medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md

# Video -  Block 11 - Immunologi

**Video Transcript**

- Duration: 122:49
- Segments: 2312
- Resolution: 1920x1080

---

**0:00**
Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner.

**0:11**
Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här.

**0:15**
Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om.

**0:25**
Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B

**0:30**
B-celler och den dritiska celler i kroppen.

**0:33**
Därefter kommer jag prata om T-celler,

**0:36**
en översikt.

**0:37**
Hur aktiveras T-celler?

**0:39**
Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler?

**0:42**
Och vilka effektorfunktioner har T-celler?

**0:46**
Därefter går vi över till B-celler och antikroppar.

**0:49**
Återigen en översikt.

**0:51**
Hur aktiveras B-celler?

**0:53**
Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar?

**0:57**
Slutligen, det är inte om vilka funktioner som

**1:00**
allt och mjälten har gällande immunförsvaret.

**1:08**
Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis.

**1:13**
Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler.

**1:20**
Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet.

**1:30**
Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen.

**1:34**
Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen.

**1:41**
Så det är därifrån som vi ska ta det idag.

**1:45**
Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler

**1:54**
kom ut i blodet.

**1:56**
Och här då tar vi vid idag och vi kommer då

**2:00**
prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen.

**2:05**
Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen

**2:11**
aktiveras. Alltså News, det är som man

**2:13**
invekteras av för tillfället till exempel.

**2:17**
Där vi då kan plocka ut

**2:19**
vissa celler som vi behöver ha

**2:22**
just nu i vårt immunförsvar.

**2:24**
Och hur vi då

**2:26**
får en

**2:26**
klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig.

**2:30**
Och ge uppgår till en klon av celler där alla har

**2:32**
en identisk antigenspecialitet.

**2:39**
Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera

**2:42**
lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte.

**2:46**
Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som

**2:50**
plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av

**2:54**
kommer just ifrån den perifera vävnaden.

**3:00**
Så först då angående migration hos den dritiska cellen,

**3:04**
B-celler och T-celler i kroppen.

**3:07**
Här har ju då Ulf redan pratat en del om

**3:09**
migration hos den dritiska cellen i kroppen

**3:13**
och att det här då styrs av uttrycket av

**3:16**
Homing och kemokin-receptorer på cellerna.

**3:19**
Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7.

**3:23**
Om vi tittar här längst upp till vänster

**3:26**
så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna,

**3:30**
som då lockar upp främmande antingen.

**3:33**
Och sen då

**3:35**
ändra i sitt

**3:37**
uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till

**3:41**
lymfknutan för att kunna presentera

**3:44**
sina anti-andar.

**3:47**
På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till

**3:52**
lymfknutan.

**3:55**
Här kan ske två olika saker.

**3:57**
Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna

**4:00**
inte träffar på sitt antigen.

**4:02**
De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att

**4:04**
ta sig ut i blodet igen

**4:06**
för att då sedan

**4:08**
söka sig till en ny lymfknuta.

**4:11**
Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna

**4:15**
och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period.

**4:19**
Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan.

**4:25**
T-celler då, som har sin

**4:27**
effekt ute i vävnaden

**4:30**
så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad.

**4:35**
Och allt det här styrs då av olika typer av

**4:38**
homing och kemokinreceptorer

**4:41**
som upp och nedregleras hela tiden

**4:43**
beroende på

**4:44**
vart ställen behöver ta sig.

**4:47**
Om vi tittar på detta lite mer angående just då

**4:50**
migrationen.

**4:55**
Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS

**4:58**
och kemokinesmetoder för KR.

**5:00**
Nu ska vi så mycket skriva.

**5:03**
Och vi tänker oss att vi har

**5:06**
ute i vår vävnad. Här har vi ett

**5:10**
epitet.

**5:12**
Här har vi vävnaden.

**5:16**
Här ute har vi den dritiska cellen.

**5:19**
Det här har Ulf då pratat om.

**5:21**
Att vi har en drittisk cell.

**5:23**
Och den här drittiska cellen

**5:25**
anledningen till att den är just här

**5:27**
på den här platsen

**5:30**
specifika då för väpnad.

**5:40**
Och det gör att den är där.

**5:42**
När då den här drittiska cellen

**5:45**
tar upp

**5:46**
antingen,

**5:47**
då kommer den aktiveras.

**5:54**
Och den här drittiska cellen

**5:57**
kommer nu då istället ha

**6:00**
homingreceptorer och kemokininreceptorer

**6:03**
och kemokininreceptorer

**6:04**
för lymfnord.

**6:07**
Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och

**6:11**
elselektiv.

**6:12**
Så den kommer då vandra vidare

**6:14**
via den

**6:15**
att förränta lymfan till våra

**6:17**
lymfknutar.

**6:18**
Vi hittar här.

**6:20**
Vår lymfknuta.

**6:26**
Så den drittiska cellen, ta sig in här.

**6:30**
För då att vi

**6:33**
ska kunna få en aktivering av T och B-celler

**6:36**
så behöver de ju också ta sig till lymfknutan.

**6:38**
Som jag nämnde i förra bilden

**6:41**
så kommer de då via blodet. Här har vi blod.

**6:44**
Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler.

**6:50**
Och de här

**6:51**
har ju då på motsvarande sätt som

**6:54**
de drittiska cellerna

**6:56**
när de hade blivit aktiverade

**6:58**
så har de ju

**6:59**
kommingreceptorer och kymokintreceptorer

**7:04**
specifika

**7:05**
för lymfnod.

**7:08**
Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan

**7:11**
och vi har då de hamnar här inne.

**7:16**
Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan

**7:19**
om de aktiveras eller inte

**7:21**
så har vi lite olika tidsperspektiv.

**7:24**
Men till slut kommer de ju då

**7:26**
framförallt T-cellerna ta sig ut ur

**7:29**
lymfknutan.

**7:32**
Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet

**7:36**
en cell kan göra det på,

**7:37**
är ju då att de nedreglerar

**7:40**
Homeing

**7:41**
receptorer och kemikinreceptorer

**7:44**
för lymfnod.

**7:46**
Nu ser jag

**7:47**
att

**7:48**
jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod.

**7:51**
Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak.

**7:56**
De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden,

**7:59**
eller så kan de ta sig ut mot vävnad.

**8:19**
Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod.

**8:27**
Och det här då, bron

**8:29**
om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka

**8:33**
shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna.

**8:38**
Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna.

**8:41**
Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket

**8:46**
av shoming och kemokinreceptorer

**8:48**
för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat.

**8:53**
Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område

**8:56**
för att ta sig vidare.

**8:59**
Man räknar med

**9:01**
att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter

**9:05**
passerar en lymfknuta varje dag

**9:07**
och att kanske

**9:10**
varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär

**9:13**
tre gånger per dag.

**9:15**
Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process.

**9:17**
Det är liksom inte långsamt

**9:19**
att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera

**9:24**
homing och kemokinesitorerna.

**9:26**
Utan det går väldigt snabbt

**9:27**
för att de ska kunna vara i konstant

**9:29**
rörelse.

**9:34**
Okej.

**9:37**
Det var det jag tänkte säga omationning

**9:39**
till olika typer av

**9:41**
vävnader.

**9:42**
Nu så istället så pratar vi om

**9:45**
T-celler.

**9:49**
Så ni har redan tidigare pratat lite grann

**9:53**
om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer.

**9:59**
just den här olika selektionen som fanns där.

**10:02**
Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden.

**10:08**
Så i de perifera lymfoida organen

**10:13**
så får vi då en aktivering

**10:16**
av våra

**10:18**
t-celler.

**10:19**
Det är då de naiva t-cellerna mognar fram

**10:22**
till.

**10:24**
När det gäller

**10:25**
hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till

**10:29**
T1, T2, T1, T17

**10:31**
eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna.

**10:38**
När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden

**10:41**
där de hjälper till i attack mot infektioner.

**10:45**
Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler.

**10:55**
Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler?

**10:58**
Jo, vi har ju då

**10:59**
våra hjälpar-t-celler först.

**11:02**
TH

**11:04**
där vi har

**11:06**
fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1

**11:10**
celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener

**11:14**
och hjälper B-celler att producera antikroppar

**11:17**
som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen.

**11:22**
TH2

**11:23**
som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener.

**11:29**
Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller.

**11:33**
Vidare har vi TH17

**11:35**
som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad

**11:39**
ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar.

**11:44**
Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i

**11:50**
jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan.

**11:53**
Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men

**11:57**
gemensamt så kan alla

**11:59**
hjälpa B-cellerna att producera

**12:01**
olika typer av antikroppar.

**12:05**
Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler

**12:08**
som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller.

**12:13**
Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna

**12:16**
som också är en sorts T-hjälparcell

**12:19**
som är viktiga för att bromsa immunsvar

**12:21**
mot självantigener,

**12:23**
allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till

**12:26**
i föreläsningen om tolerans

**12:29**
med den näst sista föreläsningen i det här, block 14.

**12:37**
Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i

**12:43**
lymfknutorna.

**12:44**
Så

**12:45**
som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in

**12:51**
via förränta lymfkört

**12:52**
in i

**12:54**
hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet.

**12:57**
Här nere så har vi en

**12:59**
skrivning av lymfknutan

**13:01**
där vi har B-cellsområde

**13:04**
här ute i det vita.

**13:06**
Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum

**13:08**
som visas

**13:09**
gult

**13:10**
som då blir större och större och vi kommer

**13:13**
gå igenom germinalcentrum

**13:15**
när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen.

**13:19**
Det blåa här är

**13:20**
T-cellsområdet.

**13:22**
Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här

**13:26**
T-cellsområdet.

**13:29**
De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes.

**13:38**
Och

**13:39**
här får vi då som jag sa antingen aktivering

**13:42**
eller interaktivering

**13:43**
av våra T-celler

**13:44**
och

**13:45**
sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan.

**13:50**
Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade

**13:54**
nej, vad T-celler.

**13:59**
T-cellsaktivering i lymfknutan då.

**14:03**
Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet

**14:07**
via h/e-vs.

**14:10**
High-endutiler och vendels i cortex.

**14:13**
Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs

**14:16**
uttrycker additionsmolekyler och kemokiner

**14:19**
som receptorer på naiva t och b-celler binder till.

