Johan Dahlin
9d186a13b2
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
1904 lines
27 KiB
Markdown
1904 lines
27 KiB
Markdown
# Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.pdf
|
||
|
||
**OCR Transcript**
|
||
|
||
- Pages: 115
|
||
- OCR Engine: pymupdf
|
||
- Quality Score: 1.00
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 1
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Cirkulationsfysiologi
|
||
LPG002
|
||
Block 5
|
||
maria.e.johansson@neuro.gu.se
|
||
|
|
||
INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 2
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
|
|
||
INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY
|
||
Homeostas - to remain the same
|
||
Claude Bernard (1813-1878)
|
||
"constancy of the internal milieu was the
|
||
essential condition to a free life."
|
||
Walter Cannon (1871-1945)
|
||
HOMEOSTASIS: stable internal environment
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 3
|
||
|
||
Cirkulationens uppgift:
|
||
Transport
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 4
|
||
|
||
Cirkulationens uppgift: transport
|
||
• Syrgas till organ
|
||
• CO2 och H+ från organ
|
||
• Andra näringsämnen till organ
|
||
Glukos, aminosyror, fettsyror etc.
|
||
• Annat från organ
|
||
Laktat etc.
|
||
• Transport av avfallsämnen till njurarna
|
||
• Transport av hormoner till organ
|
||
• Värmereglering
|
||
• Emotionell kommunikation
|
||
rodnad
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 5
|
||
|
||
Sjukdomar i vilka cirkulationen har en central roll
|
||
• Blodproppar
|
||
Trombos, emboli
|
||
• Hypertoni
|
||
• Angina pectoris
|
||
• Diabetes
|
||
• Hjärtinsufficiens
|
||
• Raynauds syndrom
|
||
• Allergiska sjukdomar
|
||
• Cancer
|
||
• Demens
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 6
|
||
|
||
Blodflödets fördelning
|
||
Anpassat till
|
||
organens behov
|
||
både i vila och
|
||
under arbete !
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 7
|
||
|
||
Skiss av kretsloppet
|
||
Reservoar
|
||
Reservoar
|
||
Pump
|
||
Pump
|
||
Ledningsrör
|
||
Ledningsrör
|
||
Motstånd
|
||
Motstånd
|
||
Ledningsrör
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 8
|
||
|
||
Blodkretsloppet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 9
|
||
|
||
Poiseuilles lag
|
||
Flöde (Q) =
|
||
ΔP · π · r 4
|
||
8 · L · η
|
||
(eta) = viskositet
|
||
L = längd
|
||
r = radie
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 10
|
||
|
||
Ohms lag
|
||
U = R · I
|
||
spänning = motstånd · ström
|
||
energi
|
||
(tryck)
|
||
= motstånd · flöde
|
||
P = R · Q
|
||
blodtryck = totalt perifert motstånd · hjärtminutvolym
|
||
mean arterial pressure = total peripheral resistance · cardiac output
|
||
MAP = TPR · CO
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 11
|
||
|
||
Flöde
|
||
Rinner fort –> stor flödeshastighet
|
||
Inte så mycket vatten –> måttligt flöde
|
||
Porlar sakta –> låg flödeshastighet
|
||
Mycket vatten –> stort flöde
|
||
Q = P
|
||
R
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 12
|
||
|
||
Tryckskillnaden driver flödet…
|
||
100 mmHg
|
||
60 mmHg
|
||
40 mmHg
|
||
Flödet =20 ml/min
|
||
Flödet = 0
|
||
Δ P = 0
|
||
Perfusionstryck!
