vault backup: 2025-12-07 00:38:57
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m17s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m17s
This commit is contained in:
@@ -9,7 +9,7 @@ from obsidian_parser import Vault
|
||||
|
||||
|
||||
root_dir = pathlib.Path(__file__).parent
|
||||
vault = Vault(root_dir / ".." / "content")
|
||||
vault = Vault(root_dir.parent / "content")
|
||||
note = vault.get_note("Biokemi/Cellulära processer/Transport över cellmembran/Anteckningar.md")
|
||||
loader = jinja2.FileSystemLoader(root_dir / "templates")
|
||||
env = jinja2.Environment(loader=loader)
|
||||
@@ -31,17 +31,29 @@ class ObsidianImage(Preprocessor):
|
||||
return new_lines
|
||||
|
||||
|
||||
class MyExtension(Extension):
|
||||
class ObsidianImageExtension(Extension):
|
||||
def extendMarkdown(self, md):
|
||||
md.preprocessors.register(ObsidianImage(md), 'mypattern', 175)
|
||||
md.preprocessors.register(ObsidianImage(md), 'obsidianimage', 175)
|
||||
|
||||
m = Markdown(
|
||||
extensions=[MyExtension(), "mdx_math"],
|
||||
extensions=[
|
||||
"mdx_math",
|
||||
"mdx_truly_sane_lists",
|
||||
"nl2br",
|
||||
"sane_lists",
|
||||
ObsidianImageExtension(),
|
||||
],
|
||||
extension_configs={
|
||||
"mdx_math": {
|
||||
"enable_dollar_delimiter": True
|
||||
}
|
||||
})
|
||||
},
|
||||
'mdx_truly_sane_lists': {
|
||||
'nested_indent': 2,
|
||||
'truly_sane': True,
|
||||
},
|
||||
},
|
||||
#tab_length=2,
|
||||
)
|
||||
env.filters["markdown"] = m.convert
|
||||
|
||||
output = root_dir / "test.html"
|
||||
|
||||
229
wip/test.html
229
wip/test.html
@@ -180,7 +180,6 @@
|
||||
|
||||
</li>
|
||||
|
||||
|
||||
<li>
|
||||
<strong>tags</strong>
|
||||
|
||||
@@ -194,7 +193,6 @@
|
||||
|
||||
</li>
|
||||
|
||||
|
||||
<li>
|
||||
<strong>date</strong>
|
||||
|
||||
@@ -202,38 +200,37 @@
|
||||
|
||||
</li>
|
||||
|
||||
|
||||
</ul>
|
||||
<p>Diffusion är något INTE behöver hjälp
|
||||
Passiv vs Aktiv transport
|
||||
<p>Diffusion är något INTE behöver hjälp<br />
|
||||
Passiv vs Aktiv transport<br />
|
||||
Faciliterad diffusion</p>
|
||||
<p>plasmamembransystem
|
||||
- tar in och tar
|
||||
- när det går ut, börjar det i
|
||||
- ER → Golgi → sekretoriska vesiklar → PM eller
|
||||
- ER → golgi → PM
|
||||
- heter sekretoriska vägen
|
||||
-
|
||||
- när det går ut
|
||||
- tidigt endosom → sen endosom → lysosom
|
||||
- Vad påverkar utgången?
|
||||
- tjocklek
|
||||
- kolesterol i membranet
|
||||
- mättade fettsyror/acylgrupper
|
||||
- tätare packning
|
||||
- Vad påverkar ingången?
|
||||
<p>plasmamembransystem<br />
|
||||
- tar in och tar<br />
|
||||
- när det går ut, börjar det i <br />
|
||||
- ER → Golgi → sekretoriska vesiklar → PM eller <br />
|
||||
- ER → golgi → PM<br />
|
||||
- heter sekretoriska vägen<br />
|
||||
- <br />
|
||||
- när det går ut<br />
|
||||
- tidigt endosom → sen endosom → lysosom<br />
|
||||
- Vad påverkar utgången?<br />
|
||||
- tjocklek<br />
|
||||
- kolesterol i membranet<br />
|
||||
- mättade fettsyror/acylgrupper<br />
|
||||
- tätare packning<br />
|
||||
- Vad påverkar ingången?<br />
|
||||
- permeabilitet (hur genomsläppligt)</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h2>Diffusion över membran</h2>
|
||||
<p>Vad är lättast att diffunder?
