medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md

# Video -  Block 11 - Immunologi

**Video Transcript**

- Duration: 36:46
- Segments: 691
- Resolution: 640x480

---

**0:00**
Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas.

**0:08**
Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen.

**0:18**
I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden,

**0:23**
exempel flera här med en hand i neddelen av tiden.

**0:26**
Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen

**0:30**
också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan.

**0:38**
När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt.

**0:45**
Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum

**0:48**
men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar.

**0:54**
Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att

**1:00**
klinga in i kroppen.

**1:02**
Och på så sätt mota odlig grind.

**1:04**
Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder

**1:08**
som vi behöver för att ta upp föda i tarmen

**1:10**
eller också att vi behöver ta upp syre

**1:12**
över lungväven.

**1:14**
Detta är de två största inkörsportarna

**1:18**
för bakterier.

**1:20**
Och de är då svåra att skydda.

**1:22**
Och där behöver vi då ett starkt immunsvar.

**1:26**
Immunsvaret behöver göra när vi då när

**1:30**
tränger in och kommer över våra barriär funktioner.

**1:32**
Detta kan bero på att patienen

**1:34**
har ger leveransfaktorer

**1:36**
som ger de här egenskaperna.

**1:38**
Eller att det uppstått ett sår.

**1:39**
Då behöver det medfödda immunsystemet

**1:40**
känna igen detta och aktiveras.

**1:42**
Nästa steg i kedjan

**1:44**
är att det medför immunsystemet

**1:45**
behöver aktivera det förvärvade immunsystemet.

**1:48**
Kommunicerar och aktiverar detta.

**1:50**
Och slutändan

**1:52**
så behöver det medfödda

**1:54**
och det förvärvade immunsystemet

**1:56**
tillsammans utföra effekt och funktioner

**1:58**
som leder till avstötning av mikrofon.

**2:00**
Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har.

**2:04**
Vi har dels då att vi har tight junksens mellan

**2:07**
FTL-celler ut mot till exempel

**2:10**
i tarmen eller i lungan.

**2:12**
Det här hindrar då

**2:14**
patiena att kunna tränga in mellan cellerna.

**2:18**
Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager

**2:20**
av karatin, karaktäriserad hud

**2:22**
som är avdöda celler i stort sett

**2:24**
som finns längst ut och på så sätt

**2:26**
gör det svårt för patiena att tränga in.

**2:28**
Och om de skulle komma in i cellerna så finns det

**2:30**
mycket att använda i form av näring.

**2:34**
Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden

**2:38**
men kanske framför allt i tarm och i lungor.

**2:42**
Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern.

**2:48**
Detta är då återigen framför allt på slemhinnor.

**2:52**
Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp.

**2:56**
I lungvägarna, upp ur lungorna

**3:00**
eller längs med tarmen.

**3:02**
Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever

**3:06**
på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen

**3:11**
där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför

**3:14**
viktiga funktioner för kroppen, till exempel

**3:16**
att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner

**3:20**
fibrer.

**3:22**
Och om vi då tänker rent

**3:24**
immunologiskt varför är de här viktiga?

**3:26**
Där de tar egentligen upp plats för det som annars

**3:30**
patogen skulle kunna enklare att tillväxa.

**3:33**
Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång

**3:37**
och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa.

**3:41**
Så även här är kommersalvakterierna viktiga.

**3:44**
Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen

**3:47**
och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna.

**3:52**
Men framför allt, när det gäller immunologiskt

**3:54**
så är det ett skydd rent att de är på plats

**3:56**
och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det.

**4:00**
och när man räknar ungefär

**4:02**
hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier.

**4:06**
Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp.

**4:10**
Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg

**4:14**
de här bakterierna.

**4:17**
Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser

**4:20**
det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen.

**4:24**
Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar.

**4:30**
Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning.

**4:34**
Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret.

**4:40**
Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts.

**4:46**
Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna.

**4:52**
De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen

**5:00**
så kallade defensiner.

**5:02**
De här utsläppen står i en propeptiv form

**5:04**
och när de kommer ut i mag-tarmkanalen

**5:06**
med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva.

**5:10**
De här kan alltså direkt lysera bakterier.

**5:14**
Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna

**5:18**
en ansamling där nere.

