medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.md

# SPIROMETRI labhandledning medicinare.pdf

**OCR Transcript**

- Pages: 5
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00

---

## Page 1

SPIROMETRI 
 
Inledning 
Respirationens primära mål är att förse den enskilda cellen med syrgas och att transportera 
bort koldioxid. Gasutbytet mellan blod och vävnader respektive mellan blod och alveolarluft, 
sker genom enkel diffusion. Diffusion begränsas av diffusionsytan samt diffusionsavståndet 
och det är cirkulationssystemets rika kapillärnät som bidrar till att öka diffusionsytan och 
minska diffusionsavståndet till enskilda celler. I lungorna är alveolerna nästan helt täckta av 
kapillärer 
så 
att 
alveolytan 
omges 
av 
en 
tunn 
film 
av 
blod 
för 
gasutbyte med alveolarluften. 
 
För optimalt gasutbyte mellan alveolarluft och lungkapillärblodet krävs: 
♣ att den alveolära ventilationen är tillräcklig 
♣ att diffusionskapaciteten är tillräcklig, dvs. att ytan mellan alveolarluft 
och blod är stor samt att diffusionsvägen är kort 
♣ att genomblödningen i lungkretsloppet "matchar" ventilationen, 
dvs. ventilations/ perfusionsförhållandet är optimalt i varje lungavsnitt. 
♣ att vid förändrade metaboliska krav skall ventilation och perfusion 
kunna justeras genom generell och lokal reglering 
 
Olika sjukdomstillstånd kan störa ventilation, diffusion eller cirkulation och därmed gasutbytet 
i lungorna. För diagnostiken kan man då göra undersökningar som bedömer 
ventilationskapacitet (lungmekanik), gasutbyte (diffusion), gastransport i blodet samt regional 
ventilation/lungcirkulation.  
Några undersökningar som kan bli aktuella är: 
1. Spirometri - innebär mätning av volymer och luftflöden under normal och forcerad 
andning och ger en uppfattning om patientens lungmekanik. 
2. Blodgasanalys - artärblodets syretryck, syremättnad, kolsyretryck, buffertkapacitet samt 
pH bestäms i blodprov, vanligtvis från radialisartären. 
3. Scintigrafi dvs bestämning av hur ventilation och blodflöde fördelas i lungan. Detta görs 
med hjälp av radioaktiva isotoper som inandas respektive injiceras intravenöst. 
4. Bestämning av lungornas gasutbyte (diffusionskapacitet), sker oftast genom inandning av 
luft med en liten tillsatts av kolmonoxid. 
5. Bestämning av blodtryck och flöden i lungkretsloppet genom kateterisering. 
 
Spirometriundersökning 
En enkel förstahandsundersökning för "screening" vid störningar i lungfunktion 
är spirometri. Vid spirometriundersökning mäter man andningsvolymer eller luftflöden när 
man andas på olika sätt (normala viloandetag, maximala andetag, forcerade andetag). Syftet 
med laborationen är att göra en spirometriundersökning och att lära sig använda en modern 
spirometer av en typ som kallas flödesspirometer och som förekommer på 
öppenvårdsmottagningar. En flödesspirometer består av ett munstycke med en turbin (dvs 
propellerblad), som man andas genom och som fungerar ungefär som en vindmätare. Under 
andningen ger luftströmmen en rotation av turbinens propellerblad och genom att mäta 


---

## Page 2

rotationshastigheten, så kan spirometern beräkna luftflödet (liter/minut) i varje ögonblick 
under den pågående andningen. Genom att summera (eller mer korrekt, integrera) luftflödet 
över tiden så kan man beräkna den volym luft som passerar genom turbinen under andetaget. 
Man kan förstås också skilja på in- och utandning - de ger ju motsatta rotationsriktningar på 
turbinen. Flödesspirometern är kopplad till en dator som samlar in flöde- och volymsvärden 
direkt från spirometern. Programvaran har tillgång till normalvärden (varierar med ålder, 
längd, vikt samt kön) och bedömer direkt om undersökningen är normal.  
Vid spirometriundersökning måste man komma ihåg att tillförlitligheten av resultaten är helt 
beroende på patientens motivation att prestera maximalt. Samarbetet mellan undersökare 
och patient är centralt och undersökaren måste ofta motivera patienten t.ex. genom att göra 
undersökningen till lite av ett "tävlingsmoment". Det är alltså vanligt att man upprepar olika 
undersökningsmoment några gånger och sedan väljer det bästa värdena som patienten 
presterat (vid spirometriundersökning används aldrig medelvärden eller liknande). 
 
Vad mäter man vid spirometriundersökning?  
Man indelar spirometriundersökning i statisk och dynamisk spirometri.  
Vid statisk spirometri mäter man de volymer som patienten andas in respektive ut, under 
ett normalt viloandetag samt under ett maximalt andetag.  
Vid dynamisk spirometri mäter man luftflöden t.ex. hur stor volym som kan ut- eller inandas 
på en viss tid under ett forcerat andetag. 
 