|
||||
- lättast → svårast
|
||||
- (små) hydrofoba, <script type="math/tex">O_2</script> (stora kommer här också)
|
||||
- små polära <script type="math/tex">H_2O</script> (osmos)
|
||||
- stora polära, glykos (kolhydrater)
|
||||
<p>Vad är lättast att diffunder?<br />
|
||||
- lättast → svårast<br />
|
||||
- (små) hydrofoba, <script type="math/tex">O_2</script> (stora kommer här också)<br />
|
||||
- små polära <script type="math/tex">H_2O</script> (osmos)<br />
|
||||
- stora polära, glykos (kolhydrater) <br />
|
||||
- joner, laddade har det svårast (aminosyrer, nukleotider)</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<p>Glukostransportörer faciliterar diffusion
|
||||
<img src='../content/attachments/Pasted image 20251125132516.png'/>
|
||||
<p>Glukostransportörer faciliterar diffusion<br />
|
||||
<img src='../content/attachments/Pasted image 20251125132516.png'/><br />
|
||||
Även kallade bärarproteiner </p>
|
||||
<h1>Passiv transport</h1>
|
||||
<p>med gradienten - Man behöver inte tillföra energi, använder energin som tillför gradienten </p>
|
||||
@@ -243,32 +240,33 @@ Faciliterad diffusion</p>
|
||||
<li>
|
||||
<script type="math/tex">k_m</script> uppnår mättnad är när alla transportörer är upptagna</li>
|
||||
</ul>
|
||||
<p>GLUT1-5 har olika affinitet för glukos
|
||||
Varje transportör kan ta ungefär ~1000 molekyler per sekund
|
||||
Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inåt i cellen
|
||||
Hastigheten beror på
|
||||
- antal transportprotein
|
||||
<p>GLUT1-5 har olika affinitet för glukos<br />
|
||||
Varje transportör kan ta ungefär ~1000 molekyler per sekund<br />
|
||||
Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inåt i cellen<br />
|
||||
Hastigheten beror på<br />
|
||||
- antal transportprotein<br />
|
||||
- hur hög koncentration</p>
|
||||
<p>
|
||||
<script type="math/tex">\Delta G = RTln(C_2/C_1)</script>
|
||||
C1 = till
|
||||
<br />
|
||||
C1 = till<br />
|
||||
C2 = från</p>
|
||||
<p>Q: Behöver vi kunna formeln. Svaret är att vi inte behöver en miniräknare på tentan.</p>
|
||||
<h3>Diffusion av <script type="math/tex">H_2O</script>
|
||||
</h3>
|
||||
<p>Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk
|
||||
- Det är så mkt joner vi har i miljön runt om och i våra celler
|
||||
- Har man exakt händer ingenting
|
||||
- Har man mer eller mindre så händer osmos
|
||||
- hypertonisk, högre saltkoncentration
|
||||
- då kommer vatten gå ut ur cellen för att xxx koncentrationsgradienten
|
||||
- Då får vi en cell som krymper
|
||||
- hypotonisk, lägre saltkoncentration
|
||||
- då försöker vattnet att ta sig in
|
||||
- då sväller cellen
|
||||
- när det kommer in för mycket vatten så går den sönder, då säger den lysering
|
||||
- man kan använda saltlösning för att få ut innehållet i en cell
|
||||
- sen centrifugerar man så man får ut sina mitokondrier
|
||||
<p>Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk<br />
|
||||
- Det är så mkt joner vi har i miljön runt om och i våra celler<br />
|
||||
- Har man exakt händer ingenting<br />
|
||||
- Har man mer eller mindre så händer osmos<br />
|
||||
- hypertonisk, högre saltkoncentration<br />
|
||||
- då kommer vatten gå ut ur cellen för att xxx koncentrationsgradienten<br />
|
||||
- Då får vi en cell som krymper<br />
|
||||
- hypotonisk, lägre saltkoncentration<br />
|
||||
- då försöker vattnet att ta sig in<br />
|
||||
- då sväller cellen<br />
|
||||
- när det kommer in för mycket vatten så går den sönder, då säger den lysering<br />
|
||||
- man kan använda saltlösning för att få ut innehållet i en cell<br />
|
||||
- sen centrifugerar man så man får ut sina mitokondrier<br />