**5:22**
Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet.

**5:26**
Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden.

**5:30**
Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna.

**5:33**
De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas

**5:37**
cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig.

**5:40**
Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av.

**5:45**
Och så finns det hela tiden på nytt.

**5:47**
De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av

**5:51**
Tay, tych functions.

**5:53**
Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder.

**6:00**
Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna

**6:06**
och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring

**6:10**
stamcellerna nere i kryptan.

**6:12**
Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda

**6:15**
för om det nu händer någonting med stamcellerna

**6:18**
i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här

**6:22**
eptesällslaget som hela tiden annars

**6:25**
då delningen gör att det hela tiden förnyas.

**6:29**
Det är också en viktig funktion

**6:30**
om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av.

**6:36**
Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt

**6:40**
även till och med då i tarm.

**6:44**
Så det var barriärfunktionen.

**6:46**
Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras.

**6:53**
Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar

**6:57**
därför att bakterier delar sig väldigt fort och

**7:00**
inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien.

**7:06**
Vi har lösningar med retorer.

**7:08**
Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på.

**7:11**
Vi har även det som kallas akutfasproteiner

**7:15**
och sen har vi då inte förordning, inte förordning,

**7:17**
framförallt viktiga vibirala munsvaror.

**7:19**
Det här kommer jag att visa en side på scenen.

**7:22**
Till vår hjälp har vi också celler.

**7:24**
Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden.

**7:30**
Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om.

**7:33**
Makrofager och deliritiska celler.

**7:35**
Mastceller pratar vi inte mycket om.

**7:37**
På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen.

**7:42**
Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut.

**7:46**
Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till.

**7:49**
Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer.

**7:54**
I vår perifera blod.

**7:56**
Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer.

**8:00**
Vi har även en kocell.

**8:02**
Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna

**8:05**
som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi.

**8:12**
Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna.

**8:16**
Här står det i text vad de är.

**8:17**
Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar.

**8:21**
Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman.

**8:23**
De aktiveras av infektion på olika sätt.

**8:28**
Detta leder till en enzymkaskad.

**8:30**
Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop.

**8:34**
Som ett legobygge.

**8:35**
Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner.

**8:40**
Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras.

**8:46**
Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop.

**8:50**
Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna.

**8:54**
Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler.

**8:58**
Och vi kommer öka upptagets förmågor.

**9:00**
Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen.

**9:06**
Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild.

**9:11**
Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9.

**9:22**
Det finns tre sätt att aktivera komplementet.

**9:25**
Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först.

**9:30**
Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera

**9:35**
aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva.

**9:41**
I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen.

**9:45**
Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin.

**9:50**
Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast.

**9:54**
Och därav fått detta namn.

**9:56**
Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar.

**10:00**
Vad är basen för att detta går igång?

**10:02**
Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen

**10:04**
har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika.

**10:10**
Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen

**10:14**
och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen.

**10:18**
Detta gör att komplementet kan aktiveras.

**10:21**
Och vad innebär det då att komplement aktiveras?

**10:25**
Jo, det innebär att komplementen 2

**10:30**
till den konfirmationsförändrande antikroppen

**10:34**
så kan detta komplement 1 nu

**10:37**
tillsammans med antikroppen klyva

**10:39**
dels en C2-enhet i en C2-a-enhet

**10:42**
och en C2-b-enhet.

**10:45**
Samtidigt kan också C4-klyvas

**10:47**
och göra en C4-a

**10:50**
och en C4-b-enhet.

**10:51**
A-enheterna klyvs av

**10:53**
medan b-enheterna byggs ihop

**10:56**
som ni ser längre ner

**10:58**
på svajden här.

