All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
507 lines
8.0 KiB
Markdown
507 lines
8.0 KiB
Markdown
# Tubulär funktion.pdf
|
||
|
||
**OCR Transcript**
|
||
|
||
- Pages: 31
|
||
- OCR Engine: pymupdf
|
||
- Quality Score: 1.00
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 1
|
||
|
||
Njurarnas fysiologi
|
||
Tubulär funktion
|
||
Kerstin Ebefors
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 2
|
||
|
||
Kortikala och juxtamedullära nefron
|
||
juxtamedullärt
|
||
kortikalt
|
||
njurmärg
|
||
njurbark
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 3
|
||
|
||
Proximala tubuli:
|
||
3 mil långa rör i varje människa
|
||
Reabsorption:
|
||
– 2/3 av filtrerat vatten och salt
|
||
– All glukos
|
||
– Alla aminosyror
|
||
– Nästan all bikarbonat (90%)
|
||
– Fosfatreabsorption regleras
|
||
Sekretion:
|
||
– Organiska kat- och anjoner
|
||
– div. exogena substanser,
|
||
PAH, penicillin, m.fl.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 4
|
||
|
||
Morfologi i proximala tubuli
|
||
Epitelcellerna har kraftigt
|
||
veckade membran mot den
|
||
tubulära lumen vilket ger
|
||
största möjliga utbytesyta.
|
||
Det finns många och stora
|
||
mitokondrier i cellerna, vilket
|
||
tyder på en hög
|
||
energiförbrukning.
|
||
Återupptaget är en aktiv
|
||
process som kostar stora
|
||
mängder ATP.
|
||
https://doctorlib.info/nephrology/kidney/3.html
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 5
|
||
|
||
Transportvägar över membran:
|
||
Passiv transport
|
||
Passiv transport (diffusion)
|
||
Sker från område med hög
|
||
koncentration av ämnet till ett med
|
||
lägre koncentration.
|
||
Diffusion av joner sker beroende av
|
||
den elektriska gradienten över
|
||
cellmembran (negativa joner
|
||
diffunderar till positiva sidan av
|
||
membranet) genom jonkanaler.
|
||
Vatten diffunderar (osmos) genom
|
||
kanaler i cellmembranet och drivs
|
||
av osmotisk tryckgradient. Vissa
|
||
substanser lösta i vattnet dras med
|
||
vattnet ex. vis Ca2+ och K+ (kallas
|
||
konvektion).
|
||
https://www.sciencefacts.net/active-and-passive-transport.html
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 6
|
||
|
||
•
|
||
Sker mot en koncentrations-
|
||
eller elektrokemisk gradient
|
||
•
|
||
Är syrekrävande
|
||
•
|
||
Strukturkemiskt likartade
|
||
ämnen har oftast samma
|
||
transportör (om så är fallet
|
||
kommer dessa ämnen visa
|
||
inbördes kompetiv inhibition)
|
||
•
|
||
Reabsorption (från tubulusurin
|
||
till peritubulära
|
||
kapillärsystemet) gäller
|
||
ämnen, som kroppen vill
|
||
behålla (glukos, aminosyror,
|
||
vitaminer).
|
||
Transportvägar över membran:
|
||
Aktiv transport (1)
|
||
https://www.sciencefacts.net/active-and-passive-transport.html
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 7
|
||
|
||
Transportvägar över
|
||
membran: Aktiv transport (2)
|
||
• Sekretion gäller i
|
||
allmänhet ämnen, som ej
|
||
normalt finns i blod (PAH,
|
||
penicillin, etc.)
|
||
• Två transportsystem är
|
||
kända (ett för organiska
|
||
syror, ett för organiska
|
||
baser)
|
||
• Såväl reabsorption som
|
||
sekretion sker främst i
|
||
proximala tubuli
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 8
|
||
|
||
Transportmaximum (TM)
|
||
TM inträffar när den tubulära
|
||
koncentrationen av ett ämne
|
||
är så hög att samtliga ämnets
|
||
transportörer är upptagna.
|
||
När TM överskrids förloras
|
||
överskottet av ämnet med
|
||
urinen.
|
||
Alla ämnen som transporteras
|
||
har olika TM.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 9
|
||
|
||
Vattentransport i proximala tubuli
|
||
Sker passivt. Membranen är
|
||
mycket permeabla för vatten
|
||
och Na. Reabsorptionen är
|
||
isoosmolär!
|
||
Na diffunderar in i celler
|
||
(pga cytoplasmans höga
|
||
elektronegativitet på -70 mV
|
||
samt låga Na konc.).
|
||
Na pumpas ut mha ett
|
||
oerhört potent Na/K-ATPas
|
||
(3Na/2K) som finns
|
||
basolateralt.
|
||
-70 mV
|
||
-3 mV
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 10
|
||
|
||
Vatten i proximala tubuli, forts:
|
||
Initialt reabs Na-HCO3, EJ Cl,
|
||
vilket skapar [Cl] ökning i
|
||
lumen, mer dist. ökar Cl
|
||
permeabiliteten=> Cl
|
||
diffunderar till blod.
|
||
Vatten reabsorberas till viss
|
||
del med osmos genom laterala
|
||
interstitiella rummet
|
||
(paracellulärt).
|
||
Merparten sker dock via
|
||
cellernas aquaporiner
|
||
sekundärt till upptag av lösta
|
||
ämnen (glukos, aa, Na, Cl,
|
||
HCO3).
|
||
-70 mV
|
||
-3 mV
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 11
|
||
|
||
Proximala tubuli
|
||
CA - karbanhydras
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 12
|
||
|
||
Aquaporin, AQP1
|
||
Från (B.L. de Groot and H. Grubmüller
|
||
: Science 294, 2353-2357 (2001))
|
||
Nobelpriset Peter Agre 2003
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 13
|
||
|
||
Aquaporiner
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 14
|
||
|
||
Aquaporiner
|
||
AQP2 är ADH beroende
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 15
|
||
|
||
Henles slynga:
|
||
Descendens ( ) är mycket
|
||
mer permeabel för vatten än
|
||
för NaCl. Riklig förekomst av
|
||
aquaporiner (ej ADH
|
||
beroende).
|
||
Loopen går ner i märgen som
|
||
är hyperosmolär, vatten
|
||
reabsorberas.
|
||
Ascendens ( ) är helt
|
||
IMPERMEABEL för vatten,
|
||
men permeabel för NaCl. Na
|
||
& Cl kan således diffundera
|
||
till interstitiet. Avsaknad av
|
||
aquaporiner.
|
||
1200
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 16
|
||
|
||
TAL, Thick Ascending Loop of Henle
|
||
TAL cellerna saknar aquaporiner och
|
||
är således IMPERMEABLA för H2O
|
||
TAL kan transportera Na+, Cl- och K+
|
||
via speciell Na-2Cl-K transportör!
|
||
Cellerna kan upprätthålla en
|
||
saltgradient om cirka 200 mOsm
|
||
mellan lumen och interstitiet.
|
||
Urinen blir efter TAL hypoosmolär.
|
||
TAL genererar den osmolära
|
||
gradienten i märgen
|
||
tillsammans med urea.
|
||
1200
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 17
|
||
|
||
TAL cellen (del av det tubulära epitelet)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 18
|
||
|
||
~300 mOsm/L
|
||
ADH
|
||
H2O
|
||
NaCl
|
||
H2O
|
||
urea
|
||
1200 mOsm/L
|
||
200 mOsm/L skillnad
|
||
mellan lumen och interstitiet
|
||
1.
|
||
2.
|
||
Motströmsmekanismen –hur den osmolära gradienten bildas
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 19
|
||
|
||
~300 mOsm/L
|
||
ADH
|
||
H2O
|
||
NaCl
|
||
H2O
|
||
urea
|
||
Distala tubuli/samlingsrör
|
||
impermeabla för urea
|
||
1200 mOsm/L
|
||
Utsöndring av urea och motströmsmekanismen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 20
|
||
|
||
Urea i nefronet
|
||
1. Urea som del i osmotiska gradienten
|
||
2. Ökad urea utsöndring från kroppen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 21
|
||
|
||
(No content)
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 22
|
||
|
||
Den osmolära gradienten
|
||
Utformningen (loopformen)
|
||
och komponenterna (aqp samt jonpumpar) i
|
||
Henles slynga skapar den osmolära gradienten i njuren.
|
||
Vasa recta bibehåller denna gradient
|
||
genom sin utformning (loopform) och sina
|
||
egenskaper (permeabla för vatten och salter
|
||
samt mkt lågt blodflöde).
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 23
|
||
|
||
Vasa recta -specialiserade kapillärer runt de
|
||
juxtamedullära nefronen
|
||
Specialiserade kapillärer
|
||
med liknande funktion som
|
||
peritubulära kapillärer
|
||
Finns runt de juxtamedullära
|
||
nefronen
|
||
|
||
-utformningen viktig
|
||
Långsamt flöde
|
||
Stor permeabilitet
|
||
Viktiga för
|
||
osmoläragradienten runt
|
||
samlingsrören
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 24
|
||
|
||
Juxtaglomerulära apparaten
|
||
• Återkopplingsstation för
|
||
distala tubuli och
|
||
glomeruli
|
||
• Finreglerar GFR
|
||
• Maculadensaceller
|
||
• Saltsensorer
|
||
• Juxtaglomerulärceller
|
||
• Renin
|
||
Macula densa cell
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 25
|
||
|
||
Diuretika
|
||
Loop-diuretika:
|
||
– exv. furosemid, numera
|
||
vanligaste
|
||
vattendrivande
|
||
medicinen, hög potens
|
||
– Blockerar Na-2Cl-K co-
|
||
transporten i TAL-celler
|
||
Tiazid-diuretika
|
||
– Hämar resorbtion av
|
||
natrium och kloridjoner i
|
||
distala tubuli
|
||
25
|
||
http://tmedweb.tulane.edu/pharmwiki/doku.php/diuretic_pharm
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 26
|
||
|
||
Distala tubuli och samlingsrören
|
||
Urinen som kommer till distala tubuli är alltid
|
||
hypoosmolär.
|
||
Samlingsrören reglerar final sammansättning;
|
||
osmolaritet, Na, K, H, urea, m.m.
|
||
Kan max. reabs. 15% av GFR och Na
|
||
Två huvudcelltyper:
|
||
Principal celler
|
||
– Sekretion av K, samt reabs. av Na & vatten
|
||
Interkalerande celler
|
||
– Reglering av H+ samt HCO3-
|
||
ADH och aldosteron påverkar urinens slutliga
|
||
koncentration och salthalt
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 27
|
||
|
||
Interkalerade- och Principal-celler
|
||
Interkaleradeceller
|
||
• α-interkalerade
|
||
• Utsöndrar vätejoner
|
||
• Resorberar bikarbonat
|
||
• β-interkalerade
|
||
• Utsöndrar bikarbonat
|
||
• Resorberar vätejoner
|
||
• Finna även de som är
|
||
varken α eller β
|
||
• Kan även resorbera
|
||
kalium vid behov
|
||
https://www.krcp-ksn.org/journal/view.php?id=10.23876/j.krcp.2017.36.4.305
|
||
Principalceller
|
||
• Utsöndrar kalium,
|
||
resorberar natrium
|
||
• Påverkas av aldosteron och
|
||
ADH
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 28
|
||
|
||
Osmolaritet och flöden i nefron
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 29
|
||
|
||
Olika djurs förmåga att koncentrera urinen
|
||
Djur
|
||
Max mosm/L
|
||
Max U/P-osm
|
||
Bäver
|
||
520
|
||
2
|
||
Gris
|
||
1100
|
||
3
|
||
Människa
|
||
1400
|
||
4
|
||
Vit råtta
|
||
2900
|
||
9
|
||
Katt
|
||
3100
|
||
10
|
||
Kangaroo rat
|
||
5500
|
||
14
|
||
Hopping mus
|
||
9400
|
||
25
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 30
|
||
|
||
Sammanfattning
|
||
– 2/3 av filtrerat vatten och salt (2/3 av GFR) reabsorberas i
|
||
proximala tubuli.
|
||
– Reabsorptionen drivs ffa av Na/K-ATPas (3Na/2K) som
|
||
finns basolateralt.
|
||
– Henles slyngas nedåtgående del är >> permeabel för
|
||
vatten än för NaCl. Riklig förekomst av aquaporiner.
|
||
– Henles slyngas uppåtgående del är helt impermeabel för
|
||
vatten (inga AQP).
|
||
– TAL är impermeabel för H2O samt för Na, Cl, och urea.
|
||
Speciell Na-2Cl-K transportör finns.
|
||
– Urinen som kommer till distala tubuli är alltid hypoosmolär
|
||
(ca 100 mOsm/kg H2O).
|
||
– Samlingsrören reglerar final sammansättning av urinen,
|
||
ADH styr mängden AQP här (mao vattenhalten i
|
||
finalurinen).
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 31
|
||
|
||
(No content)
|
||
|
||
---
|
||
|