|
||||
- osmos = strävar mot utjämning av koncentrationsgradienten</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>Diffusion av vatten faciliteras av aquaporiner</h3>
|
||||
@@ -292,14 +290,12 @@ C2 = från</p>
|
||||
</li>
|
||||
<li>Pendlar mellan öppen och stängd</li>
|
||||
<li>Aktiveras betyder att den öppnas<ul>
|
||||
<li>ligandbindning - kommer någonting utanför cellen, får en konformationsändring och öppnar sig<ul>
|
||||
<li>i sliden nämns att det kan t.ex. vara acetylkolin</li>
|
||||
<li>elektriskt rocka, har 20k per kvmm, det gör att det kan komma upp i höga spänningar</li>
|
||||
</ul>
|
||||
<li>ligandbindning - kommer någonting utanför cellen, får en konformationsändring och öppnar sig<pre><code>- i sliden nämns att det kan t.ex. vara acetylkolin
|
||||
- elektriskt rocka, har 20k per kvmm, det gör att det kan komma upp i höga spänningar
|
||||
</code></pre>
|
||||
</li>
|
||||
<li>ändring av spänning<ul>
|
||||
<li>membranpotential, skillnad mellan joner över ett membran</li>
|
||||
</ul>
|
||||
<li>ändring av spänning<pre><code>- membranpotential, skillnad mellan joner över ett membran
|
||||
</code></pre>
|
||||
</li>
|
||||
<li>mekaniskt</li>
|
||||
</ul>
|
||||
@@ -307,15 +303,15 @@ C2 = från</p>
|
||||
</ul>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>Transporthastigheten genom jonkanaler styrs av skillnader i koncentrations- och elektriska gradienter</h3>
|
||||
<p>Beroende av andra joner
|
||||
<p>Beroende av andra joner<br />
|
||||
<script type="math/tex">\Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V</script>
|
||||
</p>
|
||||
<p><strong>R:</strong> gaskonstanten = 8.314 J·mol⁻¹·K⁻¹
|
||||
<strong>T:</strong> absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C)
|
||||
<strong>C₂:</strong> koncentration <em>utanför</em> cellen
|
||||
<strong>C₁:</strong> koncentration <em>innanför</em> cellen
|
||||
<strong>Z:</strong> jonens laddning (t.ex. Na⁺ = +1, Ca²⁺ = +2, Cl⁻ = –1)
|
||||
<strong>F:</strong> Faradays konstant (≈ 96 485 C/mol), laddning per mol elektroner
|
||||
<p><strong>R:</strong> gaskonstanten = 8.314 J·mol⁻¹·K⁻¹<br />
|
||||
<strong>T:</strong> absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C)<br />
|
||||
<strong>C₂:</strong> koncentration <em>utanför</em> cellen<br />
|
||||
<strong>C₁:</strong> koncentration <em>innanför</em> cellen<br />
|
||||
<strong>Z:</strong> jonens laddning (t.ex. Na⁺ = +1, Ca²⁺ = +2, Cl⁻ = –1)<br />
|
||||
<strong>F:</strong> Faradays konstant (≈ 96 485 C/mol), laddning per mol elektroner<br />
|
||||
<strong>ΔV:</strong> skillnaden i membranpotential (V₂ – V₁), mäts i volt</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>Hur skulle en jonkanal vara uppbyggd?</h3>
|
||||
@@ -326,64 +322,65 @@ C2 = från</p>
|
||||
</ul>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>Uppbyggnaden av katjonkanaler är konserverad</h3>
|
||||
<p><img src='../content/attachments/Pasted image 20251125135429.png'/>
|
||||
- central por av helix S5 och S6
|
||||
<p><img src='../content/attachments/Pasted image 20251125135429.png'/><br />
|
||||
- central por av helix S5 och S6<br />
|
||||
- S1-4 bildar paddel utanför por</p>
|
||||
<p>S4 positivt laddad, känner av ändring i membranpotential
|
||||
<p>S4 positivt laddad, känner av ändring i membranpotential<br />
|
||||
padel fälls upp vid aktivering</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>
|
||||
<script type="math/tex">K^+</script>-kanalen passar <script type="math/tex">K^+</script> perfekt om dehydratisering sker</h3>
|
||||
<p>Selektivitetsfilter K+-kanalen
|
||||
Det känner igen storlek, konkurrerar mot Na och Ka.