**10:59**
Då har de kompletterats

**11:00**
bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet.

**11:04**
Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas.

**11:10**
C3-klyvs då av som vi avvisade innan

**11:13**
när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet.

**11:18**
B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b,

**11:23**
två-b, C3-b-enhet

**11:26**
som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil.

**11:30**
På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop

**11:34**
till ett attackkomplex.

**11:37**
Membranattackkomplex är ett Mac-komplex.

**11:40**
Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar

**11:44**
hål i bakteriens cellmembran.

**11:47**
På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement

**11:50**
så att vi kan lysera bakterier.

**11:54**
Det andra som sker när de här enheterna

**11:58**
klyvs ut är att de skapar

**12:00**
lokal information och även

**12:01**
på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll.

**12:06**
Det syns på högersidan när vi tittar på de olika

**12:09**
enheterna som klyvs av.

**12:10**
Men det är precis samma sak på den vänstra

**12:13**
sidan för den klassiska vägen och

**12:15**
lektinväg.

**12:18**
De enheter som binder in till

**12:21**
bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten,

**12:26**
utgör sedan det vi kallar för optionisering,

**12:29**
de gör alltså bakterier.

**12:30**
Bakterien, mer lättätlig eller

**12:31**
aptitlig för makrofager.

**12:34**
Därför att makrofagerna

**12:36**
eller celler från det medfödda

**12:37**
munsystemet, har då receptorer för komplementen.

**12:40**
Så de har rörelsetorer på C3V

**12:44**
och om C3V nu har bundit in

**12:46**
till en bakterie så kan de mikrofager

**12:48**
med hjälp av sina C3V

**12:50**
receptorer eller komplement

**12:52**
receptorer och binda in mer effektivt

**12:54**
och på så sätt ta upp och bryta

**12:56**
ner bakterier med mikrofager.

**13:00**
Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade.

**13:05**
Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement,

**13:09**
det kallas för den alternativa vägen.

**13:11**
Man upptäckte där var att i närheten av bakterier

**13:15**
så sker hela tiden en spontan hydraulys

**13:19**
av komplementsystemet, C3-enheten.

**13:23**
På så sätt sätts den här igång.

**13:25**
Våra celler, det vill säga celler i vår kropp,

**13:30**
de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna

**13:35**
som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier.

**13:38**
Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V

**13:42**
och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har.

**13:47**
Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna

**13:52**
utan bara visa hur det här bygget sker.

**13:54**
Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta.

**14:00**
Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg.

**14:03**
De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit.

**14:06**
Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten

**14:11**
som sedan då leder till en obsorisering

**14:13**
med hjälp av C3V-enheten.

**14:15**
Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av.

**14:18**
Och vi får till slut också en lys av bakterien

**14:20**
när membranattack

**14:22**
komplexet byggs ihop.

**14:27**
Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken

**14:30**
den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då

**14:33**
upptäckte sist så är det väl

**14:35**
om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade

**14:39**
genom att bakterien

**14:40**
inte är aktiverad med mannosbindande elektrin.

**14:43**
Det sker senare,

**14:45**
så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först.

**14:52**
Det var lösliga medietorer.

**14:55**
De kommer tillbaka till de andra två senare

**14:58**
och då pratar jag om

**15:00**
dels interferoner och även akutfasprotein.

**15:05**
Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler

**15:08**
är det vi har som är viktiga för att starta

**15:11**
för att alarmera immunsystemet

**15:13**
när en patogen har kommit in.

**15:14**
Ja, de makrofagerna de finns där redan från början.

**15:17**
Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos.

**15:22**
Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner.

**15:26**
Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket.

**15:30**
under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner

**15:34**
är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna.

**15:38**
Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur

**15:42**
immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra

**15:45**
sätt.

**15:47**
Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner.

**15:50**
De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner.

**15:54**
Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler

**16:00**
i har det medfört det myntstämt.

**16:02**
Även andra immunologiska celler

**16:03**
att veta i vilken riktning man ska röra sig.

**16:07**
Och det beror på att det byggs upp gradienter

**16:09**
och med hjälp av kemokinreceptorer

