Johan Dahlin
9d186a13b2
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
813 lines
11 KiB
Markdown
813 lines
11 KiB
Markdown
# Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.pdf
|
||
|
||
**OCR Transcript**
|
||
|
||
- Pages: 48
|
||
- OCR Engine: pymupdf
|
||
- Quality Score: 1.00
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 1
|
||
|
||
Digestionsfysiologi
|
||
Jenny Gustafsson, Forskare
|
||
Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi
|
||
Sahlgrenska akademin
|
||
Epost: jenny.gustafsson@gu.se
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 2
|
||
|
||
Upplägg Block 9
|
||
Föreläsningar:
|
||
Jenny Gustafsson: Blockansvarig, intro, nedbrytning och absorption.
|
||
Lars-Gunnar Pettersson: Oral motorik och sensorik
|
||
Malin Johansson: Skydd av slemhinnor och enzymatisk nedbrytning
|
||
Ingela Hammar: Kräkning och illamående (inspelad film)
|
||
Hanna Augustin: Näringslära
|
||
Johan Ruud: Leverfysiologi
|
||
Seminarium:
|
||
Frågorna finns på Canvas.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 3
|
||
|
||
Magtarmkanalens funktioner
|
||
1. Absorption
|
||
Kolhydrater, protein,
|
||
fett, vitaminer,
|
||
joner, vätska
|
||
2. Digestion
|
||
Mekanisk (motorik)
|
||
Kemisk (enzymatisk)
|
||
4. Sekretion
|
||
Peristaltik
|
||
Segmentation
|
||
Lagring, MMC
|
||
3. Motorik
|
||
Saltsyra, enzymer,
|
||
galla, joner,
|
||
vätska
|
||
5. Skydd
|
||
Mukus,
|
||
Bikarbonat
|
||
Immunsystemet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 4
|
||
|
||
Magtarmkanalens uppbyggnad
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 5
|
||
|
||
Reglering av magtarmkanalens funktioner
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 6
|
||
|
||
Neuronal reglering
|
||
Autonoma nervsystemet (ANS)
|
||
T1-L2
|
||
Esofagus
|
||
Magsäck
|
||
Tunntarm
|
||
Kolon
|
||
Sympatikus
|
||
Parasympatikus
|
||
VII. Facialis
|
||
Submandibular
|
||
Sublingual
|
||
IX. Glosso-pharyngeus
|
||
Parotis
|
||
X. Vagus
|
||
Esofagus
|
||
Magsäck
|
||
Tunntarm
|
||
Proximala - mittkolon
|
||
T1-T3
|
||
Spottkörtlar
|
||
•
|
||
Minskad sekretion
|
||
•
|
||
Minskad motilitet
|
||
•
|
||
Minskat blodflöde
|
||
•
|
||
Ökad sfinkter kontraktion
|
||
•
|
||
Ökad sekretion
|
||
•
|
||
Ökad motilitet
|
||
•
|
||
Ökat blodflöde
|
||
•
|
||
Minskad sfinkter kontraktion
|
||
Spottkörtlar
|
||
Lever
|
||
Tjocktarm
|
||
Pelvikusnerven
|
||
Distala kolon
|
||
Rektum
|
||
Postganglion
|
||
fibrer
|
||
Preganglion
|
||
fibrer
|
||
Gallblåsa
|
||
Tunntarm
|
||
Magsäck
|
||
Acetylkolin
|
||
Noradrenalin
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 7
|
||
|
||
Neuronal reglering
|
||
Enteriska nervsystemet (ENS)
|
||
Rao and Gershon, Nature Reviews, Neuroscience, 19, 552–565 (2018)
|
||
• Självständing del av det autonoma nervsystemet
|
||
• Hela reflexbågar (sensoriskt neuron – interneuron –
|
||
sekreto/motorneuron)
|
||
• Submukösa plexat: Innerverar mukosan, reglerar
|
||
sekretion och blodflöde
|
||
• Myenteriska plexat: Innerverar de cirkulära och
|
||
longitudinella muskellagren, reglerar muskelaktivitet.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 8
|
||
|
||
Neuronal reglering
|
||
ANS reglerar magtarmkanalen via ENS
|
||
• PSN och SNS skickar signaler till ENS som för dem vidare
|
||
till målcellerna.
|
||
• Efferenta signaler från PSN till myenteriska plexat
|
||
• Efferenta signaler från SNS till myenteriska och
|
||
submukösa plexat
|
||
• Afferenta signaler från mukosan till hjärnstammen och
|
||
ryggmärgen
|
||
• Vago-vagalreflex: Startar i mukosan som skickar signaler
|
||
till CNS som i sin tur skickar tillbaka signaler till mukosan
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 9
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Enteroendokrinaceller är hormonproducerande epitelceller som känner av omgivningen och frisätter hormoner
|
||
ut i cirkulationen eller lokalt i vävnaden.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 10
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Enteroendokrinaceller är hormonproducerande epitelceller som känner av omgivningen och frisätter hormoner
|
||
ut i cirkulationen eller lokalt i vävnaden.
|
||
H+
|
||
Peptider
|
||
Glukos
|
||
Fettsyror
|
||
Osmolaritet
|
||
CCK
|
||
Gastrin
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 11
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
H+
|
||
Peptider
|
||
Glukos
|
||
Fettsyror
|
||
Osmolaritet
|
||
CCK
|
||
Gastrin
|
||
Överför även signaler från magtarmkanalen till ENS/ANS.
|
||
Rao and Gershon, Nature Reviews, Neuroscience, 19, 552–565 (2018)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 12
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Regionalt uttryck
|
||
Magsäck
|
||
Tunntarm
|
||
Kolon
|
||
Motilin
|
||
Jejunum
|
||
Duodenum
|
||
Antrum
|
||
Ileum
|
||
Proximala
|
||
Distala
|
||
Gastrin
|
||
Sekretin
|
||
CCK, GIP
|
||
GLP1/2
|
||
Peptid YY
|
||
Neurotensin
|
||
Somatostatin
|
||
Histamin
|
||
Corpus
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 13
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Regionalt uttryck
|
||
Magsäck
|
||
Tunntarm
|
||
Kolon
|
||
Motilin
|
||
Jejunum
|
||
Duodenum
|
||
Antrum
|
||
Ileum
|
||
Proximala
|
||
Distala
|
||
Gastrin
|
||
Sekretin
|
||
CCK, GIP
|
||
GLP1/2
|
||
Peptid YY
|
||
Neurotensin
|
||
Somatostatin
|
||
Histamin
|
||
Corpus
|
||
Känner av den lokala miljön i
|
||
magsäcken och reglerar dess
|
||
funktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 14
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Regionalt uttryck
|
||
Magsäck
|
||
Tunntarm
|
||
Kolon
|
||
Motilin
|
||
Jejunum
|
||
Duodenum
|
||
Antrum
|
||
Ileum
|
||
Proximala
|
||
Distala
|
||
Gastrin
|
||
Sekretin
|
||
CCK, GIP
|
||
GLP1/2
|
||
Peptid YY
|
||
Neurotensin
|
||
Somatostatin
|
||
Histamin
|
||
Corpus
|
||
Känner av den lokala miljön i
|
||
magsäcken och reglerar dess
|
||
funktion
|
||
Känner av den lokala miljön i tunntarmen/kolon
|
||
och reglerar kringliggande organ för att optimera
|
||
nedbrytning och upptag.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 15
|
||
|
||
Magtarmkanalens funktioner
|
||
1. Absorption
|
||
Kolhydrater, protein,
|
||
fett, vitaminer,
|
||
joner, vätska
|
||
2. Digestion
|
||
Mekanisk (motorik)
|
||
Kemisk (enzymatisk)
|
||
4. Sekretion
|
||
Peristaltik
|
||
Segmentation
|
||
Lagring, MMC
|
||
3. Motorik
|
||
Saltsyra, enzymer,
|
||
galla, joner,
|
||
vätska
|
||
5. Skydd
|
||
Mukus,
|
||
Bikarbonat
|
||
Immunsystemet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 16
|
||
|
||
Motilitet
|
||
Slow waves
|
||
Interstitial cells of Cajal aktiverar en oscillerande membranpotential i de glattamuskelcellerna. Muskelcellerna är sammankopplade
|
||
via gap junctions som sprider vågorna. Leder till rytmiska kontraktioner. Magsäck: 3-5/min, tunntarm: 9-12/min, kolon: 5-7/min.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 17
|
||
|
||
Motilitet
|
||
• Reservoarfunktion: Håller innehållet i ett specifikt
|
||
organ, regleras av sfinktrar.
|
||
• Peristaltik: Propgerande, flyttar innehållet i distal
|
||
riktning, krävs för elimination.
|
||
• Segmentation: Stillastående motorik, aktiveras av
|
||
näringsrikt tarminnehåll, ökar nedbrytning och
|
||
absorption.
|
||
• Migrerande motorkomplex: Aktivt mellan måltider,
|
||
rensar magsäcken och tunntarmen på innehåll.
|
||
• Massförflyttning: Motorprogram i kolon, aktiveras
|
||
av födointag.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 18
|
||
|
||
Reservoarfunktion
|
||
Sfinktrar
|
||
• Specialiserad cirkulärmuskulatur (ringmuskel)
|
||
• Positivt basaltryck (kontraherad i vila)
|
||
• Separerar två organ med lägre internt tryck
|
||
• Proximal stimulering leder ofta till relaxation
|
||
• Distal stimulering leder ofta till kontraktion
|
||
• En välfungerande sfinktertonus krävs för en
|
||
välfungerande nedbrytnings och upptagsprocess
|
||
• Endast den externa anala sfinktern är viljestyrd
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 19
|
||
|
||
Motilitet
|
||
Peristaltik - propagerande
|
||
Induceras av distension
|
||
(uttänjning av tarmväggen)
|
||
Esofagus, magsäck, tunntarm och kolon
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 20
|
||
|
||
Motilitet
|
||
Peristaltik - propagerande
|
||
Induceras av distension
|
||
(uttänjning av tarmväggen)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 21
|
||
|
||
Motilitet
|
||
Segmentation - stillastående
|
||
Induceras av kaloririk måltid
|
||
(fettsyror)
|
||
Tunntarm och kolon
|
||
Blandar tarminnehållet med enzymer. Ökar
|
||
nedbrytning och upptag.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 22
|
||
|
||
Motilitet
|
||
Migrerande motorkomplex (MMC)
|
||
• “Städar rent” tarmen mellan måltider
|
||
• Neuronalreglering via vagus
|
||
• Hormonell reglering via motilin
|
||
• Förflyttning av stora partiklar >2 mm som
|
||
inte lämnat magsäcken i samband med
|
||
måltid
|
||
• Hämmas av födointag
|
||
Fas I: Vila
|
||
Fas II: Oregelbundna kontraktioner med ökande styrka.
|
||
Fas III: Starka kontraktioner som förflyttar innehållet i distal riktning.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 23
|
||
|
||
Motilitet
|
||
Massförflyttning
|
||
• Kraftiga muskelkontraktioner som sker i
|
||
samband med måltid.
|
||
• Förflyttar tarminnehållet fråm en region till en
|
||
annan tex. från transversum till sigmoideum.
|
||
• Transporterar även tarminnehåll till rektum
|
||
och triggar defekationsreflexen.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 24
|
||
|
||
Magtarmkanalens funktioner
|
||
1. Absorption
|
||
Kolhydrater, protein,
|
||
fett, vitaminer,
|
||
joner, vätska
|
||
2. Digestion
|
||
Mekanisk (motorik)
|
||
Kemisk (enzymatisk)
|
||
4. Sekretion
|
||
Peristaltik
|
||
Segmentation
|
||
Lagring, MMC
|
||
3. Motorik
|
||
Saltsyra, enzymer,
|
||
galla, joner,
|
||
vätska
|
||
5. Skydd
|
||
Mukus,
|
||
Bikarbonat
|
||
Immunsystemet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 25
|
||
|
||
AW
|
||
E
|
||
F
|
||
A
|
||
G
|
||
T
|
||
Y
|
||
F
|
||
G
|
||
T
|
||
Protein
|
||
Kolhydrater
|
||
T
|
||
A Y
|
||
AW E
|
||
Fria fettsyror
|
||
Monoglycerid
|
||
Aminosyra
|
||
Dipeptid
|
||
Tripeptid
|
||
Stärkelse
|
||
Laktos
|
||
Sukros
|
||
Fruktos
|
||
Glukos
|
||
Galaktos
|
||
Fett (triglycerider)
|
||
Glykogen
|
||
Absorberbar
|
||
slutprodukt
|
||
Enzymatisk nedbrytning
|
||
Näringsämnen
|
||
Intagen form
|
||
De olika näringsämnena måste brytas ner till mindre beståndsdelar för att kunna absorberas av epitelcellerna.
|
||
Lipas
|
||
Proteas
|
||
Amylas
|
||
Laktas
|
||
Sukras
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 26
|
||
|
||
Sekretion
|
||
•
|
||
Alla organ i magtarmkanalen (förutom matstrupen) frisätter vätska som
|
||
hjälper till med nedbrytningsprocessen.
|
||
•
|
||
Spottkörtlar, magsäcken och pankreas frisätter digestionsenzymer som
|
||
kemiskt bryter ner maten.
|
||
•
|
||
Levern bildar galla som hjälper till med fettnedbrytning.
|
||
•
|
||
Alla organ frisätter bikarbonat som neutraliserar maten och skyddar
|
||
slemhinnan.
|
||
•
|
||
Varje dygn frisätter vi ca. 7 liter vätska in i magtarmkanalen som behövs
|
||
för att bryta ner maten vi äter.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 27
|
||
|
||
Epiteltransport
|
||
Drivkraften bakom sekretion och absorption
|
||
Aktiv transport
|
||
Faciliterad diffusion
|
||
Diffusion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 28
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 29
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 30
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 31
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 32
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 33
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 34
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 35
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Leder till sekretion av en enzymrik vätska.
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 36
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Leder till sekretion av en enzymrik vätska.
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 37
|
||
|
||
Sekretion
|
||
Leder till sekretion av en enzymrik vätska.
|
||
Sekretion av en enzymrik vätska.
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 38
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 39
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 40
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 41
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 42
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 43
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 44
|
||
|
||
Absorption
|
||
Lumen
|
||
Interstitiet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 45
|
||
|
||
Magtarmkanalens funktioner
|
||
1. Absorption
|
||
Kolhydrater, protein,
|
||
fett, vitaminer,
|
||
joner, vätska
|
||
2. Digestion
|
||
Mekanisk (motorik)
|
||
Kemisk (enzymatisk)
|
||
4. Sekretion
|
||
Peristaltik
|
||
Segmentation
|
||
Lagring, MMC
|
||
3. Motorik
|
||
Saltsyra, enzymer,
|
||
galla, joner,
|
||
vätska
|
||
5. Skydd
|
||
Mukus,
|
||
Bikarbonat
|
||
Immunsystemet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 46
|
||
|
||
Skydd
|
||
M Abreau, Nature Reviews, Gastroenterology and Hepathology, vol 16, 2019
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 47
|
||
|
||
Substans
|
||
Frisättande cell
|
||
Stimulus
|
||
Funktion
|
||
Histamin
|
||
ECL cell, mastcell
|
||
Gastrin, Ach
|
||
Stimulerar HCl sekretion.
|
||
Gastrin
|
||
G cell
|
||
Oligopeptider
|
||
Stimulerar HCl sekretion och histamin frisättning från ECL
|
||
celler.
|
||
Somatostatin
|
||
D cell
|
||
H+, vagus, ENS
|
||
Hämmning av HCl sekretion, gastrin och histamin frisättning
|
||
och enzymfrisättning från pankreas.
|
||
CCK
|
||
I cell
|
||
Fettsyror,
|
||
peptider
|
||
Ökad enzymsekretion från pankreas, kontrahering av
|
||
gallblåsan, hämning av magsäckstömning och HCl sekretion.
|
||
Sekretin
|
||
S cell
|
||
H+
|
||
Ökad bikarbonatsekretion, minskad magsäckstömning och
|
||
HCl sekretion
|
||
GIP
|
||
K cell
|
||
Fettsyror, glukos
|
||
Hämmad HCl sekretion, stimulerad insulinfrisättning
|
||
Motilin
|
||
M cell
|
||
Okänt, ev.
|
||
acetylkolin
|
||
Startar migrerande motor complex (MMC)
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Signalleringsmolekyler
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 48
|
||
|
||
Endokrin och parakrin reglering
|
||
Signalleringsmolekyler
|
||
Substans
|
||
Frisättande cell
|
||
Stimulus
|
||
Funktion
|
||
Peptid YY
|
||
L celler
|
||
Fettsyror, glukos,
|
||
hydrolyserat protein
|
||
Hämmad magsäckstömning, magsäckssekretion och
|
||
tunntarmsmotorik.
|
||
Neurotensin
|
||
N celler
|
||
Fettsyror
|
||
Hämmad magsäcksmotorik, magsäckssekretion och
|
||
hämmad tunntarmsmotorik. Stimulerad
|
||
epitelcellsproliferation
|
||
GLP-2
|
||
L celler
|
||
Fettsyror, glukos,
|
||
hydrolyserat protein
|
||
Stimulerar epitelcellsproliferation
|
||
Kväveoxid (NO)
|
||
Många olika
|
||
Många olika
|
||
Relaxation av glattmuskel, ökar blodflöde
|
||
Prostaglandiner
|
||
Många olika
|
||
Många olika
|
||
Ökad mukus och bikarbonatsekretion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|