medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.md

# Neurofallbeskrivningar VT25 T2.pdf

**OCR Transcript**

- Pages: 5
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00

---

## Page 1

 
 
 Grupparbete neurofall VT 2025, Tis 27/5 2025 
 
Syftet med grupparbetet är att repetera och belysa neurofysiologin inför den muntliga 
tentamen med neurologiska fall. Ni får möjligheten att arbeta med fallen under förmiddagen. 
Jag kommer att hålla en genomgång i Ivan Östholm, kl. 12.15  – ca. 14.00. För de som inte 
alls har möjlighet att närvara i salen finns också en Zoom-länk: https://gu-
se.zoom.us/j/67092114114  I genomgången kommer jag utgå från att ni alla gått igenom 
fallen under förmiddagens grupparbete. 
 
 
Hälsningar ///Eric Hanse 
 
 
Fall 1 (del 1) 
En 26-årig kvinna besväras ibland av skelning (diplopi) och av att ögonlocken faller ner 
(ptos). Dessa symtom varierar under dagen, men är vanligen värst på eftermiddagen och 
kvällen. Ptosen är ibland mer uttalad på vänster öga och ibland mer uttalad på höger öga. 
Några veckor efter dessa besvär startade började också hennes röst bli nasal när hon pratade 
mycket och hon har nu också börjat få problem med att svälja, båda fast föda och vätska. 
Vid undersökningen ser man en bilateral ptos och svårigheter att rikta blicken uppåt, 
något som blir allt mer uttalat när hon uppmanas att titta upp i taket under 30 s. När hon 
försöker att hålla blicken åt höger respektive åt vänster avslöjas en svaghet i m. rectus 
medialis bilateralt. Möjligtvis finns också en svaghet i vänster m. rectus lateralis och i hö. m. 
rectus inf. Man noterar också en svaghet när hon försöker knipa ihop ögonen. Hon har också 
svårigheter att puta med munnen (m. orbicularis ori), att visa tänderna (m. levator anglii oris), 
och att gapa stort (m. mylohyoideus). Det föreligger en lätt svaghet av abduktion i 
skulderleden och flexion i armbågsleden. Styrkan i benen tycks vara normal. Pupillreflexer 
och sträckreflexer är utan anmärkning. 
 
1) Utifrån vad ni känner till om hur muskler aktiveras - diskutera olika möjliga orsaker 
till muskelsvaghet. 
 
 
2) Vilken information om orsaken till svårigheter att aktivera musklerna ger en 
undersökning av sträckreflexer? 
 
3) Patienten tycks speciellt ha bekymmer med ihållande isometrisk muskelaktivering. 
Vad skulle det kunna tyda på? 
 
4) Vilka andra undersökningar tror ni skulle vara av värde för att säkrare bestämma 
vad detta rör sig om? 
 
 


---

## Page 2

 
 
Fall 1 (del 2) 
Nervledningshastighet är normal och EMG visar inga tecken på denervation eller myopati 
(muskelsjukdomar förknippade med minskat antal muskelceller). Repetetiv stimulering av m. 
trapezius med en frekvens av 3 Hz ger en minskning av den sammansatta aktionspotentialen 
med 20% av ursprungsstorleken. (Normalt ses ingen minskning av den sammansatta 
aktionspotentialen). ”Single fiber EMG” (EMG där man kan studera aktionspotentialer från 
enstaka muskelfibrer inom en motoriska enhet) visar att aktionspotentialer i olika 
muskelfibrer, tillhörande samma motoriska enhet, inte startar med ett konstant intervall i 
förhållande till varandra, utan att intervallet varierar (ett s.k. ”ökat jitter”).     
 
5) Vad skulle svårigheten att upprätthålla storleken av den sammansatta 
aktionspotentialen (mätt med EMG) vid repetetiv stimulering kunna tyda på? 
 
6) Vad skulle det ökade ”jittret” kunna bero på? 
 
Fall 1 (del 3) 
Blodprov visar antikroppar mot acetylkolinreceptorer och en intravenös injektion av 
acetylkolinesterashämmare ger mycket tydlig förbättring av ptosen och skelningen under 5 
minuter. Det rör sig således om mysathenia gravis. Myasthenia gravis är en s.k. autoimmun 
sjukdom där man (av okänd anledning) bildar antikroppar mot acetylkolinreceptorerna i den 
neuromuskulära synapsen. Detta, i sin tur, får till följd att acetylkolinreceptorerna omsätts 
betydligt snabbare än normalt vilket resulterar i färre acetylkolinreceptorer. 
 