 
 
1) Lungvolymer (statisk spirometri) 
Figuren visar nomenklaturen för olika lungvolymer och s.k. lungkapaciteter. Termen 
"kapacitet" används när två eller flera volymer är inkluderade. 
TV (tidalvolym) = den volym som andas in respektive ut på ett normalt andetag. 
Tidalvolymen är inte fixerad till en viss storlek utan ändras vid ökad andningsvolym. 
IRV (inspiratorisk reservvolym) = den maximala luftvolym som kan inandas efter en normal 
tidalinspiration, dvs. från det slutinspiratoriska läget på ett viloandetag. 


---

## Page 3

ERV (expiratorisk reservvolym) = den maximala volym som kan utandas efter en normal 
utandning, dvs. från det slutexpiratoriska läget på ett viloandetag. 
VC (vitalkapacitet) = den maximala luftvolymen som kan utandas efter en maximal 
inspiration. VC består av tre volymer; TV, IRV och ERV. 
IC (inspiratorisk kapacitet) = den maximala volym som kan inandas efter en normal 
tidalexpiration, dvs. som kan inspireras från det slutexpiratoriska läget på ett viloandetag. IC 
består av två volymer; TV samt IRV 
RV (residualvolym) = den volym som återstår i lungorna efter en maximal expiration. 
TLC (totala lungkapaciteten) = den volym som lungorna totalt innehåller efter en maximal 
inspiration, d.v.s. summan av VC och RV. 
FRC (funktionell residualkapacitet) = den gasvolym som lungorna innehåller efter en normal 
viloutandning, dvs. från det slutexpiratoriska läget. Under viloandning är expirationen passiv 
och innebär endast en passiv återgång av lungor och thorax till FRC. Det slutexpiratoriska 
läget är vid oförändrat kroppsläge tämligen stabilt men varierar med kroppsställningen och 
förskjuts uppåt i liggande. Detta beror på att bukviscera i liggande trycker diafragma uppåt i 
bröstkorgen. 
 
Under en spirometriundersökning mäter man in- och utandad volym under ett viloandetag 
respektive ett maximalt andetag. På detta sätt kan man bestämma TV, IRV, ERV samt VC. 
Eftersom man inte kan utandas residualvolymen, så kan denna inte bestämmas vid en 
spirometriundersökning. Så gäller förstås också kapaciteter där RV ingår dvs FRC, och TLC. För 
att mäta RV krävs andra undersökningsmetoder. Ett exempel är s.k. heliumutspädning, där 
man 
under 
ett 
maximalt 
andetag 
inandas 
en 
känd 
volym 
heliumgas som sedan får ekvilibreras med luften i lungorna. Genom att sedan mäta 
koncentrationen av helium i utandningsluften (dvs hur mycket den totala lungvolymen späder 
ut heliumgasen), så kan man beräkna den totala lungkapaciteten. Subtraktion av 
vitalkapaciteten ger sedan residualvolymen.   
 
2) Luftflöden (dynamisk spirometri) 
Dynamisk spirometri ger en uppfattning om luftflöden. Ett sätt att uppskatta luftflöden är att 
mäta luftvolymer som ut- eller inandas under en viss tidsperiod. Ett vanligt mätvärde är FEV 
1.0 (forcerad expiratorisk volym under en sekund) och är den volym som utandas under 
första sekunden av ett forcerat maximalt andetag, dvs där patienten använder maximal kraft 
under utandningen. Eftersom mätningen sker under en sekund, så blir den uppmätta 
volymen direkt ett medeltal för luftflödet (liter/sekund) under detta tidsintervall. På 
motsvarande sätt kan man mäta FIV 1.0 dvs den volym som inandas under första sekunden 
av ett forcerat maximalt andetag.  
Moderna spirometrar kan numera direkt mäta den maximala flödeshastigheten (liter/sekund) 
under 
ut- 
respektive 
inandning 
under 
ett 
forcerat 
maximalt 
andetag. 
Dessa mätningar kallas PEF (peak expiratory flow) respektive PIF (peak inspiratory flow).  
Luftflödet under dynamisk spirometri är beroende av andningsmusklernas kraft, compliance i 
thorax och lungor samt av bronchialträdets flödesmotstånd. Det faktum att luftflödet 
påverkas av flödesmotståndet i bronchialträdet (och alltså sjunker vid obstruktion av 
bronchträdet), gör undersökningen särskilt användbar för diagnostik av astma. 
Spirometriundersökningen 
kan 
dessutom 
upprepas 
direkt 
efter 
inhalation 
av 


---

## Page 4

bronkdilaterande farmaka för att se om andningshindret är reversibelt, vilket är ett 
kännetecken för astma. 
 
Försökets utförande 
Försöket består av tre olika tester under vilka man andas på olika sätt och spirometern 
mäter diverse volymer och luftflöden under olika perioder av andningen. Det datorprogram 
som används under laborationen är avsett för patientbesök t.ex på en vårdcentral och 
fungerar så att man skapar "journalkort" där man anger födelsedata/kön för varje patient (i 
laborationen försöksperson). Därefter skapar man "besökskort" där man fyller i längd och 
vikt, kör de tre spirometritesterna och resultatet kan sedan skrivas ut.  
Programmet startas genom att klicka på ikonen Océan & spirobank. Endast fyra menyval i 
huvudmenyn används i laborationen: 
Subjects - här skapar man nya journalkort och bläddrar i registrerade journalkort 
Visits - här skapar man besökskort 
Spirometry - här startar man spirometriundersökningen 
Report - här kan man se och skriva ut resultatet av spirometriundersökningen 
 
1) Registrera försökspersonen 
Välj Subjects i huvudmenyn. Ett "journalkort" visas på bildskärmen. Klicka på New (i nedre 
vänstra hörnet på bildskärmen). Ange försökspersonens födelsedatum (år-månad-dag t.ex 
1973-12-28) och kön på journalkortet. Ange också ett godtyckligt IDnr (saknar betydelse för 
laborationen, men krävs av programmet). Spara journalkortet genom att klicka på Save.  
Välj sedan Visits i huvudmenyn. På skärmen visas nu ett nytt blankt "besökskort". Ange 
försökspersonens längd, vikt och markera om försökspersonen är rökare eller ej (krävs av 
programmet). Spara besökskortet genom att klicka på Save. 
 
2) Gör spirometriundersökningen 
Placera ett munstycke i turbinhållaren. Sätt på en näsklämma och placera munstycket så att 
ca 2 cm är inne i munnen. Håll INTE i spirometern på ett sådant sätt att handen är placerad 
under turbinhållaren (hindrar luftflödet). Gör de två  testerna nedan. Man kan gå till de olika 
testerna via menyn Spirometry (när man påbörjat  spirometriundersökningen,  finns sedan 
de olika testerna VC, FVC direkt i huvudmenyn). 
När man valt ett test, så visas ett mätdiagram på bildskärmen. Man startar en registrering 
genom att klicka på Start trial (i nedre högra hörnet av bildskärmen) - observera dock att den 
första registreringen startas automatiskt direkt efter att man valt testet. Man avslutar 
registreringen med End trial and Save (men registreringen avslutas också automatiskt efter 
ca 30 sekunder). Mätningarna skrivs då ut på skärmen tillsammans med en eventuell 
utvärdering och för att slutligen spara mätningarna, så klickar man på Save selected trial. 
a) VC test (Vitalkapacitet) 
Gör först några lugna och jämna normala viloandetag. När meddelandet "Now start VC or 
IVC test" visas på skärmen, så gör du ett maximalt andetag dvs ett andetag där du först lugnt 
andas in så mycket luft som du kan och sedan lugnt andas ut så mycket luft som du kan. 
Under testet visas hela tiden volymen som funktion av tiden på bildskärmen, så att man 
tydligt ser varje andetag. 


---

## Page 5

b) FVC test (Forcerad vitalkapacitet) - forcerat maximalt andetag 
Gör först några lugna och jämna normala viloandetag. Gör sedan ett andetag där du först 
lugnt andas in så mycket luft som du kan för att sedan andas ut så mycket luft du som kan så 
snabbt som möjligt och till sist andas in igen så snabbt som möjligt tills lungorna åter är 
maximalt fyllda med luft. Under testet visas en flöde-volymskurva dvs ett diagram med 
luftflöde som funktion av volymen under andetagen. 
 
Följande mätvärden (förkortning, förklaring, enhet) presenteras: 
Viloandning samt VC-test: 
ERV Expiratorisk reservvolym L (liter) 
TV Tidalvolym L 
VC Långsam expiratorisk vitalkapacitet L 
VE Minutventilation vid viloandning L/min 
RR Andningsfrekvens vid viloandning andetag/min 
te Expirationstid (medelvärde) vid viloandning s 
ti Inspirationstid (medelvärde) vid viloandning s 
ti/ttot % del av ett viloandetag som utgörs av inspiration 
TV/ti Inspiratoriskt luftflöde vid viloandning (medelvärde) L/s 
 
FVC-test: 
FEF25 Luftflöde under forcerad utandning vid 25% av FVC L/s 
FEF50 Luftflöde under forcerad utandning vid 50% av FVC L/s 
FEF75 Luftflöde under forcerad utandning vid 75% av FVC L/s 
FET Forcerad expirationstid s 
FEV1 Volym utandad under 1:a sekunden vid forcerad utandning L 
FEV1% FEV1 i procent av FVC (100 x FEV1/FCV) 
FEV1%VC FEV1 i procent av VC (100 x FEV1/VC) 
FIVC Forcerad inspiratorisk vital kapacitet 
FIV1 Volym inandad under 1:a sekunden vid forcerad inandning 
FIV1%     FIV1 i procent av FVC (100 x FIV/FVC) % 
FVC Forcerad expiratorisk vitalkapacitet 
PEF Maximalt ("peak") luftflöde under forcerad utandning 
PIF Maximalt luftflöde under forcerad inandning 
FEF25-75 Medelvärde av flödet vid 25-75% av FVC L/s 
 
Av dessa förkortningar förekommer följande ofta i klinisk rutin: 
TV, VC, FVC, FEV1, FEV1%, PEF 
 
 
 
 
 


---