**14:23**
Som då gör att det här då t och b-cellerna

**14:25**
tar sig in i vårt t-cells.

**14:29**
råd. T-cellerna

**14:32**
kommer då

**14:34**
känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta.

**14:39**
Här så T-cellerna

**14:41**
kommer hit.

**14:41**
De känner av varje dendritisk cell.

**14:45**
Presenterar väldigt många olika kapitel på olika

**14:48**
M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller.

**14:52**
Så T-cellen

**14:53**
kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till.

**14:59**
under en viss period tills den då antingen hittar i taget

**15:03**
eller ger upp

**15:05**
nedreglerar

**15:07**
hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden.

**15:10**
Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut

**15:14**
ur

**15:14**
via den

**15:16**
FRN-talympan.

**15:20**
Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar

**15:26**
medans då

**15:27**
T-celler som faktiskt träffar på

**15:29**
sitt antingen

**15:30**
de kommer

**15:32**
differentiera till effektorceller.

**15:34**
Och vi får en kronal selektion

**15:37**
och differentiering till effektorceller.

**15:40**
Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion.

**15:46**
Alltså

**15:47**
kronal selektion

**15:48**
är ju då när en viss

**15:50**
T-cell

**15:51**
eller B-cell

**15:52**
väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då.

**15:57**
Då har en selektion

**15:59**
integrerats fram

**16:00**
och den för att skapa en klon.

**16:03**
Sen får vi då

**16:04**
en

**16:06**
klon med

**16:07**
T-celler ifrån det här.

**16:15**
När vi då får en sån här match

**16:17**
när T-cellen faktiskt träffar på

**16:19**
sin M och C-peptid

**16:22**
kombination som den känner igen

**16:24**
så får vi aktivering

**16:26**
av naiva T-celler då.

**16:27**
De här perifera, lymfoid organ,

**16:29**
och ni har sett en liknande bild och det här förut

**16:33**
som Ulf visade

**16:35**
och

**16:36**
den här aktiveringen kräver

**16:38**
två signaler

**16:40**
samt

**16:41**
cytokiner.

**16:43**
Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för

**16:46**
T-hjälp-acellerna.

**16:48**
Jag ska

**16:49**
snart gå igenom

**16:50**
hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig.

**16:53**
Men det här gäller båda två. Vi har ju då

**16:56**
signal nummer 1

**16:58**
som då är

**16:59**
cellcelsektorn som binder till

**17:01**
moce-komplexet

**17:03**
på den bitiska cellen.

**17:04**
På bilden här så har vi som exempel en

**17:07**
T-hjälp-acell

**17:08**
och det förstår vi eftersom vi har en

**17:10**
cd4 här.

**17:12**
Här har vi vår antingen-presenterande cell

**17:14**
som då har en m och c-klass 2

**17:16**
med empeptid.

**17:17**
Här har vi våran

**17:18**
t-cellsreceptor.

**17:20**
Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik.

**17:24**
Sedan har vi då signal nummer 2

**17:26**
som är

**17:28**
k-stimuleringsignalen.

**17:29**
Som skickas via

**17:32**
bindning mellan CD-28

**17:34**
och T-cellen

**17:35**
och så är det 80-86 på den dritiska cellen.

**17:38**
Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika

**17:44**
begrepp hela tiden.

**17:46**
Det viktigaste att veta här är att det här är en

**17:49**
kostimuleringssignal

**17:51**
där receptorer på T-cellen binder till

**17:54**
receptorer på

**17:57**
den antingen presenterade cellen, kodenditcellen,

**17:59**
för att skicka den här signalen.

**18:01**
Om ni sedan inte kan

**18:03**
komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan

**18:08**
det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen.

**18:13**
Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner.

**18:17**
Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler.

**18:25**
Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här

**18:29**
differentieringen till tia 1,

**18:31**
tiotvå och tio17

**18:33**
TFO och

**18:34**
inducerade

**18:35**
T-regulatoriska celler.

**18:38**
Vad vi också kan se här i bilden är att vi har

**18:40**
CD4-molekylerna

**18:42**
och CD4

**18:43**
eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell

**18:46**
hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC

**18:51**
komplexet.

**18:52**
Den här bindningen

**18:54**
är ju väldigt

**18:56**
specifik men den är inte särskilt stark så för att

**18:59**
få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att

**19:05**
stabilisera det här och

**19:06**
på så vis kunna behålla inbindningen.

**19:11**
Det som skapas mellan de här cellerna

**19:14**
vi ser här återigen har vi den

**19:17**
CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe.

**19:19**
Vi har den antingen presenterande cellen här nere.

**19:22**
Det är en så kallad immunologisk synaps

**19:25**
som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna.

**19:29**
I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC

**19:35**
klass 2.

**19:36**
Här ser vi peptiden

**19:38**
T-cellsreceptorn

**19:39**
och här ser vi då CD4 som stabiliserar.

**19:43**
Här har vi signal 2

**19:45**
med CD28

**19:46**
som binder till CD80-86.

**19:50**
Men det finns också ganska många andra signaler.

**19:53**
Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler

**19:57**
som hjälper till att hålla ihop den här

**19:59**
synapsen.

**20:15**
Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period

**20:21**
för att T-cellen ska kunna bli aktiverad.

**20:25**
Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15

**20:29**
nanometer medan vi här ute har

**20:32**
ungefär 40.

**20:36**
Så de är tätten

**20:37**
till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering

**20:42**
som via CD40

**20:43**
Ligant till CD40 till exempel.

**20:46**
Så den här hålls ihop väldigt tajt.

**20:50**
Lite påminnelse innan vi fortsätter.

**20:52**
Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar.

**20:56**
Jag pratar ju då om

**20:59**
med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler

**21:05**
på den dritiska cellen är att

**21:07**
pamp

**21:08**
stimulerar den dritiska cellen

**21:10**
att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna.

**21:14**
Så här har vi in den drit sen

**21:15**
som tar upp en mikrob.

**21:17**
Det gör att den då får en

**21:18**
migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan.

**21:22**
Och

**21:23**
den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler

**21:26**
med rosa här.

**21:28**
Den kommer också uttrycka

**21:29**
bruka MHC med

**21:31**
mikrobspecifika peptider på ytorna

**21:34**
vilket kan göra att vi kan aktivera

**21:36**
mikrobspecifika

**21:37**
specifika

**21:38**
t-celler

**21:39**
på en klon

**21:40**
av t-celler.

**21:43**
Om vi istället

**21:44**
har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material

**21:49**
kan vi få en

**21:50**
svagare migration

**21:52**
till

**21:54**
lymfknutan.

**21:55**
Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler.

**21:59**
Den här den litiska cellen

**22:01**
kanske ändå kan

**22:03**
den kommer ändå då presentera

**22:05**
kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden.

**22:09**
Skulle det då dyka upp

**22:10**
en kropps egen

**22:12**
peptid

**22:13**
specifikteser

**22:14**
som har

**22:15**
tagit sig förbi den här

**22:20**
såldningsprocessen i tyvus,

**22:23**
så den egentligen skulle dödats.

**22:26**
Men ändå träffa på sitt antigen här.

**22:29**
kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler.

**22:34**
Den kommer istället att gå i en anergi.

**22:39**
Anergi är då att cellerna försätts i ett

**22:41**
inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering

**22:46**
och endast professionella antingen presenterande celler

**22:49**
uttrycker kostymuleringsmolekyler

**22:51**
efter interaktion med paus.

**22:53**
Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos

**22:57**
för de har ju ingen vidare funktion

**22:59**
och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler

**23:05**
ökar ytterligare genom interaktion med T-celler.

**23:10**
Så när de här då

**23:11**
träffar varandra här

**23:13**
så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen

**23:18**
utan T-cellen

**23:19**
kan

**23:21**
också hjälpa till

**23:22**
att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler,

**23:27**
vilket gör att den dritiska cellen

**23:29**
blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler.

**23:36**
En påminnelse till

**23:37**
antingen presentation på MHC1

**23:40**
och MHC2, hoppas jag att ni har koll på.

**23:43**
Så MHC1

**23:44**
presenterar framförallt

**23:45**
tider från

**23:46**
cytoplasman, alltså

**23:49**
intracellulära mikrober

**23:51**
och kan aktivera

**23:52**
cd8 positiva

**23:54**
cytotoxiska t-celler.

**23:57**
MHC2 istället

**23:59**
presenterar framförallt peptider från

**24:01**
fagosomer

**24:03**
vilket då

**24:04**
kommer

**24:05**
man har tagit upp

**24:07**
från extra cellulära mikrober och kan aktivera

**24:10**
CD4-positiva hjälpar-t-celler.

**24:16**
Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då,

**24:22**
CD4-positiva

**24:23**
där vi då har de här olika signalerna.

**24:27**
Det som händer då allra först är ju då

**24:29**
väpnaden, att en dendrit i cell

**24:31**
tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2

**24:35**
och sen har vi då

**24:36**
att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen

**24:39**
med hjälp av två signaler

**24:41**
och cytokiner.

**24:43**
Och det

**24:44**
tänkte jag

**24:45**
att jag skulle rita upp

**24:47**
så att ni får det stegvis

**24:49**
hur det händer.

**24:55**
Så då aktivering av en naiv

**24:57**
hjälpar-t-cell då,

**24:59**
den här dendritcellen

**25:15**
den kommer då

**25:17**
vinda till någon sorts

**25:19**
mikrob

**25:20**
ute i vävnaden.

**25:21**
Den då tar ut, så här har vi

**25:23**
vi är ute i vävnad.

**25:29**
Den här dendirekta cellen kommer då

**25:32**
ta upp mikroben

**25:35**
och den kommer börja

**25:37**
bryta ner

**25:39**
den här till kaptider

**25:43**
för att då kunna

**25:45**
presentera

**25:46**
på sina m och c-molekyler.

**25:52**
Så vi har då nedbrytning

**25:57**
och vi har antigen-presentation.

**25:59**
Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan.

**26:19**
Här har vi vår dendritcell.

**26:26**
Och dendritcellen

**26:29**
kommer då att presentera

**26:31**
peptid

**26:35**
från den här

**26:36**
mikroben

**26:38**
på m och cklass 2.

**26:45**
In i limtknutan

**26:46**
kommer nu då olika

**26:48**
t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna

**26:52**
om de presenterar just den kombination av m och c

**26:57**
och peptid som den t-cellen är.

**26:59**
Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2,

**27:21**
så resulterar detta i signal nummer 1.

**27:27**
Och signal nummer 1

**27:29**
den antingen specifika.

**27:33**
Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha

**27:41**
en inbindning, en stabilisering av

**27:44**
den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske,

**27:50**
men vi kan väl rita

**27:52**
CD4 på det här viset.

**27:57**
Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer.

**27:59**
Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel.

**28:12**
Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86

**28:21**
och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är.

**28:29**
Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal.

**28:43**
Nästa steg i det här är cytokinerna.

**28:49**
Och vi har då två olika typer av cytokiner.

**28:55**
Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den.

**28:59**
den dritiska cellen.

**29:00**
Från T-hjälparcellen

**29:03**
så har vi

**29:04**
IL2.

**29:06**
Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen

**29:10**
som producerar IL2

**29:12**
sen binder den också in

**29:14**
IL2

**29:16**
och det här gör att den producerar mer och så vidare.

**29:18**
Och IL2 driver celldelning.

**29:29**
Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av.

