medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md

# Video -  Block 11 - Immunologi

**Video Transcript**

- Duration: 38:10
- Segments: 674
- Resolution: 1440x1080

---

**0:00**
Hej på er allihop. Jag heter Marianne Kvidingejärvenk

**0:05**
och det här är föreläsningen om immunologiskt minne för läkarprogrammetermin 3 i Göteborg.

**0:14**
Imminologiskt minne reflekteras i antikroppsvaret och om vi ser på antikroppsvaret i serum

**0:23**
man kan mäta halten av antikroppar mot ett speciellt ämne, antigen.

**0:30**
pratar om tidigare föreläsningar.

**0:32**
Så har vi här

**0:34**
en teoretisk vaccination av en individ med antigen dag noll.

**0:40**
Och när vi sen då mäter antikroppshalten

**0:42**
mot just det här antigen

**0:44**
så ser vi att det händer ingenting

**0:46**
förrän efter kanske en vecka ungefär.

**0:48**
Då börjar vi se antikroppar mot antigen A

**0:52**
och de stiger under ett par veckor

**0:54**
når en platåfas

**0:56**
och sen allteftersom så avtar de igen när antikroppen

**1:00**
börjar brytas ner.

**1:02**
Men vi ser också att de hamnar på en högre nivå

**1:06**
när den här nedgången slutar.

**1:10**
Så när man jämför antikroppshalten före

**1:14**
vaccination och efter vaccination

**1:16**
så kommer man se att den är påtagligt högre.

**1:18**
Det här kan mätas som ett immunsvar mot antingen A.

**1:22**
Om vi sedan efter ytterligare några månader

**1:26**
vaccinerar igen mot antigen A

**1:30**
att vi får betydligt snabbare svar.

**1:34**
Antikroppshalten kommer att stiga efter bara kanske två, tre dagar.

**1:38**
Och vi ser också att nivån vi hamnar på innan vi börjar plana ut

**1:44**
blir betydligt högre.

**1:46**
Så det här är då minnessvaret, det går fortare.

**1:48**
Och man får mer antikroppar efter att man träffar på samma antigen en gång till.

**1:56**
Och man samtidigt ger det här andra tillfället, ger antigen B

**2:00**
som är någonting helt annat, orelaterat till A.

**2:03**
Så kommer vi få samma typ av svar, det vill säga

**2:06**
långsamt, relativt

**2:08**
och ett lägre svar

**2:10**
jämfört med vad vi får då

**2:12**
i den här andra.

**2:14**
Och det här första svaret

**2:16**
kallar vi för primärt immunsvar

**2:18**
och det andra här

**2:19**
i ett sekundärt immunsvar.

**2:22**
På engelska.

**2:24**
Så immunologiskt minne

**2:27**
Det innebär att immunsvaret blir snabbare

**2:30**
det blir starkare som vi också såg.

**2:32**
Och mer specifikt.

**2:34**
Andra gången man infekteras av samma mikroorganis.

**2:38**
Och samma är ett nyckelord här.

**2:40**
Det gäller alltså exakt samma.

**2:42**
Det kan inte bara vara förkylning rent allmänt.

**2:46**
Utan det måste vara precis samma förkylningsvirus,

**2:49**
till exempel ett coronavirus,

**2:51**
och samma undertyp som den man tidigare stött på.

**2:55**
Då blir immunsvaret snabbare starkare

**2:58**
och mer specifikt.

**3:00**
Och det ser vi till exempel med det som vi kallar för barnsjukdomar.

**3:05**
Mässling, vattkoppor, röda hund och så vidare.

**3:08**
Nu så vaccinerar vi många av de här.

**3:11**
Men tidigare så var det infektioner som man drabbades av i barnaåren.

**3:16**
Och sen om man drabbades bara en enda gång.

**3:19**
Och sen var man immun.

**3:20**
Och då är det det immunologiska mynnet som skyddar

**3:23**
mot återinfektion av de här virusen.

**3:27**
Och vi ska också säga att mer specifikt.

**3:30**
Det gäller då B-cellerna som genomgår sådana här

**3:35**
affektor-funktioner i järminalcentrerna.

**3:41**
Där kommer de då att öka på sin specificitet under den här affinitetsmognaden

**3:48**
som ni hörde om i föreläsningen om effektor-funktioner i immunsystemet.

**3:55**
I föreläsningen om effektor-funktioner så pratade ni innan

**4:00**
naturligtvis mycket om hur

**4:02**
lymfocyter när de har aktiverats

**4:04**
börjar dela sig och sen differentierar

**4:07**
ut till effektorteringsceller.

**4:09**
Som producerar kiner eller dödar

**4:11**
infekterade celler.

**4:12**
Men parallellt med detta så sker det också en

**4:15**
utveckling av minnestesceller.

**4:18**
Det är de som vi ska prata om idag, minnestesceller.

**4:22**
Men även minnes B-celler naturligtvis.

**4:25**
Sen är det också en stor mängd av celler som har aktiverats

**4:28**
som går i apoptos.

**4:30**
så skulle jag nog vilja dra den pilen även härifrån ner till apoptos