**16:11**
kan de sedan känna av en lägre koncentration

**16:14**
och de rör sig mot en högerkoncentration.

**16:16**
Alltså röra sig mot detta.

**16:18**
Det kallar vi kemotaxi.

**16:19**
Men sedan rör sig den riktningen

**16:21**
mot en högerkoncentration.

**16:24**
Så vi har dels utsöndringar av kemokiner

**16:26**
som kan regleras på celler, men vi kan även reglera

**16:29**
genom hur mycket kemokiner

**16:30**
receptorceller uttrycker och hur pass känslorna

**16:32**
blir för den här klimoklinikerallienten.

**16:36**
Makrofagerna, de har en stor uppsättning

**16:38**
av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober.

**16:41**
Och de här

**16:45**
de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen

**16:49**
känner vi då igen med hjälp av

**16:50**
patent-rekomminition-receptors, PRR's,

**16:53**
som är en förkortning som används.

**16:57**
Det är alltså direkt igenkänning.

**16:58**
Men sen har vi också indirekt igenkänning

**17:00**
och där beskriver vi innan

**17:02**
hur komplementreceptorer på makrofagen gör

**17:04**
att den kan binda in

**17:05**
och fakturera mikrober

**17:08**
där komplementet har vunnit in

**17:09**
och se till att benenheten finns tillgänglig.

**17:12**
Samma logik sker också om en antikropp

**17:14**
har vunnit in

**17:15**
till en patogen

**17:18**
då kan

**17:19**
makrofagen mer på det

**17:20**
som kallas för FC-receptorer

**17:22**
då känner igen FC-delen av antikroppen.

**17:24**
Och på så sätt

**17:26**
äta upp och bryta ner material

**17:30**
som har märkts ut med hjälp av antikroppen.

**17:34**
Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna.

**17:36**
Vad är det de känner igen?

**17:37**
Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober

**17:40**
som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad.

**17:43**
De har alltså inte kunnat mutera evolutionen

**17:45**
och har inte kunnat driva

**17:46**
så att de här inte längre är tillgängliga.

**17:48**
De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier.

**17:52**
Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative

**17:55**
till molekylopatens eller paus.

**17:57**
Nu ska man inte dra den felaktigt

**18:00**
slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här

**18:04**
strukturerna utan det sker även från mikrober.

**18:06**
Så i vissa fall kan man även se terminologin

**18:09**
för mikroassociativt med rekrytatens.

**18:11**
Detta delas både från patogener och även kommissarie.

**18:16**
Våra rörelser här patene recognition-assitorer

**18:20**
man nedärvs i oförändrad form.

**18:23**
Här sker ingen förändring av de här.

**18:26**
Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare

**18:30**
när det gäller T-cellsreceptorer till exempel.

**18:34**
Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer

**18:37**
så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer

**18:40**
men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet.

**18:44**
Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet

**18:47**
har nu många olika receptorer för att kunna känna igen

**18:50**
de hela uppfödningarna av olika patogener

**18:52**
som kommer in.

**18:55**
Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover

**18:58**
med hjälp av de här receptorerna

**19:00**
utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död.

**19:04**
Det vill säga de dör inte genom apotos.

**19:06**
Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för

**19:11**
DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus.

**19:14**
Så något som frisätts från en cell som går inekros.

**19:19**
Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP

**19:22**
som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress.

**19:30**
Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande.

**19:35**
Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt.

**19:40**
Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling.

**19:46**
Från början då, det vill säga att vi har

**19:48**
gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan.

**19:52**
Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva

**19:56**
när det till exempel

**19:58**
är nästan till hälften är

**20:00**
främmande.

**20:02**
Så därför har man då pratat om

**20:03**
att man har ställt om stranger och danger

**20:05**
och att det är fara för immunceller,

**20:08**
det vill säga antingen mikrober

**20:09**
eller att celler dör av onatur i död.

**20:14**
Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter.

**20:16**
Det ena är att öka upptaget av mikrober,

**20:18**
att bli mer effektiva

**20:20**
på att ta upp mikrober.

**20:23**
Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna.

**20:28**
Exempel på receptorer som behövs

**20:30**
och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn.

**20:33**
Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR,

**20:37**
nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps.

**20:39**
Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt,

**20:43**
att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams.

**20:45**
De här upptäcktes först

**20:47**
och det har till och med lett till

**20:49**
nobelpris för Nobelprisuttäkt