|
||||
<script type="math/tex">NA^+</script> 0.95 Å
|
||||
<p>Selektivitetsfilter K+-kanalen<br />
|
||||
Det känner igen storlek, konkurrerar mot Na och Ka.<br />
|
||||
<script type="math/tex">NA^+</script> 0.95 Å <br />
|
||||
<script type="math/tex">K^+</script> 1.33 Å</p>
|
||||
<p>För att passa den här kanalen som är 3 Å,
|
||||
Dehydratiseras, bort med vatten
|
||||
Binder till röda grupper som är karbonylgrupper
|
||||
<p>För att passa den här kanalen som är 3 Å, <br />
|
||||
Dehydratiseras, bort med vatten<br />
|
||||
Binder till röda grupper som är karbonylgrupper<br />
|
||||
Dehydratisering av <script type="math/tex">K^+</script> ger lika många bindingar i filtret som till <script type="math/tex">H_2O</script>
|
||||
<br />
|
||||
1000 gr höre selektivitet för <script type="math/tex">K^+</script> än <script type="math/tex">Na^+</script>
|
||||
</p>
|
||||
<p>Kostar energi att föra igenom Na+, då blir det inte effektivt
|
||||
<p>Kostar energi att föra igenom Na+, då blir det inte effektivt<br />
|
||||
Transport via repulsion i fyra bindingsställning (skjutsa vidare)</p>
|
||||
<p>Na⁺ är mindre → har mycket högre laddningstäthet → binder vatten hårdare. Att ta bort vatten kostar därför mer energi för Na⁺ än för K⁺.</p>
|
||||
<p><strong>Varför kan K⁺ passera utan kostnad?</strong>
|
||||
<p><strong>Varför kan K⁺ passera utan kostnad?</strong><br />
|
||||
Selektivitetsfiltret är byggt exakt för K⁺-storlek: karbonylgrupperna sitter så att de ersätter <em>precis</em> de vattenbindningar K⁺ förlorar. Energin blir nästan neutral.</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>Jonkanal stängs snabbt efter att ha öppnats</h3>
|
||||
<p>Bolldomän i cytoplasman med en länk med ett bindningsställe i den aktiverade, öppna kanalen den kan binda in till
|
||||
- I öppen kanal blir <em>bindningen</em>→inaktiverad
|
||||
- States
|
||||
- Closed hänger och slänger
|
||||
- Open precis utanför
|
||||
<p>Bolldomän i cytoplasman med en länk med ett bindningsställe i den aktiverade, öppna kanalen den kan binda in till<br />
|
||||
- I öppen kanal blir <em>bindningen</em>→inaktiverad<br />
|
||||
- States<br />
|
||||
- Closed hänger och slänger<br />
|
||||
- Open precis utanför<br />
|
||||
- Inactivated inne i hållet</p>
|
||||
<p>Kanalen stängs efter ms efter aktivering</p>
|
||||
<p>Acetylkolinreceptorn är en receptor för ormgift
|
||||
<p>Acetylkolinreceptorn är en receptor för ormgift<br />
|
||||
Alkaliner, cuarve, hämar transport av jonkanaler</p>
|
||||
<p>kanaler och transportförer har olika mekanismer för att öppna och stänga</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h3>Kanalfogar</h3>
|
||||
<p>(gap junctions)</p>
|
||||
<p>Möliggör snabb transport mellan celler
|
||||
Förbinder cytoplasman
|
||||
Uppbyggda av konnexinringar
|
||||
<p>Möliggör snabb transport mellan celler<br />
|
||||
Förbinder cytoplasman<br />
|
||||
Uppbyggda av konnexinringar<br />
|
||||
Fri passage för <em>små</em> hydrofila molekyler/joner < kDa</p>
|
||||
<p>Näringsöverföring: lins & ben
|
||||
Synkronisering:
|
||||
- finns mkt i hjärtat så allt drar åt sig samtidigt
|
||||