**4:34**
efter det att de har utfört sina effektorfunktioner.

**4:40**
Det immunologiska minnet upprätthålls då av som vi sa minnes-B-celler och minnes-T-celler.

**4:47**
Minnes-T-celler finns både CD4-positiva och CD8-positiva minnes-T-celler.

**4:54**
Sen finns det också långlivade plasmaceller som producerar antikropparna som vi hittar.

**5:00**
i cirkulationen.

**5:01**
De här långlivade plasmacellerna är inte minnesceller,

**5:05**
de är plasmaceller, alltså effektorkeller.

**5:07**
Men antikropparna som de producerar bidrar till att upprätthålla det immunologiska minnet.

**5:15**
Så det här är en distinktion som vi behöver komma ihåg.

**5:21**
Vi ska börja med att titta lite på de långlivade plasmacellerna.

**5:25**
Som jag sa, de här är inte minnesceller utan de är effektorkällor.

**5:29**
De är plasmaceller.

**5:30**
eller som producerar antikroppar.

**5:32**
Och de har ju bildats efter det att en naiv BSL har stött på sitt antigen

**5:38**
fått hjälp av en T-cell i ett Jerminalcentrum

**5:41**
och sedan differentierat till en plasmacell.

**5:44**
Under den här differentieringsprocessen

**5:47**
så lämnar de också de sekundära lymfoida organen

**5:50**
och vandrar via blodet till benmärgen där de slår sig ner.

**5:55**
I benmärgen finns nischer för de här långlivade plasmacellerna.

**6:00**
där stråmaceller producerar olika lösliga komponenter.

**6:04**
Som BAF, STF-et alfa och IL-6 som plasmacellen behöver för att överleva.

**6:12**
Det är inte jätteviktigt vad de heter.

**6:14**
Och det finns också olika additionsmolekyler på stråmacellerna.

**6:18**
Som bidrar till att plasmacellen mår bra och kan överleva

**6:23**
och kan fortsätta producera stora mängder antikroppar som sedan kommer att återfinnas i serien.

**6:30**
Och de här antikropparna, även om de inte liksom kommer från minnesceller

**6:35**
så bidrar de till funktionellt minne genom att upprätthålla serumnivåerna av antikroppar.

**6:42**
Så att om man har antikroppar mot ett visst ämne

**6:46**
så kommer de till exempel neutralisera inbindning till receptorer

**6:52**
kanske leda till förbättrad fagocytos och så vidare.

**6:56**
Så att infektionen aldrig

**7:00**
faktiskt når in i våra celler

**7:02**
utan att den kan elimineras redan

**7:06**
på ett väldigt tidigt stadium.

**7:06**
Vi kommer inte få några symtom alls.

**7:09**
Om vi inte har tillräckligt med antikroppar,

**7:11**
då kommer de andra minnescellerna

**7:14**
aktiveras och vi får

**7:16**
ett minnesvar

**7:17**
mot den här mikroorganismen som vi har infekterats med.

**7:22**
De här långlivade plasmasscellerna, de är alltså väldigt långlivade.

**7:26**
Som en illustration kan vi ha smittkoppsvakt,

**7:30**
vaccination.

**7:30**
Många av oss som är medelålders nu fick vaccin mot smittkoppor när vi var små.

**7:35**
Sedan har sjukdomen utrotats och ingen av oss har på något sätt varit i kontakt

**7:41**
med det här viruset de senaste 30 åren åtminstone.

**7:45**
Man kan då ändå mäta antikroppar i serum mot smittkoppsvaccinet

**7:52**
efter alla dessa år, vilket ju betyder att det finns en aktiv produktion

**7:57**
av antikroppar under

**8:00**
i princip hela livstiden.

**8:02**
Antikroppar har som ni vet en halveringstid på ett par veckor, det ser de bara.

**8:10**
Så om vi då går tillbaka till den här bilden och tittar lite mer i detalj

**8:14**
hur immunsvaret kan bli snabbare, starkare

**8:17**
och mer specifikt

**8:19**
andra gången som man infekteras av en mikroorganism.

**8:23**
Snabbare blir det för att minnescellerna som har bildats

**8:27**
de är redan differentierade från naiva celler.

**8:30**
Vi ska se mer i detalj senare hur det ser ut.

**8:33**
Så att de är betydligt snabbare på att differentiera till färdiga effektorsceller

**8:38**
än vad naiva celler gör.

**8:43**
Det behövs också en betydligt lägre koncentration av antigen

**8:47**
för att trigga minnescellerna.

**8:49**
Det beror dels på den här högre affektiviteten som vi har hos antikropparna

**8:54**
och även att

**8:57**
B-cellerna har mer MHC

**9:00**
och bättre på kostimulering

**9:02**
när de sitter i en gymnasiecenter som minnesceller

**9:05**
snarare än som naiva celler.

**9:08**
Även signaleringen i t-cellerna har blivit bättre, som vi snart ska se.

**9:15**
Immunsvaret blir också kraftigare.

**9:17**
Det beror på att vi redan har haft en klonal expansion, så det finns många fler minnesceller

