jdahlin/medical-notes
1
0
Fork 0
Code Actions Activity

updates

Browse Source
This commit is contained in:
Johan Dahlin
2025-10-13 19:52:36 +02:00
parent b78bcd5ac6
commit 15a0e8d96d
42 changed files with 366 additions and 3099 deletions
Download Patch File Download Diff File Expand all files Collapse all files

62
content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md
View File

@@ -1,43 +1,35 @@
## Kurslitteratur
[16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290), [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290) [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
- [16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290)
- [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290)
- [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
## Moment
### 1
**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
**Läpp**: [[Histologi/Hud/Epidermis|hud]], läppröda, [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|munslemhinna]].
**Tunga**: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|Flerskiktat skivepitel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]], papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **[[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|Mukösa]]** och [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|serösa]] små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet.
**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandutveckling]]**: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster
**[[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Spottkörtlar]]**: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|Acinus/körteländstycke]]; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|Serösa]], [[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|mukösa]] och [[Histologi/Körtlar/Seromuköskörtel|seromukösa]] acinini (m/Gianuzzi halvmåne); [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]].
**[[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]**: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
- [[Histologi/Hud/Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
### 2
**[[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Mucosa]]**: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa, [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|Meissners plexus]]. Muscularis externa, [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|plexus myentericus/Auerbachs plexus]]. Adventitia, serosa. [[Histologi/Epitel/Mesotel|Mesotel]]. MALT.
**[[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]**: Flerskiktat skivepitel, [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]] och [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskel]]. Körtlar i submukosa
**[[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck (ventrikel)]]**: Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel. Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller, huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra, pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin.
**Tunntarm**: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]] och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal ([[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]]). [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|Fenestrerade kapillärer]]. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum).
**[[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]**: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern ([[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]]) och intern ([[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskel]]) sfinkter.
### Del 2 – Digestionskanalens vägg
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]], [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lactealer]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
### 3
**[[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]**: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus. Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp. Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt fält/portatriad: artär, ven gallgång, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]]. [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|Sinusoider]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|centralven]], [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]]. [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler/hepatic stellate cell]]. A- vitamin.
**[[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallgångar, gallblåsa]]**: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat cylinderepitel, lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa, adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter.
**[[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas, Bukspottkörteln]]**: Exokrin del: serösa acini, långa skarvstycken/intercalated ducts, utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula. Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina celler, [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]]. Alfa- och betaceller. Glucagon, insulin.
### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]], [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
## Mål
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Förekomst, funktion och histologisk uppbyggnad av slemhinnor]]
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och embryonal tandutveckling]]
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Struktur och funktion för de stora spottkörtlarna.]]
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Skillnader mellan dem]] [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Struktur för tonsiller]]
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Histologisk uppbyggnad från esofagus till analkanal.]]
- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus struktur och funktion.]]
- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Övergången esofagus/magsäck.]]
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäckens histologiska uppbyggnad och skillnader mellan olika delar av magsäcken.]] [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Slemhinnans celltyper, funktion och lokalisation.]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Histologisk uppbyggnad av tjocktarmens vägg.]]
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Skillnad mellan colon och rektum.]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Funktion för tjocktarm.]] [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Övergång rektum/analkanal]]
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.]]
- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Funktion och organisation av ingående celler.]] [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.]] [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Struktur och funktion för gallblåsan.]]
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Struktur och funktion för pancreas exokrina och endokrina del.]]
- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Översiktlig funktion för Glucagon och insulin]]
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Känna till diabetes typ I och II]]
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]].
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Histologi/GI/Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]].
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].