & spinothalama banan (väg till CNS, funktion, symtom)
Primära somatosensoriska cortex (S1)
- S1 ligger i gyrus postcentralis och mottar direkta förbindelser
från thalamus. Lateralt, under S1 finns S2.
- S1 har en somatotop organisation (kroppskarta) där
kroppsdelar nära varandra ligger också intill varandra i S1.
-
Områden som är högt innerverad tar upp större yta
(fler neuroner) i barken (S1).
- Somatotopa organistationen beskrivs som “en liten människa”
(homunculus), där hög innerverade ytor är större (t.ex
läppar).
- S1 förändras
-
Vid skador, t.ex förlorar ett finger, neuroner i S1
ansvarade för fingret får inget stimuli →
omorganiseras och “hjälper” neuroner som ansvarar
för andra fingrar.
-
Eller om ett område får ökad sensorisk signalering,
rekryteras flera neuroner (reversibel process).
- Tre olika kroppskartor
-
S1 innehåller faktiskt tre olika fullständiga
kroppskartor, så kallade Brodmann-areor,
beteckna 3b, 2, 1.
-
Dessa Brodmann-areor ligger intill varandra men
samarbetar med olika typer av information.
-
Neuronerna i dessa areor är fördelade i kolumner som motsvarar olika
delar i kroppen.
-
Varje kolumn innehåller neuroner som bearbetar information från
samma receptiva fält och underkolumn för snabbt respektive långsamt
adapterade receptorer.
-
Area 3b
- Detaljrik & “bas” information
- Bearbetar information såsom tryck, beröring,
tvåpunktsdiskrimination, temp., smärta osv.
-
Area 2 & 1 (analys)
- Arbetar med mer komplex information.
![[image-5e7b1b294460.png]]
![[image-55776be7b58d.png]]
![[image-d774e75026bc.png]]
![[image-884fe9f5da7f.png]]
- Bearbetar information ifall något rör sig över huden, vilken
riktning och formen/kanten på det man känner.
- Högre bearbetning av somatosensorisk
-
Efter S1 förs informationen vidare till S2 och
parietalloben
-
S2
- Här finns mer komplexa neuroner med stora
receptiva fält som bearbetar information från t.ex
flera olika fingrar samtidigt och integrerar
dessutom motorik och muskelspolar.
-
Kan även bearbeta information bilaterala
kroppsdelar
- Viktig när vi t.ex avgör formen av ett objekt utan
synintryck
-
S.k stereognosi
-
Då kan det vara viktigt att förstå vad olika fingrar känner,
hur våra led i fingrar är vinklade osv.
-
Parietalcortex
- Här kombineras somatosensorik med andra system, bl.a syn.
- Genom att jämföra det man känner med det man ser
kan hjärnan avgöra om en kroppsdel, som en arm,
tillhör en själv eller någon annan.
- Kan lura CNS att tro gummihand är egna handen
-
Känner beröring som utspelas på
gummihanden uppfattas som egna.
Frågor
1. Beskriv somatotopiska organisationen och vad det innebär.
2. Vad är Brodmann-areor, vad består de av, var finns de och vad ansvarar de för?
3. Vilka strukturer tar emot information från S1 och hur bearbetas den där?
![[image-b86b7ee3c8b4.png]]
![[image-edf885e57c33.png]]
![[image-639427f5a8fc.png]]