**9:23**
mot till exempel virus som vi varit infekterade med

**9:26**
än vad det fanns naiva innan vi hade exponerats

**9:30**
för det här viruset.

**9:31**
Det är alltså flera 10 potentier

**9:33**
fler celler som finns och de i sin tur när de blir aktiverade

**9:38**
kommer att börja dela sig igen och genomgå en ny klonalexpansion.

**9:42**
Man får då en starkare immunsvar varje gång man utsätts för samma smittämne.

**9:48**
Mer specifikt gäller B-cellerna

**9:52**
som genomgår affektivitetsmognad.

**9:55**
Nya och mer specifika antikroppar bildas vid varje

**10:00**
infektion.

**10:01**
Vi har också haft en isotipswitch från IGM till

**10:05**
IDA eller IGG till exempel.

**10:07**
Och det ger ju också då antikroppar

**10:09**
med en mer

**10:11**
bestingt

**10:12**
funktion

**10:13**
som är bättre lämpade att ta hand om

**10:16**
en viss infektion.

**10:21**
Om vi tittar på lufosyt

**10:22**
till exempel i blodet

**10:24**
så går det inte att säga om de är

**10:26**
minnesceller

**10:27**
eller naiva celler.

**10:29**
Här har vi

**10:29**
blodutsikten

**10:30**
stryk med en massa eritreocyter.

**10:32**
Jag styckar några stycken grannecyter här

**10:36**
men även några lymfocyter.

**10:38**
Tittar vi på dem så ser vi att de är

**10:40**
små runda celler med ganska lite cytoplasmer.

**10:43**
Och de ser likadana ut om de är

**10:45**
naiva

**10:46**
eller minnesceller.

**10:47**
För minnescellerna har

**10:49**
efter sin aktivering

**10:50**
gått tillbaka

**10:51**
till ett vilande stadie

**10:53**
och går runt i cirkulationen

**10:55**
och gör inte mycket väsen av sig

**10:57**
förrän de blir aktiverade igen.

**11:00**
Tittar vi på dem lite mer i detalj

**11:04**
och ser vilka olika molekyler de uttrycker på sin yta

**11:08**
vilka olika transkriptionsfaktorer de har

**11:12**
då ser vi att det är väldigt stora skillnader

**11:14**
mellan minnesceller och

**11:16**
naiva celler.

**11:18**
Här har vi te-hjälparceller som illustration

**11:22**
Jag ska säga på en gång, vi kommer inte att fråga

**11:25**
er om

**11:26**
fördelningen av alla olika molekyler

**11:28**
på ytan, på näsan

**11:30**
naiva och minnesceller. Utan det här är en illustration

**11:32**
för att försöka förstå varför

**11:35**
minnescellerna är så mycket bättre

**11:37**
än de naiva cellerna

**11:39**
på och svara på

**11:40**
stimulering.

**11:41**
Men tittar vi på de här

**11:44**
naiva

**11:44**
och minneste-hjälparceller

**11:47**
så ser vi att de har

**11:48**
båda en te-cellsreceptor kopplad

**11:52**
till CD3

**11:53**
på sin yta.

**11:54**
Och uttrycket av den förändras

**11:55**
inte speciellt mycket och den känner igen

**11:58**
samma sak naturligtvis.

**12:00**
Men vi ser många andra förändringar.

**12:02**
Till exempel den här molekylen som heter CD45

**12:06**
RA

**12:08**
den kommer att spliceas på ett annorlunda sätt

**12:11**
i minnescellerna

**12:13**
och den heter då i stället CD45

**12:15**
RO i samma molekyl, men det är en annan splice variant

**12:18**
så att det är en lite kortare

**12:20**
version av proteinet.

**12:22**
Den kommer också i minnescellen

**12:25**
att sitta

**12:26**
associerad tillsammans med CD3

**12:30**
och i det här fallet CD4

**12:32**
och förstärka signalen

**12:34**
in i

**12:36**
minnescellen

**12:37**
när cellen väl blir aktiverad.

**12:41**
I den naiva cellen behöver den först rekryteras in i det här komplexet

**12:45**
och det gör också att signalering går långsammare.

**12:48**
Det behövs en starkare signal

**12:50**
in för att få igång cellen.

**12:52**
Sen finns det flera andra

**12:54**
addisionsmolekyler, till exempel LFA1

**12:57**
som binder till ICAM1, för att antingen

**13:00**
presenterar cellen, det finns en som heter CD2 som binder till en molekyl som heter LFA3

**13:06**
antingen presenterar cellen och som alla hjälper till och stabiliserar inbindningen

**13:11**
mellan TCA3-receptorn och MHC-komplexet.

**13:15**
Och här ser vi en ökning på ytan av de här adoptions molekylerna, både CD2

**13:21**
och LFA1.

**13:22**
Det i sin tur gör att signaleringen in i TC-cellen blir

**13:26**
effektivare.

**13:30**
Även intracellulärt så ser man att det finns många olika skillnader på naiva celler och minnesceller.

**13:42**
Till exempel så har vi här ett protein som heter BCL2

**13:48**
i minnescellen, det är ett antiapototiskt protein som induceras i minnescellerna.

**13:54**
Vi har också ett enzym som heter LCKD, ett tyrosymfosfat

**14:00**
och det ingår då i den här signaleringskedjan

**14:04**
som induceras när TCL-receptorn binder in till den antingen presenterar cellen.

**14:10**
I en naiv cell så behöver LCK rekryteras in till CD8-molekyler

**14:16**
innan den kan börja fungera.

**14:18**
I minnescellen så sitter den redan associerad

**14:22**
tillsammans med CD8

**14:24**
och CD45-arro och de andra molekylerna i det här signaleringskomplexet.

**14:30**
äger ett tröskelvärde för att få signalering in i minnescellen.

**14:34**
Även andra enzymer som är del i den här signaleringsvägen, till exempel

**14:40**
ERC1 och 2 finns redan redo och i lättfosferilerade i minnescellen.

**14:48**
Vi har även ibland färdigt mRNA som ligger i minnescellen och väntar på att transkriberas.

**14:58**
Det finns också många epigeniteringar

**15:00**
elektronetiska förändringar i minnesceller

**15:02**
jämfört med de naiva cellerna

**15:04**
som gör att många gener

**15:06**
är lättare att komma åt

**15:08**
och transkribera i minnescellerna

**15:10**
än vad de är i de naiva cellerna.

**15:14**
Så i minnes-T-celler

**15:17**
så använder man sig framförallt av den här CD45-RO

**15:20**
för att avgöra

**15:22**
om en cell är en minnescell eller naiv-T-cell.

**15:26**
I B-celler så använder man sig av en molekyl som heter CD27

**15:30**
och man kan också se om B-cellen har switchat eller inte

**15:34**
för har den switchat från IGM

**15:36**
till IDA eller IGI eller IDG

**15:40**
så är det också en minnescell

**15:42**
för då har den per definition gått igenom en sån här

**15:44**
jerminalcentereaktion.

**15:50**
Det finns två olika typer av minnes-T-celler

**15:54**
och vi kallar dem för dels centrala minnesceller

**15:58**
dels effektor av minnesceller

**16:00**
och de definieras då av hur de migrerar i kroppen.

**16:05**
Så de centrala minnescellerna

**16:08**
de vandrar från blodet ut i sekundära luleskida organ

**16:10**
som till exempel periska placken, lymfnode, mjälten och så vidare

**16:18**
medan effektorminnescellerna vandrar från blodet ut i perifera organ.

**16:24**
Perifera organ för en immunolog betyder då allting annat än de luleskida organen.

**16:30**
till exempel skinn, muskler, slemhinnor och så vidare.

**16:34**
Och för att kunna migrera på de här olika sätten

**16:38**
så uttrycker de olika adressionsmolekyler

**16:42**
och olika kemokinreceptor.

**16:44**
Så tittar vi på de centrala minnescellerna

**16:46**
så har de en adressionsmolekyl

**16:48**
som heter L-selektin

**16:50**
som de använder sig av för att binda in

**16:52**
till en molekyl som heter PENAD

**16:54**
som uttrycks bara på endotelet

**16:57**
i sekundära lymfridorgan.

**17:00**
Den här L-selektrin den finns även på naiva celler

**17:04**
som också behöver komma in i sekundär lymfnoder.

**17:08**
De centrala minnescellerna har också

**17:10**
kemokinreceptorn CCR-7

**17:12**
som binder till

**17:14**
kemokinernas CCR-19

**17:16**
och CCR-21

**17:18**
som ju produceras i lymfnoderna.

**17:20**
Och det här är samma CCR-skydd

**17:22**
som även dentcellerna har

**17:24**
och använder sig av

**17:26**
för att komma in i lymfnoder

**17:28**
och andra secondär lymfridagar.

**17:30**
Effektominnescellerna å andra sidan

**17:34**
de har andra additionsmolekyler,

**17:35**
kanske beta 1 och beta 2-integriner.

**17:38**
Och de minner då till olika additionmolekyler

**17:42**
som finns på endotelet, framförallt i inflammerad vävnad.

**17:46**
De har också kemokinreceptorer till exempel CCR3

**17:50**
och CCR5

**17:52**
som binder till olika kemokiner

**17:54**
som produceras i vävnaden

**17:56**
när den är inflammerad eller infekterad.

**18:00**
Om vi då ser på funktionen hos de olika typerna

**18:03**
så är de centrala minnescellerna

**18:06**
väldigt bra på att hjälpa B-celler

**18:09**
och det gör de bland annat genom

**18:12**
aktivering där de börjar uttrycka CD40-liganden

**18:15**
så att de effektivt kan hjälpa B-cellerna

**18:18**
i lymfnod och andra sekundära lymffyra organ.

**18:22**
Medan de här effektorminnescellerna

**18:25**
i första hand reagerar med cyticinproduktion

**18:30**
när de är aktiverade.

**18:32**
De kan då producera olika cytokiner

**18:34**
och det är då beroende på om de har differentierat

**18:37**
ut till till hjälp av ett eller till hjälp av två eller till hjälp av 17 celler

**18:41**
under sin första aktivering.

**18:43**
När de sen stimuleras igen

**18:46**
som minnesceller så kommer de att

**18:48**
komma ihåg vilken typ av cyticinmönster

**18:52**
som de ska producera.

**18:58**
Så om vi tittar på de möjliga differentionerna

**19:00**
tenseringsvägarna för en t-cell som aktiveras.

**19:04**
En naiv t-cell här som aktiveras

**19:06**
av en dendritcell.

**19:08**
Den är naiv, den har cd45RA på sin yta

**19:12**
och den uttrycker ccr-sju för att komma in i lymfnoden.

**19:16**
Den kan då antingen bli

**19:18**
en effektorkell

**19:20**
som ju producerar sitt kine eller

**19:24**
som dödar infekterade celler.

**19:28**
Cd4 respektive cd8-celler.

**19:30**
förenklats.

**19:34**
CD8-celler kan också produceras i ett Kina till exempel.

**19:36**
Och de allra flesta effektor-t-cellerna som bildas

**19:40**
de kommer sen att dö i apoptos efter ett par dagar.

**19:44**
För de är farliga att ha kvar i kroppen.

**19:46**
Vi kan inte ha långlivade effektorkeller som angriper vävnaden.

**19:50**
Då kan vi få alltför mycket skada på vår egen vävnad.

**19:54**
Men vissa effektorkeller kan bli minnesceller.

**20:00**
Det här sker framför allt sent i immunsvaret

**20:03**
så kan en del effektorkell gå över och bli minnesceller.

**20:08**
Men parallellt med utvecklingen av effektorteringsceller

**20:12**
så sker det också en differentiering till minnesceller.

**20:17**
Och de får då istället se det 45 RO på sin yta.

**20:21**
Och de kommer att uttrycka antingen fortsätta uttrycka CCR7

**20:26**
och kunna migrera till sexceller.

**20:30**
cirkulera limfria organ.

**20:32**
Här står det att de rumain in leverfoyagesystem.

**20:34**
Det gör de inte.

**20:35**
De sitter inte stilla där och väntar.

**20:38**
Utan de cirkulerar runt bara så att vi har det klart för oss.

**20:42**
Och andra minnesceller, de blir effektorminnesceller.

**20:46**
Och migrerar då genom vävnad istället.

**20:50**
Och de har då andra kemikiracentorer och andra additionsmolekyler

**20:55**
som vi diskuterade alldeles nyss.

**21:00**
Om vi sen tittar på naiva effektor och minnesceller

**21:06**
och deras olika krav på stimulering och kostimulering och så vidare.

**21:12**
Så ser vi att det är ganska så stor skillnad.

**21:15**
Om vi börjar med de naiva t-cellerna så behöver de få antingen presenterat för sig av en enderitställ.

**21:24**
Och de behöver få mycket kostimulering för att de ska aktiveras.

**21:30**
På rätt sätt.

**21:32**
De behöver alltså ungefär ett dygn på sig för att bli aktiverad.

**21:36**
Och då behöver de sitta bundna till den antingen presenterande cellen.

**21:42**
Och få olika typer av signaler från den cellen.

**21:46**
Och även en väldigt långvarig stimulering av T-cellsrecept.

**21:51**
För att den ska bli ordentligt stimulerad.

**21:55**
Det här är lite av en säkerhetsmekanism.

**22:00**
Det ska inte vara lätt att stimulera en naiv t-cell.

**22:03**
För då är risken att den går igång på någonting som är ofarligt till exempel.

**22:08**
Pollen, någonting vi äter.

**22:11**
Eller våra egna vävnader.

**22:13**
Så det måste vara en ordentligt stimulerad.

**22:18**
Den dritiska cellen med bra kostimulering.

**22:21**
Och en hög affinitet som gör att t-cellsrecepten fortsätter att vara bundna.

**22:26**
Till den antingen presenterande cellen under lång tid.

**22:30**
Om vi ser på levnadstiden hos den naiva cellen.

**22:33**
Så är den kanske fem till sju veckor.

**22:36**
Givet att den inte träffar på antingen då.

**22:38**
Gör den det så blir den aktuerad.

**22:41**
Då blir den effektor eller minnescell istället.

**22:44**
Effektorkällorna har andra krav på stimulering.

**22:49**
De ser det fyra positiva till hjälparkällorna.

**22:53**
Kan få antingen presenterat för sig av den riktceller.

**22:58**
Av B-celler.

**23:00**
Proffager i olika delar av kroppen.

**23:02**
För att de ska börja producera sina cytokiner.

**23:06**
Så de kommer först att få stimulering när de är naiva celler.

**23:10**
Naturligtvis.

**23:12**
Som vi just beskrev.

**23:14**
Och när de sedan har differentierat ut till en effektorscell.

**23:16**
Kommit ut i vävnaden.

**23:18**
Där de ska ha en effekt.

**23:20**
Då behöver de igen få en liten skjuts av antingen.

**23:26**
Som presenteras för dem.

**23:28**
På M och C klass två.

**23:30**
Allra oftast en N-cell.

**23:32**
En B-cell eller en makrofag.

**23:34**
Det finns andra typer av celler.

**23:36**
Som kan börja uttrycka emocerklass.

**23:38**
Två molekyler.

**23:40**
Efter en långvarig inflammation.

**23:44**
Så det är inget som vi behöver bekymra oss om här.

**23:46**
Och de behöver då också få lite kostimulering.

**23:50**
Från de här cellerna.

**23:52**
Men inte alls lika mycket.

**23:54**
Som den naiva T-cellen.

**23:56**
Och det behövs också en mycket kortare interaktion.

**23:59**
Mellan effekter.

**24:00**
Och den antingen presenterande cellen.

**24:03**
För att dra igång effektorfunktionerna.

**24:06**
Hos T-cellen.

**24:08**
Och den lever sen.

**24:10**
Som vi sa. Bara ett par dagar.

**24:12**
Innan den går i aprotos.

**24:14**
Eller möjligen blir en minnescell igen.

**24:18**
Vi har likartade förhållanden.

**24:20**
För de Cd8-positiva effektercellerna.

**24:24**
Men eftersom de aktiveras.

**24:26**
M och Cds 1. Förlåt.

**24:30**
Så kommer de ju kunna aktiveras.

**24:32**
Av alla celler.

**24:34**
Som uttrycker MCAC1.

**24:36**
Och deras egna unika antilja naturligtvis.

**24:40**
Och här behövs det ingen kostimulering.

**24:42**
Så att de kan alltså binda till och i slutändan döda.

**24:46**
Då alla celler.

**24:48**
Som uttrycker MCAC1.

**24:50**
Och här behövs också en kort stimulering.

**24:52**
Mindre än en timme.

**24:54**
Nära sett kanske 20-30 minuter.

**24:56**
Behövs.

**24:58**
För att aktivera.

**25:00**
Den cytotoxiska effektorkellen.

**25:03**
Så att den angriper och dödar den antingen presenterande cellen.

**25:08**
Och även de här cellerna lever då bara i ett par dagar.

**25:12**
Innan de går i apotos.

**25:14**
Minnestestcellerna däremot.

**25:18**
De behöver också få presentation från den dyrceller.

**25:22**
B-celler eller makrofager.

**25:24**
Alltså professionella antingen presenterande celler.

**25:28**
Men de har betydligt lägre kropp.

**25:30**
Krav på CD80 och 86-uttryck.

**25:34**
Alltså kostimuleringen.

**25:36**
Och de behöver också en mycket kortare tid.

**25:38**
Från det att de binder in till en antingen presenterandeceller.

**25:41**
Till att de är fullt aktiverade.

**25:44**
Och det här är för att de har redan genomgått en väldigt rigorös selektion.

**25:50**
Det är en Cytimus.

**25:52**
Men även då när de aktiverades första gången.

**25:56**
Som när IVA T-celler.

**25:58**
Då är de svåraktiverade.

**26:00**
Det krävs mindre

**26:04**
för att de ska få komma igång och bli aktiverade igen.

**26:08**
Och när de väl blir aktiverade

**26:10**
så blir de ju igen effektorkällor

**26:14**
som lever under bara ett par dagar

**26:17**
och som har då samma funktioner

**26:21**
som effektorkällorna som utvecklades

**26:24**
från naiva celler.

**26:26**
Om de inte aktiveras

**26:28**
då kan de leva i princip

**26:30**
hela livet ut. Vi kommer ha kvar dem.

**26:33**
Så att infektioner som vi hade som barn

**26:36**
är vi fortfarande skyddade mot när vi har blivit pensionärer.

**26:44**
Och eftersom vi då har det här väldigt

**26:47**
långlivade immunologiska minnet

**26:51**
så kan vi fråga oss hur

**26:52**
den här poolen av minnesceller upprätthålls.

**26:55**
Vi sa att de är långlivade.

**26:57**
Även cellerna lever länge.

**27:00**
De lever inte för evigt utan vi har en långsam

**27:03**
turnover.

**27:04**
Så om man tittar på

**27:06**
minnesceller i en

**27:08**
frisk

**27:09**
individ som inte har några pågående infektioner

**27:12**
så kan man se att kanske

**27:14**
någon procent eller ännu mindre

**27:16**
av minnescellerna

**27:18**
är i celldelning, även

**27:21**
i steady state,

**27:22**
utan infektioner.

**27:24**
Och den stimuleras då

**27:26**
avsytter Kina.

**27:28**
Ser du åtta positiva minnesceller

**27:30**
de behöver il 7 och il 15

**27:34**
för att upprätthålla den här långsamma

**27:36**
prolyflerationen.

**27:39**
Medan det fyra positiva till hjälparminnesceller

**27:44**
behöver enbart il 7.

**27:46**
B-celler å andra sidan

**27:48**
de stimuleras dels genom att tollack-receptorer

**27:54**
en i klassen av den här patern recognition-receptivet

**27:58**
stimuleras

**28:00**
av olika typer av dåaimp

**28:03**
sådana här pamps, passagena societyt molekyler patins.

**28:08**
Och de behöver också

**28:09**
bystanderhat

**28:12**
det är cytokiner som produceras under immunsvar.

**28:16**
Så även om det här immunsvaret är riktat mot

**28:20**
någonting helt annat än det som B-cellen känner igen

**28:23**
så kan den ändå dra nytta av cytokinerna

**28:26**
som produceras för att upprätthålla

**28:30**
långsamma celldelning.

**28:32**
Dessutom så är det ju så att subkliniska infektioner

**28:36**
hjälper till att upprätthålla minnet.

**28:38**
Låt säga att du har fått minne

**28:40**
mot ett speciellt förkylningsvirus.

**28:44**
Om du då upprepade gånger utsätts för samma virus

**28:50**
så kommer immunsystemet aktiveras och bekämpa viruset.

**28:54**
Men det kommer gå så fort.

**28:57**
Då kommer du att ha ett bra minne.

**29:00**
av att du har blivit infekterad.

**29:02**
Men ändå får sig minnescellerna en skjuts, blir fler och växer till igen.

**29:08**
Det är inte nödvändigt med de här återinfektionerna.

**29:12**
Minnet upprätthålls även om man inte utsätts för någon infektion överhuvudtaget.

**29:18**
Men det blir naturligtvis bättre om man då och då utsätts för små doser av olika smittämnen.

**29:30**
Var kan vi då hitta de olika minnescellerna?

**29:34**
Minnes B-celler, de finns framför allt i cirkulationen

**29:38**
och i de sekundära lymfrida organen.

**29:42**
De migrerar alltså från cirkulationen, ut i lymfrida organ.

**29:48**
Där letar de efter sina antigener och om de inte hittar dem

**29:52**
så lämnar de igen det här organet via lymfan

**29:55**
och tömmer sedan tillbaka in i blodet.

**29:58**
Det är alltså samma migrationsverk

**30:00**
som de naiva B och T-cellerna använder sig av.

**30:04**
Även centrala minnesceller migrerar på samma sätt.

**30:08**
De finns i cirkulationen, lämnar den för de sekundära lymfrida organen.

**30:13**
Det är för att de ska ha så stor chans som möjligt att träffa på antigen

**30:19**
som kommer med den cellen från de olika organen

**30:24**
som dräneras av just den här lymfnoden till exempel.

**30:28**
Effekt och minnes-teser

**30:30**
cellerna å andra sidan.

**30:32**
Och nu kommer ni ihåg, de finns i cirkulationen och ut i mer perifer vävnad

**30:37**
dit de vandrar framförallt om de får olika typer av signaler

**30:43**
om att det pågår inflammation eller infektion i vävnaden.

**30:48**
Då lämnar de cirkulationen och går ut i vävnaden.

**30:51**
Och de kan sedan dräneras tillbaka till blodet via lymfan igen

**30:56**
från den perifera vävnaden.

**30:58**
Och sen hade vi också de långa

**31:00**
inlivade plasmasellerna.

**31:02**
Som ni kommer ihåg så är de inte minnesceller

**31:04**
men de bidrar till minnet.

**31:06**
Och de sitter ju i benmärgen.

**31:08**
De migrerar inte utan de stannar där.

**31:10**
Och det är plasmasellerna i benmärgen

**31:14**
som genererar den allra största delen av antikropparna

**31:18**
som vi har i cirkulationen.

**31:24**
Slutligen så ska vi säga några ord om vacciner också.

**31:28**
Vacciner fungerar genom att inducera

**31:30**
immunologiskt minne.

**31:32**
Men med den stora fördelen då att man inte blir sjuk i processen.

**31:36**
Och för att få vad vi kallar protektiv immunitet.

**31:42**
Alltså skyddande immunitet mot en viss mikroorganism.

**31:46**
Så behövs det olika typer av immunförsvar.

**31:48**
Så man kan inte ha samma vaccin mot alla olika typer av infektioner.

**31:54**
Utan det är beroende på de speciella egenskaperna hos mikroorganismen.

**32:00**
Som behövs då olika typer av vacciner.

**32:04**
Och ni kommer att få höra väldigt mycket mer om det här.

**32:08**
Både om vilket immunsvar som krävs mot olika typer av infektioner.

**32:12**
Och även olika typer av vacciner under infektionskursen.

**32:16**
Som kommer på termin fem istället.

**32:20**
Så det här är bara en liten teaser inför termin fem.

**32:25**
Men vi har fyra olika stora.

**32:30**
Grupper av vacciner.

**32:32**
Subgenhetsvacciner, konjunkturvacciner.

**32:35**
Helcellsvacciner och attenimerade eller levande mikroorganismer.

**32:40**
Subgenhetsvacciner är då till exempel ett protein

**32:44**
som kan inducera antikroppar

**32:48**
mot till exempel toxiner eller en additionsmolekyl

**32:52**
som finns hos en mikroorganism.

**32:56**
Exempel på det är till exempel stelkramps

**33:00**
difterivaccinerna som då innehåller ett modifierat toxin

**33:05**
som gör att man får antikroppar mot toxinet

**33:07**
så att de inte kan binda två raceller och orsaka sjukdom.

**33:12**
En annan typ av vaccin är det som vi kallar för kondugatvacciner.

**33:18**
De består av en kolhydrat, ofta från kapseln på en bakterie

**33:23**
som sen är konjugerad, alltså koalent bundet till ett protein.

**33:30**
Och det här behövs då för att få ett bra antikroppsvar mot kolhydratern

**33:36**
men samtidigt ett T-cellsvar mot proteinet så att man kan få hjälp.

**33:42**
T-cellerna behöver hjälp från aktiverade T-celler och T-celler känner inte igen kolhydrater.

**33:48**
Därför behövs det också någonting som aktiverar T-cellerna vid vaccinationen.

**33:54**
Båda de här vaccintyperna behöver ofta någonting som heter angivans

**34:00**
angivans är ämnen som orsakar en ospecifik men ganska mild inflammation

**34:08**
där man administrerar vaccinet.

**34:10**
Det här är för att aktivera den dridcellerna

**34:14**
så att de kan bli effektiva anti-impresenterande celler.

**34:20**
Om man bara sprutar in ett renat protein så kommer det inte att ge särskilt mycket

**34:26**
av larmsignaler till immunsystemet.

**34:30**
Så det kommer nästan att ignoreras av immunsystemet.

**34:34**
Så därför behövs det också någonting som aktiverar Patron Recognition Receptors

**34:40**
får den drivcellen att inse att det här är någonting som måste tas till Lymfnorden

**34:46**
och presenteras för T-celler.

**34:48**
Därför behöver man adjuvans.

**34:51**
Om man gör så att man har ett inaktiverat helcellsvaccin

**34:56**
inaktiverat betyder avdödat så att det inte kan replikeras

**35:00**
markera och helställs.

**35:02**
Det säger nästan sig självt.

**35:04**
Vad det är för någonting.

**35:06**
Det är alltså ett helt virus eller en hel bakterie.

**35:08**
Som man använder sig av.

**35:10**
Och då får man med många olika antigener naturligtvis.

**35:14**
I och med att man har hela mikroorganismer.

**35:16**
Och man får också med olika pamps som kan binda

**35:20**
till Patron Recognition Receptors.

**35:22**
Man behöver då sällan ha med adjevans

**35:25**
om man tar ett helcellsvaccin.

**35:28**
Slutligen så kan man

**35:30**
man också använda levande men försvagade mikroorganismer.

**35:34**
Det är det här attenererade.

**35:36**
Det betyder att den är försvagad och inte orsakar sjukdom hos friska individer.

**35:42**
Men det finns ju en del individer.

**35:45**
Till exempel om man har en immunbrist eller om man får behandling med immunsupprimerande medel.

**35:51**
Som inte bör få de här levande vaccinerna.

**35:56**
På samma sätt som med de inaktiverade helcellsvaccinerna.

**36:00**
Så kommer även de attitynerade vaccinerade vaccinerade vaccinerade.

**36:03**
Att ha med sig sina egna pamps och aktivera den drivceller.

**36:08**
Så att man kommer inte behöva något adjufans för deras del.

**36:12**
Vaccination skyddar ju den vaccinerade individen.

**36:16**
Men det skyddar också hela populationen.

**36:19**
Om alla som kan ta ett vaccin gör det.

**36:23**
Så kommer även de som får individer till exempel med immunbrister.

**36:27**
Som inte kan ta vaccinet också vara.

**36:30**
Bara skyddat för att det finns så få mottagliga individer.

**36:35**
Så att det blir väldigt svårt för en infektion att spridas.

**36:40**
Och det är det här som kallas för flockimmunitet.

**36:43**
Eller hörd immunitet.

**36:45**
Som vi säkert hört talas om nu den senaste tiden.

**36:48**
Så att med hjälp av den här flockimmuniteten.

**36:51**
Så skyddar vi även de som inte kan vaccineras.

**36:55**
Om alla tar de vacciner som de kan ta.

**37:00**
Så det ni ska komma ihåg.

**37:04**
Åtminstone från den här föreläsningen.

**37:06**
Det är att immunologiskt minne.

**37:10**
Det upprätthålls av minnesceller.

**37:12**
Och det skyddar mot infektion av samma mikroorganism.

**37:16**
En andra gång man kommer i kontakt med henne.

**37:19**
Men som sagt, det här är då exakt samma mikroorganism.

**37:22**
Inte någon variation av någonting man tidigare har varit i kontakt med.

**37:27**
De långlivade plasmacellerna.

**37:30**
som sitter i benmärgen bidrar också till skydd mot infektion.

**37:33**
Genom antikropparna som de producerar.

**37:36**
Det immunologiska minnet innebär att vi får ett snabbare, ett starkare och ett mer specifikt

**37:41**
immunsvar vid en återinfektion med samma mikroorganis.

**37:46**
Och vacciner verkar som vi pratade om genom att inducera immunologiskt minne.

**37:53**
Det var det hela. Vi hörs igen. Hejdå.

**38:00**
88