- livmoder för forlossning, för sammandrarning
|
||||
<p>Näringsöverföring: lins & ben<br />
|
||||
Synkronisering: <br />
|
||||
- finns mkt i hjärtat så allt drar åt sig samtidigt<br />
|
||||
- livmoder för forlossning, för sammandrarning<br />
|
||||
- stängs av <script type="math/tex">[Ca^{2+}]</script> går upp eller <script type="math/tex">[H^+]</script>
|
||||
</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h1>Aktiv transport</h1>
|
||||
<p>mot gradient
|
||||
<p>mot gradient<br />
|
||||
kräver energitillsförsel</p>
|
||||
<p>Det finns jongradienter i däggdjursceller
|
||||
- Na+ lågt i högt utanför
|
||||
- K högt inne, lågt utanför
|
||||
<p>Det finns jongradienter i däggdjursceller<br />
|
||||
- Na+ lågt i högt utanför<br />
|
||||
- K högt inne, lågt utanför<br />
|
||||
- Cl lågt inne, högt utanför</p>
|
||||
<h4>Na+–K+ ATPaset, en jonpump</h4>
|
||||
<p>1/3 av all energi i alla celler används till det här
|
||||
<p>1/3 av all energi i alla celler används till det här<br />
|
||||
(mer i vissa celler än andra)</p>
|
||||
<ul>
|
||||
<li>Nervsignalering</li>
|
||||
@@ -399,25 +396,25 @@ kräver energitillsförsel</p>
|
||||
<li>4: 2 Ka+ binder in på ECM-sidan</li>
|
||||
<li>5: Defosfylering</li>
|
||||
<li>6: Eversion, K+ frisläpps i cytoplasman</li>
|
||||
<li>Alltid Na+ cytoplasma→ECM och Ka+ ECM→cytoplasma
|
||||
<li>Alltid Na+ cytoplasma→ECM och Ka+ ECM→cytoplasma<br />
|
||||
Finns 70 st andra kända pumpar</li>
|
||||
</ul>
|
||||
</li>
|
||||
</ul>
|
||||
<hr />
|
||||
<h4>Kardiotona steoider hämmar Na+-K+ ATPaset</h4>
|
||||
<p>Används som läkemedel för personer som har hjärtsvikt, leder till starkar kontraktioner av hjärtmuskler
|
||||
<p>Används som läkemedel för personer som har hjärtsvikt, leder till starkar kontraktioner av hjärtmuskler<br />
|
||||
Läkemedel heter Digitoxin, Onabain som man kan plocka från växter</p>
|
||||
<p>Behöver veta vad det här proteinet gör</p>
|
||||
<hr />
|
||||
<h4>ABC-transportörer ändrar konformation när de binder och hydrolyserar ATP</h4>
|
||||
<p>ATP-bindande kasett
|
||||
Kräver två ATP per transportcykel
|
||||
Används för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)
|
||||
1. Substrat binder från cytoplasman
|
||||
2. Konformationsändring - ökad affinitet för ATP
|
||||
3. ATP binder - eversion (vänder)
|
||||
4. Substrat frisläpps ECM
|
||||
<p>ATP-bindande kasett<br />
|
||||
Kräver två ATP per transportcykel<br />
|
||||
Används för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)<br />
|
||||
1. Substrat binder från cytoplasman<br />
|
||||
2. Konformationsändring - ökad affinitet för ATP<br />
|
||||
3. ATP binder - eversion (vänder)<br />
|
||||
4. Substrat frisläpps ECM<br />
|
||||
5. Defosfylering 2 ATP → 2 ADP, konformationsändring, eversion</p>
|
||||
<p>Ställer till besvär inom medicinen, skickar in hydrofoba föreningar. Många läkemedel är hydrofoba. Men sådana här proteiner finns det som inducerar läkemedel, multidrog-resistans, när de fått en så skickar de ut. Men de skickar ut andra läkemedel också</p>
|
||||
<h4>MDR-multidrogresistens</h4>
|
||||
@@ -425,7 +422,7 @@ Används för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)
|
||||
<li>ABC-transportör</li>
|
||||
<li>Skickar ut xenobiotika=kroppsfrämmande</li>
|
||||
<li>Induceras t.ex. av läkemedel</li>
|
||||
<li>Blir fler om de utsätts av mkt
|
||||
<li>Blir fler om de utsätts av mkt<br />
|
||||
CFTR-muterat cystisk firos, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mkt vatten som attraheras till det här slemmet.</li>
|
||||
</ul>
|
||||
<hr />
|
||||
@@ -439,9 +436,8 @@ CFTR-muterat cystisk firos, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mkt
|
||||
</ul>
|
||||
</li>
|
||||
<li>Symport<ul>
|
||||
<li><em>sekundär aktiv transport</em><ul>
|
||||
<li>p-typ ATP eller ABC-transportörer heter <em>primär aktiv transport</em></li>
|
||||
</ul>
|
||||
<li><em>sekundär aktiv transport</em><pre><code>- p-typ ATP eller ABC-transportörer heter *primär aktiv transport*
|
||||
</code></pre>
|
||||
</li>
|
||||
<li>två föreningar, samma håll</li>
|
||||
<li>använder en gradient för att skapa en annan</li>
|
||||
@@ -451,12 +447,9 @@ CFTR-muterat cystisk firos, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mkt
|
||||
</li>
|
||||
<li>Antiporter<ul>
|
||||
<li><em>sekundär aktiv transport</em></li>
|
||||
<li>två föreningar, olika håll<ul>
|
||||
<li>en med gradient - nästan alltid <script type="math/tex">Na^+_{(in)}</script>
|
||||
</li>
|
||||
<li>en mot gradient - tex <script type="math/tex">Ca^{2+}_{(in)}</script>
|
||||
</li>
|
||||
</ul>
|
||||
<li>två föreningar, olika håll<pre><code>- en med gradient - nästan alltid $Na^+_{(in)}$
|
||||
- en mot gradient - tex $Ca^{2+}_{(in)}$
|
||||
</code></pre>
|
||||
</li>
|
||||
</ul>
|
||||
</li>
|
||||
@@ -467,16 +460,16 @@ CFTR-muterat cystisk firos, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mkt
|
||||
<h3>Glukosupptag från tarmarna involverar transportörer av olika typer Begrepp</h3>
|
||||
<p>I samma cell kan man ha olika typer av transport av samma typ av</p>
|
||||
<h1>Summary</h1>
|
||||
<p>transportör med gradient
|
||||
hyperton mer joner, ut vatten
|
||||
hypoton mindre joner, in vatten
|
||||
aquaporiner släpper bara igenom vatten
|
||||
jonkanaler behöver aktiveras 3 st (ligand, potential, mekaniska dragningar)
|
||||
primärt om ATP är med i reaktionen
|
||||
sekundär om ATP hjälpt till att bygga upp gradienten
|
||||
kanalfogar binder ihop små celler, t.ex. näring i benceller
|
||||
Jongradienter Na/Kalium mkt inne/ut på av ATPaset-pump
|
||||
ABC kräver 2 ATP fosfo+defosfo
|
||||
<p>transportör med gradient<br />
|
||||
hyperton mer joner, ut vatten<br />
|
||||
hypoton mindre joner, in vatten<br />
|
||||
aquaporiner släpper bara igenom vatten<br />
|
||||
jonkanaler behöver aktiveras 3 st (ligand, potential, mekaniska dragningar)<br />
|
||||
primärt om ATP är med i reaktionen<br />
|
||||
sekundär om ATP hjälpt till att bygga upp gradienten<br />
|
||||
kanalfogar binder ihop små celler, t.ex. näring i benceller<br />
|
||||
Jongradienter Na/Kalium mkt inne/ut på av ATPaset-pump<br />
|
||||
ABC kräver 2 ATP fosfo+defosfo<br />
|
||||
MDR inblandat i pumpar</p>
|
||||
</body>
|
||||
</html>
|
||||
Reference in New Issue
Block a user