View File

@@ -0,0 +1,683 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Syn
block: 2
---
# Syn
Syn
- Näthinnans celler
-
Längst in finns fotoreceptorer, tappar & stavar.
-
Tappar & stavar aktiverar bipolära neuroner som i sin tur för signalen
vidare till ganglieceller vars axoner utgör synnerven.
-
Bearbetning av signalen sker redan i näthinnan
- Flera fotoreceptorer konvergerar till en bipolär
neuron. Flera bipolära neuroner för signalen till en
gangliecell
-
Ganglieceller har “små receptiva fält” där de mottar
information från flera områden av näthinnan .
-
I fovea/gula fläcken finns däremot en fotoreceptor → ett
bipolär neuron → en ganglie cell.
-
Fovea har alltså små receptiva fält (skarpt seende).
- Tappar & stavar
-
Tappar & stavar har liknande uppbyggnad där inre
segmentet synapsar med bipolär neuron och yttre
segment innehåller G-proteinkopplade receptorer
(olika typer av opsiner).
- Stavar
-
Opsin: Rhodopsin
-
Yttre segmentet bildar fri diskar (membranet
vecks inåt) där receptorerna finns.
- Tappar
-
Opsin: Iodopsin
- Tre olika typer (röd, grön, blå: en typ/tapp)
-
Yttre segmentet är veckat → större yta för idopsiner
- Mekanism (samma för båda)
-
Opsiner innehåller ljuskänslig molekyl, retinal.
-
Retinal har två olika isomerer
- 11-cis: passar in i opsiner
- Trans (rak-kedja): passar ej i opsiner
-
I en vilande fotoreceptor finns hög [cGMP] som öppnar Na+-kanaler
och orsakar att vilande cellen blir relativt depolariserad.
-
När ljus träffar receptor → retinal isomriseras från 11-cis till trans →
retinal lossnar från receptor → G-proteinet aktiveras.
-
G-proteinet aktiverar fosfodiestras som spjälkar cGMP → Na+-kanaler
stimuleras inte längre → hyperpolarisering.
![[image-53ad1053fe30.png]]
![[image-2ef87e46c20d.png]]
![[image-862beb4cd515.png]]
![[image-2688754c7e1a.png]]
- Receptorpotentialen av opsiner är alltså hyperpolariserad!
- Hyperpolarisering
-
Hyperpolarisering av fotoreceptor orsakar en depolarisering av
gangliecell.
-
Hyperpolariseringen av fotoreceptor hämmar frisättningen av
inhibitoriska transmittorer till bipolära neuronet.
-
Bipolära neuronet kan då depolariseras → ökad frisättning av
excitatoriska transmittorer till gangliecell → nervsignal.
Frågor
1. Beskriv uppbyggnaden av näthinnan. Hur bearbetas informationen i
näthinnan? Vad menas med att fovea har små receptiva fält, varför?
2. Beskriv uppbyggnad av tappar/stavar, hur de aktiveras och vad deras
receptorpotential blir.
Tappar & stavar
- Tappar
-
Det finns tre olika typer av tappar, skillnaden
är i opsinet
- Röda (iodopsiner)
- Gröna (iodopsiner)
- Blå (iodopsiner)
-
Olika typerna har olika absorptionsmaximum,
alltså har de varierande känslighet för olika
våglängder (färger).
-
Dock har de relativt stort absorptionsspektrum, vissa överlappar.
-
Hjärnan bearbetar informationen från tapparna genom att dela upp ljuset
i tre våglängdsområden.
-
Alla färger kan fås genom blandningen av dessa färger!
-
Färgblindhet: Proteinet fungerar ej eller mutation som påverkar dess
absorptionsspektrum.
- Stavar
-
Har högre densitet av receptorer → 1000x ljuskänsligare än tappar.
-
Har rhodopsin som har ett absorptionsspektrum som liknar gröna
tappar (mellan-stor/mellanvågig).
-
Stavar ansvarar för mörkerseende, i mörkret fungerar ej tappar
utan endast stavar. Därför ser vi då olika nyanser av grå.
- Fördelning av tappar och stavar i näthinnan
-
Tappar
- Finns koncentrerade i fovea
![[image-e5b3466f03ae.png]]
![[image-d83e70d5654f.png]]
![[image-76164b1e0351.png]]
- Strax utanför fovean sjunker tätheten med 95%.
- Ljus som projiceras till fovea tolkas med hög detalj och
färgseende, t.ex när man läser.
-
Stavar
- Finns utspridda över hela näthinnan förutom i fovea.
- Högst täthet utanför fovea.
- Tätheten avtar längre ut i näthinnan.
Frågor
1. Vad är skillnaden mellan olika typer av tappar? Hur tolkar hjärnan färger?
2. Hur bidrar stavarnas uppbyggnad till deras funktion?
3. Beskriv fördelningen av tappar & stavar över näthinnan.
Adaptation
- Stavar är mycket mer ljuskänsliga än tappar dock kan deras ljuskänslighet
adapteras. Utan denna anpassning skulle svag ljus inte uppfattas alls (då inga
fotoreceptorer aktiveras) och stark ljus orsakar bländning.
- Det finns mörker- respektive ljusadaptation. T.ex vid mörker:
-
När ljuset släcks (experiment) tar det tio minuter för tappar att
nå sin maximala ljuskänslighet medan stavar ca 20-30 minuter.
-
Stavar når mycket högre ljuskänslighet (lägre tröskel) och
ansvarar för mörkerseende.
- Anledningen är att när fotoreceptorerna inte stimuleras förblir
Na+-kanaler öppna som även kan läcka in Ca2+.
-
Ca2+ intracellulär förstärker ljusreaktionen → hyperpolarisering
(orsakad av spjälkning av cGMP) blir längre.
Frågor
1. Varför är adaptation viktig? Vad händer vid mörkadaptation, varför?
Synfältets organisation
- Binokulärt område
-
Område som syns av båda ögonen (centralt)
- Monokulärt område
-
Område som syns av ena ögat (lateralt)
-
Beror på att näsan/ansiktet skymmer.
- Blickriktningspunkten
-
Centralt i synfältet (binokulärt område) → detaljerad seende.
-
Där optiska axlar korsar
- Optiska axlar → “pil” från fovea och rakt ut
![[image-d06888d2c46b.png]]
![[image-59037bf3ddc4.png]]
Frågor
1. Vilka olika områden finns i synfältet, varför? Vad är blickriktningspunkten?
Väg till CNS
- N. opticus, utan omkoppling, korsar där axoner som ansvarar för vänstra
delen av synfältet (vänster om blickriktningspunkten) korsar till höger
hemisfär och vice versa, alltså “omgrupperas axonerna” vid chiasma opticus.
- Efter chiasma opticus kallas banan tractus opticus.
- Slutligen sker en omkoppling i laterala geniculatum (LGN) i thalamus och
axoner leds till primära synkortex i occipitalloben V1.
-
Notera att cellerna i LGN är i princip samma som
gangliecellerna. De bearbetar inte syninformationen
alls, utan signalen skickas bara vidare.
- Vänstra delen av synfältet bearbetas av höger hemisfär (som
visas på bilden)
-
Höger öga: Axoner från den mediala delen av näthinnan
fångar upp en del av vänstra synfältet → korsar ej
-
Vänster öga: Axoner från den laterala delen fångar upp
vänstra synfält → korsar.
-
Höger synfält = vänster hemisfär och vice versa.
- Hemianopsi skada i ena hemisfärens V1
-
Antingen vänstra eller högra delen av synfältet
försvinner helt, dock fungerar båda ögonen.
Frågor
1. Beskriv synnervens väg till dess cortex.
Receptiva fält
- Varje gangliecell har ett receptivt fält. Det finns två typer av gangliecellerna.
- Fältet har en central respektive perifer (surround) zon.
- Ena typen har On-center receptivt fält
-
När ljuset träffar centralt i receptiva fältet kommer ap-frekvensen att
öka, speciellt i början sker en skur av ap-potentialer→On-response
- (Påminner om mekanoreceptorer On-svar)
-
När ljuset träffar periferin minskar ap-frekvensen, dock sker också
en skur av ap-potentialer → off-response.
- Andra typen har Off-center receptivt fält
-
Ljus träffar centralt → Off-response
-
Ljus träffar periferin → On-response
- Om ljuset träffar hela receptiva fältet uppstår en konstant ap-frekvens
![[image-d4e0e23a44be.png]]
![[image-1b65830cbcdc.jpeg]]
![[image-d3cccb778af7.png]]
-
För en On-center cell kommer centralt att vilja depolarisera cellen
medan periferin hyperpolariserar → effekterna tar ut varandra.
- Dessa två samarbetar för att skicka information om kontrastpunkter (ej
ljusstyrka!) i synfältet vilket hjälper hjärnan att reda ut kanter, former och
liknande. Hjärnan får inte en “kamerabild” från synnerven!
-
Som figuren visar kan man till exempel rita en svart cirkel mot en
ljus bakgrund. Eftersom cirkeln inte reflekterar ljus uppstår
kontraster i vissa receptiva fält vilket hjärnan kan tolka via on- och
off-center-celler.
Frågor
1. Vad är On/Off-center-celler? Hur fungerar de, varför är de viktiga för syn?
Celler i primär synkortex
- Thalamus synapsar stjärnceller i V1 utan bearbetning pga samma receptiva
fält.
- Från stjärnceller projiceras signaler till olika celler.
- Enkla celler
-
Har relativt små och avlånga receptiva fält.
-
Dessa har även en orientering (horisontell, vertikal,
sned).
-
Ljuset måste inträffa “precis” i den avlånga off-centern
för att den ska aktiveras.
- T.ex om ljuset träffar vertikalt på en horisontell
enkel cell, aktiveras bägge On & Off-respons → tar
ut varandra
- Komplexa celler
-
Större receptiva fält.
-
Har en viss orientering likt enkla celler, aktiveras av
linjer/kontrastkant
-
Många av komplexa celler är dessutom
riktningskänsliga, alltså aktiveras om ljuset rör sig i viss riktning, t.ex
nedåt (som i bilden).
- Våglängdskänsliga/färgkänsliga celler
-
Aktiveras endast av en viss våglängd (t.ex röd
i bilden) inom receptiva fältet.
-
Flera färgkänsliga celler kan samarbeta för att
reda ut färgen.
![[image-b2ee10326958.png]]
![[image-4e864ebb8ce3.png]]
![[image-f6ea765b955f.png]]
![[image-d5e1909abe17.png]]
- Primära synbarkens organisation
-
V1 innehåller många olika systematiska och funktionella kuber som
består av celler → hyperkolumner.
-
Varje hyperkolumn består av celler som bearbetar information från
samma receptiva fält
-
Hyperkolumner har i ena riktningen 18
orienteringskolumner som består av enkla och komplexa
celler.
-
Skillnaden mellan angränsande orienteringskolumner är 10o i
receptiva fältets orientering/riktning.
- I ett receptivt fält analyseras därmed om det finns en
linje/kontrastkant, oavsett orientering/riktning.
- Komplexa celler fångar dessutom upp rörelse.
-
I andra riktningen (horisontellt) finns två ögondominanskolumner
- Ena aktiveras bäst av högra ögat och andra vänstra ögat.
-
I kolumnerna finns insprängda color blobs (cylinderformade) som
innehåller färgkänsliga celler.
-
Sammantaget: Från syninformationen bearbetas först information om
kontrast/linjer, orientering, rörelse och även färg.
- Hyperkolumner är placerade systematiskt, angränsande kuber har nära
receptiva fält.
-
Skada i en del av V1 → vissa hyperkolumner förstörs → skotom
uppstår (ny blindfläck), en del av synfältet bearbetas inte!.
Frågor
1. Till vilka celler går syninformationen från thalamus, var? Vilka celler finns i
synkortex, vad är deras funktion?
2. Beskriv uppbyggnaden och funktionen av synkortex.
Celler i primär synkortex
- Bearbetning av syninformationen sker både hierarkiskt och parallellt.
- Enkla cellers receptiva fält
-
Från thalamus projiceras signaler till stjärnceller i lamina IV i V1.
-
Från IV projiceras signaler till pyramidceller (enkla celler) i
lamina II.
-
Flera stjärnceller konvergeras till samma enkel cell.
-
Stjärncellernas receptiva fält är förskjutna på en linje (vilket
tillsammans skapar stjärncellernas avlånga receptiva fält).
- Samma orientering!
- Komplexa celler
![[image-c7465c2249ed.png]]
![[image-d1caec0056a5.png]]
![[image-d57f1e89ec70.png]]
-
Flera enkla celler med samma orientering konvergerar till en komplex
cell.
-
Komplexa celler är rörelsekänsliga eftersom om ett ljus passerar enkla
cellernas receptiva fält kommer en efter en att aktiveras.
-
(Detta förklarar dock inte rörelse-hastighetens detektion.)
- Genom att kombinera information (flera fotoreceptorer → en ganglie cell →
LGN → en stjärncell. Flera stjärnceller → en enkel cell. Flera enkla celler
→ en komplex cell osv) uppnås högre komplexa egenskaper.
- Mekanismen bakom central/perifer zon i receptiva fälten
-
Horisontal celler kopplar samman perifera fotoreceptorer med
centrala och skapar lateral inhibition
- Fotoreceptorer frisätter (vid vila) glutamat som inhiberar
bipolära neuron (unikt för retina!).
- Glutamat från perifera fotoreceptorer
exciterar horisontala celler som i sin tur
frisätter inhibitorer (som
hyperpolariserar) fotoreceptorer som
ansvarar för centrum av receptiva fält.
-
När ljuset träffar center (On-center-cell)
- Fotoreceptorer hyperpolariseras →
minskad frisättning av glutamat till
bipolära neuron → depolarisering i
ganglie cell.
-
När ljuset träffar periferin (Off-surround-cell)
1. Fotoreceptor hyperpolariseras → minskad frisättning av glutamat.
2. Horisontala celler får mindre glutamat→ hyperpolariseras
3. Horisontalceller skickar mindre inhibitorisk signal till
centrumfotoreceptorer.
4. Centrumfotoreceptorer blir relativt mer depolariserade →
frisätter mer glutamat.
5. Ökad frisättning av glutamat → centrala-bipolära neuroner
hyperpolariseras (inhiberas).
- En enskild fotoreceptor kan kopplas till flera bipolära neuroner och därmed
delta i flera receptiva fält.
Frågor
1. Hur får enkla respektive komplexa celler deras receptiva fält/funktion?
2. Förklara lateral inhibition på en On-center/Off-surround cell.
![[image-5a1f7f4ff9b5.png]]
Hierarkiskt bearbetning
- I anslutning till V1 hittas fyra andra areor (V2-V5).
- Area V5
-
Specialiserad på rörelse-bearbetning.
-
Neuroner har större receptiva fält som endast detekterar rörelse
oavsett form och färg.
- Olika celler är känsliga för olika riktningar.
-
V5 ger alltså en djupare rörelseanalys än komplexa celler.
- (T.ex figuren visar hur komplexa celler endast detekterar
kvadratens kanter, medan V5 hela kvadraten)
- Area V3
-
V3 bidrar till djupseende.
-
Redan i V1 finns enkla & komplexa celler som är känsliga för olika
djupplan (alltså om kontrastlinjer är bakom, framför eller i samma plan
som blickriktningspunkten).
-
I V3 är nästan alla enkla & komplexa celler känsliga för djupplan.
-
V3 bidrar till tredimensionellt-seende där neuroner med samma
receptiva fält (lutning) är känsliga för olika djupplaner.
- T.ex stimuleras vissa bäst av linjer bakom fixeringspunkten osv.
-
Nästan inga färgkänsliga celler här!
- V4 har djupseende känsliga neuroner men med annan adekvat
stimuli.
-
Skador i V5 & V3 betyder förlorad förståelse för rörelse (t.ex hur kaffe i
en kopp rör sig) eller rörelse i ansiktet (när man pratar) och dessutom
djupseende, alltså att skilja på närliggande och avlägsna objekt.
- Area V4
-
Bidrar till färgkonstans och färgperception
- Färgkonstans, förståelse av den verkliga färgen trots olika
våglängdssammansättningar
-
Redan i V1 (color blobs) bearbetas färg, dock utan färgkonstans, bara
baserad på våglängdssammansättning.
-
I V4 finns specialiserade celler som ansvarar för färgkonstans, t.ex:
- Vid solljus kan en rödskiva reflektera 80% röd, 10% grön, 10%
blå (blandning mellan kort, mellan och långa våglängder)
![[image-c54bb1a78466.png]]
![[image-e4b01982012d.png]]
![[image-1197bbafae56.png]]
- Vid annan belysning kan röda skivan t.ex endast reflektera
tillbaka 10% röda våglängder
- Trots det skulle vi uppfatta skivan som röd.
-
Mekanismen är oklar, men antagligen bygger på att färger i olika
receptiva fält jämförs, alltså kontextberoende.
- Utan flera receptiva fält uppstår ej färgkonstans
- Figuren sammanfattar informationsflöden efter V1.
-
V5 analyserar rörelse
-
V3 analyserar djupplan (vilka apor mest avlägsna osv)
-
V4 analyserar färg.
-
Dessa celler får antagligen sina egenskaper från t.ex
orienteringskolumner (för V5 & V3) och color blobs (för
V4)
Frågor
1. Beskriv V3, V4, V5, uppbyggnad, egenskaper & funktion.
Dorsal & ventral stream
- Efter bearbetning i V3, V4, V5 tar informationen två olika banor som slutligen
hamnar på frontalkortex.
-
Ventral stream
- What stream?
- I temporalloben
- Analyserar vad man ser.
-
Dorsal stream
- Where stream (eller How stream)
- I parietalkortex
- Allt som är anknuten till motorik
- T.ex uppfattar ventral stream att det är
en specifik bok på bordet. Dorsal stream uppfattar inte det, utan
identifierar rätblock. Dock är dorsal stream viktig om man
planerar att förflytta boken från bordet till hyllan
- Ventral stream
-
Har celler med stor receptiva fält för identifiera olika objekt.
-
Grundprincipen är att en specifik form (t.ex ett ansikte)
stimulerar en unik kombination av “formceller” i
temporalcortex som bidrar med igenkänning
-
Ett annat ansikte får då egen unik kombination osv.
-
Ansikten
![[image-c0d4295d698d.png]]
![[image-8db022bad554.png]]
![[image-5c47e60cbb6c.png]]
- Bra på att känna igen ansikten (hög detaljanalys).
- Otydliga ansikten → försämrad aktivitetsmönster → sämre
igenkänning
-
Objekt
- Hjärnan analyserar inte hela objektet som en enda enhet,
utan bryter ned det i delformer eller formelement.
- Varje objekt representeras av en unik kombination av
aktiva formceller.
- T.ex jordgubbar aktiverar en unik kombination av celler
som reagerar på stjärnformade blad snarare än hela
jordgubben.
- Dessa formceller antas vara ordnade i kolumnsystem där
celler vars adekvata stimuli är snarlika objekt finns i samma
kolumn.
-
Ytegenskaper
- What stream identifierar dessutom ytegenskaper
- För olika ytegenskaper aktiveras olika celler i
kortex
-
Olika kurvaturer
-
Glanslighet
-
Öppna ytor som bildar “landskap”
- Dorsal stream
-
Har tre viktiga områden med olika funktioner
-
AIP (antero intraparietalt)
- Formanalys för gripfunktion
- Här analyseras objekt-form, inte med hög
detaljanalys alls som i ventral stream, för att
bidra till gripfunktionen.
-
Alltså kunna hålla objekt.
-
CIP (cauda intraparietal)
- Registrerar objekts och ytors 3D-orientering
(lutning) och även i vilken djupplan i rummet.
- Hjälper hjärnan att förstå objektets placering i
rummet för att underlätta handling.
-
T.ex om en kopp lutar, ser CIP till att du förstår lutningen
så du kan anpassa handens grepp.
- CIP analyserar skillnader i vad varje öga observerar och räknar ut
hur långt objektet ligger och i vilken orientering.
![[image-9172559c0217.png]]
![[image-3c2d14fbde4a.png]]
![[image-b6c7d1a417cb.png]]
![[image-e3522a08da2a.png]]
-
Broddman area 7 (posterior intraparietal)
- Viktig för Body Ownership.
- Dessa neuroner aktiveras vid både visuellt intryck och
somatosensorik.
- T.ex beröring av huden + beröringen av huden syns.
- Arean skapar en karta över kroppen och dess omgivning.
- Sammantaget: Dorsalroten bearbetar information (objekts form för
gripfunktion, djupseende och karta över omgivning) som är viktig för planering
av motoriska signaler → därav alternativa namnet How stream?
Frågor
1. Var går synsignaler efter V3,V4,V5? Genom vilka banor? Vad är skillnaden
mellan dorsal och ventral rot?
2. Beskriv utförligt den dorsala respektive ventrala roten.
3. Hur är celler organiserade i temporalkortex (ventralroten)?
- Ögonrörelser
-
Vesitbulookulär reflex (VOR)
- Reflex från vestibularisapparaten där ögonen vrids i motsatt
riktning av huvudets rotation
-
Saccad
- Viljestyrda och snabba ögonrörelser, t.ex överföra
blicken snabbt från ett objekt i vänstra synfältet till högra.
- Kan göras när man blundar också.
-
Följerörelse
- Viljestyrda dock krävs ett objekt som rör sig.
- Följer ett objekt som rör sig i synfältet.
- Kan inte göras när man blundar.
-
Optokinetisk nystagmus
- Reflex som blandar saccad och följerörelse
- T.ex kollar ut från fönstret i ett tåg. Fokuserar på ett träd
(följerörelse) → trädet går ut från synfältet → saccad till nästa
träd → följerörelse → trädet går ut osv.
- Nystagmus betyder repetitiva ögonrörelser och består av
-
Snabb fas: I detta fall saccad
-
Långsam fas: I detta fall följerörelse
-
Sker även i VOR där snabba fasen blir då reflexen, där
ögat återvänder till sin plats.
-
Vergens rörelse
- Ögonerna rör sig medialt (inte samma riktning), fokusera
på objekt i nära håll utan dubbelseende
![[image-84f766ff6e62.png]]
![[image-5bff17ded275.png]]
![[image-55c4ef8eb4d4.png]]

View File

@@ -0,0 +1,464 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Vestibularis
block: 2
---
# Vestibularis
Vesitbularis
- Vestibularisapparaten består av vätskefyllt rum (endolymfa),
hinnlabyrinten.
- Detta rum finns i/begränsas av benlabyrinten. Mellan hinn- och
benlabyrinten finns perilymfa.
-
En hålighet i os temporale, pars petrosa ossis
temporalis
- En vestibularisapparat i varje öra och består av:
-
Två hinnsäckar: utriculus och sacculus
-
Tre båggångar: Semicirulares
posterior/anterior/lateralis
- Vestibularis från båda öronen samarbetar och båggångarna
ligger i samma plan.
- Mynningen från hinnsäckar till båggångar är kulformade, kallas
ampulla.
- N. Vestibulocochlearis
-
Nerven från cochlea och nerven från vestibularis förenas
till en nerv.
-
N.vestibularis binder till fem olika ställen
- Går endast till ställen med sinnesceller
-
N.cochlea däremot innerverar hela cochlea.
- Semicircularis laterale sitter i samma plan i respektive öra och
därmed samarbetar (lutar 30o framåt-uppåt).
- Semicircularis anterior i ena örat ligger i samma plan som
semicircularis posterior i det motsatta örat och därför
samarbetar de.
Frågor
1. Var finns vestibularis apparaten? Vilka strukturer omges den av?
2. Vad består apparaten av? Var innerverar N. vestibulocochlearis?
3. Hur samarbetar höger och vänster vestibularisapparat?
Hårceller
- Nervtrådar skär igenom bindvävsväggen (hinnlabyrinten) och får kontakt
med hårceller (sinnesceller), afferenta nervtrådar.
- Hårcellerna har utskott apikalt, stereocilier som är olika långa som en trappa.
-
Det längsta kallas kinocilium
- Hårcellerna omges av stödjeceller.
![[image-f9cc7ce9749a.png]]
![[image-936820be8543.png]]
![[image-87a40c321f26.png]]
![[image-679d382ae907.png]]
![[image-1d2218063902.png]]
![[image-d11e39f433b1.png]]
- Stimuli
-
Stimuleras mest av sidled rörelse.
-
När cilierna böjs mot kinocilium → depolarisering
-
När cilierna böjs mot kortaste cilier → hyperpolarisering
- Beror på jonkanaler där positiva joner strömma in till cellen
öppnas/stängs)
-
Små böjningar kan orsaka ändring i membranpotentialen.
- Synaps
-
Hårcellen kan inte leda aktionspotentialer, utan förändringar i
membranpotentialen styr glutamatfrisättning.
-
Hårcellen är presynapsen, axonet från afferenta
nervtråden är postsynapsen.
-
Ju högre depolarisering desto högre Ca-inflöde
(mer spänningsstyrda kanaler öppnas) och desto
högre glutamatfrisättning till postsynapsen.
-
Glutamat exciterar axonet som i sin tur kan få
aktionspotential.
-
Notera att vid vilomembranpotential sker en spontan glutamatfrisättning.
Depolarisering ökar frekvensen av ap vilket informerar CNS om stimuli
av hårceller.
Frågor
1. Var finns hårceller och hur är de uppbyggda, vilka strukturer i omgivningen?
2. Hur stimuleras hårcellerna bäst, varför? Beskriv synapsen och hur den fungerar.
Hinnsäckar
- Hårcellerna finns i makula (fläck) vars stereocilier finns i otolitmembran.
- Otolitmembran består av geléliknande substans med
kalciumkarbonatkristaller, otolitkristaller
-
Otolitkristaller ger membranet tyngd, högre densitet, och kan därför
reagera på gravitation.
- När membranet förskjuts påverkas även stereocilierna som böjs.
-
T.ex böjer huvudetbakåt → otolitmembran förskjuts pga gravitationen
→ stereocilier förskjuts och frisätter glutamat.
-
Varje rörelse av huvudet motsvarar aktivering av vissa stereocilier och
inaktivering av andra, på så sätt kan hjärnan avgöra exakt rörelsen
även utan synintryck.
![[image-67cb93b9c046.png]]
![[image-ebc11a028450.png]]
- Utöver gravitationen, kan reaktionskrafter påverka hinnsäckarna
-
Reaktionskrafter = linjäracceleration, t.ex när man bromsar
en bil.
-
Då förskjuts membranet framåt → aktivering av hårcellerna.
-
Om bilen accelererar, förskjuts membranet bakåt osv.
-
Båda sacculus och utriculus registrerar sådana rörelser.
- Sammantaget: Hinnsäckar registrerar huvudets orientering/lutning
(gravitation) och reaktionskrafter/linjär acceleration.
- 3D-bild
-
Utriculus och sacculus finns i olika planer
- Utriculus i “golvet”, sacculus mot medialväggen
-
I makula är hårcellerna orienterade i olika
riktningar.
-
Detta medför att en viss reaktionskraft/lutning
orsakar aktivering för vissa stereocilier och
inhibering av andra vilket då CNS kan översätta
till exakta “koordinater” och få en 3D-bild.
-
Pilarna visar åt vilket håll otolitmembranet måste
röra sig för att aktivera stereocilierna. Om
membranet förskjuts åt höger (huvudet böjs höger)
depolariseras de hårceller vars pilar pekar åt höger osv.
-
Sammantaget: Hjärnan får en 3D-bild av huvudets orientering dels för
att hinnsäckarna finns i olika plan och dels för att stereocilierna har
olika riktningar → kombinerar dessa faktorer och får en 3D-bild.
Frågor
1. Var i hinnsäckarna finns hårceller? Vad är otolitmembran, varför är det viktigt?
2. Vilka rörelser registreras av hinnsäckar, hur? Hur får hjärnan 3D-bild?
Båggångar
- Axoner passerar in i en ampull och synapsar med hårcellerna i crista
ampullaris.
- Stereocilierna är omgivna av cupula (geléartad, saknar kristaller)
-
Känner därför inte till gravitation (cupulas densitet är för låg).
-
Påverkas inte av samma stimuli som påverkar hinnsäckar.
- Cupulan är formad som ett segel som fyller ut ampullan, där endolymfans
flöde i båggångarna påverkar ciliernas rörelse och därmed sinnescellernas
membranpotential.
![[image-22436052d2b9.png]]
![[image-330440580b36.png]]
![[image-a65d5a173774.png]]
![[image-7f89444118b3.png]]
- Rotationsrörelser
-
Rotation med konstant hastighet: Endolymfan förflyttas i
samma hastighet som hinnlabyrinten, därmed stimuleras inte
hårcellerna.
- Enda kraften som verkar är centrifugalkraft som pekar ut
åt och därmed ger ingen rotatorisk rörelse.
-
Rotation vid inbromsning: Endolymfan under inbromsningen,
pga tröghet, kommer att fortsätta flöda fram, i samma riktning.
Nu verkar centrifugalkraft + rotatorisk kraft som inte är exakt
lika stora.
- Rotatoriska kraften är inte lika stor överallt, utan större
vid större avstånd från rotationscentrum.
-
Rotation vid acceleration: Endolymfan, pga tröghet, flödar i den
motsatta riktningen, även nu verkar centrifugal- & rotatorisk
kraft.
-
Sinnescellerna registrerar acceleration/retardation av endolymfan
men inte konstant hastighet.
- Båggångar i olika planer
-
Alla former av rörelser inducerar en viss stimulans för
respektive plan, dock i olika storlekar. T.ex:
- Piruett: Störst i den laterala (horisontella)
planen
- Hjular: Verkar i alla planer
-
CNS sammanställer informationen från de olika
båggångarna och jämför deras cellaktivitet för att få
en tydlig bild på rotationen.
-
Vestibularisapparaten kan inte ensam skilja mellan
rotation av endast huvudet och rotation av huvudet med kroppen,
information från nackmuskelreceptorer kompletterar detta.
- Rotationsriktning
-
Stereocilierna i alla båggångar har samma riktning, kinocilium mot
utriculus. Olika rotationer ger upphov till olika rörelser
- Utriculopetal rörelse: Endolymfan flödar från båggångar till
utriculus via ampulla→ depolarisering
- Utrifculofugal rörelse: Endolymfan flödar från utriculus till
båggången via ampulla→ hyperpolarisering
![[image-e41de71be051.png]]
![[image-4111bb7af74f.png]]
![[image-3fa6c2ca0dad.png]]
-
Om huvudet roteras åt höger kommer endolymfan, pga tröghet, att flöda
i motsatt riktning, till vänster.
-
Här samarbetar olika båggångar (från vardera öra) i samma plan.
- Höger vestibularisapparat:
-
Upplever utriculopetal rotation → depolarisering.
- Vänster vestibularisapparat:
-
Upplever utriculofugal rotation → hyperpolarisering.
-
Bågen är spegelvänd!
-
Vid rotation kommer därför alltid en sida uppleva en depolarisation
och den andra en hyperpolarisation.
-
CNS kan därmed (utifrån ap-frekvensen från varje öra) avgöra
rotationsriktningen.
- Om huvudet vrids åt höger, ökar ap-frekvensen i höger öra
- Projektionsbanor
-
N.vestibularis går in på hjärnstamsnivå vestibulariskärnor.
-
Vissa celler tar emot information om lutning samt reaktionskrafter från
hinnsäckar medan andra om rotation från båggångar.
-
Från dessa kärnor förs signaln vidare till olika bansystem
1. Första målområdet: Till hjärnbarken via thalamus.
2. Andra målområdet: Område i hjärnstammen som styr
ögonmotoriken.
3. Tredje målområdet: Till ryggmärgen via vestibulospinala banan
4. Fjärde målområdet: Kräkningscentrum, kärnor i hjärnstammen
Frågor
1. Var finns hårceller i båggångar, vad omges de av? Hur/varför stimuleras cilier?
2. Båggångar: rotation vid konstant, accelererad och retarderad hastighet?
3. Hur kan hjärnan avgöra rotationens riktning?
4. Vilka projektionsbanor har vestibularisapparaten (målområden)?
5. Vad är skillnaden mellan hinnsäckar och båggångarnas funktioner?
-
Läkemedel i 1950-talet hade obekant biverkan, nämligen aminoglykosider som
förstör hårceller i vestibularisapparaten genom att mekaniskt & irreversibelt
stänga jonkanalerna. Utfallet blev att:
1. Perceptionsstörning Hjärnan får felaktiga (eller inga) signaler från
innerörat → svårt att uppfatta kroppens position i rummet.
2. Ingen stabil blickriktning ögonen kan inte hålla bilden stabil vid
huvudrörelse → skakig syn som en ostabil kamera.
3. Störd balanskontroll Utan korrekt vestibulär input och i mörker/utan
synintryck blir det mycket svårt att stå eller gå → fallrisk.
Perception
- Uppfattningen av rummet, hjärnbarken är där informationen
bearbetas.
- Primärt skickas signaler från vestibularisapparaten till ett
område i hjärnbarken kallad PIVC (parietonisular vestibular
cortex), posterior i insula (parietalloben).
-
PIVC är i direkt förbindelse med hjärnstammen.
-
PIVC är en del av större område som bearbetar
vestibulär information, TPJ (temporoparietal binding junction)
- I området finns även VIP (ventral intraparietal region) respektive MST (medial
superior temporal region) som också mottar sensorisk information.
- Dessutom adderas information från synen och receptorer i muskeln.
- All denna information synkroniseras för att förstå kroppen orientering i
förhållande till sin omgivning och synintryck.
-
Om TPJ stimuleras elektriskt upplevs en out of body illusion då
hjärnan mottar “konstiga signaler” och därmed uppfattar inte kroppens
orientering i förhållande till omgivningen/synintryck.
Frågor
1. Hur och var i hjärnan uppfattas kroppens position och orientering i rummet,
och hur integreras vestibulär, visuell och proprioceptiv information?
Balans
- Ögonmotoriken styrs av kranialnerver (N. III, IV, VI).
- Vestibulookulär reflex (VOR)
-
Vestibularisapparaten ser till att hålla blicken stabil, utan att påverkas
av huvudetsrörelser så att bilden i näthinnan inte ändras
-
Ögonen vrids i motsatt riktning i förhållande till huvudet
- Huvudet vrider åt höger → ögonen vrids till
vänster, i motsatt riktning.
- Finns i alla riktningar
-
Utlöses automatiskt av vestibularisapparaten
-
Utan denna reflex skulle vår syn efterlikna en ostabil kamera.
- Funktion
-
Figuren visar banan schematiskt där heldragen linje utgår
från höger båggång, streckade linjer utgår från vänstra.
-
Om huvudet vrids åt höger, vrids ögonen åt vänster:
-
Från båggången aktiveras n.vestibularis.
![[image-31e4fe9c1de6.png]]
![[image-e05dbf83e657.png]]
![[image-bd0c6efde365.png]]
-
N.vesitbularis i sin tur aktiverar motorneuron i vänstra abducens-kärnan
(VI) som är ansluten till laterala rectus-muskeln → vänstra ögat vrider
åt vänster.
-
I abducens-kärnan förs signalen vidare via en interneuron till
oculomotorius-kärnan (III) som är ansluten till mediala rectus
muskeln → högra ögat vrider åt vänster.
-
Vid rotation åt vänster används den spegelvända banan (exakt samma
mekanism, kranialnerver finns i par!) → Ögonen vrids åt höger.
-
Reglering: Vid rotation åt höger, aktiveras huvudsakligen den högra
N.vestibularis (högre AP-frekvens) och därmed är det den högra banan
som tar över och vice versa.
- Balanskontroll
-
Vestibulo- och retikulospinala banorna förmedlar vestibulär-inflöde
till motorneuroner i ryggmärgen som kontrollerar olika muskler i
kroppen.
-
Därmed kan olika, oftast autonoma, reflexer sättas igång.
Detta kallas balanskontroll, postural kontroll. T.ex:
- Faller bakåt → rotation i båggångar → ryggmärg
skickar signaler till musklerna.
- Resultatet är att man tar några steg bakåt samtidigt som
man böjer överkroppen framåt för att undvika fallet.
-
Postural tonus
- Retikulo- & vestibulospinala banorna exciterar ständigt, utifrån
information om kroppens orientering, motorneuroner som
orsakar kontraktion i olika muskler för att
upprätthålla kroppsställning.
- T.ex om man lutar sig fram, ökar spänningen i
benmuskler.
- Det beror på ffa hinnsäckar som känner igen
lutning och därmed justerar posturala tonusen så att man inte
faller.
-
Problem!
- Hinnsäckarna registrerar lutning utan att skilja om det är hela
kroppen eller endast huvudet som lutar sig.
- Hinnsäckarna kompletteras därför med receptorer i nackmuskler
som inhiberar posturala reflexer från hinnsäckarna.
- Utan dessa receptorer skulle stora posturala tonus
justeringar ske ifall man endast lutade huvudet
![[image-2555120a8ff2.png]]
![[image-b699e20f800d.png]]
![[image-174d40f17f8f.png]]
-
Toniska reflexer
- Det finns två typer av toniska reflexer som “tar ut varandra” när
man böjer på huvudet utan hela kroppen.
- Toniska vestibulariseflexer
-
Justerar postural tonus utifrån huvudets position i
förhållande till gravitationen.
-
Utlöses från hinnsäckar.
- Toniska nackreflexer
-
Justerar postural tonus utifrån huvudets position i
förhållande till bålen.
-
Utlöses från receptorer i nackmuskler.
- Kräkcentrum
-
Förgiftningsskydd.
-
Gifter i naturen påverkar vestibularisapparaten → synen förmedlar
signaler som motstrider vestibularisapparaten → tecken på förgiftning
→ kräkning!
-
Förklarar åksjuka (synen visar ingen rörelse, vestibularis visar rörelse)
Frågor
1. Vad är VOR, funktionsmekanism? Varför är den viktig? Hur regleras den?
2. Vad innebär postural kontroll? Hur upprätthålls den? Hur medverkar båggångar
och hinnsäckar till postural kontroll?
3. Vilka två typer av toniska reflexer finns det, varför är de viktiga?
4. Varför uppstår kräkning vid förgiftning eller åksjuka?

View File

@@ -0,0 +1,652 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Cirkadiansk rytm sömn och medvetande
block: 3
---
# Cirkadiansk rytm sömn och medvetande
Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande
- Sömn är viktig för återhämtning och för att upprätthålla en regelbunden
dygnsrytm. Hos människor innebär detta att vara vaken under dagen och sova
under natten, ett mönster som har funnits redan hos de tidigaste djuren.
- Vi kan kompensera för förlorad sömn, men kraftig sömnbrist har negativa
effekter såsom försämrat immunsystem, sega reflexer, depression, fetma osv.
- Vi har en cirkadiansk rytm (på ca 24 timmar) som omfattar bland annat
vakenhet/sömn
-
I denna rytm finns det “avsatt” tid för olika
fysiologiska processer.
-
T.ex under sömnen gäller lägre blodsocker &
temperatur, ökad frisättning av tillväxthormoner,
melatonin osv.
-
Under vakenhet har vi ökad kortisolnivåer (alert,
energi) osv.
- Växling mellan sömn och vakenhet
-
Cirkadianska rytmen styrs av en kärna i hypothalamus
suprachiasmatic nucleus (SCN), en central/biologisk klocka.
-
SCN påverkas av ljus/mörker och koordinerar olika fysiologiska
processer såsom hormonutsöndring, temperatur och vakenhet.
- Människor i grottor håller fortfarande samma cirkadianska
rytmen trots ingen ljus/mörker intryck, alltså SCN är som en
inbyggd biologisk klocka.
-
Ju längre man är vaken desto mer substanser såsom adenosin som
ackumuleras och desto mer sömntrycket ökar.
- Sömntrycket ökar trötthet och vi eventuellt sover.
- Under sömnen nedbryts dessa substanser →sömntrycket minskar.
-
Växling mellan sömn och vakenhet beror på två faktorer
- Vakenhetsdrive (cirkadiansk rytm styrd av
SCN, biologisk klocka)
-
Peakar under dagtid.
- Sömntryck
- När vakenhetsdrive övervinner trycket vaknar
man och vice versa (förklaras mer senare)
Frågor
![[image-83c5a6faa028.png]]
![[image-518c5da53691.png]]
1. Varför är sömn viktig? Vad menas med cirkadiansk rytm, vad styrs den av, vad
bidrar cirkadianska rytmen med, ge exempel.
2. Hur sker växlingen mellan sömn/vakenhet?
Ljuskänslig centralklocka
- Varje cell har egen oscillator (biologisk klocka) som
styrs och ställs in av den centrala klockan, SCN.
-
SCN skickar signaler via ANS till
oscillatorerna i olika organ såsom pankreas,
fettvävnad, lever osv för att synkronisera dem
-
Detta bidrar till att cellerna arbetar
anticipatoriskt utifrån cirkadianska rytmen
och när deras aktivitet behövs som mest.
-
Cellaktivitet varierar cirkadianskt, t.ex ökar
enzymaktivitet och insulinutsöndring anticipatoriskt vid måltidstid via
de molekylära oscillatorerna.
- Att ha en fungerande centralklocka (SCN) är essentiell för att den påverkar
andra molekylära klockor/oscillatorer i olika celler → ger dem viss rytmicitet.
-
När SCN skadas upphör eventuellt dessa oscillatorer i andra celler →
kan t.ex få metabola störningar (pga sämre enzym- ,hormonfrisättning
osv)
-
Det finns andra kärnor i närheten av SCN som också påverkar
dygnsrytmen!
- SCN upprätthåller den cirkadianska rytmen utan ljus/mörk intryck (från
ögonen via synnerven), dock fungerar ljus som stark tidgivare, s.k zeitgeber
(nu är det dag, nu är det natt) så att den håller sig till 24-timmar.
-
Det finns andra mindre viktiga zeitgeber såsom måltider, fysisk aktivitet
och temperatur.
-
I en grotta drivs fortfarande
cirkadianska rytmen som dock blir
ca 24.2 timmar, alltså på sikt behövs
ljus som zeitgeber!
- När vi reser till andra tidszoner gäller en
timmes skillnad = en dygn för att ställa in
en ny cirkadiansk rytm, för andra perifera oscillatorer krävs mer tid!
![[image-440907b26daa.png]]
![[image-c5c83e36cb78.png]]
- Cirkadiansk variation i SCN-neuroner
-
SCN-neuroner har en cirkadiansk variation under dygnet där deras
excitabilitet ökar under dagen (högre ap-frekvens) och minskar under
natten.
-
Denna cirkadianska variation beror huvudsakligen på en inneboende
egenskap hos SCN-neuroner.
- SCN-neuroner regleras av klockgener som förändrar
jonkanaluppsättningen under dygnet → bestämmer hur retbara
neuronerna är (hur enkelt de exciteras)
Frågor
1. Hur och varför varierar cellaktivitet cirkadianskt? Vad är oscillatorer?
2. Hur kan SCN veta dag/natt? Kan SCN drivas i t.ex en grotta?
3. Vad är den cirkadianska variationen i SCN-neuroner?
Retina
- Ljuskänsliga celler i retina fungerar som en extern mekanism för reglering av
cirkadianska rytmen.
-
Gangliecellerna (i retina) har pigmentet melanopsin som har sitt
absorptionsmaximum runt 480 nm (mellanvågigt, blå).
-
Melanopsin har ingen adaptionsförmåga (till skillnad från iod- &
rhodopsin) och finns i låga koncentrationer.
- Alltså krävs kontinuerlig mellanvågig ljus för att aktiveras.
-
När melanopsin stimuleras av ljus (depolarisering) skickas en signal
via retinohypothalamiska banan till SCN → nu är det dag!
- SCN tolkar det som dag och därmed inhiberar
melatonin-produktionen i epifysen.
- Cirkadianska rytmen behålls huvudsakligen av klockgener i SCN-neuroner
som i sin tur koordineras av ljusstimulering så att vår cirkadianska rytmen
stämmer med dag/natt-cykeln:
-
Ljusstimulering reglerar klockgenernas aktivitet.
-
Klockgener uttrycker “klockproteiner” såsom Period och
cryptochrome.
- Klockproteiner reglerar uttryck av t.ex jonkanaler → påverkar
retbarheten!
-
Ljusstimuli når via retinohypothalamiska banan till SCN vilket
signalerar till att öka transkriptionen av klockproteiner.
-
Under dagen (tack vare ljuset) ackumuleras klockproteiner och utövar
negativ feedback
- När de ackumulerats, transporteras de till cellkärnan och
hämmar klockgenerna!
-
Notera att denna rytm är endogen/inbyggd och ljusstimuleringen
används som hjälp/guide som fasar fram/tillbaka rytmen.
- Därför är det dåligt att utsättas för blått ljus sent på natten då
klockproteiner kan produceras → sover senare.
- Cirkadianska rytmen, sömn och ljusförhållanden
-
Förr i tiden var det mycket enklare för kroppen att hålla den
cirkadianska rytmen då enda ljuset var soluppgången resp. nedgången.
- Tydlig ram för dag/natt.
- Melatonin ökar snabbt vid uppgång, sjunker snabbt vid nedgång.
-
Idag påverkas vi av många fler ljuskällor (t.ex skärmar) och ljuset
inhiberar melatoninproduktion (“sömnhormon”) vilket gör att det blir
svårare för oss att somna och även vakna på morgonen.
Frågor
1. Hur når ljuset till SCN och hur styrs SCN-aktivitet av ljus/mörker?
2. Varför var det enklare för kroppen att behålla cirkadianska rytmen förr i tiden?
Melatonin och binjurebarken
- Melatonin
-
Melatonin-produktionen ökar under dagen och minskar under natten.
- Styrs av SCN via ANS (cirkadianska rytmen).
-
Melatonin frisätts av tallkottkörteln (epifysen) till blodet där den binder
till flera målreceptorer i olika organ:
- T.ex immunsystemet förbättras under sömn (hög melatonin).
-
Melatonin i sig orsakar inte “sömnen” utan fungerar som en markör
(likt ljus) som anpassar/fasar cirkadianska rytmen (SCN).
- SCN har melatoninreceptorer som modulerar klockproteiner
(PER & cry).
-
Kan orsaka att klockproteiner minskar.
-
Melatonin-tillskott kan användas för att justera cirkadianska rytmen.
- Binjurebarken
-
Frisätter kortisol (stresshormon).
-
SCN påverkar binjurebarken via
1. HPA-axeln (hypotalamus-hypofys-binjurebark)
- Huvudvägen till att behålla kortisol-nivåer
- HPA-axeln påverkas även av amygdala & hippocampus.
2. Via ANS (sympatikus)
- “Finjustrering” av nivåer.
-
Kortisolnivåer har en cirkadiansk variation som styrs huvudsakligen
av SCN.
- Hög under dagen (vakenhet, metabolism)
- Låg under natten (underlättar sömn).
-
Kortisol är fettlösligt (passerar BBB) och har många jonotropa,
metabotropa och genreletarde effekter (intracellulära receptorer).
- Kortisol har stor effekt på oss.
- Påverkar bl.a kognitiv kapacitet.
Frågor
1. Vilken roll spelar melatonin för växlingen mellan vakenhet/sömn? Vad styr
melatoninproduktionen? Hur påverkar melatonin kroppen?
2. Hur regleras kortisol-nivåer? Varför är det viktigt med regleringen?
SCN
- SCN består av en heterogen (olika typer) samling av celler som integreras och
tillsammans bidrar till SCNs inneboende förmåga som en central
klocka.
- Vasoaktivt intestinal peptid (VIP)
-
VIP är en signalsubstans som är essentiell för samspel
mellan olika celltyper i SCN och därmed upprätthålla
cirkadianska rytmen.
-
VIP synkroniserar SCN-neuroner
- T.ex ser till att de fyrar ap tsm så att signalen når andra
oscillatorer samtidigt (nästan som pacemaker).
-
Om VIP-aktiviteten blockeras, förloras cirkadianska rytmen!
Frågor
1. Vad är VIP? Varför är den viktig? Beskriv kort organisationen av SCN.
Måltider
- Måltider påverkar huvudsakligen perifera oscillatorer och fungerar som en
sekundär zeitgeber, då ljuset är den primära.
-
Vid begränsad tillgång till föda visar däggdjuret food anticipatory
activity (FAA) → ökad rörelse, ökad arousal, ökad insulinfrisättning
och ökad aktivitet i GI-kanalen innan mat
- Experiment visar att råttorna ändrar hela sin cirkadianska rytm
(inkl. sömn) utifrån mattillgång.
- Effekten på människorna är mindre där måltider huvudsakligen
påverkar perifera oscillatorer.
![[image-9ba8cf3139d6.jpeg]]
-
Men om perifera oscillatorer är kroniskt asynkrona (äter
t.ex i natten) med centrala oscillatorn (SCN) kan problem
med t.ex metabolism uppstå (t.ex risk för diabetes, fetma).
- Forskning visat att i en kärna i hypothalamus (dorsomedial hypothalamic
kärna) finns en food-entrainable oscillator (FEO) som påverkar perifera
oscillatorer i celler involverade i matintaget.
- SCN påverkas däremot av light-entrainable oscillator (LEO).
- Det finns alltså två olika rytmer som påverkar GI-celler
-
Vid normala förhållanden (utan begränsning till föda) är LEO och FEO
synkroniserade!
-
Om man däremot äter mat t.ex i natten får GI-celler motstridiga
signaler då FAA inte stämmer med SCNs signaler
-
På sikt kan det orsaka problem (såsom nämnts ovan).
Frågor
1. Hur påverkar måltidstiming kroppens cirkadianska rytmer och metabolismen?
Varför kan dålig “timing” på sikt orsaka metabola problem?
Sömn
- Sömn är viktig för minneskonsolidering, nedskalering (inlärning),
immunsystemet och reversering av oxidativ stress.
- När vi är vakna ackumuleras toxiska substanser som rensas bort under
sömnen.
-
ECM i hjärnan expanderar under sömnen som ökar vätskeflödet i
glymfatiska systemet → rensar toxiska substanser.
-
Därför ansamlas avfallsprodukter vid sömnbrist!
- Växling mellan vakenhet/sömn
-
Under vakna tiden ökar vakenhetsdrive ständigt (dippar
runt kl. 14-15, vet ej vrf) samtidigt som sömntryck också
ökar.
-
Mot kvällen saktar vakenhetsdrive och möts med
sömntryck → sömn.
- Somnogener är substanser som ökar sömntrycket och
ackumuleras när man är vaken
-
Adenosin (viktigast) är en somnogen (koffein är adenosin-antagonist).
-
GABA och vissa cytokiner (inflammation) är också somnogener.
-
Muskelarbete ökar också sömntrycket.
![[image-ec5cd36f739b.png]]
- Sömnbrist
-
Om man har sovit för lite en natt, sover man längre den
andra natten, recovery sleep.
-
Efter en natt utan sömn är sömntrycket högt dock
känner man sig pigg vid morgonen då vakenhetsdrive
stiger tillfälligt snabbt.
- Sömntrycket övervinner snabbt och man känner
sig plötsligt trött.
-
Vakenhetsdrive är lägst vid 4-5 tiden.
- Under puberteten förskjuts cirkadianska rytmen samt vakenhetsdrive till
senare tider
-
Kl. 23:00 för en tonåring → kl. 21.30 för en vuxen
-
Detta kan vara problematiskt då ungdomar har svårt att sova “vid
normala tider” men måste vakna till skolan tidigt på morgonen.
- För tonåringar motsvarar en uppvakning kl. 7 ungefär kl. 5:30
biologiskt, då vakenhetsdriven fortfarande är låg.
-
På sikt kan detta orsaka kronisk sömnbrist (som kan orsaka
depression/ångest, sämre immunfunktion, metabola effekter osv).
Frågor
1. Varför är sömn viktig och vilken effekt har den på hjärnan, varför?
2. Vilket samspel finns mellan vakenhetsdrive och sömntryck under dygnet?
3. Vad händer om man sover dåligt en natt, vrf kan man känna sig pigg ändå?
4. Varför bör man inte ha skolarbete kl. 8.00 på morgonen?
Switch (vakenhet/sömn)
- En flip-flop modell (reciprok inhibition) där vakenhets-
och sömnkärnor ständigt (tonisk) hämmar varandra.
-
När vi är vakna dominerar vakenhetskärnor.
-
När vi sover dominerar sömnkärnor
-
Båda kan ej vara aktiva samtidigt!
- Somnogener och SCN
-
Har motsatta effekter på switchen
- SCN:
-
Exciterar vakenhetskärnor
-
Inhiberar sömnkärnor
- Somnogener
-
Exciterar sömnkärnor
-
Inhiberar vakenhetskärnor
![[image-3cb62b5fd584.png]]
![[image-f93444aba207.png]]
![[image-40a1c923711c.png]]
- Arousalsystemet (vakenhetssystem) är en del av neuromodulatoriska systemet
-
Neuromodulatoriska system består av flera kärnor i hjärnstammen med
projektioner till olika delar av hjärnan (cortex & thalamus).
- Vakenhetskärnor är de kärnor inom detta system som främjar
vakenhet.
- Det finns utbuktningar längs axonet där
transmittorerna frisätts, inte endast via ändterminal
→ en passant synaps.
-
Vakenhetskärnor frisätter bl.a serotonin, noradrenalin,
histamin samt acetylkolin som är excitatoriska → främjar vakenhet.
- Låg aktivitet i dessa kärnor främjar sömn.
- De flesta transmittorerna har metabotropa receptorer → ger
långsam med långvarig effekt på celler!
- Antihistamin är antagonist till histamin, blockerar receptorer.
-
Finns i mediciner mot åksjuka!
-
Dessa transmittorer ökar därmed excitabiliteten i thalamus.
- Sensoriskt inflöde → thalamus → cortex (S1).
- När vi är vakna finns hög aktivitet i dessa system → thalamus
blir mer känslig för sensorisk information.
- När vi sover finns det då låg aktivitet → minskad excitabilitet i
thalamus → mindre känslig för yttre stimuli under sömn → vila!
- Kortikala neuroner (hjärnbarken)
-
Under djupsömn växlar kortikala neuroner mellan två
stadier.
- Up-state
-
Kort period av spontan (utan
input/stimuli) aktivitet → fyrar ap.
- Down-state
-
Period av tystnad → ingen aktivitet.
-
Detta är ett intern genererat system som endast sker under sömn och är
viktig för inlärning och minneskonsolidering.
- Kortikala neuroner påverkas då inte av extern stimuli tack vare
låg aktivitet i arousalsystemet → hyperpolarisering (jonkanaler
stimuleras ej).
- Under vakenhet svarar neuroner på extern stimuli och dessutom
har hög excitabilitet tack vare aktivitet i arousal-systemet.
- Orexinkärna
![[image-89aa1c77b726.png]]
![[image-4bd1eaea0384.png]]
-
Viktig vakenhetskärna som finns i hypothalamus.
-
Består av neuroner som innehåller orexin (frisätter även glutamat som
en co-transmittor).
-
Orexinkärnor projicerar till thalamus samt cortex men även andra
vakenhetskärnor i hjärnstammen (nedströms!).
- Den modulerar vakenhetskärnornas aktivitet.
- Orexinkärnan integrerar arousalsystem med
“vakenhets-signaler” t.ex cirkadianska rytmen (SCN),
blodsocker och andra faktorer.
-
Orexinkärnan stabiliserar flip-flop-switchen mellan vakenhet/sömn
genom att förstärka aktiviteten i vakenhetskärnor.
-
Skada i orexin orsakar narkolepsi.
- Ventrolaterala preoptiska kärnan & Mediala preoptiska kärnan (VLPO,
MnPO)
-
Sömnkärnor i hypothalamus.
-
Dessa kärnor innehåller inhiberande transmittorer (GABA och
co-transmittorn galanin) som hämmar vakenhetskärnor (inklusive
orexinkärnan) → främjar sömn.
-
Insomnia uppstår vid skada i VLPO/MnPO
- Sömn och vakenhets switchen
-
Vakenhetssystem
- SCN stimulerar orexinkärnan
(vakenhetsdrive!)
- Orexinkärnan stimulerar arousalsystemet
(vaknehetskärnor).
- Vakenhetskärnor inhiberar sömnkärnor
→ upprätthåller vakenhet!
-
Sömnsystemet
- Somnogener ökar sömntrycket.
- Ökad sömntryck stimulerar VLPO/MnPO
- VLPO/MnPO inhiberar vakenhetskärnor → upprätthåller
sömn!
-
Switchen mellan vakenhet/sömn är effektiv och snabb!
Frågor
1. Beskriv flip-flop-modellen (vakenhet/slmn). Beskriv viktiga system som
reglerar det och samspelet mellan vakenhets- och sömnkärnor.
2. Varför är orexinkärnan viktiga för flip-flop-modellen/switchen?
3. Varför är djupsömn viktig för inlärning & minneskonsolidering?
![[image-01301b94dfb1.png]]
Sömnstadier
- Det finns tre huvudtillstånd vakenhet, REM (rapid eye-movement) och
Non-REM (NREM)
- Sekvensen under sömn
-
Börjar alltid med NREM.
-
NREM har tre stadier
- Stadie 1 → stadie 2 → stadie 3 (djupsömn)
- Under djupsömn är thalamus inhiberad som mest och kortikala
neuroner driver inneboende aktivitet som är viktig för inlärning
och minneskonsoldireing.
-
Efter ungefär en timme övergår NREM till
REM.
-
Varje sömncykel varar i ca 90-120 minuter
och innefattar både NREM och REM.
- Tidigt i sömnen domineras
sömncykeln av NREM, speciellt
stadie 3 men senare i sömnen
dominerar REM istället.
- Under REM sker följande
-
Oregelbunden hjärt- och andningsfrekvens.
-
Alla motoriska signaler till skelettmuskler stängs förutom ögonen →
muskelanatomi/sömnparalys.
- Lokala ofrivilliga kontraktioner kan ske!
-
Hög hjärnaktivitet, liknar vaket tillstånd i EEG.
- Dock är prefrontala cortex mindre aktiv och det limbiska
systemet mer aktivt (till skillnad från vaket tillstånd).
- Under REM ser man därför bisarra & livliga drömmar pga
mindre logik/rationellt tänkande.
-
Temperaturregleringen är stängd
- EEG
-
Vaken: Osynkroniserad neuronaktivitet → låg
amplitud, hög frekvens
-
NREM: Synkroniserad neuronaktivitet → hög
amplitud, låg frekvens.
-
REM: Osynkroniserad neuronaktivitet → låg
amplitud, hög frekvens
![[image-2296db4593b6.png]]
![[image-12fce1ca7809.png]]
-
EEG visar ungefär samma frekvensband för vaket tillstånd och REM
dock är det inte samma delar av cortex som är aktiva.
- Vaket: Normal aktivitet i limbiska systemet och prefrontal
cortex
- REM: Ökad aktivitet i limbiska, minskad aktivitet i prefrontal
cortex.
- Växling från NREM till REM innefattar två viktiga skillnader
-
Ökad aktivitet i kolinerga system
- Acetylkolin exciterar cortex → fyrar mer ap (likt vaket tillstånd).
- Har även hämmande effekt på prefrontal cortex.
-
Minskar noradrenalin ytterligare
- Mindre “vakenhet”, hjärnan blir mer internfokuserad.
- REM är viktig för tillväxt, differentiering och
förstärkning/formning av nervbanor.
- De spontana muskelryckningarna hjälper hjärnan att bygga upp
somatotopa organisationen genom att jämföra motorik (även om
banorna är stängda, går vissa impulser genom) med sensoriken
-
Under NREM byggs ett REM-sömntryck som eventuellt övervinner och
initierar REM-sömn.
-
REM är som mest under fostertiden och avtar sedan med åldern.
- Viktig för tillväxt och liknande.
- Orexinkärnan stabiliserar vaketillståndet
-
Ser till att vakenhetskärnor inte plötsligt inhiberas.
- Skadad orexinkärna → narkolepsi (sömnattacker)
-
Dessutom kan man gå från vaket → REM direkt.
- Sömnparalys (muskelatoni) medan man är medveten.
- Hypnagoga hallucinationer, “bisarra drömmar under vakenhet”
-
Bägge beror på ineffektiv övergång från vakenhet till sömn
- Drömmar sker under REM & NREM-sömn, under REM är drömmarna mer
bisarra (limbiska!), känslointensiva (minskad logik & verklighetsbedömning)
-
Under lucid dreams samarbetar flera olika hjärnregioner.
- Sömndeprivering
-
Handlar om flera nätter/veckor av sömnbrist, särskilt REM-sömn!
-
Droger (t.ex cannabis) och alkohol minskar REM-sömn.
-
Kognitiv påverkan
- Hjärnan har två system Default mode network (DMN) och
Frontoparietal network (FPN)
-
DMN aktiv vid vila, när man ej fokuserar
-
FMN aktiv när man fokuserar, löser uppgift osv.
- Vilad hjärna: enkelt att växla mellan DMN och FPN utifrån
behov.
- Sömndepriverad hjärna: Svårigheter med att växla → sämre
uppmärksamhet!
-
Försämrat beslutfattande
- Normalt fungerar dopamin som markör för bra val (låg dopamin
→ dåligt val).
- Om sömntrycket är högt (sömndeprivering) kommer adenosin
att inhibera dopaminreceptorer → sämre bedömning av
risk/nytta.
-
Även minskad motivation, ångest/depression osv.
-
Försämrad neuronaktivitet
- Neuroner kan vara i up-state (aktiva) respektive down-state
(inaktiva, sovande).
- Utan sömnbrist finns en liten andel neuroner i down-state.
- Med sömnbrist finns mycket högre andel → halvsovande
hjärna under vaket-tillstånd → nedsatt funktion.
Frågor
1. Vad är sekvensen av olika sömnstadier under sömn? Vad visar de olika
sömnstadierna i EEG? Vad händer under REM-sömn? Hur ändras
sömncyklerna under sömnens förlopp?
2. Hur sker växlingen från NREM till REM? Varför är REM viktig?
3. Vad händer om orexinkärnan skadas? Vad kan personen uppleva?
4. Varför skiljer sig drömmar åt i REM-sömn respektive non-REM-sömn?
5. Vad är sömndeprivering? Hur påverkar sömndeprivering oss?

View File

@@ -0,0 +1,125 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: EEG och MRI
block: 3
---
# EEG och MRI
EEG och MRI
- Elektroencefalografi
-
Ett sätt att mäta summan av elektriska strömmar från många
neuroner samtidigt i cortex. Mäts genom att sätta elektroder på
skalpen.
-
Aktiveras bäst vid excitation/depolarisering (EPSP)
- Glutamat → dendriter depolariseras.
- Insidan av cellen blir mer positiv
- Utsidan av cellen blir mer negativ
- Ger upphov till elektrisk dipol (positiv- & negativ pol)
-
Dipolen ger upphov till ett elektriskt fält som uppstår vid dendriter och
sprider sig till närliggande strukturer (celler, cerebrospinalvätska, ben,
hud) och kan registreras av elektroderna.
-
Aktiviteten måste vara tillräckligt stor för att elektroderna ska kunna
mäta.
- Därför behövs synkroniserad aktivitet från många
neuroner!
- Man brukar sätta 21 elektroder systematiskt på
skalpen.
- Mekanism för EEG
-
Det behövs synkroniserad aktivitet från
många neuroner.
-
Summan som fås kan då tolkas på olika sätt
utifrån frekvensen:
- Beta (15-30 Hz)
-
Hög frekvens, låg amplitud
-
När man är vaken
- Alfa (8-14 Hz)
-
Vaken men avslappnad, stängda ögon
- Theta (4-7 Hz)
-
Lättsömn
- Delta (<4 Hz)
-
Djupsömn
-
Hög frekvens (snabb aktivitet), låg amplitud och vice
versa
-
Dessa frekvensband är känsliga för elektriska
störningar som inte kommer från hjärnan t.ex ögonrörelser,
blinkning, käkrörelser och muskelspänningar.
![[image-6b4e43099373.png]]
![[image-66e94b80f060.png]]
![[image-0d7b60a30656.png]]
![[image-3c16fab771b5.png]]
Frågor
1. Vad representerar de elektriska signalerna som EEG registrerar?
2. Vilka olika normala EEG-rytmer finns i EEG? När kan vi se dessa?
3. Hur går det till att göra en EEG-mätning?
Evoked potentials
- EEG kan användas för att mäta hjärnans elektriska svar på yttre stimuli,
främst visual, auditory och somatosensorisk evoked potential.
-
Evoked potential är elektriska svar från hjärnan som svar på yttre
stimuli.
- T.ex kan auditory evoked potential (AEP) mätas genom att spela in ett ljud
och se skillnaden i frekvenserna i EEG.
-
Ett problem uppstår, hjärnan har en ständig aktivitet vilket också fångas
upp av EEG, även andra faktorer såsom blinkningar, muskelspänningar
osv påverkar mätningen
-
Lösning! Upprepa stimulin väldigt många gånger och tar medelvärdet
→ slumpmässig brus minimeras.
- fMRI
-
Functional magnetic resonance imaging
-
Stor magnet som kan avbilda hjärnans aktivitet.
-
fMRI spårar ändringar i blodflöde
- Aktivt område → högre blodflöde (energi)
-
fMRI mäter energi som väteprotoner (H⁺, magnetkärnor) sänder ut när
de återgår till sin orientering efter att ha påverkats av ett magnetfält och
radiovågor.
-
fMRI utnyttjar magnetiskt fält, ej joniserad strålning.
-
Ingen metall bör föras nära fMRI som är en stark magnet.
- BOLD Blood oxygen level dependant
-
Ett område blir mer aktiv → behöver mer energi → högre tillförsel av
syrerikt blod.
-
Syrerikt blod innehåller oxy-hemoglobin som har större magnetisk
kraft än deoxy-hemoglobin vilket utnyttjas av fMRI för att avbilda
hjärnans aktivitet. (Avbildningen är inte i realtid, fördröjer några sek, då
blod tar tid att tillföras → BOLD-signal lite sen)
Frågor
1. Vad menas med svarspotentialser (eller ”evoked potentials”)? Hur går en
mätning av dessa till? (laboration).
2. Vad menas med fMRI? Vad är det vi mäter vid fMRI?
3. Vilka är fördelarna och nackdelarna med EEG jämfört med fMRI?

View File

@@ -0,0 +1,341 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Emotioner
block: 3
---
# Emotioner
Emotioner
- Associationsområden i hjärnan ansvarar för integration/tolkning av info.
-
I hjärnan finns det huvudsakligen tre områden som integrerar
information från olika delar av cortex för att skapa en sammanhängande
bild av omvärlden → möjliggör komplex bearbetning av information.
-
Prefrontal associationscortex
- Viktig för högre kognitiva funktioner (beslutsfattande,
planering, impulskontroll osv.)
-
Limbisk associationscortex
- Består av flera strukturer såsom amygdala, hippocampus,
thalamus, hypothalamus mm.
- Bearbetar emotioner och känslor på olika vis.
- Viktig för bl.a emotionella minnen och beteendereglering
(hjärnan anpassar beteendet efter omgivningen, t.ex flight-fight
vid fara/rädsla/hot osv).
-
PTO (parietal-, temporal- och occipitalloben) associationsområder
- Påminner om “posterior-parietalkortex”. Information från olika
sinnesorgan integreras (t.ex somatosensorik, hörsel, syn) →
högre bearbetning.
- Emotioner är komplexa psykofysiologiska reaktioner som påverkar hur vi
upplever och interagerar med omgivningen.
- Emotioner kan vara medvetna och omedvetna och viktiga för att kunna
förstå/värdera en händelse och därmed kunna reagera på omgivningen på ett
tillämpligt sätt (t.ex faror) → emotioner är därför viktig för artens överlevnad.
- Det finns olika typer av emotioner
-
Primära emotioner
- Universella, medfödda emotioner
- T.ex glädje, rädsla, förvåning, sorg, oro
-
Sekundära emotioner
- Sociala emotioner (normer osv)
- T.ex blyghet, skuldkänslor
-
Bakgrundsemotioner
- Basala, långvariga tillstånd
- T.ex lugn, spänd, välbefinnande.
Frågor
1. Vad är emotioner, vilken funktion uppfyller de, varför är de viktiga?
2. Vilka olika typer av emotioner finns det?
3. Vad menas med associationscortex? Vilka finns det?
Amygdala
- En amygdala i respektive temporallob och är en viktig del av det
limbiska systemet och bearbetning av emotioner såsom rädsla och oro.
-
Amygdala består av flera kärnor som ligger basalt i hjärnan.
-
Har en komplex uppbyggnad.
- Amygdala har flera funktioner:
-
Amygdala tar emot afferent information från thalamus (snabb/grov
sensorik) och associationscortex (mer detaljerad) och beroende på
typen av stimuli kan den generera olika beteendereaktioner.
-
Därför har amygdala många efferenta kopplingar med vissa överordnade
funktioner för att kunna starta en emotionell respons (t.ex vid fara) och den
bedömer även hur intensiv responsen ska vara → (ger autonom, endokrin och
beteendemässig respons).
-
Amygdala är även viktig för fear conditioning och att koppla emotioner till
minnen → emotionella minnen (återkommer).
-
Skada i amygdala = nedsatt rädslerespons mm.
-
Hyperaktivitet = ångest, PTSD, fobier mm.
- Afferenta informationen når amygdala genom två olika sätt som hjälper
amygdala att utlösa en tillämplig emotionell och fysisk respons.
-
Low road Snabba vägen
- Informationen från sensorisk thalamus omkopplas direkt till
amygdala.
- Då skapas en direkt respons, likt en reflex.
-
Detta ger dock ingen möjlighet av
inlärning/analys!
-
T.ex kan man hoppa om man hör högt ljud.
-
Eller om man ser en pinne som liknar orm kan
pulsen öka, ksk hoppa, utan analys, likt en reflex
- Dessa är medfödda och behöver ej läras in.
-
High road Långsamma vägen
- Afferent informationen når först en sensoriska
associationscortex (t.ex PTO) där den bearbetas innan den når
amygdala.
- Detta möjliggör en djupare analys av stimulin för att identifiera
eventuell fara och skapa emotionell respons.
- T.ex ser “ormen” igen → ögon analyserar ordentligt → en pinne!
→ amygdala aktiveras mindre och rädslan dämpas.
![[image-e506cf72ed2a.png]]
![[image-2b137e94a455.png]]
- Det är viktigt att ha low road i akuta situationer men high road är
viktig för identifiering av fara.
- För att amygdala ska kunna utlösa en respons har den efferenta banor som
utgår från amygdala till olika delar av hjärnan & kroppen. T.ex:
-
Till cortex, ffa limbiska associationscortex
- Bidrar till medveten känselupplevelse (t.ex rädsla, oro osv).
- Amygdala kan även signalera till hippocampus (hjälper med
minnesbildning).
-
Till neuromodulatoriska kärnor i CNS (t.ex hjärnstam)
- Utsöndrar exciterande neurotransmittorer såsom noradrenalin,
serotonin, acetylkolin → exciterar hjärnan → vakenhet &
alertness → uppmärksamma på omgivningen.
-
Till hypothalamus
- HT ansvarar för flera autonoma funktioner.
- Amygdala kan, genom ffa HT, utlösa
stressrespons där “stresshormoner frisätts”:
-
Aktiverar sympatikus → adrenalin/noradrenalin frisätts
-
Aktiverar HPA-axeln → frisätter kortisol
- Sympaticus: Utlöser omedvetna känslor, svettning, ökad puls,
mer energi osv (fight or flight), stimulerar adrenalin-frisättning
-
Ger upphov till direkta muskelreaktioner
- T.ex “Startle reaction” → hoppa till högt ljud.
- “Freezing reaction” → motoriken hämmas → muskler
förlamas (dvs inte mental oförmåga) → kroppen stannar helt
stilla. Tros vara en överlevnadsmekanism, t.ex eftersom vissa
rovdjursfåglar är väldigt bra på att upptäcka rörelser.
Frågor
1. Var finns amygdala, vilka funktioner har den, vilka banor har den, vad händer
när den aktiveras?
-
Gamla teorier menade att emotioner startade i cortex och att kroppsliga
reaktioner kom i efterhand (t.ex. först rädsla, sedan ökad puls).
-
Nya teorin betonar samspelet mellan hjärna och kropp: kroppens reaktioner
registreras av sinnesorgan och bidrar till emotionen. Om dessa reaktioner
dämpas (t.ex. lägre puls med medicin) blir även känslan av rädsla eller stress
svagare.
Beteende
- Det finns två former av stimulin.
![[image-0c614c937415.png]]
-
Unconditioned stimulus (US): Medfödd stimulus som framkallar,
automatiskt, emotioner → positiva emotioner motiveras
(belöningssystemet), negativa emotioner undviks (bestraffning)
- T.ex hög ljud/smärta → känslor av obehag, bör undvikas
-
Conditioned stimulus (CS): Inlärd stimulus, som ej är medfödd, och
framkallar emotioner.
- T.ex om en plats förknippas med en obehaglig upplevelse/minne,
försöker man undvika platsen.
- Det finns två system som påverkar beteenden
- Bestraffningssystemet withdrawal
-
Bestraffningssystemet stimulerar beteenden för att undvika viss negativ
stimuli och drivs till en viss del av negativ förstärkning
-
Negativ förstärkning: Om en viss aktivitet/handling har visat sig
undvika det oönskade stimulin kommer denna handling att
öka/stimuleras
- T.ex barn plockar upp sina leksaker (handling) → förälderns tjat
(oönskad stimulus/”straff”) upphör → barnet plockar mer aktivt
upp nästa gång för att undvika straffet!
- Belöningssytemet
-
Belöningssystemet motiverar oss att upprepa beteenden som känns bra,
alltså skapar en positiv upplevelse, verkar via positiv förstärkning.
-
När en handling (t.ex mat, social interaktion) upplevs positivt, kommer
hjärnan att motiveras att upprepa handlingen.
-
Mekanism
- Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstam producerar dopamin.
- Tas upp av bl.a ncl. Accumbens (limbiska systemet) → positiva
känslor
- Dopamin-produktionen regleras utifrån medfödda belöningar
(t.ex mat) och inlärda belöningar (ljud som efterföljs av mat).
-
Efter inlärning, frisätts dopamin endast om ljud (CS) spelas utan mat
(US), om förväntad belöning uteblir → dopaminproduktionen och
förväntningen justeras!
- Aktivering av bestraffnings- och belöningssystemet påverkar beteendet.
-
Operationell betingning → beteendet lärs in/ändras utifrån konsekvenserna.
- Trycker på knapp → får mat → jag trycker igen
- Trycker på knapp → får elektrisk stöt → trycker inte längre på knappen
Frågor
1. Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem?
2. Vad menas med operationell betingning?
Beteendesignaler & minnen
- Beteendesignaler är automatiska (omedvetna) uttryck på t.ex ansiktsmimiken
och kroppshållning som avspeglar emotioner.
- T.ex vid glädje aktiveras muskler i ansiktet som signalerar glädje.
- Spegelneuroner är viktiga! Om vi ser en person speglar “glädje” (t.ex le)
aktiveras motsvarande neuroner hos oss → väldigt viktig för social interaktion,
dvs känna igen och tolka andra uttryck och emotioner.
- Det finns olika typer av minnen
- Emotionella minnen amygdala
-
Dessa minnen är förknippade med känslor såsom rädsla, oro, glädje.
-
Minnen lagrar emotionella respons som du upplevde och kan “ej”
beskrivas med ord, viktig för att undvika vissa situationer.
- T.ex du såg en orm → blev rädd, hjärtfrekvens ökar, svett osv.
- Deklarativa minnen hippocampus
-
“Faktabaserade” minnen som kan beskrivas med ord.
-
Berör fakta såsom vad, när och hur något hände.
- T.ex du såg en orm i parken i somras och kan beskriva det för
någon annan
Frågor
1. Varför är spegelneuroner viktiga för social interaktion?
2. Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen?
Fear/contextual conditioning
- Fear conditioning
-
Är inlärningsprocessen där en neutral stimulans har visat sig orsaka
obehag/smärta genom erfarenhet och vi kommer därför i framtiden att
försöka undvika (blir en conditioned stimuli).
-
Amygdala spelar en central roll här då den bevarar emotionella minnen.
- Contextual conditioning
-
Våra deklarativa minnen (från hippocampus) förknippar vissa
omständigheter (t.ex plats, tid, viss handling) med fara och vi
motiveras att undvika det, hippocampus kan då aktivera amygdala.
-
Alltså det som påminner om obehag utlöser undvikande.
- T.ex tandvårdsrädsla
-
Fear conditioning
- Specifika stimuli som tidigare orsakat smärta blir conditioned
stimuli (CS).
- T.ex ljudet av borrmaskinen → aktiverar amygdala →
framkallar rädsla.
-
Contextual conditioning
- Miljö eller kontext kopplas till obehag via hippocampus.
- t.ex klinikens lukt, stolen, ljuden → hippocampus minne → kan
aktivera amygdala → undvikande beteende
Frågor
1. Vad är fear resp. contextual conditioning, ge exempel.
Hormonella mekanismer och
minnesfunktioner
- Hormoner påverkar emotioner och minnesfunktioner.
- Emotionellt stimulus kan aktivera amygdala som i sin tur aktiverar
sympatikus→ katekolaminfrisättning stimuleras.
-
NA/A når inte hjärnan direkt (pga BBB) men tar en “omväg”:
- A stimulerar N. Vagus → vagus stimulerar nucleus tractus
solitarius (NTS) → stimulerar locus coeruleus
(NA-producerande region i hjärnan) → NA frisätts i CNS.
-
NA förstärker amygdala/hippocampus→ främjar minnesinlärning
- Amygdala kan även stimulera HPA-axeln → kortisol frisätts.
-
Amygdala stimulerar HPA-axeln medan hippocampus hämmar
HPA-axeln, logiskt eftersom kortisol:
- Förstärker amygdala
- Hämmar hippocampus
-
Kronisk stress (förhöjda kortisolnivåer) kan drf förstärka
emotionella minnen (lättare att återkalla och bilda) och försvagar
hippocampus och därmed deklarativa minnen (bilda & återkalla)
- Emotioner har stor vikt till bearbetning av högre kognitiva funktioner där det
limbiska systemet påverkar funktioner som beslutfattande och planering
medvetet och omedvetet (“magkänsla”).
-
Beslutfattande beror dels på emotionella minnen, inte bara rationell och
logisk analys!
- Skada i det limbiska systemet påverkar personligheten
och emotioner påverkar beslutfattningen i mindre
utsträckning.
![[image-1d201312b0c6.png]]
![[image-c47d02eb0fb3.png]]
![[image-d759bd50afa9.png]]
- Frontalloben ansvarar för exekutiva funktioner.
-
Funktioner som innefattar beslutfattande, planering, hantering av nya
situationer.
-
Fungerar även som Troubleshoot för eventuella problem.
-
Funktioner när vanor bryts.
Frågor
1. Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner?
2. Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara
högst ansvarig för detta?
3. Hur påverkar emotioner exekutiva funktioner?

View File

@@ -0,0 +1,352 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Hemisfär specialisering
block: 3
---
# Hemisfär specialisering
Hemisfär specialisering
- Hemisfärerna har olika kognitiva, sensoriska och motoriska uppgifter.
- Mycket information involverar bägge hemisfärerna, dock behandlas de på ett
differentierat sätt i respektive hemisfär.
- Det finns en neuroanatomisk skillnad mellan hemisfärerna i volymen av grå
och vit substans, vilket är normalt för många djur.
-
Skillnaden observeras redan i v.23 av graviditeten
- Lateralisering/hemisfär specialisering är viktig för att
-
Tillåta mer komplex bearbetning av information
- Istället för att ha två strukturer/hemisfärer som arbetar med
samma funktion, kan andra hemisfären istället att fokusera på
“additionella” funktioner
-
Undvika kollision/motstridiga kommandon från hemisfärerna
- Orsakar svårigheter, t.ex stamning kan bero på att talcentrum i
båda hemisfärerna är aktiva.
- Vänster hemisfär
-
Känd för den analytiska och logiska halvan.
-
Kategoriserar och systematiserar information.
- Hjälper till att organisera tankar & uppgifter i bekanta
situationer
-
Koppling till språk (talproduktion, ord, grammatik)
-
Viktig för logiskt tänkande (t.ex matematik)
- Höger hemisfär
-
Fokuserar på helheten, vad är nytt i min omgivning?
- Har uppmärksamhet till oväntade stimuli (flykt?)
-
Höger hemisfär är den “mänskliga halvan”,
- Känner igen ansiktsuttryck
- Viktig för social kompetens
- Tolka & förmedla emotionella uttryck
- I och med att samma information bearbetas på olika sätt i respektive hemisfär
måste kommunikation mellan halvorna ske.
- Corpus callosum förbindelsen mellan höger & vänster hemisfär
-
En stor commissurbana med många axoner.
-
Möjliggör kommunikation mellan halvorna.
-
Synapserna är oftast excitatoriska, glutamaterga
-
Skada unilateral visar bilaterala symtom
![[image-834cd6d310af.png]]
![[image-a766fd0dbb9d.png]]
- Beror på brist på information!
-
Ju mer komplexa funktioner desto större behov av lateralisering.
-
Mer lateralisering kräver mer commisurbanor (kommunikation).
- Råtta = mindre commisurbanor. Apor = mer banor!
Frågor
1. Vad innebär lateralisering och varför är den viktig? Beskriv principiella
skillnader i respektive hemisfär.
2. Vilken roll spelar corpus callosum för lateralisering?
Lateralisering i olika lober
- Lateralisering i frontalloben
-
Viktig för språkfunktioner
- Vänster hemisfär: Dominant, talande
- Höger hemisfär: Icke-dominant, tysta
- Detta gäller för majoriteten av människor.
-
Vänster hemisfär ansvarar för talproduktion & språkförståelse.
-
Höger hemisfär bidrar inte enormt till språkfunktioner men bidrar till
kommunikationen via förståelse av t.ex rytm, röstläge och intonation.
-
Vokalisering (såsom skratta, gråta, jama) styrs av PAG i hjärnstammen
- Skada i talcentrum i cortex hindrar drf inte vokalisering!
- Lateralisering i parietalloben
-
Parietalloben i höger hemisfär (icke-dominant/tysta) integrerar
sensorisk information från flera sinnesorgan.
-
Funktioner
- Spatiell perception Uppfattning av kroppen och
omgivningen (var kroppen finns i förhållande till
omgivningen)
- Kan fylla i saknade delar Fattar/detekterar mönster
vilket bidrar till helheten, typiskt för höger hemisfär.
- Känna igen melodi/rytm oavsett tonart höger hemisfär
uppfattar tid och varaktighet i toner.
-
Skada på vänster parietallob (dominanta)
- Typiska funktioner som behandlas av vänster hemisfär påverkas
-
Svårt med att räkna och skriva
-
Svårt att organisera objekt/handlingar i sekvens
-
Svårigheter att skilja höger från vänster
-
Skada på höger parietallob (icke-dominanta)
- Ovannämnda funktioner försämras (Gerstmanns syndrom)
![[image-9a1390bd9e41.png]]
![[image-d7bf41577aa2.png]]
-
Försämrad spatiell perception
- Svårt att förstå var kroppen finns i rummet
-
Svårt att sätta ihop delar till en helhet
- Pga försämrad
mönsterigenkänning!
- T.ex känna igen triangeln i bilden
ovan.
-
Neglekt: individen omedvetet eller
medvetet ignorerar ena sidan av kroppen
eller rummet (oftast vänstra!)
- T.ex uppfattar individen grodan
eller solen men inte båda samtidigt
(se bild).
- Underliggande problem är att sensorisk information inte
integreras på ett bra sätt.
- Kommunikation mellan höger och vänster parietallob
-
Höger och vänster parietallob samspelar med varandra genom att utöva
inhibition på varandra.
-
Skada i höger parietallob orsakar disinhibition på vänstra parietallob
som upplever hyperexcitabilitet och därmed blir “överdominant”.
-
Glutamaterga kommunikationen via corpus callosum tappas.
- Lateralisering i temporallob
-
Viktigaste funktioner berör amygdala och hippocampus.
-
Hippocampus
- Korttidsminnet är ej lateraliserat, både hippocampus
(h/v) behövs!
-
Unilateral inhibition försämrar korttidsminnet.
- Långtidsminnet är vänster lateraliserat!
-
Amygdala
- Amygdala är delvis lateraliserad, vilken amygdala som
aktiveras beror på typen av stimuli.
- Höger amygdala aktiveras mest vid smärta, oavsett
kroppshalva.
Frågor
1. Vilka funktioner är lateraliserade i frontallob, parietallob och temporallob?
![[image-0cd32383ad45.png]]
![[image-c3728adcb24e.png]]
Hänthet
- Hänthet handlar om den dominanta handen man väljer att göra saker med.
- Ca 90% av alla människor är högerhänta, oavsett ursprung och detta syns
redan i fostertiden
-
Suger ofta på höger tumme.
- Sannolikhet
-
Hänthet beror på föräldrarna och det finns
olika gener som ansvarar för hänthet och
har visat sig att beröra utvecklingen av
nervsystemet
- Gliogenes, migration, diffrentiering och neuronal morfogenes.
-
Män har högre tendens för vänsterhänt (dessa gener är lokaliserad på
X-kromosom)
- Majoriteten av höger- & vänsterhänta har en vänster
hemisfär dominans.
-
Vänsterhänta har högre sannolikhet för
bilateral talcentrum och höger hemisfär dominans.
-
Egentligen är hänthet inte kopplad till dominant hemisfär, dock är
handpreferens för gester (inklusive teckenspråk) är en bättre indikator
för att lokalisera talcentrum.
- Högerhand för gest = vänster hemisfär dominans och vice versa
- Olika uppgifter som utförs av händer
-
Unimanuell uppgift
- Dominanta handen används för grovmotorik såsom att sträcka ut
handen och greppa ett föremål.
- Men även för finmotorik (skriva, sy, rita osv).
-
Bimanuell uppgift
- Uppgift där bägge händerna används, den dominanta för
finmotorik (t.ex skära) och icke-dominanta för stabilisering (t.ex
hålla i brödet medan man skär).
- Olika typer av handpreferens
-
Hos majoriteten av människor finns en bimodal distrubution
- Både händerna kan användas men det finns en tydlig preferens
för den dominanta handen.
-
En liten andel har ambidexter, alltså
använda båda händerna lika skickligt för
grov- och finmotorik.
![[image-4db2fda3c838.png]]
![[image-2a1e5948d07c.png]]
![[image-dcb61abecf5a.png]]
- För att undersöka hänthet finns frågeformulär som avslöjar detta genom
aktiviteter såsom att skriva, använda sax & kniv, rita, kasta osv.
- Djur har varierande grad av lateralisering och hänthet. Den är dock mer
tydlig hos arter med avancerad motorik (t.ex primater och fåglar).
- Alltså fot/tass/handpreferens har en evolutionär betydelse, ingen slump!
- Ca 79% av alla människor föredrar höger fot.
-
Etableras vid 5-års åldern och är stabilt livet ut.
-
10% mindre än hänthet, kan bero på att samhällen/kultur föredrar att
göra saker med höger hand men inte lika strikt för fotpreferens.
Frågor
1. Vad betyder hänthet? När syns det? Vad avgör hänthet hos en individ? Spelar
kön någon roll, varför? Vilka typer av uppgifter som görs med händer finns?
2. Vad betyder ambidexter? Hur undersöks hänthet? Är hänthet evolutionärt?
3. Vad menas med fotpreferens? Hur kan talcentrum lokaliseras?
Komplexa funktioner
- De flesta människorna har en dominant vänster hemisfär för språkfunktioner
och en höger hemisfär för ansiktsigenkänning.
-
Skada i en hemisfär påverkar funktioner i flera olika lober, såsom
ansiktsigenkänning.
- Flesta människor är vänsterlateraliserad för språkfunktion och
högerlateraliserad för ansiktsigenkänning.
-
Vänsterhänta kan ha tvärtom!
- Det finns olika sätt att undersöka lateralisering
-
Wada test (sodium amythal test)
- Varje a.carotis försörjer respektive hemisfär.
- En hemisfär (t.ex höger) bedövs (med barbiturat via carotis) och
därefter testas språkfunktioner (för att reda ut talcentrum!).
-
Takistoskop
- En apparat som visar bilder snabbt.
- Höger synfält omorganiseras vid chiasma opticus till vänster
hemisfär och vice versa.
- Genom att endast stimulera ena synfältet kan man avslöja
-
Vilken hemisfär bearbetar information
snabbast (t.ex språk, igenkänning,
mönsterkänning och liknande)
![[image-cd9bba304a6b.png]]
-
Kommunikationen mellan hemisfärerna via corpus
callosum.
-
Split brain patienter
- Corpus callosum avskuren.
- Ett antal experiment visar hur viktig kommunikation mellan
hemisfärerna är.
- Första experiment (med split brain patient)
-
Takistoskop används där ordet “spoon” visas endast för
höger synfält (vänster hemisfär) under kort tid (200 ms)
-
Vä hemisfär har talcentrum, patienten kan alltså tala att
hen såg ordet spoon.
-
När samma sak görs i vänster synfält (höger hemisfär) kan
patienten inte säga/tala att den såg “spoon” men kan
välja ut korrekt föremål.
- Andra experiment
-
En bild visas med två halv ansikten, där högra synfält
observerar ett barn, medan vänstra en
kvinna.
- Vänster hemisfär ser ett barn,
höger ser en kvinna.
-
När patienten efterfrågas att säga vem
hen såg → barn (pga vänster
hemisfär).
-
När patienten efterfrågas att peka ut
med vänstra handen (höger hemisfär) vem hen såg →
kvinna.
-
När patienten efterfrågas att peka ut med högra handen
vem hen såg, varierar svaret..
- Tyder på höger hemisfär ansvarar för
ansiktsigenkänning.
-
Andra metoder: EEG (låg upplösning), fMRI (hög upplösning), PET
(radioaktivt ämne injiceras och bryts ned→ positroner registreras av
scanner) och TMS (magnetfält inducerar elektriska strömmar i neuroner
→ kan framkalla ofrivilliga rörelser, t.ex lyfta arm).
Frågor
1. Beskriv olika sätt att undersöka lateralisering.
2. Hur fungerar ett takistoskop?
![[image-e53374ee368a.png]]

View File

@@ -0,0 +1,349 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Minne inlärning och glömska
block: 3
---
# Minne inlärning och glömska
Minne, inlärning och glömska
- Minnet är inte utvecklat för att komma ihåg saker exakt, men för att kunna
förutsäga framtiden utifrån erfarenheter.
-
Vår upplevelse av nuet påverkas av tidigare erfarenheter, remembered
present!
- Hebb synaps
-
Grundprincipen är att “Neurons that fire together, wire
together”.
-
Det är just det som är bakom informationslagring/inlärning.
-
När pre- och postsynapsen neuron aktiveras samtidigt eller
nästan samtidigt förstärks synapsen mellan dem (= Hebb
synaps).
- Det beror på NMDA-receptorernas egenskaper som
kräver glutamat (+ glycin/D-serin) och depolarisering
för att aktiveras.
- Stort Ca-inflöde stimulerar LTP, t.ex genom att öka
AMPA-receptorer.
- Engram
-
Engram är nätverk (konstellationer) av neuroner
som aktiveras när vi upplever något, denna aktivitet
är själva minnet.
- T.ex svart cirkel har eget engram, ser en svart
cirkel → specifikt nätverk, engram aktiveras!
-
Neuroner (8 st i bilden, tusentals i verkligheten) är
förbundna/synapsar med varandra. När vi t.ex ser en svart cirkel
fyrar alla samtidigt vilket orsakar Hebb-synaps, alltså LTP
förstärker synapserna.
-
Nästa gång vi ser ledtrådar (t.ex sprucken cirkel) aktiveras en del
av neuroner (inte alla) vilket kan sannolikt orsaka aktivering i alla
neuroner (pga starka synapser mellan dem).
-
Experiment på djur visar att om ett visst engram kartläggs och
aktiveras t.ex via elektrisk stimulering så upplever djuret just detta
minne/engram!
-
Ett neuron kan delta i flera engram → grunden till associations-
& tankekedjor.
![[image-5aa400187dfe.png]]
![[image-86db251b1f21.png]]
![[image-fc9e9a144173.png]]
- Detta ger även hjärnan en enorm kapacitet för engram-bildning.
- LTP/LTD förstärka (inlärning) respektive försvaga (glömska) synapser
-
LTP fysisk tillväxt av synapsen
- Stark & upprepad NMDA-aktivitet → Ca2+-inflöde → stimulerar
bildning av en ny nanokolumn (nysta) av AMPA-receptorer +
nytt frisättningställe på presynapsen.
-
LTD fysisk krympning av synapsen.
- Svag & upprepad aktivitet → nanokolumn + frisättningsställe
“demonteras”
Frågor
1. Vad är en Hebbsynaps, grundprincipen? Vad är ett engram? Vad är LTP/LTD?
- Stark neuronaktivitet aktiverar gener som uttrycker
ljuskänsliga proteiner. Vid motorisk inlärning förstoras
synapser (LTP). Ljusstimulering av inhibitoriska proteiner
inducerar LTD → synapsen krymper och musen
“glömmer” minnet. Detta visar att minnen lagras genom
fysisk synapstillväxt.
Sömn
- Minnen påverkas offline (sömn) efter LTP och engram-bildning.
-
Under dagen: Inlärning förstärker synapser → blir större och starkare
-
Under sömn: Nettominskning av synapsstyrka och storlek → alla
synapser krymper lite MEN relativa skillnader mellan olika synapser
behålls.
-
Syftet är att hjärnan har ett begränsat utrymme, kan ej bli
hur stor som helst.
-
Genom att minska alla synapser relativt varandra görs mer
utrymme för ny inlärning, ingen sömn → sämre
inlärning!
- Under lärorik dag växer synapser med 1%. Under
sömnen minskar alla synapser med 1% → relativa
skillnader behålls!
- Offline bearbetning
-
Experiment visat att samma neuron-aktivitet under
inlärning (dagen) upprepas, men snabbare under
sömnen (“vi lär oss under sömnen”).
- Råtta lärt sig en labyrint under dagen → viss neuron-aktivitet i
hippocampus. Under sömnen observerades samma aktivitet, men
snabbare, i hippocampus.
![[image-5f7d6f5f8f62.png]]
![[image-7bf450149bad.png]]
-
Viktigt för att förstärka viktiga synapser/minnen och försvaga mindre
viktiga.
-
Vad som styr förstärkningen/försvagningen är dock okänd, troligen
berör bestraffning-/belöningssystem, nyhetsvärde och aktivitetsmönster
under inlärning.
-
Under sömnen konsolideras minnen och synapser krymper relativt.
Frågor
1. Varför är sömn viktig för minnesbildningen? Vad händer under sömnen?
Konsolidering och rekonsolidering
- Initial fas
-
Minnen bildas genom LTP, synapser fysiskt växer vilket tar ca 5-10 s.
-
Processen är reversibel och kan enkelt krympa igen, LTD.
-
Alltså är detta en labil (instabil fas).
- Konsolidering (sker efter första inlärning)
-
Minnet måste befästas/stabiliseras över tid → konsolidering.
-
Det är vanligt att detaljer glöms med tid
- T.ex kommer ihåg dagens lunch, men inte förra veckans
-
Dock kan emotionella minnen (positiva/belöning eller
negativa/bestraffning) förstärka konsolideringen
- Du skulle komma ihåg förra veckans lunch om du spydde ut den.
-
Vid extrema fall (PTSD) är emotionella minnen mer långvariga än
deklarativa minnen, men generellt är det ungefär detsamma
- De påverkas på olika sätt under stress.
- Rekonsolidering
-
När ett etablerat minne aktiveras, återgår minnet till en labil fas, likt
efter första inlärningen!
-
För att stabilisera minnet krävs alltså rekonsolidering.
-
Under denna fas kan minnet “modifieras”
- Idag är kanske minnet mindre relevant → försvaga minnet och
vice versa! Alltså kan ny information läggas till.
-
Risk för falska minnen!
- Minnet kan suddas ut/försvagas om rekonsolideringen störs.
-
Kronisk smärta (smärtminne) är egentligen ökad excitabilitet (central
sensitisering) av neuroner i nervsystemet.
-
Om smärtminnet återaktiveras → labil fas (kan omformas) → använda
läkemedel för att mildra smärtan → smärtminnet försvagas
- Testats på djur, kan vara en möjlig behandling hos människor!
- Glömskediagram
-
Ju mer man tränar på en färdighet desto bättre blir man
på det.
-
Dock kommer endast det mest relevanta (“bästa”)
minnas, detaljerna glöms bort → partiell glömska.
-
Det finns två aktiva processer som arbetar på minnen:
LTP & LTD
Frågor
1. Vad menas med konsolidering och re-konsolidering? Vad är partiell glömska?
Glömska
- Partiell glömska är essentiell för att kunna kategorisera och generalisera
kunskap
-
För att förstå att pudel och schäfer är hundar måste man glömma bort en
del detaljer
- Anpassning till situationer kräver inlärning
-
Inlärning i sin tur kräver glömska (försvaga “onödiga” minnen).
- Det finns olika typer av glömska
-
Fysiologisk: Normala & viktiga för att göra plats för nya minnen
-
Patologiska: T.ex stroke i hippocampus
-
Oförmåga av glömska: T.ex PTSD, fotografiskt minne och Savant
syndrom kan orsaka att man ej glömmer.
- Detta leder till problem med anpassning till nya situationer.
- Utan partiell glömska “drunknar” man med detaljer utan att se
helheten, kommer ihåg för många detaljer!
- Aktiv glömska i form av LTD är generellt sämre hos dessa
individer (under sömnen sker antagligen en annan form av
synaptisk plasticitet där synapserna krymper).
- Faktorer som påverkar minne och inlärning
-
Stress (kortisolnivån representerar stressnivå)
- När vi är stressade frisätts många modulatoriska substanser
såsom noradrenalin som har positiv effekt på
LTP/inlärning.
- På sikt ökar dessa substanser kortisol-nivåer
som i sin tur har positiv och negativ effekt på
inlärning
![[image-e8bfaed8f7d2.png]]
![[image-4ccb8eb18c5a.png]]
-
Kortisol stimulerar amygdala → emotionella minnen
bildas lättare och återkallas lätt.
-
Höga nivåer av kolesterol kan döda hippocampus-celler
→ deklarativa minnen förmäras
- En optimal nivå av stress hjälper med inlärning!
-
Sömn
- Skapa utrymmen för inlärning
- Viktiga minnen konsolideras/förstärks, oviktiga glöms
-
(Re)konsolidering
- Förstärka/försvaga minnen efter ett minne uppstått/återkallat.
-
Fysisk aktivitet
- Fysisk aktivitet främjar stabil LTP och minneskonsolidation.
- Skelettmuskler frisätter hormoner som kan i sin tur höja
BDNF-nivåer
-
BDNF → inlärning/LTP & minneskonsolidiation
- Laktat höjer också BDNF-nivåer.
-
Fasta
- Fasta ökar ketonkroppar → ökar BDNF!
-
Aktiv återhämtning
- Viktigt att återberätta saker man vill lära sig.
- Genom att återberätta ger man hjärnan möjlighet till
rekonsolidering, som kan modifiera och förstärka minnet.
-
Kognitiva enhancers
- Droger & läkemedel som förstärker inlärning på olika sätt
- Används t.ex vid alzheimer
-
Ingen poäng att ta hos friska individer då en balans mellan
inlärning/glömska behövs
-
Dessa droger förstärker alla synapser, smärt- emotionella
osv.
- Kan LTD-enhancers ta som behandling i samband med autism?
Frågor
1. Vilka positiva effekter kan glömska ha? Vilka olika typer av glömska finns?
2. Vilka faktorer påverkar minne och inlärning, hur?
Indelning av minnen
- Deklarativa minnen
-
Fakta & händelser
- T.ex födelsedag, beskriva en plats, beskriva en sportevent osv.
-
Sköts av mediala temporalloben och hippocampus
- Icke-deklarativa minnen
-
Emotionella (inklusive betingningar) och motoriska minnen →
omedvetna minnen
- Associera en viss plats med t.ex rädsla
- Motoriska minnen såsom att cykla.
-
Sköts av cerebellum, amygdala och basala ganglier
- Grunden till inlärning av icke- och deklarativa minnen är LTP/LTD.
- H.M.
-
Patient vars hippocampus behövdes opereras bort.
-
Kunde därefter ej lära sig nya deklarativa minnen alls,
- Blev äldre och tittade i spegeln, chockad då han
förväntade sig en 20-åring i spegeln.
-
Kunde inte uppdatera sitt liv, alla deklarativa minnen är
från innan operationen men kunde lära sig
icke-deklarativa (t.ex pussel).
- Amnesi patologisk glömska
-
Anterograd amnesi
- Oförmåga att bilda nya minnen efter en viss
tidpunkt (skada, operation osv)
- Detta inträffade hos H.M. när det gällde deklarativa
minnen.
-
Icke-deklarativa minnen kunde han lära sig.
-
Retrograd amnesi
- Oförmåga att återkalla minnen innan en viss
tidpunkt (skada, operation osv)
- Detta inträffade delvis hos H.M. där han ej återkallade
minnen en kort period innan operationen (endast
gamla minnen).
-
Partiell retrograd amnesi.
-
Hjärnskakning
- Orsakar transient/tillfällig antero & retrograd amnesi
- Patienten glömmer bort minnen precis före och efter händelsen
men gamla minnen påverkas sällan.
-
Alzheimer
- Första tecken är anterograd amnesi (svårt att lära sig och
planer) som utvecklas till antero + retrograd amnesi.
Frågor
1. Vad är skillnaden mellan icke- & deklarativa minnen? Vad är amnesi, ge
exempel. Vad är skillnaden mellan retro- och anterograd amnesi?
![[image-09f94f6d1e01.png]]
![[image-f21911c6737b.png]]

View File

@@ -0,0 +1,244 @@
---
source: Gabriels anteckningar
lecture: Språkfunktioner
block: 3
---
# Språkfunktioner
Språkfunktioner
- Språk och kommunikation är väldigt komplext och kräver
därmed samarbete mellan flera olika system. Talaren ska
göra korrekt ordval med hänsyn till syfte och grammatik,
kunna artikulera dessa med önskad ton/intonationer.
- Mottagaren ska registrera dessa frekvenser via örat, tolka
orden, toner vilket avslöjar något om sändaren och utifrån
informationen och tidigare erfarenheter bygga på
konversationen osv.
- Alltså kan mycket gå fel!
- Afasi
-
Språk och talstörning Central
språknedsättning
-
Patienten, beroende på typ av afasi, kan
göra bland annat fel i böjning, fel i ordval,
brist på ord, grammatiska fel osv.
-
Syns även i skrift.
- Språket i olika nivåer
1. Preposition/koncept
- Preverbala biten
- Vi tänker på ett koncept/ide som vi vill
förmedla
2. Språksystem
- Här innefattas olika system för att ha
korrekt ordval, med korrekt böjning
och grammatiska strukturer
-
Syntax (morfologi)
- Hur ord bildas, böjs samt
deras grammatiska
funktion och därmed att
bygga en mening
(sentence structure).
-
Lexikon
- Läran om ord (vad ord betyder)
3. Motoriskt system
- Att artikulera korrekt med önskad röst- och tonläge.
![[image-86b5ed8f9a74.png]]
![[image-42c77e94cfab.png]]
![[image-7f199a6d091a.png]]
Språkfunktioner
- 95% av alla tallar mha vänstra hemisfären.
- Detta kan undersökas på olika sätt
-
Wada-test: Sömnmedel (barbiturat) i ena hemisfär → be patient att
prata eller liknande.
- Resultatet är att 96% av alla högerhänta, 70% av vänsterhänta
och totalt 93% har den vänstra hemisfären som dominant för
talfunktion
-
Takistoskop: Testas med split brain patienter. Resultatet är att högra
synfält (vänster hemisfär) kan verbalt uttrycka det som syns. Vänster
synfält kan inte verbalt uttrycka (men kan skriva, peka eller liknande).
- Andra studier visar att talcentrum är vänsterlateraliserat hos majoriteten!
- Språkareor
-
Brocas area
- Huvudfunktion i talproduktion (skapa/bilda
språk)
-
Omvandla idéer till ord med korrekt
syntax, korrekt meningsbyggnad.
-
Planerar och initierar rörelser för tal
- Placerad i inferiora frontalloben (nära
motorcortex för läppar/mun)
-
Wernickes area
- Ett sensoriskt område med komplementär funktion som bidrar
till språkförståelse.
-
Förstå tal och skrift genom att bearbeta ljud och ord.
-
Kopplar orden till deras betydelse → så att
kommunikationen blir begriplig.
- Placerad i bakre delen (posteriort) av superior temporal gyrus.
Frågor
1. Hur kan man bestämma i vilken hemisfär talcentrum finns?
2. Vilka språkområden finns samt deras funktion och placering?
Afasi
- Afasi beror oftast på stroke (skada) och det
finns olika typer av afasi
- Global afasi
-
Svåraste formen
![[image-5c66b69d7a78.png]]
![[image-5908a31f442a.png]]
-
Är med i konversationen (respekterar turordningen) men kan inte bilda
meningar.
-
Kan endast säga ja/nej (eller inte bilda språk alls) och använda
stavelser.
-
Kompenserar med gester.
- Brocas afasi (skada i brocas area)
-
Icke-flytande (spontant) språk med svår
talproduktion (vissa ord uttalas fel, t.ex skratta →
skräta)
-
Svårt att förstå komplicerade meningar/språk.
- Wernickes afasi
-
Språket är flytande, dock kan det vara oförståeligt.
- Genom att t.ex lägga till eller ta ut ord.
- Ingen röd tråd!
-
Ingen turordning (producerar mycket språk).
-
Blandar ihop begrepp (t.ex gitarr → violin)
- Anomisk afasi
-
Förstår språk, men svårt att hitta ord.
- Dessa skador uppstår när blodtillförseln till dess
områden blockeras → vävnaden dör
(stroke/infarkt).
- Det finns flera areor/områden i hjärnan som bidrar
till talproduktion och språkförståelse.
-
Har även en korrigerande funktion.
-
(Avslöjades via tillfällig elektrisk stimulering av hjärnan)
- En metaanalys (av 100 studier) visar att språkprocessning berör
temporal- och parietalloben mest.
Frågor
1. Vad beror afasi på?
2. Beskriv kort de olika typerna av afasi.
3. Är det bara Wernicke & Brocas areor som bidrar till tal?
![[image-3eb2c246948b.png]]
![[image-5172c78c084c.png]]
![[image-14c9f960572f.png]]
![[image-ae63c09159b4.png]]
![[image-6c6d69f44a00.png]]
Nätverk
- Språkprocessning behandlas inte bara i ett centrum utan
funktionella nätverk (olika sammankopplade områden) i
hjärnan.
-
Wernickes och Brocas kopplas samman via
fasciculus arcuatus (vit substans med en tjock bunt
av axoner)
- Dorsal stream (HOW-stream)
-
Kopplar ljud → talmotorik
- Alltså auditiva perception (hur det
låter) med motorisk system (hur
det uttalas)
-
Gör det möjligt att uttala/upprepa
icke-ord (nonsense-ord)
- Ventral stream (WHAT-stream)
-
Kopplar ljud → förståelse
-
Möjliggör språkförståelse (kontext &
semantik)
-
Gör att ord/ljud hörs och uppfattas.
- Höger hemisfär
-
Vänster hemisfär sköter det mesta av talproduktion och
språkförståelse, höger hemisfär har funktioner inom att förstå helheten
(t.ex röstläge, sammanhang, intonation osv).
-
Höger hemisfär kan läsa bokstäver/siffror men kan ej producera tal.
-
Skada i höger hemisfär hindrar inte korrekt talproduktion (syntax &
lexikon) men orsakar följande
- Försämrad social kompetens (t.ex ögonkontakt, turordning i
konversation)
- Fokuserar endast på detaljer, inte helheten
-
Förstår ej skämt, ironi, dolda betydelser “mellan rader”
-
Svårt att namnge kategorier
-
Svårigheter med att dra slutsatser.
- Problem med att uttrycka och förstå emotioner
Frågor
1. Hur binds Wernickes area med Brocas, varför?
2. Vad är skillnaden mellan dorsal och ventral stream?
3. Vad blir konsekvensen av skada hög hemisfär när det gäller talproduktion?
![[image-ec9b52effb02.png]]
![[image-f731b8caf6cd.png]]