**20:51**
för upptäckten av tolvika receptorer.

**20:54**
Det är de som är mest välskrivna.

**20:58**
Så tolvika receptorer

**21:00**
De är evolutionärt konserverade.

**21:03**
De upptäcktes faktiskt först i bananflugor

**21:05**
och det var när man gjorde

**21:07**
studier där man skulle försöka förstå

**21:09**
vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades

**21:12**
till dorsat eller organ utvecklade

**21:14**
dorsat eller bersat.

**21:16**
Då fann man de här generna

**21:17**
som drev detta

**21:19**
och då ska den som har upptäckt detta

**21:20**
ha sagt

**21:22**
klassiskt tolv på tyska

**21:24**
det vill säga det är galet

**21:25**
när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat.

**21:30**
Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för

**21:34**
gener som kunde känna igen

**21:36**
infektioner via bakterier eller

**21:39**
svampar.

**21:42**
Och detta är så pass evolutionärt

**21:45**
konserverat så det finns faktiskt också i växter

**21:48**
och då även i

**21:49**
MMADIA.

**21:51**
Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där

**21:55**
är de för 12 lika recitorer.

**21:58**
De finns på ytan

**22:00**
en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin.

**22:04**
Så saker som finns utanpå bakterier.

**22:06**
Men det finns också då intresselulärt i

**22:09**
om man blir medfödd i myncellerna.

**22:11**
Och då är det för att känna igen innehjälp och somer

**22:14**
och känna igen bakterier, viralt DNA

**22:17**
eller viralt

**22:18**
och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA.

**22:23**
Här är en bild av

**22:24**
hur tolvdikade

**22:27**
citorerna finns då på sällyta.

**22:30**
Nutella 2.4 och även då innehållande zoner

**22:33**
till LR37889.

**22:35**
Detta får visa att det finns en rätt så komplex

**22:38**
signaleringskaskad efter att de två

**22:41**
lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig

**22:44**
i sin ligal.

**22:45**
På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår

**22:48**
hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat

**22:52**
och visar de komponenter som är invecklade,

**22:55**
involverade i UTLR4 signalera.

**22:58**
Som då kände igen LPS.

**23:00**
Så det är man ser längst ut till vänster.

**23:03**
Och de olika komponenterna som ingår då

**23:05**
det är dels toalika recitorer, dess intressellära

**23:08**
domän som sen binder till olika adaptor

**23:10**
proteiner som i sin tur påverkar

**23:12**
mediatorer inne i

**23:14**
cytoplasma.

**23:16**
Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor

**23:18**
som kallas ENF-capa-B

**23:20**
som är den som

**23:22**
behöver frisättas från cytoplasma

**23:24**
för att komma in i kärnan och utföra sin effekt.

**23:27**
Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin

**23:30**
detta gör att det cytoprasmatiska

**23:34**
del av receptorn binder

**23:38**
till ett Adaptoprotein som i sin tur

**23:40**
rekryterar dit fler mediatorer

**23:42**
och i slutändan så klyvs

**23:44**
från NF-capa-B bort

**23:46**
den faktor som innan

**23:48**
har inhiberat den här transaktionsfaktorn

**23:50**
för att kunna komma in i

**23:52**
tjänstkärnan och nu när den klyvs bort

**23:54**
då kan den komma in

**23:56**
och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener

**23:58**
så inbillningen av två olika receptorer

**24:00**
15 leder till en transkription av provinflammatoriska

**24:03**
cytokiner.

**24:04**
Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar

**24:07**
det var det som ledde till ett mobilpris

**24:10**
där man nu visade att de två lika receptorer

**24:12**
de är då de som behövs

**24:14**
för att initiera och aktivera

**24:16**
de medförda immuncellerna.

**24:18**
Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare

**24:20**
om man nu hittat ytterligare

**24:22**
till exempel en nordlikare septoria.

**24:24**
Men vad är de här provinflammatoriska generna?

**24:28**
Ja, det är provinflammatoriska

**24:30**
ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts.

**24:34**
De här kommer dels ha en lokal effekt

**24:36**
och de kommer även ha en systemisk effekt.

**24:38**
Namnet på cytokiner

**24:40**
är oftast interlevkiner

**24:42**
för när man upptäckte dem

**24:44**
så ansåg man att de här

**24:45**
påverkade endast på levkocyter.

**24:48**
Det har visat sig att även andra celler

**24:50**
kan påverkas av inte lerokiner

**24:52**
och även andra icke immunceller

**24:54**
kan göra interlevkiner.

**24:55**
Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL

**24:58**
som ni ser i 1, 6,8 och 8

**25:00**
12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein

**25:04**
som jag beskriver i mina nekarnas attraherar

**25:06**
alltså ha en kemotaxi där man

**25:08**
sällan rör sig mot en gradient.

**25:10**
Här finns också tenat alfa

**25:12**
som är mycket centralt

**25:14**
provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan

**25:16**
man började namnge cytokiner

**25:18**
men inte levkine.

**25:22**
Så de provinflammatoriska

**25:24**
cytokinerna har lokala effekter?

**25:26**
Vad är det för lokala effekter

**25:28**
man kan ha? Jo, de behöver påverka