**29:37**
Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig.

**29:40**
Det här är då som IL2, står för.

**29:45**
När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller.

**29:50**
Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av.

**29:53**
Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen.

**29:59**
har vi då cytokiner.

**30:02**
Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen.

**30:09**
Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver.

**30:16**
Så det kan vara kanske I11 eller IL4.

**30:22**
Vad som händer här är att de här driver differentiering.

**30:29**
Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2.

**30:59**
Och sen har vi då cytokiner.

**31:02**
Så resultatet

**31:04**
av det här tillsammans

**31:06**
med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver

**31:14**
gör att vi får tillsammans

**31:16**
en klornalexpansion.

**31:25**
Av den sortens te hjälparcell som vi behöver.

**31:29**
Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver.

**31:35**
TH1.

**31:37**
Och så vidare. Så vi har många sådana här celler.

**31:41**
De här

**31:43**
T-cellerna som vi då får ut

**31:45**
kan vara lite olika varianter också.

**31:48**
Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1,

**31:51**
2, T17 och så vidare.

**31:53**
Men vi har också den varianten att de här

**31:56**
cellerna som väl expanderar.

**31:59**
som vi får ut som en ny klor.

**32:01**
De kan vara av två olika slag.

**32:04**
De kan vara

**32:06**
effektor T-celler.

**32:17**
Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt

**32:21**
just nu och hjälpa till

**32:22**
att

**32:23**
göra oss av med den

**32:25**
mikroben som vi blivit infekterade av.

**32:27**
Men

**32:28**
för att vi ska lära oss

**32:29**
någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob

**32:33**
kunna

**32:34**
agera snabbare, bättre och starkare

**32:37**
så bildar vi också minnestest.

**32:46**
Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu

**32:49**
men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer

**32:52**
söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här

**32:55**
precis samma

**32:57**
förkylningsvirus till exempel

**32:59**
kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner.

**33:04**
Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne

**33:08**
angående immunologiskt minne.

**33:14**
De här effektor

**33:17**
T-cellerna då,

**33:18**
som

**33:19**
vi skapar och som vi behöver ha

**33:22**
hjälp med

**33:24**
hjälp från ute i vävnaden

**33:26**
de kommer då ta sig via blodet.

**33:29**
De kommer ta sig ut ur lymfklyftan

**33:31**
och de kommer ta sig då till vävnaden.

**33:34**
Här kommer de att kunna

**33:38**
hjälpa till på plats.

**33:40**
Det här gör de genom

**33:42**
på lite olika sätt.

**33:45**
Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här

**33:49**
och de kommer producera cytokiner.

**33:59**
som då kommer

**34:02**
skickas ut och hjälpa

**34:04**
alla celler

**34:06**
som finns här i närheten.

**34:10**
Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan

**34:14**
binda in till

**34:16**
celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell

**34:20**
som binder in till

**34:23**
en

**34:24**
makrofag.

**34:27**
Det kan kallas för en MQ

**34:29**
ytterligare extra aktivering av makrofagen.

**34:47**
Så det ena sättet då är

**34:50**
cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat.

**34:57**
Cellkontakt.

**34:59**
Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj.

**35:23**
Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut.

**35:29**
celler och minnesceller och minnesceller.

**35:31**
När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från

**35:35**
effektorteseller men det återkommer i en variant till.

**35:38**
Återigen

**35:39**
brist på kostimulering och göra T-cellen

**35:42**
energisk, alltså att den

**35:44**
inte gör någonting.

**35:50**
För att återgå till de olika funktionerna för

**35:53**
de här effektor-T-hjälpacellerna

**35:56**
så har det att göra med

**35:57**
differentieringen.

**35:59**
Olika typer av infektioner

**36:02**
så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner.

**36:08**
Detta gör att olika effektor

**36:09**
tillhjälpar cellen bildas

**36:11**
som då

**36:12**
producerar olika effektor

**36:13**
cytokiner.

**36:15**
En lång rad av

**36:17**
olika i den här

**36:20**
titeln.

**36:23**
Jag ska gå igenom det här.

**36:25**
Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar

**36:29**
på, ute i vävnaden,

**36:31**
så kommer den och den aktiverar

**36:34**
den naiva T-hjälpacellen

**36:35**
som vi har här i mitten

**36:37**
kunna

**36:38**
driva olika typer av

**36:40**
immunsvar.

**36:43**
Så om den dridcellen uttrycker

**36:45**
IL-12

**36:47**
så skapar vi TH1

**36:50**
och orsaken till att den dridcellen

**36:52**
producerar just IL-12,

**36:54**
det beror på

**36:55**
vilka PRR:s den har bundit in

**36:59**
till pappsen med.

**37:01**
Så den kan på så vis veta vilken sorts

**37:05**
mikrob den har träffat på.

**37:08**
En TH1-cell och sen har vi då

**37:10**
om den istället bildar

**37:12**
IL-4

**37:13**
så får vi en TH2-cell.

**37:16**
Produceras det TG1-bete, IL-6,

**37:19**
får vi TH17.

**37:22**
Produceras det enbart TG1-bete

**37:24**
så får vi inducerad

**37:26**
T-regulatorisk cell.

**37:29**
Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen.

**37:38**
Just här så behöver ni inte känna till

**37:41**
exakt vilka cytokiner den dridcellen

**37:45**
producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller.

**37:48**
Det jag vill att ni ska fokusera på är att

**37:51**
den dridcellen

**37:52**
producerar olika cytokiner

**37:55**
som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller.

**37:59**
Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop

**38:06**
så

**38:07**
vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner

**38:12**
som sedan driver fram olika

**38:14**
T-hjälparceller.

**38:17**
TH1-celler då

**38:19**
de behöver vi vid försvar mot framförallt

**38:23**
intracellulära

**38:24**
infektioner.

**38:25**
TH1-celler kommer att producera höga nivåer

**38:29**
och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn

**38:33**
och de hjälper makrofager att fagocytera och döda

**38:38**
med kronor.

**38:39**
De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då

**38:43**
IGG som är viktig vid

**38:45**
optionisering.

**38:46**
Jag återkommer

**38:47**
till antikropparna lite senare.

**38:49**
Men det här är också då inblandat i

**38:52**
fagocytos.

**38:55**
TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion

**38:59**
framförallt mot extra cellulära infektioner.

**39:25**
Producerar IL17

**39:29**
enda gången vi har en match mellan

**39:32**
hjälpartypen och cytokinen.

**39:37**
Hjälper till i att

**39:39**
rekrytera neutrofiler

**39:41**
där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8

**39:46**
för att rekrytera neutrofiler.

**39:50**
Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider

**39:54**
och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA.

**39:59**
De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar.

**40:05**
Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska

**40:11**
eller de andra jag pratat om här

**40:13**
broinflammatoriska.

**40:15**
Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner.

**40:21**
Slutligen EFH

**40:23**
som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner,

**40:27**
producerar IL21

**40:29**
och hjälper B-celler

**40:31**
att producera antikroppar i jemenalcentrum.

**40:35**
Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner.

**40:40**
Jag vill återigen att ni

**40:43**
fokuserar på

**40:44**
funktioner, alltså att en TH1 cell

**40:48**
producerar cytokiner

**40:50**
som hjälper makrofager att fagocytera och döda

**40:53**
och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG.

**40:56**
Att det exakt är inte från gammal

**40:59**
kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin.

**41:04**
I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till

**41:08**
att detta ska ske.

**41:11**
Det är ju klart

**41:12**
bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter.

**41:17**
Att ni ska kunna tala om

**41:21**
vilken typ av effekt får vi av ett

**41:23**
till 17 svar.

**41:24**
Jo, vi får dit neutrofiler.

**41:26**
Vi ökar

**41:27**
produktionen alltid med krobiella partier.

**41:29**
Vi får IGA.

**41:36**
Ja

**41:39**
Har ni inte tagit en paus

**41:42**
innan

**41:43**
så känner jag att det kan vara dags för en paus nu.

**41:45**
Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus

**41:49**
i den vanliga föreläsningssalen.

**41:50**
Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni

**41:55**
håller era lätta.

**41:59**
Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk

**42:05**
T-cell.

**42:07**
Och på samma vis som när vi har den

**42:10**
naiva

**42:11**
T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman

**42:16**
och presenterar det med nu på M och C-klass 1.

**42:20**
Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler.

**42:24**
Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien

**42:29**
specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv.

**42:32**
Och sen har vi den kostimulerande signalen.

**42:35**
Cd 80 86 till Cd28.

**42:39**
Och det här

**42:39**
uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas

**42:45**
av HAMP

**42:45**
som binder till PRR:s pdcs,

**42:47**
som vi har pratat om förut.

**42:49**
Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar

**42:52**
T-cellen och

**42:53**
den dendritiska cellen.

**42:55**
Så den interaktionen hjälper då

**42:57**
den drivcellen att producera mer

**42:59**
och CD/86 som jag nämnde förut.

**43:01**
Sen behöver vi också då cytokiner

**43:03**
och det är I eller 2.

**43:07**
Här tänkte jag också rita det här

**43:10**
lite.

**43:16**
Som vi hade

**43:19**
tidigare så har vi

**43:22**
den dendritiska cellen. Den har kommit in till

**43:25**
lymfknutan.

**43:27**
Här har vi den.

**43:29**
VåranDC

**43:32**
Den kommer ha sin mhc1.

**43:37**
Och på den här mhc1

**43:40**
så presenterar den

**43:42**
empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp

**43:45**
tidigare ute i vävnaden.

**43:49**
Vi har också vår cytotoxiska

**43:52**
t-cell.

**43:56**
T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell,

**43:58**
som har

**43:59**
in t-cellsreceptor.

**44:22**
Men det är just då den här mhc1

**44:23**
peptid plus t-cellsreceptorn som är

**44:28**
signal nummer 1.

**44:29**
CD-86 på den dendritiska cellen.

**44:48**
Som då binder till

**44:51**
CD-28

**44:54**
på den syftar också till cellen.

**44:57**
Och detta ger oss då signaler

**44:59**
Nu för att den här t-cellen ska kunna

**45:14**
provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion

**45:18**
så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2.

**45:22**
Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2

**45:27**
som den själv vallnindas av på outline

**45:29**
här får vi faktiskt tänka

**45:44**
MHC2

**45:47**
med

**45:49**
köptid

**45:53**
som

**45:55**
då har aktiverat en T-hjälparcell.

**45:59**
har vi T-cellsreceptorn.

**46:09**
Okej

**46:10**
Vi hade den här

**46:13**
vi kan rita in lika gärna, CD4

**46:16**
Vi kan rita in

**46:18**
kostimuleringen här.

**46:20**
CD-28

**46:22**
CD-80

**46:25**
86

**46:26**
Här hade vi då IL2

**46:29**
också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2

**46:35**
och den behöver vi inte ta med här.

**46:39**
Den här IL2 som produceras här

**46:42**
kommer också

**46:43**
ta sig hela vägen till

**46:45**
T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2

**46:48**
Det blir fel bokstav.

**46:56**
IL2

**46:59**
Så detta är det första stället egentligen

**47:05**
där vi redan nu börjar få hjälp

**47:08**
av våra T-hjälpare och celler.

**47:12**
Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner

**47:20**
så

**47:21**
driver detta

**47:22**
celldelning.

**47:24**
Vi får alltså en klonalexpansion

**47:29**
så att vi får

**47:36**
då en klon av

**47:38**
identiska

**47:41**
cytoxiska t-celler.

**47:43**
Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här.

**47:47**
Och på samma vis här

**47:49**
så får vi ju effektor T-celler.

**47:54**
Vektor T

**47:55**
och vi får minnes

**47:59**
utdragsiska t-celler.

**48:04**
Där då de här cellerna kommer

**48:07**
ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva

**48:13**
sin effekt

**48:14**
lokalt.

**48:27**
Så

**48:29**
på samma vis som för T-hjälpacellerna.

**48:46**
Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk.

**48:51**
Bra att veta här

**48:52**
men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus

**48:57**
kan ge en så stark signal 1

**48:59**
signal 2 och cytokiner inte behövs

**49:02**
för att aktivera sitt toxiska t-celler.

**49:06**
Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering

**49:12**
in i cellen. Man måste alltså

**49:14**
komma över ett visst tröskelvärde

**49:16**
för att

**49:18**
aktiveringen ska bli komplett

**49:20**
och inte driva cellen till allergi.

**49:23**
Om vi då får en väldigt stark signal 1

**49:26**
så kan detta

**49:28**
aktiveras

**49:29**
utan signal 2.

**49:46**
Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler.

**49:51**
Det är det som är deras effektorfunktion.

**49:59**
Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell,

**50:03**
om den känner igen

**50:04**
mikrobiella peptider

**50:06**
eller tumörspecifika peptider

**50:08**
som presenteras på målcellens

**50:11**
MHC1-molekyl.

**50:12**
Detta måste vara exakt samma kombination

**50:15**
som den dritiska cellen visade upp

**50:18**
i de perifera lymfoida organen.

**50:20**
Så precis samma MHC1, precis samma peptid

**50:24**
det som

**50:25**
T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta

**50:29**
efter celler som presenterar

**50:31**
den här kombinationen av moce1

**50:34**
och peptid.

**50:37**
Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell

**50:41**
som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid

**50:45**
på en virusinfekterad cell och kan döda

**50:49**
precis den här cellen.

**50:51**
Så funktionen är då alltså att

**50:54**
döda

**50:55**
celler som har blivit importerade eller som är felaktiga

**50:59**
på något vis och därför är ju

**51:01**
målet, alltså målcellerna,

**51:06**
målmikroberna är ju framförallt virus,

**51:10**
vissa intresselulära

**51:11**
bakterier men också då tumörceller.

**51:16**
Så hur dödar då

**51:18**
de

**51:19**
toxiska T-cellerna?

**51:21**
Jo, de känner då igen

**51:24**
målcellen via interaktion med

**51:26**
T-sysselsättning och MHC1 plus praktik.

**51:29**
Men detta räcker inte, utan

**51:32**
när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen

**51:37**
så är de ändå inte riktigt färdiga.

**51:39**
Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner.

**51:46**
Och just det här då gör

**51:48**
den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda.

**51:52**
Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell.

**51:54**
Det här är också ett extra säkerhetsmekanism

**51:57**
att den ska agera

**51:59**
eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer

**52:02**
inget område där vi har en infektion.

**52:07**
Och den dödar målcellen på tre olika vis.

**52:10**
Men det viktigaste är det som står under A här

**52:13**
och det är en cymi som heter perforin och grannsyn.

**52:17**
Den kan också använda sig av

**52:19**
fasligan som bygger till fas

**52:21**
och den kan använda sig av vissa cytokiner.

**52:25**
Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal.

**52:29**
Alla effekter här bedrivs till samma sak.

**52:32**
Det drivs till att målcellen går i apoktos.

**52:37**
Här är en bild på hur det här kan se ut.

**52:40**
Där vi har ettan här.

**52:42**
Som är perforin och grannsymer.

**52:45**
Så vi har den cytotoxiska T-cellen här.

**52:48**
Där den har färdigbildat sina enzymer.

**52:51**
Vi cyklar.

**52:52**
Som den då skickar ut till målcellen.

**52:55**
Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in.

**52:59**
till MHC1 plus ett typ.

**53:02**
Så här då

**53:04**
med hjälp av

**53:05**
perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner

**53:10**
som driver plasbasaktiverad

**53:13**
apoptos.

**53:15**
Den andra

**53:16**
pakoängen är då fasligandfas

**53:19**
och fasligand finns på den aktiverade T-cellen.

**53:22**
Och fas finns på målcellen.

**53:26**
Det här kallas för dödsreceptorer.

**53:29**
Det här då driver också Apoptos.

**53:31**
Den sista

**53:33**
olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin,

**53:35**
inte från gammal

**53:37**
binder till receptorer som driver

**53:39**
Apoptos.

**53:48**
Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med

**53:51**
den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte

**53:55**
skicka ut sina

**53:59**
foriner och granzymer

**54:00**
vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt

**54:05**
exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell

**54:09**
jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1

**54:13**
och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs.

**54:19**
Och det här gör den då

**54:21**
genom att kunna

**54:23**
centrera och rikta

**54:25**
sina gran eller

**54:28**
precis mot den

**54:29**
cellen som ska dödas.

**54:32**
Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell

**54:35**
som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten.

**54:41**
Vi har en som heter Emtoc,

**54:43**
Mikrotubuly Organizing Center,

**54:46**
som kan då organisera

**54:49**
cellen att

**54:52**
hur den

**54:55**
centrerar sina gran eller.

**54:57**
Så här har vi då målcellen.

**54:59**
Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här

**55:03**
de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn.

**55:08**
När då T-cellen har känt igen

**55:11**
en peptid som presenteras på M/S

**55:13**
med sin t-cellsreceptor

**55:15**
så kommer den

**55:16**
centrera sina gran eller mot den här vålcellen.

**55:19**
Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här

**55:23**
närmar sig den här

**55:25**
cellen vi har till höger.

**55:27**
Och så kommer de här granen släppas ut

**55:29**
precis i den här

**55:30**
immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps

**55:36**
där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har

**55:40**
mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten.

**55:44**
Och då kan det här då

**55:46**
väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild

**55:49**
där vi har gran eller släpps ut mot

**55:51**
målcellen.

**55:55**
Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut

**55:59**
utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna

**56:04**
skvalpa omkring och

**56:06**
skada andra celler som inte borde skadas.

**56:16**
Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler.

**56:20**
Jag har varit ganska

**56:21**
noga med att säga att det är naiva T-celler.

**56:25**
Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt

**56:29**
eller minnesceller eller minnesceller.

**56:33**
De naiva T-cellerna kräver

**56:35**
kostimulering

**56:36**
för att aktiveras.

**56:38**
Som jag sa, annars går de in i

**56:40**
anergi.

**56:41**
Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras

**56:45**
med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls.

**56:49**
Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna

**56:53**
inte krävs.

**56:55**
Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare

**56:59**
än aktivering av naiva celler.

**57:03**
Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där,

**57:07**
vilket är ganska vanligt när man

**57:09**
reinfekteras av någonting,

**57:11**
då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare.

**57:17**
Kravet på att vi ska ha

**57:20**
att vi behöver ha kostimulering

**57:22**
är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som

**57:26**
aktiveras och inte.

**57:27**
Och att vi måste

**57:29**
ha en aktivering när vi verkligen behöver det,

**57:31**
så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps,

**57:35**
så ska vi inte skapa ett t-cellsvar.

**57:39**
Men när vi har det, då liksom,

**57:42**
då kan vi skapa ett t-cellsansvar.

**57:45**
När det gäller aktivering av

**57:47**
effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan

**57:52**
krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång.

**57:59**
Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras

**58:05**
aktivering och deras funktioner.

**58:07**
Nu hamnar vi istället på B-celler

**58:09**
och antikroppar.

**58:14**
B-cellens liv då

**58:16**
har ni ju redan startat på, ihop med Marianne,

**58:18**
hur de då bildades

**58:20**
i benmärgen, som vi har här borta,

**58:23**
där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer.

**58:26**
Man gick igenom det här negativa selektioner,

**58:29**
där vi då sedan får ut de här

**58:32**
mogna

**58:33**
naiva B-cellerna

**58:34**
i cirkulationen.

**58:37**
Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera

**58:41**
limfria organen.

**58:43**
Där vi har då aktivering

**58:45**
och klonaselektion

**58:47**
av de naiva B-cellerna.

**58:49**
Och sen så ska vi titta på effekten av

**58:52**
de aktiverade B-cellerna.

**58:54**
Och det är i detta fallet då

**58:56**
antikroppsproduktion.

**58:59**
Och de här

**59:00**
effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för

**59:05**
plasmaceller när den börjar producera

**59:07**
antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen.

**59:10**
Så antikropparna sprids i blodet

**59:13**
och

**59:13**
vävnaderna.

**59:15**
Medan själva

**59:16**
effektor B-cellerna, alltså plasmaceller,

**59:19**
kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ

**59:24**
eller i vävnaden.

**59:27**
När vi skapar det här så skapar vi också

**59:29**
minnes B-celler.

**59:35**
Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen.

**59:40**
Vi har då

**59:41**
fast detta handlar om B-celler

**59:44**
så

**59:44**
naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna.

**59:50**
Här utnere ser vi igen det här

**59:52**
upplägget för

**59:54**
lymfknutan.

**59:55**
Vi har

**59:56**
B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral

**59:59**
så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen

**60:05**
som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det

**60:09**
och skulle presentera det för B-celler här inne.

**60:13**
När det gäller B-celler

**60:14**
så binder de ju direkt

**60:16**
till antigenet

**60:17**
med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en

**60:22**
membranbunden antikropp.

**60:25**
De kommer då binda till lösligt antingen.

**60:29**
Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området

**60:34**
så kommer vi också ha lösligt antingen

**60:36**
som flödar

**60:37**
i den afferenta lymfan

**60:38**
in i T-cellsområdet.

**60:42**
De naiva B-cellerna

**60:44**
kommer ifrån blodet

**60:45**
hamnar in i lymfknutan

**60:47**
via de här high end-of-thillior-vengels

**60:49**
precis på samma sätt som för T-cellerna.

**60:52**
Här då de kommer att

**60:54**
försöka leta efter sitt antigen.

**60:57**
Och

**60:58**
om de inte lyckas

**61:01**
så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan

**61:04**
ut

**61:05**
och till en ny lymfknuta.

**61:07**
Om de lyckas så kommer de då

**61:09**
genom olika steg

**61:11**
skapa effektorcellerna

**61:12**
som då är plasmaceller.

**61:15**
Eller så skapar de minnesceller.

**61:17**
Och

**61:18**
i vissa fall stannar plasmacellerna kvar

**61:21**
eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan.

**61:28**
Om vi då tittar på aktivering

**61:31**
av naiv B-cell

**61:33**
av

**61:35**
T-cellsberoende

**61:36**
antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells

**61:39**
oberoende antigen.

**61:41**
Men nu

**61:42**
handlar det om det t-cellsberoende.

**61:45**
Och här då, återigen,

**61:47**
så krävs det

**61:48**
på liknande vis som för T-cellerna

**61:50**
tre signaler. Alltså vi har signal 1

**61:53**
som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen.

**61:56**
Vi har signal 2 som är kostimulering

**61:58**
interaktion med T-hjälpacell

**62:01**
och vi har cytokiner från hjälpar till celler.

**62:04**
På samma sätt som för T-cellerna så

**62:08**
är det så att brist på kostimulering

**62:10**
ger

**62:10**
anergi.

**62:14**
Nu kör vi lite

**62:16**
rita igen här

**62:17**
av den här aktiveringen av

**62:21**
en naiv B-cell.

**62:23**
Så vi har ju då våran

**62:28**
antingen IG-N eller IG-D.

**62:56**
Ja, den uttrycker både och.

**62:58**
nivå med andra ord.

**63:22**
Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här.

**63:26**
Och det här är våran signal.

**63:28**
så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet.

**63:34**
Ritade på det här viset.

**63:37**
Så

**63:38**
att vi har en

**63:40**
Det blir

**63:41**
en fagosytos

**63:43**
helt enkelt.

**63:45**
Som har ett antigen

**63:49**
upptag.

**63:52**
Hej!

**63:53**
Det här då

**63:56**
gör

**63:57**
att

**63:58**
B-cellen

**64:22**
Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell

**64:26**
där.

**64:28**
Cellen har då sin M och C-klass 2

**64:30**
och på M och C-klass 2

**64:36**
så presenterar den

**64:38**
en peptid

**64:39**
från

**64:40**
det här

**64:41**
det här antigenet

**64:42**
som den plockar upp.

**64:48**
Den kommer då

**64:49**
att

**64:50**
behöva hjälp

**64:51**
ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två,

**64:55**
sin cool stimuleringssignal.

**64:58**
har vi en T-hjälparcell

**65:01**
T-hjälparcellen har ju då

**65:03**
sin T-cellsreceptor

**65:07**
där den då kan binda in antingen specifikt till

**65:10**
M och C-klass 2

**65:12**
plus

**65:12**
för tid.

**65:14**
Självklart

**65:15**
kommer ju då även få en inbindning av

**65:18**
CD4

**65:22**
Nu kan man tro att det här skulle vara

**65:24**
kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering.

**65:28**
som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen

**65:33**
och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen.

**65:37**
Den

**65:38**
kodstimulatoriska

**65:40**
signalen, den ges istället

**65:44**
mellan

**65:46**
40

**65:48**
på B-cellen.

**65:50**
Och

**65:58**
Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag.

**66:22**
Och i det här fallet så är det ju då

**66:25**
T-cellen

**66:28**
som producerar cytokiner.

**66:34**
cytokiner.

**66:39**
Och visar dem för

**66:41**
till B-cellen.

**66:43**
Och det här kan vara till exempel IL21

**66:47**
som kommer ifrån

**66:49**
framförallt från TFO-liculära hjälparceller.

**66:52**
Det kan vara IL4, det kan vara

**66:57**
inte från gamla

**66:58**
cytokiner

**67:00**
och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner.

**67:08**
Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2,

**67:13**
den har fått sina cytokiner

**67:17**
så

**67:18**
leder det här

**67:19**
till att vi får en klonalexpansion.

**67:22**
Att vi då får

**67:23**
en lång rad av B-celler

**67:27**
som alla identiska

**67:28**
så vi har igen en klonal expansion.

**67:31**
Expansion

**67:41**
Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler

**67:44**
för när det gällde T-celler

**67:47**
så var vi ju färdiga här.

**67:48**
Vi fick ju då våra effektbenceller

**67:50**
om vi fick en minnesceller som gav sig av

**67:53**
för sin aktivitet som de skulle utföra.

**67:58**
Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller.

**68:28**
Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe,

**68:39**
där vi har vår kloniala expansion,

**68:42**
så kan vi även få

**68:46**
affinitetsmognad.

**68:55**
Och

**68:57**
Isotipswitch

**68:58**
och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur

**69:10**
lymfknutan ser ut

**69:11**
och det sker då alltså i Jereminalcentrum.

**69:19**
Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen.

**69:26**
Som jag återkommer till.

**69:28**
Yes.

**69:32**
Vad

**69:35**
jag känner att jag också vill då

**69:36**
tillägga,

**69:37**
kan jag göra en speciell liten ruta här nere,

**69:40**
är att

**69:42**
de här plasmacellerna

**69:43**
som skapas

**69:45**
som plasmaceller.

**69:53**
De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större

**69:58**
och får mer cytosol

**70:00**
det är för att de har

**70:01**
stor produktion av

**70:03**
immunoglobuliner.

**70:05**
Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället

**70:09**
om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe

**70:13**
den hade ju sina antikroppar

**70:15**
satt fast på ytan som B-cellsreceptorer.

**70:19**
Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut

**70:23**
i

**70:24**
cirkulationen.

**70:27**
Till att börja med

**70:28**
så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie.

**70:38**
I limförknutan.

**70:46**
Som

**70:47**
där vi har plasmaceller som

**70:49**
uttrycker i

**70:51**
GM.

**70:53**
Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar.

**70:58**
Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått

**71:06**
affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av

**71:10**
immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG.

**71:15**
Men det här är det som är den

**71:16**
ganska direkta effekten.

**71:19**
Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen

**71:24**
producerar antikroppar som

**71:27**
åker runt i syre

**71:28**
cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans.

**71:32**
Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt

**71:35**
ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som

**71:38**
har själva effekten.

**71:49**
Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska

**71:53**
klaffa här för att allting ska

**71:56**
kunna aktiveras.

**71:58**
Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler.

**72:02**
Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel.

**72:09**
Här uppe

**72:10**
då vi har en dendritisk cell

**72:13**
som tar upp,

**72:14**
bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2.

**72:18**
Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta?

**72:26**
Den här

**72:28**
dendritiska cellen med M och C2 plus peptid

**72:32**
som är signal 1

**72:33**
K-stimulerings signaler

**72:35**
som då är signal 2

**72:36**
och cytokinen

**72:37**
aktiverar hjälpa t-cellen.

**72:40**
Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell

**72:45**
av T-cellsberoende antigen

**72:46**
så B-cellen binder då sitt antingen

**72:49**
via sin ytbundna antikropp

**72:51**
signal 1.

**72:53**
B-cellen tar upp antingen

**72:54**
med hjälp av sin antikropp

**72:56**
bryter ner det och presenterar på m och cklass

**72:58**
den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40

**73:18**
vilket då är signal nummer 2.

**73:22**
T-cellen utsöndrar cytokiner

**73:25**
som aktiverar B-cellen

**73:26**
och styr isotripsort med mera.

**73:28**
Och det här är ju då via cytokin.

**73:31**
B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler.

**73:41**
Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells

**73:46**
oberoende antingen

**73:48**
Vissa antingen

**73:50**
med väldigt repetitiv struktur

**73:53**
som polysackarider eller glykoleprider

**73:56**
kan aktivera celler utan hjälp

**73:58**
då får vi vad vi kallar för T-cells

**74:02**
oberoende antingen

**74:03**
så tymos oberoende

**74:04**
antigener

**74:07**
Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt

**74:11**
och det här ger dem väldigt stark aktiverings

**74:13**
signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna

**74:17**
att man liksom måste komma över en viss gränsvärde

**74:20**
för att

**74:21**
vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi.

**74:24**
Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få

**74:28**
signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1

**74:32**
hur många som helst.

**74:33**
Det liksom

**74:35**
vi vet inte cellen,

**74:36**
utan den ska

**74:38**
bara antingen eller över det här gränsvärdet.

**74:41**
Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga

**74:46**
B-cellsreaktorer på B-cellen

**74:48**
och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat

**74:52**
då kan den då få massor av signal 1

**74:54**
och ändå aktivera.

**74:57**
Men

**74:57**
T-cells oberoende antigen är ett sämre

**75:00**
eller inget B-cellsminne

**75:02**
och antikroppar då med sämre

**75:04**
affinitet.

**75:05**
Och detta är då framförallt för att vi inte går in i

**75:07**
Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som

**75:12**
Men det kommer mer om det här med T-cells

**75:14**
oberoende antigener på

**75:15**
infektionskursen på

**75:16**
termin 5.

**75:17**
Så, om ett år.

**75:21**
Något annat som är viktigt att förstå i det här

**75:23**
B-cellen fungerar som en anti-en

**75:25**
presenterande cell

**75:27**
en T-cell som ska ge den kostimulering.

**75:32**
Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus

**75:37**
genom ett protein som finns i

**75:42**
kapsiden på viruset.

**75:45**
Här är det tänkt lite att man ska se

**75:48**
okej, den här binder till en blå struktur här.

**75:51**
Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera

**75:57**
levereraren, till att få peptider.

**76:00**
Peptiderna från de här proteinerna

**76:03**
från viruset

**76:04**
kommer presenteras för en T-cell

**76:07**
och den här

**76:08**
genom den här T-cellen, vi har fått den här MC

**76:11**
peptid plus T-cellsreceptorn

**76:13**
så kan vi få den här

**76:14**
Kostimuleringen genom Cd40

**76:16**
Cd40 ligand.

**76:20**
Och vi kan då få

**76:22**
aktiverade B-celler som producerar antikroppar

**76:25**
mot det här virusproteinet

**76:27**
på ytan på viruset.

**76:30**
Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa

**76:37**
ytstrukturen

**76:38**
plockar upp den.

**76:40**
Byter ner i peptider

**76:42**
så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset.

**76:46**
Så det är inte alls det som B-cellen band till

**76:49**
utan det är någonting som finns

**76:51**
i ruset och spelar ingen roll vad.

**76:53**
T-cellen

**76:54**
har den här som sin igenkänningskombination

**76:57**
måste jäklas 2 och peptid

**77:00**
och kommer då kunna ge gel.

**77:02**
Och sen då när B-cellen blir aktiverad

**77:04**
då producerar ju de antikroppar

**77:07**
som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa.

**77:12**
Så

**77:13**
T-cellen ger B-cellen antingen speciell

**77:17**
men B-cellen och T-cellen kan känna igen

**77:20**
olika epitoper

**77:21**
från samma antigen

**77:23**
eller mikroorganism.

**77:25**
Och det här möjliggör då att B-celler

**77:27**
producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner

**77:32**
kan få T-cellsjämt.

**77:34**
Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute.

**77:37**
Vi kan ju liksom aldrig

**77:39**
presentera en lipid

**77:40**
för en T-cell.

**77:42**
Vi kan inte liksom

**77:44**
ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider.

**77:49**
Som vi hade haft ett virus

**77:50**
med en lipidyta

**77:53**
så hade vi aldrig kunnat skapa

**77:56**
ett svar

**77:57**
mot en skapat ett antikroppshår.

**78:01**
Men i det här fallet så kan vi det.

**78:04**
Och också om man tänker om den här

**78:06**
peptiden, den binder in till här skulle vara exakt

**78:09**
samma som den den presenterar här

**78:11**
då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte

**78:14**
funka det här systemet.

**78:17**
Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism

**78:21**
som B-cellen bråkar upp.

**78:27**
Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det.

**78:31**
Återigen

**78:32**
Det är precis

**78:33**
som ni känner att ni vill göra,

**78:35**
men

**78:36**
det är bara ett litet förslag från min sida.

**78:46**
Okej, då går vi vidare med

**78:50**
Vidare aktivering,

**78:51**
Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar.

**78:54**
Så

**78:57**
inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen

**79:00**
också kvar som jag pratade om tidigare.

**79:04**
Så vi har då B-cellerna

**79:07**
som kommer in i lymfknytan

**79:08**
utan via

**79:10**
HIV

**79:11**
i ESET-området här.

**79:13**
Där möter de ju då ett antingen

**79:15**
som man kan binda till.

**79:17**
Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler

**79:19**
så bildas det då primärt

**79:21**
B-celler som delar sig i T-cellsområdet.

**79:25**
Och antikroppar med låg affinitet bildas.

**79:27**
Och dessa är då oftast av typen IGM.

**79:31**
Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan.

**79:37**
Och det här är då

**79:39**
Här nere kan vi se då vi hör

**79:40**
Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här.

**79:51**
Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot

**79:55**
B-cellsområdet, alltså

**79:57**
här längre ut då

**80:00**
och B-cellerna

**80:02**
bildar

**80:03**
Jerminalcentrum i B-cellsområdet.

**80:06**
Och det betyder att vi får antikroppar med högre

**80:10**
affinitet.

**80:15**
Och detta kallar vi då den här

**80:17**
Jerminalcentrum

**80:19**
reaktionen.

**80:21**
I generalcentrumreaktionen

**80:23**
så

**80:25**
sker dessa processer.

**80:27**
Vi har somatiska hypermutationer

**80:31**
och det är då

**80:32**
punktmutationer som ger ökad variation

**80:35**
i antikroppens

**80:36**
variabla delar.

**80:38**
Vi får en

**80:39**
affinitetsmognad

**80:40**
Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen

**80:45**
och vi får någonting som kallas för

**80:47**
isotipswitch.

**80:49**
Och det sker i generalcentrum

**80:51**
oavsett då affinitetsmognaden

**80:53**
och styrs med hjälp av cytokin från bland annat

**80:56**
t-celler.

**80:57**
Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera.

**81:03**
Vi har ju då förstås

**81:05**
här nere, vi har våra

**81:07**
B-celler

**81:08**
som

**81:09**
har blivit

**81:10**
aktiverade

**81:11**
med antingen

**81:12**
och har fått

**81:13**
T-cellshjälp.

**81:14**
De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in

**81:18**
tillsammans med te-hjälpaceller.

**81:20**
Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in

**81:23**
så kommer de sedan återfinnas som

**81:25**
flitulära hjälpaceller.

**81:27**
E-FDC,

**81:51**
Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell.

**81:53**
Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en

**81:57**
cell för att den har stora utskott och så.

**82:00**
Men den är med sin klimat

**82:01**
ursprung så den är inte

**82:03**
en immuncell.

**82:05**
Den har för

**82:07**
uppgift

**82:07**
att

**82:08**
samla på sig

**82:09**
antingen.

**82:11**
Det kommer ju in med den affenta lymfan

**82:13**
så flödar vi in

**82:15**
antingen

**82:16**
in i

**82:16**
lymfkrutan.

**82:17**
Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till

**82:21**
och att det bildas.

**82:23**
Vi behöver också ha de här antigenen i

**82:25**
germinalcentrum reaktionen för att vi ska

**82:27**
använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess.

**82:30**
Och då måste vi på något sätt

**82:32**
samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi.

**82:35**
Och då avgörande får lite lära

**82:37**
den ditiska cellerna.

**82:39**
Och de uttrycker

**82:41**
väldigt många

**82:42**
FC-receptorer, de har komplementreceptorer,

**82:45**
olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett

**82:49**
sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig

**82:51**
det som flödar.

**82:52**
För att det ska finnas där för B-cellerna.

**82:57**
Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög

**83:10**
affinitet.

**83:11**
Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum.

**83:19**
Så vi har då olika

**83:25**
delar i gymnasiecentrum.

**83:27**
Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone.

**83:33**
Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere.

**83:42**
Och i dark zone

**83:45**
så har vi B-cellerna

**83:48**
och det är här som vi får

**83:50**
våra

**83:51**
punktmutationer.

**83:57**
Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID

**84:05**
som gör att vi kan få

**84:07**
punktmutationer

**84:08**
i de variabla delarna

**84:10**
på våra antikroppar.

**84:11**
Och det här är då för att kunna öka affiniteten

**84:14**
för att få antikroppar som

**84:16**
binder ännu bättre till det antigenet

**84:19**
som de skapades mot.

**84:23**
Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon.

**84:27**
Vad man kan förstå

**84:33**
utifrån det här

**84:34**
är att om vi ger

**84:36**
punktmutationer,

**84:37**
helt slumpmässiga mutationer

**84:40**
så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju

**84:46**
kanske inte spela någon som helst roll

**84:48**
eller så får vi

**84:50**
en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som

**84:55**
överhuvudtaget kan uttryckas längre.

**84:57**
Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig

**85:00**
till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt.

**85:03**
Det här måste vi ju

**85:04**
kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt

**85:08**
kasta om och se vad vi får ut.

**85:11**
Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad.

**85:16**
Så de här B-cellerna

**85:18**
som har

**85:19**
muterat,

**85:20**
punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan

**85:24**
de går in i den

**85:27**
ljusa zonen.

**85:29**
Här har vi då våran B-cell

**85:31**
som har en ny antikropp där.

**85:34**
Och vad den här B-cellen gör här

**85:37**
det är ju att

**85:38**
B-cellen

**85:39**
tävlar

**85:43**
om att binda antigen.

**85:50**
Jag skriver AG som antigen.

**85:53**
Och det här antigenet

**85:56**
det finns ju här ute

**85:57**
för vi har ju den här

**86:00**
polikulära

**86:02**
vi har ju våran FDC

**86:04**
som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta

**86:09**
har bundit till sig egentligen.

**86:18**
Så att det finns gott om antingen här

**86:20**
eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall.

**86:24**
Så B-cellerna då tävlar

**86:27**
om att binda antingen

**86:31**
på FTC.

**86:40**
För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller,

**86:46**
låt

**86:47**
för

**86:57**
vi kommer ha

**87:02**
betydligt många fler

**87:05**
B-celler

**87:07**
som kommer och som har muterat

**87:09**
än vi har antingen.

**87:11**
Så därför

**87:13**
så

**87:15**
kommer det finnas ett underskott av antigen

**87:19**
vilket gör att

**87:20**
bara de B-cellerna

**87:22**
som har fått en antikropp

**87:24**
som har blivit bättre

**87:26**
kan faktiskt nå

**87:27**
snora åt sig ett antingen

**87:50**
kan gå vidare i den här processen.

**87:53**
Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre.

**87:57**
Den här B-cellen kommer då att

**88:24**
fagocytera det här antenet.

**88:27**
precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det

**88:33**
till småköptider.

**88:36**
Den kommer på sin MHC

**88:40**
2

**88:45**
presentera

**88:46**
det här antingenet

**88:48**
för

**88:49**
T-cellen.

**88:50**
Som i det här fallet då är våran

**88:53**
T-follikulära hjälpassel.

**88:57**
som med sin T-cellsreceptor

**89:03**
binder in.

**89:04**
Och vi har också en inbindning

**89:05**
av

**89:06**
CD4

**89:09**
för att stabilisera den här bindningen.

**89:12**
Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början

**89:18**
så behöver den också ha

**89:20**
kokstimulering.

**89:22**
När vi då har

**89:23**
CD40

**89:26**
och

**89:27**
påverkar den här V-cellen som aktiveras.

**89:47**
Så det som vi

**89:49**
får ut i den här

**89:51**
selektionsprocessen

**89:53**
det är ju då

**89:54**
det om vi får den här

**89:57**
bindningen till anteendet som vi hade här uppe

**90:00**
så får vi då en positiv selektion.

**90:26**
Och

**90:27**
minnesceller.

**90:31**
Minnes B-celler.

**90:35**
Okej.

**90:38**
De här cytokinerna

**90:40**
som producerades här

**90:43**
av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön

**90:46**
kommer också

**90:48**
påverka

**90:49**
att vi får en

**90:50**
isotipswitch.

**90:51**
Så det här är liksom cytokiner här.

**90:54**
Det gör att vi får en isotipswitch.

**90:57**
Det blir fel.

**91:00**
Det blir fel.

**91:00**
Iii

**91:24**
A eller

**91:26**
Ig

**91:27**
och det här är också då beroende på vad vi har blivit

**91:33**
infekterad av så vid vissa typer av infektioner

**91:36**
så behöver vi ha IGE-antikroppar.

**91:39**
Vid till exempel

**91:41**
parasitinfektioner

**91:41**
vill vi ha IGE-antikroppar.

**91:44**
Så att det här då

**91:46**
drivs av cytokiner

**91:48**
som kommer från

**91:49**
tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen.

**91:52**
Och det här i sin tur

**91:54**
drivs ju då av den informationen som de

**91:57**
den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på.

**92:08**
I och med att jag skrev upp

**92:09**
där uppe att det var en positiv selektion så kan vi

**92:13**
tala om här nere att detta blir den negativa selektionen.

**92:22**
På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till

**92:27**
E-cellshjälp

**92:30**
och därför kommer de gå i apoktos.

**92:32**
De kan liksom inte få några överlevnadssignaler

**92:35**
för den här

**92:37**
kodstimuleringen

**92:39**
gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler

**92:42**
för B-cellen.

**92:46**
Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut

**92:49**
plasmaceller, vi fick ut

**92:51**
minnesb-celler.

**92:53**
Men

**92:54**
det kan också vara på det viset

**92:55**
att den här B-cellen

**92:57**
som aktiverades här

**93:00**
den

**93:01**
går tillbaka

**93:04**
och går ett varv till.

**93:09**
Till eller fler.

**93:16**
För att kunna bli bättre och bättre

**93:18**
och bättre.

**93:20**
Och det här är också någonting som återupprepas

**93:24**
om vi då

**93:24**
träffar på

**93:26**
ett antingen en gång till

**93:27**
Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller

**93:31**
de aktiveras

**93:32**
de kommer gå in i ett gymnasiecentrum.

**93:34**
De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre

**93:38**
affinitet.

**93:39**
Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre.

**93:43**
Så att då

**93:44**
blir ännu mer specifika.

**93:56**
Som ett exempel

**93:57**
angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan

**94:02**
förändras angående affiniteten för

**94:04**
en antikropp.

**94:06**
Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade

**94:09**
med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten

**94:14**
peptid

**94:15**
som är kopplad till ett

**94:16**
världar

**94:17**
protein.

**94:18**
Det här är gjort för att man ska få

**94:21**
antikroppar exakt

**94:23**
mot

**94:23**
just det här

**94:25**
haptenet så att vi under en väldigt, väldigt

**94:27**
stringent

**94:29**
metod

**94:30**
vet vad vi gör för att det ska

**94:32**
kunna jämföra bättre.

**94:34**
Så

**94:36**
dessa möss

**94:37**
fick

**94:38**
först

**94:40**
en

**94:43**
blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein

**94:46**
efter sju dagar.

**94:48**
Och det är ju

**94:49**
efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt

**94:55**
svar gällande B och T-celler.

**94:57**
Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna

**95:03**
i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från

**95:07**
den tunga kedjan och här vill lätta kedjan.

**95:10**
Där vi har små streck

**95:12**
så har vi mutationer. Då kan vi säga att

**95:14**
den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen

**95:17**
för vi har en mutation här.

**95:18**
Och här har vi en mutation.

**95:20**
Medan vi här i den här i mittersta

**95:22**
inte har det.

**95:23**
Längst ut här har vi en

**95:27**
mått på

**95:30**
Affiniteten

**95:31**
för antikroppen.

**95:32**
Vilket då

**95:35**
betyder att ju lägre det här är

**95:37**
desto högre

**95:39**
Affinitet

**95:41**
har

**95:45**
Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara

**95:50**
väntat en vecka till.

**95:52**
gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i

**95:56**
generaltekniken.

**95:57**
centrum-reaktionen.

**95:58**
Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer.

**96:02**
Vi kan också se att vi har fått en bättre

**96:04**
affinitet eftersom KD-värdet

**96:06**
har gått ner.

**96:08**
Sedan väntar vi och så ger vi de här

**96:10**
mössan

**96:11**
ytterligare en immunisering.

**96:13**
Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras

**96:16**
att man får

**96:17**
vaccinet vid flera tillfällen.

**96:20**
Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen.

**96:23**
Och sen så kan man se då att

**96:25**
vi har många fler.

**96:27**
mutationer.

**96:29**
Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av

**96:37**
affiniteten.

**96:38**
När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler

**96:42**
mutationer.

**96:44**
Och vi har betydligt bättre affinitet.

**96:48**
Så man kan då se att antikropparna förändrar sig

**96:51**
och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även

**96:57**
det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger.

**97:03**
Isothips switch då

**97:05**
är ju att

**97:07**
antikroppen får ett nytt skaft.

**97:09**
Den går från IGM till

**97:11**
IGG eller IBA eller IDA.

**97:14**
Alltså att en

**97:15**
rekommenderad variabel del kan användas till olika

**97:18**
konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den.

**97:23**
Som då visar Isothip twitchen

**97:26**
och hur vi

**97:27**
hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som

**97:32**
inte ska vara med.

**97:33**
Så att man då till slut får fram en

**97:36**
som är ihopkopplad i det här

**97:38**
i det här fallet då med en alfakedja.

**97:41**
Så vi får en

**97:42**
IDA.

**97:44**
Och det här då drivs av

**97:47**
olika typer av

**97:48**
sittskivor.

**97:49**
Vi kan få en switch

**97:52**
igen

**97:53**
om man skulle tänka sig att den första

**97:56**
switchen

**97:57**
från IGM i det här fallet är ju M och D

**98:01**
till IGG3,

**98:02**
så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms.

**98:06**
Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA

**98:09**
kan vi aldrig switcha den

**98:10**
igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre.

**98:15**
Så majoriteten av all isotutswitch

**98:19**
sker i

**98:20**
gymnasiecentrum.

**98:21**
Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också.

**98:25**
Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den

**98:27**
någonstans.

**98:33**
Plasmaseller då.

**98:37**
Delar vi in lite i olika grupper.

**98:39**
Vi har de vi kallar för

**98:40**
kortlivade plasmaseller.

**98:43**
De har

**98:44**
halveringstid på 3-5 dagar.

**98:48**
De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet.

**98:55**
Och det var de här jag pratade om som bildade primära

**98:57**
fosit.

**98:58**
Och det är viktigt att vi har det.

**99:00**
Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma

**99:03**
så

**99:04**
kan vi heller inte vänta på att vi får de där

**99:07**
antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum

**99:10**
utan

**99:11**
på plats ute där vi har en infektion

**99:14**
så måste vi få dit antikroppar.

**99:16**
Vi kan inte

**99:18**
vänta på det bästa utan i detta fallet

**99:20**
så får vi hyfsat okej antikroppar ändå

**99:22**
som vi kan få lite snabbare.

**99:24**
Även om det fortfarande tar kanske

**99:26**
Jag vet inte.

**99:27**
fem, sju dagar innan de faktiskt kommer

**99:30**
medan de då de från

**99:32**
gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så.

**99:37**
Sen har vi också långlivade plasmaceller

**99:39**
och de deltar i processerna i

**99:42**
gymnasiecentrum

**99:43**
och

**99:44**
de då producerar

**99:46**
IGA

**99:47**
IGE

**99:48**
eller IGMT kroppar

**99:49**
med

**99:50**
hög affinitet.

**99:52**
De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan

**99:55**
till benmärgen

**99:56**
till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna.

**100:01**
Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader

**100:04**
utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera.

**100:13**
Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de

**100:16**
superlånglivade plasmacellerna.

**100:18**
Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna.

**100:23**
De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering.

**100:26**
Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta.

**100:30**
Också under immunologiskt minne.

**100:33**
Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar,

**100:36**
antikroppsnivåer i blodet,

**100:39**
mätbart

**100:40**
under

**100:41**
tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion.

**100:49**
Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut

**100:52**
med antikroppsnivåer

**100:55**
efter man har haft en infektion.

**100:56**
så här har vi antalet dagar.

**100:59**
Och här har vi

**101:01**
mängden antikroppar i serum.

**101:03**
Och det som dyker upp först då är ju IGM.

**101:06**
Här ser vi den här pentameren.

**101:09**
Så vi har IGM som dyker upp

**101:11**
och som till slut kommer även då

**101:13**
dyka ner.

**101:14**
Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE

**101:17**
som ett exempel i det här fallet.

**101:19**
När vi väl får IGM till kroppar så kommer de

**101:22**
komma till mycket högre

**101:24**
nivåer än IBM.

**101:26**
Sedan då

**101:27**
gå ner men ändå fortsätta finnas kvar.

**101:36**
Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild

**101:40**
på IGG,

**101:41**
IGM, IGD, IGA och IGE.

**101:45**
Vi har lite olika varianter. IGG

**101:48**
finns i fyra olika varianter, IGG 1

**101:51**
och IGA finns i IGA 1

**101:54**
och 2.

**101:55**
IG kommer också bra.

**101:56**
prata om mer på termin 5.

**102:00**
Så om vi börjar med IGD

**102:03**
så finns den faktiskt bara på naiva B-celler.

**102:07**
Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna.

**102:15**
Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra.

**102:18**
Den finns ju bara på de naiva B-cellerna.

**102:22**
Så just funktionen angående IGD är ganska oklar,

**102:25**
även om den antagligen har

**102:26**
någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera.

**102:31**
Härnäst så tar vi IGM

**102:33**
som också finns på naiva B-celler.

**102:36**
IGM

**102:38**
finner vi mest,

**102:39**
som även är utsöndras

**102:41**
ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum

**102:45**
och i slemhinnor.

**102:47**
IGM är viktigt för

**102:49**
komplementaktivering.

**102:50**
Delvis också fagositos

**102:53**
med krovolisering, cellrekrytering.

**102:55**
Också för

**102:56**
aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida.

**103:04**
Sedan kan vi ta IGG

**103:07**
som finns i serum

**103:10**
också viktig för att den transporteras över till

**103:15**
fostret.

**103:16**
Så man kan tänka den lite som IG-gravid.

**103:20**
Den här är den som är bäst på det mesta.

**103:24**
Den är

**103:26**
viktig vid komplementaktivering

**103:29**
fagositos,

**103:30**
neutralisation och antibody

**103:32**
ipendent cellulor, sajter, taxicitet.

**103:36**
Vi har IGA, framförallt i slemhinnor.

**103:40**
Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning.

**103:45**
Bra på neutralisation och agglutination.

**103:49**
Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till

**103:54**
mastceller

**103:55**
och

**103:55**
funktionen här är

**103:58**
degranulering och antibody dependant celler och sajtet.

**104:03**
Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till

**104:09**
övriga och detta då styrs av

**104:11**
cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis.

**104:19**
Så aglutination då

**104:21**
hoppas jag att

**104:23**
förklarar sig ganska bra egentligen av namnet.

**104:25**
Inte kroppar som klumpar ihop antiener.

**104:28**
Och de som kan göra detta då, det är ju IGM

**104:33**
för att den jämn pentaner

**104:35**
och IGA, det heter en bimer.

**104:37**
Här har vi som exempel IGM som har bundit

**104:41**
två stycken bakterier.

**104:42**
Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas

**104:47**
aggregat

**104:48**
som då vi har små klumpar

**104:51**
och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen

**104:55**
och städas undan

**104:59**
av det rätt till kulor

**105:00**
ändå tilliala systemet och så våra

**105:02**
olika typer av makrofager.

**105:07**
Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för

**105:10**
mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte

**105:15**
ta sig vidare.

**105:20**
Nästa är neutralisation

**105:22**
och det är alltså antikroppar som förhindrar

**105:25**
atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler.

**105:30**
Och här är det då framförallt IAIGG och IGM.

**105:34**
Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler.

**105:39**
Kanske EPT-ställe.

**105:41**
Har vi patogen eller någon sorts toxin.

**105:44**
Om vi inte har några antikroppar

**105:47**
så kan de här då infektera

**105:49**
och ta sig in via cellerna.

**105:52**
Om vi istället har antikroppar

**105:54**
så binder antikropparna

**105:55**
till de här

**106:20**
strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras.

**106:25**
lumen.

**106:27**
Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in.

**106:31**
Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också.

**106:34**
Men om vi kan hindra

**106:36**
mikroorganismerna för att komma

**106:38**
för nära så har vi ju

**106:40**
redan vunnit om man säger så.

**106:43**
Så det finns det en speciell mekanism för.

**106:46**
Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan.

**106:52**
Här kommer de då att producera

**106:54**
IGA-antikroppar

**106:55**
som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME.

**107:00**
Den här

**107:01**
binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor.

**107:08**
Den här

**107:10**
kommer då

**107:11**
ändå citeras in i

**107:14**
epitetcellen från den här basulaterala sidan.

**107:18**
Den kommer

**107:20**
transporteras till den apikala sidan

**107:23**
av epitetet

**107:25**
cellen.

**107:27**
Och sen kommer den att

**107:28**
släppas loss

**107:29**
från den apikala sidan av epitetcellen.

**107:33**
Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har

**107:36**
IGA-dmeren.

**107:38**
Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska

**107:41**
komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar.

**107:48**
Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna

**107:53**
som fanns här på utsidan.

**107:55**
För att mota den

**107:55**
så att de inte ska komma in.

**107:58**
Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt

**108:04**
IGA.

**108:05**
Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen.

**108:10**
Den här sekretoriska komponenten hjälper också till

**108:13**
så att

**108:15**
IGA blir

**108:16**
mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute

**108:21**
så att det ska liksom klara sig under en längre period.

**108:25**
Tredje delen här

**108:30**
är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation.

**108:36**
Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om

**108:40**
komplementsystemet

**108:42**
relaterat till immunförsvaret.

**108:44**
Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen

**108:50**
när vi då binder in

**108:52**
antikroppar som har bundit till antigen,

**108:55**
detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden

**109:00**
ut aktivering av C3

**109:03**
som leder till obsonisering,

**109:04**
inflammation och lysering av

**109:07**
akterier.

**109:09**
Så här har

**109:11**
antikroppar

**109:13**
en väldigt viktig roll.

**109:17**
Nästa är

**109:19**
oxonisering

**109:20**
och

**109:22**
obsonisering

**109:25**
betyder då

**109:25**
särskilt viktigt för att underlätta

**109:28**
fagositos av kapslade bakterier.

**109:31**
Så opsonisering är att våra antikroppar

**109:33**
alternativt

**109:34**
komplementfaktorer

**109:36**
binder till mikrober.

**109:38**
Det här exemplet är en bakterie

**109:40**
så vi binder in

**109:41**
den sitter här på ytan.

**109:44**
Vad som kan hända sedan, vad detta gör då

**109:47**
är att

**109:48**
det här gör att bakterien

**109:51**
blir mer aptitlig för våra

**109:53**
fagositerande celler, till exempel våra makrofager.

**109:55**
det är lättare för dem att känna igen.

**109:58**
För

**110:00**
våra fagositerande celler har

**110:02**
olika receptorer på ytan.

**110:04**
Det här är då

**110:05**
FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen

**110:08**
på antikroppen

**110:12**
och de har också komplement

**110:13**
receptorer som kan binda till komplement som finns på

**110:18**
som har bundit till bakterier.

**110:19**
Det här underlättar för agositos då.

**110:22**
Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien,

**110:25**
för vår fagocyterande cell

**110:29**
så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement.

**110:33**
Detta underlättar då fagocytosen,

**110:35**
vilket gör

**110:36**
att vi här då kan få en nedbrytning

**110:39**
av mikroben.

**110:41**
Som jag sa så är det här särskilt viktigt

**110:44**
för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier.

**110:47**
Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel

**110:50**
för att undgå

**110:51**
vagositering av våra

**110:55**
makrofager.

**110:57**
Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem.

**111:06**
Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här.

**111:12**
Det finns olika FC-receptorer

**111:15**
som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar.

**111:20**
Alltså vi har ju

**111:21**
IGG och vi har IGM och G och så vidare.

**111:25**
olika celltyper

**111:27**
uttrycker

**111:28**
olika FC-receptorer.

**111:31**
De exempel har vi här

**111:33**
FC-gammareceptorer,

**111:34**
alltså de binder till IGG.

**111:37**
Finns bland annat på makrofager

**111:39**
neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler.

**111:42**
Medier bland annat fagositos och adcc.

**111:47**
FC,

**111:48**
FC-londreceptorer binder då till IGE.

**111:52**
Och de finns bland annat på mastceller.

**111:54**
EU-synofiler, basofiler

**111:55**
och med deras cellaktivering och T-granulering.

**112:00**
Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha.

**112:05**
Vi har FC Alpha Micro

**112:07**
som är IGAM och

**112:10**
separata FC Micro.

**112:16**
Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner.

**112:19**
Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt

**112:23**
FC Gamma och FCF-Long,

**112:25**
receptorer.

**112:25**
som är viktiga för er att känna till.

**112:31**
Just när det gäller FC-receptorer på mastceller

**112:35**
så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria

**112:40**
i e-antikroppar med väldigt hög affinitet.

**112:43**
Vad som skiljer de här FC-receptorerna,

**112:46**
om man jämför med

**112:47**
sin gamla receptorer, som ska binda IGG.

**112:49**
Som vi har en

**112:51**
makrofag som har FC Gamma receptorer,

**112:53**
så betyder inte det att det sitter fast massa

**112:55**
IGG på ytan på makrofagen.

**112:58**
Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob.

**113:03**
De sitter liksom inte på makrofagen

**113:07**
som sådant.

**113:08**
Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG,

**113:14**
så IGE kommer sitta

**113:17**
på

**113:18**
FCF-cellonreceptorn

**113:20**
på massceller.

**113:21**
Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där.

**113:25**
Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen

**113:32**
ett antingen

**113:33**
så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera

**113:36**
och skicka ut sitt innehåll.

**113:38**
Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem

**113:42**
när det handlar om allergi.

**113:44**
Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter,

**113:50**
har höga titlar av

**113:52**
IGE-antikroppar mot

**113:54**
jordnötter

**113:55**
cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha

**113:58**
IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller.

**114:03**
Eftersom det här då är

**114:05**
den IGE-

**114:07**
antikroppstyp som vi har mest av.

**114:09**
Om vi då får i oss

**114:11**
jordnötter och vi får

**114:13**
ha en inbindning här till

**114:15**
jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna

**114:18**
att skicka ut alla sina granbullar.

**114:20**
Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få

**114:24**
en kraftig

**114:25**
inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken.

**114:31**
Den sista

**114:33**
Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity,

**114:36**
ADCC

**114:39**
är

**114:40**
en funktion som handlar om

**114:42**
att kunna döda

**114:44**
stora patogener,

**114:46**
virusinfekterade celler och tumörceller

**114:49**
så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet.

**114:55**
Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp

**115:03**
stora

**115:05**
parasiter eller

**115:07**
vissa typer av patogener.

**115:09**
Utan då

**115:11**
kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel

**115:15**
som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus

**115:19**
och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen.

**115:23**
Då kommer antikroppar,

**115:25**
binda in i den här ytan

**115:27**
och det kan göra att en NK-cell till exempel

**115:30**
kan med sin

**115:32**
receptor, FC-receptor, binda till antikroppen

**115:34**
och då degranulera

**115:36**
och döda cellen.

**115:38**
Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker,

**115:42**
som då

**115:45**
parasiter, men även

**115:47**
även våra celler som tumörceller,

**115:50**
virusinfekterade celler.

**115:54**
Och här då

**115:55**
IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA

**116:01**
mer aktiverar eucinofiler.

**116:09**
Det var delen om B-celler,

**116:11**
plasmaceller och effektfunktioner av

**116:15**
antikroppar.

**116:16**
Slutligen vill jag säga några ord om

**116:19**
GALT och mjälten.

**116:21**
Så här är då en bild av GALT, alltså GATT:

**116:25**
ford tissue

**116:27**
som finns i tarmen.

**116:32**
Här har vi Lumen i tarmen,

**116:34**
här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager.

**116:39**
Det här när vi är i

**116:41**
distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för

**116:45**
Tayerst

**116:48**
Under epitelcellslagret

**116:50**
så ligger det sådana här

**116:52**
GATT: SOC-silment

**116:55**
som har ungefär samma struktur som en lymfknuta.

**116:59**
Att vi då har ett område där vi har

**117:03**
med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum

**117:07**
där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion.

**117:11**
Och vi har

**117:14**
på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller

**117:19**
som faktiskt

**117:20**
har som funktion att

**117:22**
smaka av och se vad som finns

**117:25**
i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen

**117:31**
för att då

**117:33**
förmedla dem in till de drivceller som finns här under

**117:37**
och till de B-celler som finns här under.

**117:40**
Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler.

**117:44**
Och det här i många fall

**117:46**
syftar ju till att vi ska

**117:47**
skapa en tolerans, att vi ska

**117:49**
lugna ner ett system, att vi ska

**117:51**
visa vad som finns här

**117:54**
och vad vi ska

**117:55**
tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran

**118:00**
mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på.

**118:03**
Samtidigt så ska vi

**118:04**
smidigt sett kunna ta upp

**118:06**
om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig

**118:10**
aktivt genom mceller

**118:11**
och infekterade. Då kommer vi få ett

**118:14**
fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då

**118:17**
i och med att vi ligger lokalt här

**118:18**
kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar.

**118:22**
Kopplat till de här

**118:25**
finns ju då, och som också hör till de här

**118:27**
är ju de mecenteriska

**118:30**
lymfknutarna

**118:31**
som ligger i närheten.

**118:33**
Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i

**118:36**
pejerska platt

**118:37**
och i mecenteriska lymfknutor.

**118:40**
Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5.

**118:50**
Hjälten då,

**118:51**
den har ju till skillnad mot våra andra perifera

**118:55**
lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa.

**119:00**
Och

**119:01**
istället då så filtrerar ju mjälten

**119:04**
blod.

**119:05**
Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera

**119:09**
T och B-celler i mjälten,

**119:12**
den vita pulpan.

**119:14**
Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet.

**119:18**
Som det är väldigt

**119:25**
väldigt näringsrikt och väldigt

**119:27**
bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera

**119:32**
var vi har i blodet.

**119:34**
Och det sker då

**119:36**
i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är

**119:39**
uppbyggda på motsvarande sätt som vi har

**119:42**
i våra andra perifera dimfyllda organ

**119:44**
där vi har

**119:45**
B-cellsområde och vi har gymnasialcenter

**119:48**
och vi har T-cellområde.

**119:52**
I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger.

**119:55**
Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten

**120:03**
perifert, en tweet organ som filtrerar blodet.

**120:13**
Så faser i det förvärvade immunförsvaret.

**120:16**
Den här bilden ungefär har ni sett förut.

**120:20**
Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet.

**120:25**
Specialantal specifika lymfocyter.

**120:28**
Vi har gått igenom en ganska stor del

**120:30**
av det här.

**120:31**
Vi har

**120:33**
igenkänningsfasen

**120:35**
där vi

**120:36**
träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar.

**120:41**
Det var det som Ulf pratade om tidigare.

**120:45**
Vi har då haft vår aktiveringsfas av

**120:48**
våra B och T-celler.

**120:50**
Här får vi då en ökad av antalet specifika

**120:54**
lymfocyter.

**120:55**
Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller

**121:00**
och effektor

**121:01**
T-celler

**121:02**
i den här aktiveringsfasen.

**121:05**
Och vid det här tillfället så har vi egentligen

**121:09**
max

**121:10**
som max antal

**121:12**
lymfocyter.

**121:15**
När vi sedan kommer in i effektorfasen

**121:17**
så

**121:18**
kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och

**121:21**
vårat humorala svar

**121:23**
gör oss av med antigen

**121:25**
och då kommer vi också så småningom minska

**121:29**
vårt antal specifika lymfocyter.

**121:31**
Och det här till stor del

**121:33**
beror på att många av dem går i aktivitets

**121:36**
och att de inte fortsätter att aktiveras.

**121:39**
Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om

**121:42**
tolerans.

**121:44**
Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader,

**121:48**
överlevande minnesceller och det är det som är

**121:51**
nästa föreläsning som det kommer handla om.

**121:55**
Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av

**122:03**
v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs.

**122:08**
Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och

**122:12**
hjälper då andra immunceller.

**122:16**
Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och

**122:20**
humörceller.

**122:22**
Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som

**122:25**
cirkulerar med blodet och transporteras över epitet.

**122:33**
Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har.

**122:40**
Tack så mycket.