7) Man räknar med att sjukdomen ofta har pågått rätt så länge innan man får symtom. 
Vad skulle det kunna komma sig? 
 
 
8) Varför ger behandlig med acetylkolinesterashämmare förbättring av symtomen?    
 
 
9) Varför får man ingen påverkan av glatt muskulatur och hjärtmuskulatur vid  
myasthenia gravis? 


---

## Page 3

 
 
Fall 2 (del 1) 
Under ca. ett års tid har en 47-årig kvinna haft attacker med yrsel och tinnitus (öronsus). 
Attackerna börjar med en känsla av tryck i vänster öra som inom ett par minuter övergår i 
vänstersidig dövhet och en ringande tinnitus. Några minuter senare börjar yrseln som yttrar 
sig som att omgivningen snurrar åt vänster. Yrseln tilltar sedan snabbt och därmed kommer 
också illamående och kräkningar. Under dessa attacker, som brukar vara i 4-5 timmar, kan 
hon inte stå upp utan att falla åt vänster. Hennes första attacker kom med 2-3 veckors 
mellanrum, men de har ökat i frekvens och förekommer nu i stort sett dagligen. Huvudrörelser 
utlöser inte attackerna, men de förvärrar yrseln under attackerna. De senaste veckorna har hon 
noterat, då hon talat i telefon, att hennes hörsel på vänster öra har blivit sämre, samtidigt som 
starka ljud upplevs särskilt otrevliga.  
 
1) Vilka system är involverade i balanskontroll – vilka sinnesorgan och bansystem är 
inblandade? Vilka störningar i dessa system, och som skulle kunna ge upphov till 
balansrubbningar och upplevelse av yrsel, kan ni tänka er?  
 
2) Med hörselsystemets fysiologi som bakgrund, vilka möjliga orsaker till 
hörselnedsättningar, kan ni tänka er?  
 
3) Vilka av de orsaker som ni beskrivit i svaren på fråga 1 och 2, skulle kunna vara 
förenliga med anamnesen och vilka orsaker är mindre troliga? 
 
4) När ni ska undersöka denna patient, vad vill ni titta efter? Vilka undersökningar 
skulle ni kunna tänka er att beställa för att utreda symptomen mer noggrant och 
bestämma var någonstans som orsaken till patientens besvär skulle kunna sitta? 
 
 
Fall 2 (del 2) 
Då man undersöker kvinnan under en pågående attack på sjukhuset är hon påverkad, blek och 
svettig medan hon ligger så still som möjligt på sidan. Hon har en bilateral, vänsterslående 
horisontell och rotatorisk nystagmus. Efter attacken är hon matt och nystagmusen har 
försvunnit. Hörseln är nedsatt på vänster sida. Audiometri avslöjar en hörselnedsättning som 
är mest uttlad för låga frekvenser. Undersökning av benledning med Webers test (en 
stämgaffel, 512 Hz, placeras mitt på hjässan) visar sämre hörsel på vänster sida (hon tycker att 
tonen från stämgaffeln kommer från höger sida). Kaloriskt test visar nedsatt svar när varmt 
eller kallt vatten sprutas i vänster hörselgång. Övriga kranialnervsfunktioner är utan 
anmärkning. Man gör också en datortomografi som är utan anmärkning. 
 
5) Hur tolkar ni ovanstående fynd? Var sitter skadan? 
 
 
 


---

## Page 4

 
 
Fall 3  
 
Vid en rutinkontroll upptäcker man diabetes mellitus hos en 30-årig man. Hyperglycemin kan 
kontrolleras med diet och perorala antidiabetika tills han blir 48 år då behandling med insulin 
blir nödvändig. Vid 49 års ålder noterar han ihållande, brännande parestesier (parestesier = 
stickningar, pirrningar) i bägge fötter. Dessa parastesier blir värre under de närmaste åren. Vid 
en undersökning då han är 53 år finner man att vibrationskänseln är borta på tårna och 
reducerade över malleolerna. Stick, beröring och temperaturkänseln är nedsatt i bägge 
fötterna. Beröring av fotsulorna ger upphov till en onormal brännande upplevelse. 
Patellarreflexerna är normala, medan akillesreflexerna är nedsatta bilateralt. Övriga reflexer är 
normala. Grovstyrkan är normal. 
Nervledningshastighetsundersökning visar normal nervledningshastighet i n. suralis, n. 
peroneus och n. medianus. Den sammanstta aktionspotentialens amplitud är något minskad i 
suralis och peroneusnerverna och i nedre delen av normalintervallet för medinausnerverna.  
 
Under de följande åren försämras känseln gradvis i benen och även fingertopparna 
börjar kännas domnade, trots en noggrann kontroll av hyperglycemin. Vid 62 års ålder är han 
impotent och har problem med svimningskänsla när han reser sig hastigt. Neurologisk 
undersökning vid denna ålder visar avsaknad av vibrationskänsel i fingrar, fötter och knän. 
Stick, beröring och temperturkänseln är kraftigt nedsatta distalt om knäna, men blir gradvis 
normala i höjd med halva låren. Dessa modaliteter är också lätt nedsatta i fingrarna. Beröring 
av fötterna är inte längre förenat med obehag. Ledkänseln är lätt nedsatt i tårna, men normal i 
fotlederna och fingrarna. Gången är normal. Sträckreflexer saknas i benen och armarna. 
Grovkraft i armar och ben är normal. 
Nervledningshastighetsundersökning går nu inte att utföra i benen då man inte hittar 
några sammansatta aktionspotentialer. I armarna är amplituden av den sammansatta 
aktionspotentialen minskad och nervledningshastigheten nedsatt. EMG visar tecken på 
denervering nedom knäna. 
 
1) Med utgångspunkt av symtomen och undersökningsfynden - vilka typer av axon tycks 
vara drabbade? 
  
2) Vad skulle kunna vara orsaken till den minskade nervledningshastigeten och den 
minskade amplituden av den sammansatta aktionspotentialen? 
 
3) Det har visat sig att under vissa patologiska omständigheter så kan axonsegment 
börja uppträda som en pacemaker som spontant och rytmiskt genererar 
aktionspotentialer. Vad bland mannens symtom skulle kunna förklaras av en sådan 
mekanism?  
 
 
4) Hur tror ni att man utifrån EMG-undersökningar kan dra slutsatser om denervering. 


---

## Page 5

 
 
Fall 4 (del 1) 
 
Under en golfrunda så träffas en 27-årig man så olyckligt i huvudet av en golfboll att han 
faller medvetslös till marken. Under den följande halvtimmen återfår mannen gradvis 
medvetandet. När ambulansen kommer fram till akutintaget är han alert och vid fullt 
medvetande, men han har inget minne av det inträffade och han kan heller inte komma ihåg 
någon ny information. Han kan till exempel upprepa tre orelaterade ord omedelbart efter det 
att han hört dom, men han kan inte kan inte upprepa orden 5 minuter senare. Några timmar 
senare har han inte längre några bekymmer med att komma ihåg ny information, men han har 
fortfarande inget minne av vad som hände kring olyckstillfället. 
Vid undersökningen noteras en lätt känselnedsättning över vänster arm och vänster 
ansiktshalva. Smärta, berörings- och temperaturkänseln är lätt nedsatta jämfört med 
högersidan, men han har stora svårigheter att lokalisera stimuleringarna. 
Tvåpunktsdiskrimination och proprioception är nedsatta i vänster hand. Han kan inte 
identifiera mynt med vänster hand (astereognosis), men har inga bekymmer att göra det med 
höger hand (fullgod stereognosis). När ansiktet och händerna berörs bilateralt känner han 
beröringen endast på höger sida. Övrigt neurologistatus är utan anmärkning. 
 
1) Hur skulle ni vilja beskriva minnesförlusten och vad kan orsaken vara? Tror ni att 
han kommer att återfå minnet för det som inträffade kring olyckan? 
 
 
2) Var någonstans på huvudet är det troligt att golfbollen träffade? 
 
Fall 4 (del 2) 
Man gör en datortomografi som visar ett område med fläckvisa blodansamlingar i den gråa 
och vita substansen i främre parietalcortex samt en ansamling av ca. 3 mm blod i det 
ovanliggande subdurala rummet på höger sida. Man bedömmer det som att en kirurgisk 
utrymning av subduralhematomet inte är nödvändig och under de närmaste fem veckorna 
förbättras hans vänstersidiga känselnedsättning, men en lätt astereognosis kvarstår i vänster 
hand. Sex månader senare upplever han en episod av parestesier som börjar i vänster tumme 
och pekfinger och som gradvis sprider sig upp i armen och till ansiktet och som går över på 
ett par tre minuter. 
  
3) Hur tolkar ni den inträffade episoden? Vilken undersökning skulle ni vilja göra för att 
bekräfta era misstankar? 
 
Fall 4 (del 3) 
 
EEG undersökning visar tecken på epileptiform aktivitet i området där man tidigare såg 
skadan. 
 
4) Vad, i princip, kan vara orsaken till den epileptiforma aktiviteten? 
 


---