**25:30**
verka blodkärlsändotelet.

**25:32**
Så vad vi ser här nu i

**25:34**
är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt

**25:36**
med patogenen, ytsända cytokin och kemokin

**25:38**
som påverkar blodkärlsändoteret.

**25:40**
Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt

**25:42**
och det behöver även

**25:44**
få de här cellerna

**25:46**
som är i blodbanan att bromsa upp

**25:48**
och fastna in på

**25:50**
fästa in till blodkärlsändoteret

**25:52**
för att i så fall kunna pressa sig igenom

**25:54**
och komma ut i vävnaden.

**25:56**
Trots det stora blodtrycket

**25:58**
som driver på cellerna förbi annars i blodkärl.

**26:00**
Och sen då rekrytera ut de här

**26:04**
och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation

**26:06**
är då förutom nya makrofager

**26:08**
monocyter, även neotofiler

**26:11**
som är väldigt effektiva fagocyter

**26:14**
rekryteringen ut till vävnaderna

**26:18**
från blodkärlet

**26:20**
är en central process till den inflammatoriska

**26:22**
lokala inflammationen.

**26:26**
Vad vi ser här är då

**26:28**
levkocyter i blodbanan

**26:30**
de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret.

**26:51**
Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret.

**27:00**
Sedan med hjälp av integrina

**27:02**
som sitter på

**27:03**
leukocyter i det här fallet då, neotrofilen

**27:06**
kan binda in kraftigare

**27:08**
ett integrinligande

**27:10**
som gör att cellen till slut helt kan stanna upp

**27:14**
och my sedan med hjälp av diabetes

**27:16**
pressa sig emellan

**27:18**
blodkärlsändoter och komma ut

**27:20**
i perifera vävnader.

**27:22**
Sedan med hjälp av den kemokingradient

**27:24**
som har byggts upp här från makrofagen

**27:26**
så kan då den rekryterade cellen

**27:28**
i det här fallet neotorstiner

**27:30**
röra sig mot makrofager.

**27:32**
Och med hjälp av kemotoxid

**27:34**
röra sig den här riktningen

**27:36**
hårt mot makrofager.

**27:38**
Och den kemokiner som var här

**27:40**
var IL8 som utsömmades av makrofager.

**27:45**
Väl framme behöver sedan

**27:46**
den fagosyriska cellen ta upp

**27:48**
bakterien för att bryta ner den.

**27:51**
Sanningsanvänds för allt upptag av

**27:54**
cellmaterial från en fagosyritisk cell

**27:57**
är då, man kan inte kalla det för endosy2,

**28:00**
av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial.

**28:04**
Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn.

**28:08**
Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning

**28:12**
eller fagosytos när man tar upp ett anteende.

**28:16**
Vi brukar säga ett partikulärt anteende

**28:18**
det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie.

**28:22**
Oavsett vilket sätt som de här tas upp

**28:24**
så ska de sedan då i tidiga endosomer

**28:28**
bryta ner det de har tagit upp

**28:30**
i endosomer och slutgiltiga

**28:32**
med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt

**28:35**
till proteinerna i detektiver.

**28:38**
I det här fallet då som vi gör det här

**28:41**
om man nu behöver ha en riffagosytof

**28:43**
så behöver även patyleren avdödas i fagosom.

**28:47**
För att kunna göra det

**28:49**
så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser.

**28:55**
Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet.

**29:00**
Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer.

**29:05**
Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp

**29:09**
så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet.

**29:13**
Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet.

**29:20**
Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier.

**29:25**
Vi har även andra enzymer här.

**29:28**
Vi har ett inducerbart kväve oxidaser.

**29:30**
Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler.

**29:34**
Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna.

**29:37**
Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet.

**29:42**
Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp.

**29:48**
Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna.

**29:52**
Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade.

**29:57**
Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet

**30:00**
finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation.

**30:06**
Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod.

**30:13**
Och de lever endast i två dagar.

**30:16**
Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats.

**30:22**
Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin.

**30:30**
Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna.

**30:36**
Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna.

**30:41**
Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår.

**30:51**
De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter.

**30:58**
Och de systemiska effekterna är dels då

**31:00**
feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt.

**31:05**
Feber gör det dels då

**31:07**
mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen.

**31:12**
I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort.

**31:17**
Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur.

**31:20**
Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter

**31:26**
som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur.

**31:30**
Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig.

**31:34**
Så det får inte bli för kraftiga reaktioner.

**31:36**
Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter

**31:40**
vi får systemiska teende för Alfa.

**31:42**
Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet.

**31:46**
Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa.

**31:52**
Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan.

**31:54**
Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen.

**32:00**
Dessutom en basodulation.

**32:02**
Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck

**32:05**
som kan vara delat i döden om man inte behandlas.

**32:12**
Förutom de här effekterna på feber och blod

**32:16**
eventuellt på för starka system, vilket är en falpa,

**32:18**
så har vi andra effekter.

**32:20**
Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner

**32:23**
påverkar hepatocyterna, eleven

**32:26**
så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner.

**32:30**
Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet.

**32:34**
Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet.

**32:40**
Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein,

**32:43**
ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken

**32:47**
för att påvisa akutfasreaktioner.

**32:49**
Den här patienten har en pågående infektion.

**32:52**
Då mäter ni CRP.

**32:56**
Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska,

**33:00**
cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter.

**33:03**
Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet.

**33:09**
Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika

**33:12**
lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet.

**33:14**
Vi har nu pratat om akutfasproteinerna.

**33:17**
Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner.

**33:22**
Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner.

**33:27**
Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta.

**33:30**
På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler.

**33:34**
Som då sätter sig i eller skapar ett lä,

**33:37**
där man inte längre replikerar lika högt.

**33:42**
Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna.

**33:45**
Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state.

**33:49**
Som då gör att viruset har svårare att sprida sig

**33:53**
i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket

**33:55**
och inte kan göra nya viruspartiklar.

**33:57**
Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas.

**34:00**
orkyler eller HLA-molekyler.

**34:02**
Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler.

**34:05**
Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar.

**34:10**
Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats.

**34:14**
Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer.

**34:18**
För att känna igen just komponenter från virus.

**34:22**
Till exempel RNA eller DNA.

**34:25**
Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så,

**34:28**
med teller 3,7,8.

**34:30**
som låg väldigt höga nivåer.

**34:34**
Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen.

**34:38**
Det har ni hört om tidigare på kursen.

**34:40**
Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet.

**34:44**
Som då katalyseras av enzymerna koks och locks.

**34:47**
Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s.

**34:52**
Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet.

**34:56**
Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de?

**35:00**
för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen

**35:04**
och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde

**35:07**
genom att inte flammera över vävnaderna.

**35:10**
Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta

**35:12**
det vore något som påverkar med farmaka.

**35:16**
Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen.

**35:19**
Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera.

**35:22**
I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar.

**35:26**
Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar

**35:30**
nitrofiler i källaren.

**35:36**
Så det vi då har skapat i den här

**35:39**
från det att vi startar med att vi har en bakterie

**35:41**
som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner

**35:45**
som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen.

**35:48**
Dels för att vi kan öka genomsläppligheten.

**35:52**
Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits.

**35:55**
Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja.

**36:00**
som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom.

**36:09**
Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen.

**36:17**
Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid.

**36:20**
Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet.

**36:24**
Och även på värme med den ökade genomföringen.

**36:28**
Sen har vi även den femte delen.

**36:30**
Den här delen av kroppen, den här inflationen man får,

**36:33**
den är också mindre rörlig.

**36:35**
Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation.