Johan Dahlin
fdc4f38b78
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m59s
47 lines
3.7 KiB
Markdown
47 lines
3.7 KiB
Markdown
```
|
||
mRNA kodas i 5'-till-3'-riktning ett kodon i taget
|
||
Proteinet är syntetiserat från amino- till karboxyl-riktning
|
||
tRNA är en adaptormolekyl mellan kodonet och aminosyran
|
||
antikodonet parar med kodonet och är komplementar, innehåller samma information bakvänt
|
||
För att kunna syntetisera protein måste kodonet läsas av korrekt av antikodonen
|
||
tRNA är en kedja som innehåller mellan 73 och 93 nukleotider
|
||
tRNA innehåller 7 till 15 ovanliga baser, metylerade eller demetylerade derivat
|
||
Sekundärstruktuern av tRNA ser ut som ett klöverlöv
|
||
Fem grupper av bases i tRNA är inte basparade men deltar i vätebindingar
|
||
tRNAs sätter fast aminosyror i 3 CCA-terminalaregionen som också heter acceptor stem
|
||
tRNAs 3' ände har först en adenosine med en hydroxylgrupp som sitter fast med aminosyran
|
||
tRNAs 3D-struktur ser ut som ett L
|
||
tRNAs antikodonloop sitter i mitten av sekvensen
|
||
Genetiska koden är relationen mellan basparen i DNA och sekvensen av aminosyror i proteiner
|
||
Genetiska koden karakteriseras av: 3 nukleotider (kodon), går i en riktning, överlappar inte, ingen punktuation
|
||
Den genetiska koden är degenererad: flera kodon kodar för samma aminosyra, vilket minskar effekten av vanliga mutationer
|
||
Det finns 3 kodon sekvenser som terminerar translationen (UAA, UAG, UGA)
|
||
61 kodon kodar för 20 aminosyror
|
||
Vissa tRNA-molekyler kan känna igen fler än ett kodon, det heter Wobble-effekten
|
||
Den tredje nukleotiden i ett kodon kan ’svaja’ lite, den har större sterisk frihet och behöver inte alltid baspara strikt
|
||
Svajhypotesen förutser vilket antikodon som kan binda till ett visst kodon
|
||
Inosin bildas genom deaminering av adenosin och kan bilda vätebindningar med adenin, cytosin och uracil
|
||
Aminoacyl-tRNA-syntetaser kopplar specifika aminosyror till tRNA
|
||
När man kopplar en aminosyra till tRNA heter det aminoacylisering
|
||
Aminosyror kopplar till 2' eller 3'-hydroxylgruppen på det terminala adenosin i tRNA
|
||
Varje aminosyra har ett specifikt enzym (aminoacyl-tRNA-syntetas), som katalyserar kopplingen av just den aminosyran till rätt tRNA-molekyl.
|
||
Aminoacyl-tRNA-syntetas har en redigeringsplats som korrekturläser och tar bort felaktigt bundna aminosyror
|
||
Aminoacyl-tRNA-syntetas har en aktiveringsplats som aktiverar rätt aminosyra genom att binda den till ATP innan den förs över till tRNA.
|
||
Aktiveringsplatsen försöker välja rätt aminosyra, och redigeringsplatsen fångar upp och tar bort de små fel som ändå passerar vilket ger mycket hög noggrannhet.
|
||
{{c1::Aminoacyl-tRNA-syntetaser}} är de ”sanna läsarna” av den genetiska koden eftersom de kopplar {{c2::rätt aminosyra rätt tRNA}}, vilket gör att {{c3::kodonet får rätt aminosyra oavsett wobble-variationer}}.
|
||
Syntetaser kan binda till flera olika igenkänningsställen på tRNA, till exempel acceptorstammen, antikodonloopen eller andra loopstrukturer.
|
||
De använder olika delar av tRNA för att känna igen rätt tRNA — det är inte alltid samma ställe.
|
||
Ribosomens stora subenhet heter 50S och består av 34 proteiner
|
||
Ribosomens lilla subenhet heter 30S och består av 21 proteiner
|
||
|
||
Ribosomen katalyseras inte av proteiner utan av {{c1::ribosomalt RNA (rRNA)}}.
|
||
Peptidbindningen i ribosomen bildas i {{c1::peptidyltransferascentret}}, som består av {{c2::rRNA}}.
|
||
Ribosomen är ett exempel på en {{c1::ribozym}}, eftersom {{c2::rRNA katalyserar peptidbindningen}}.
|
||
Ribosomens proteiner fungerar främst som {{c1::strukturellt stöd}}, medan {{c2::rRNA står för katalysen}}.
|
||
I ribosomen är det {{c1::23S rRNA (bakterier)}} / {{c2::28S rRNA (eukaryoter)}} som utför den katalytiska reaktionen.
|
||
|
||
mRNA fragementet binder till den lilla subenheten i ribosomen
|
||
tRNA rör både stora och lilla subenheten i ribosomen
|
||
3 tRNA-bindande platser i ribosomen skapar peptidbindingen: Aminoacyl, Peptid och Exit
|
||
|
||
``` |