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 13
|
||
|
||
Blood Pressure = Cardiac Output X Peripheral Resistance
|
||
MAP = CO x TPR
|
||
Preloa
|
||
d
|
||
Contractilit
|
||
y
|
||
Vascular tone
|
||
EC
|
||
V
|
||
Venous
|
||
capacitance
|
||
Renal
|
||
sodium/volume
|
||
handling
|
||
Endothelium/SM
|
||
C derived factors
|
||
Renin
|
||
Angiotensin
|
||
Aldosteron
|
||
System
|
||
Sympathetic
|
||
activity
|
||
Sodium/volume
|
||
intake
|
||
Parasympatheti
|
||
c activity
|
||
Stroke
|
||
volume
|
||
Heart
|
||
Rate
|
||
Local control
|
||
mechanisms
|
||
(metabolic control)
|
||
Myogenic
|
||
tone
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 14
|
||
|
||
Kretsloppsstyrningens tre nivåer
|
||
Central styrning
|
||
Adekvata svar på yttre
|
||
stimuli
|
||
Reflexkontroll (hjärnstam)
|
||
Reglera perfusionstrycket
|
||
Reglera kretsloppets fyllning
|
||
Lokal kontroll
|
||
Ombesörja adekvat
|
||
organperfusion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 15
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Kärlsystemets uppbyggnad
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 16
|
||
|
||
(No content)
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 17
|
||
|
||
Uppbyggnaden av
|
||
de olika kärlsegmenten
|
||
Endotel
|
||
Fibrous
|
||
(collagenous)
|
||
tissues
|
||
SMC
|
||
Elastic tissues
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 18
|
||
|
||
Figure 9.26
|
||
Glatt muskel
|
||
Glatt = ej tvärstrimmmig
|
||
Oregelbunden
|
||
organisation av
|
||
sarkomerer
|
||
Sarkomerer med
|
||
varierande längd
|
||
Ej Z-skivor, utan ”dense
|
||
bodies” och ”dense
|
||
patches”
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 19
|
||
|
||
Glatta muskelceller är kopplade
|
||
Glatta muskelceller förbinds
|
||
med gap junctions (”nexus”)
|
||
Antalet gap junctions är olika i
|
||
olika vävnader
|
||
Bozlers indelning av glatt muskel:
|
||
Finns det många gap junctions
|
||
är cellerna elektriskt kopplade i
|
||
ett funktionellt syncytium:
|
||
”single-unit-muskel”
|
||
”visceral muskel”
|
||
Finns det få gap junctions
|
||
arbetar cellerna individuellt:
|
||
”multi-unit-muskel”
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 20
|
||
|
||
Aktivering av glatt muskel
|
||
MLC-phosphatase
|
||
Defosforylering av
|
||
myosinets lätta kedjor
|
||
avslutar kontraktionen
|
||
Ca2+
|
||
Kalciumstigning
|
||
- CaM
|
||
Bindning av kalcium till
|
||
calmodulin
|
||
MLCK
|
||
inactive
|
||
MLCK
|
||
active
|
||
Aktivering av myosin-
|
||
kinas (”Myosin Light
|
||
Chain Kinase”, MLCK)
|
||
MLC20
|
||
MLC20-P
|
||
Fosforylering av
|
||
myosinets lätta kedjor
|
||
Actin-myosin
|
||
interaction
|
||
Contraction
|
||
Kontraktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 21
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
|
|
||
INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY
|
||
I glatt muskel behövs ATP
|
||
- dels för aktivering av kontraktionen (fosforylering av
|
||
myosinets lätta kedjor)
|
||
- dels för själva kontraktionen (spjälkas vid
|
||
myosinhuvudenas rörelse)
|
||
Aktivering av glatt muskel
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 22
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 23
|
||
|
||
Artär vs ven
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 24
|
||
|
||
Elastiska artärer
|
||
Ledningsrör
|
||
Konduktansfunktion
|
||
Eftergivliga
|
||
Kapacitansfunktion (till viss del)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 25
|
||
|
||
Muskulära artärer
|
||
•Ledningsrör
|
||
Konduktansfunktion
|
||
•Resistansfunktion
|
||
(i små artärer)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 26
|
||
|
||
Arterioler
|
||
•Resistansfunktion
|
||
(i större arterioler)
|
||
•Reglering av flödet till kapillärer
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 27
|
||
|
||
Prekapillära sfinktrar
|
||
•Reglerar antal öppna kapillärer
|
||
•Ringa effekt på TPR
|
||
(många parallella)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 28
|
||
|
||
Kapillärer
|
||
•Utbyte av gaser och näringämnen
|
||
mellan blod och vävnad
|
||
•Reglering av vätskevolymen i blodomloppet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 29
|
||
|
||
Venoler
|
||
•Utbytesfunktion
|
||
(i omedelbart postkapillära venoler)
|
||
•Resistansfunktion
|
||
(i små venoler)
|
||
•Kapacitansfunktion
|
||
(i större venoler)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 30
|
||
|
||
Större vener
|
||
•Kapacitansfunktion
|
||
•Ledningsrör
|
||
Konduktansfunktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 31
|
||
|
||
De seriekopplade kärlsektionernas funktion
|
||
-Stora artärer
|
||
-Konduktanskärl
|
||
-Windkesselfunktion
|
||
-Prekapillära resistenskärl
|
||
-Resistensfunktion
|
||
-Blodflödesfördelning
|
||
-Kapillärtrycksreglering
|
||
-Blodtrycksreglering
|
||
-Prekapillära sfinktrar
|
||
-Reglerar tillgänglig kapilläryta, antal öppna kapillärer
|
||
-Kapillärer
|
||
-Utbytesfunktion (filtration, diffusion)
|
||
-Postkapillära resistenskärl
|
||
-Resistensfunktion (20% av totala motståndet)
|
||
-Kapillärtrycksreglering
|
||
-Postkapillära kapacitanskärl
|
||
-Kapacitansfunktion
|
||
-70% av blodvolymen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 32
|
||
|
||
http://www.nostalgiefeuerwehr.ch
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 33
|
||
|
||
Windkesselprincipen
|
||
The Windkessel principle visualised
|
||
https://www.youtube.com/watch?v=Bx9Nu2PkPsE
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 34
|
||
|
||
Kretsloppets seriekopplade sektioner
|
||
Circulation, Folkow and Neil, 1971.
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 35
|
||
|
||
Flödeshastighet
|
||
Tvärsnittsyta
|
||
Transmuraltryck
|
||
Tryck, flödeshastighet och yta i
|
||
kärlsektionerna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 36
|
||
|
||
Artärfunktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 37
|
||
|
||
Eftergivlighet: compliance
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 38
|
||
|
||
Konsekvensen av aortas eftergivlighet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 39
|
||
|
||
Aortas elasticitet påverkar hjärtarbetet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 40
|
||
|
||
Medelartärtryck
|
||
Medelartärtryck ≈ diastoliskt tryck + 1/3 · pulstrycket
|
||
Pulstryck (PP) = SBP-DBP
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 41
|
||
|
||
Pulsvågen reflekteras i distala förgreningar
|
||
Protogerou, Medicographia 104:254-261, 2001
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 42
|
||
|
||
Tryckvågens förändring i de stora artärerna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 43
|
||
|
||
Styrningen av resistanskärlen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 44
|
||
|
||
Kontrollen av blodkärlens tonus
|
||
Muskeltonus
|
||
= bestående kontraktion
|
||
Blodkärlens diameter
|
||
regleras av kärlmuskeln
|
||
Vaskulär glatt muskel
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 45
|
||
|
||
Lever (a.hepatica)
|
||
Fettvävnad
|
||
Skelettmuskel
|
||
Blodflöde ( ml / min · 100 g )
|
||
0
|
||
100
|
||
200
|
||
300
|
||
400
|
||
500
|
||
Hjärta
|
||
CNS
|
||
Mag-tarm-kanal
|
||
Hud
|
||
Spottkörtlar
|
||
Njure
|
||
viloflöde (l/min) 0.21 0.75 0.75 0.7 0.5 0.2 1.2 0.02 0.8 ≈ 5.1
|
||
max flöde (l/min) 1.2 2.1 18.0 5.5 3.0 3.5 1.4 0.25 3.0 ≈ 38
|
||
organvikt (kg) 0.3 1.5 30 2.0 1.7 2.1 0.3 0.05 10 ≈ 48
|
||
Blodflöde i olika organ
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 46
|
||
|
||
Kontroll av prekapillära resistanskärl
|
||
• Myogen kontroll
|
||
• Metabol (lokal-kemisk) kontroll
|
||
• Nervös kontroll
|
||
• Hormonell kontroll
|
||
• Endotelial kontroll
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 47
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Blodkärlens myogena svar
|
||
Efter en tryckstigning blir kärlet mindre !
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 48
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Tryckstigning
|
||
Ökad väggspänning
|
||
Spänningsstyrda
|
||
kalciumkanaler (VOC)
|
||
↑Ca2+
|
||
IC
|
||
MLCK-aktivering
|
||
MLC-fosforylering
|
||
kontraktion
|
||
-
|
||
Membrandepolarisering
|
||
VOC = voltage operated Ca2+-channel
|
||
MLCK = myosin light chain kinase
|
||
Det myogena svaret
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 49
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Blodflödets autoreglering
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 50
|
||
|
||
Autoreglering:
|
||
Ett organs tendens att hålla blodflödet
|
||
konstant
|
||
oavsett ändringar i artärtryck
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 51
|
||
|
||
Autoreglering av blodflöde
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 52
|
||
|
||
Ämnesomsättningen i ett organ leder till bildning av substanser som
|
||
påverkar kärlmuskelns tonus
|
||
Ökad ämnesomsättning
|
||
medför
|
||
Ökat
|
||
PCO2
|
||
Osmolaritet
|
||
Adenosin
|
||
Adeninnukleotider
|
||
K+
|
||
Histamin
|
||
Kininer
|
||
Fosfater
|
||
↑metabolism
|
||
vasodilatation
|
||
↓metabolism
|
||
vasokonstriktion
|
||
Metabolisk reglering av blodflöde
|
||
Minska
|
||
t
|
||
PO2
|
||
pH
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 53
|
||
|
||
Erytrocyter känner PO2 och påverkar blodkärlen
|
||
G
|
||
i
|
||
A
|
||
C
|
||
PK
|
||
A
|
||
NO
|
||
2
|
||
deoxyH
|
||
b
|
||
metH
|
||
b
|
||
NO
|
||
O
|
||
H-
|
||
+
|
||
+
|
||
+
|
||
AT
|
||
P
|
||
PO2
|
||
endotel
|
||
glatt muskel
|
||
1.
|
||
Nitritoxidasaktiviteten
|
||
moduleras av
|
||
deoxyhem, och är
|
||
maximal när Hb är
|
||
halvmättat. Detta leder
|
||
till bildning av NO.
|
||
2.
|
||
Reduktion av
|
||
syremättnaden
|
||
stimulerar frisättning av
|
||
ATP.
|
||
cGMP
|
||
P2Y-receptor
|
||
Y
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 54
|
||
|
||
EDHF
|
||
PGI2
|
||
NO
|
||
ET
|
||
O2
|
||
-
|
||
TxA2
|
||
PGH2
|
||
Kontraktion
|
||
Proliferation
|
||
-
|
||
+
|
||
Endotel
|
||
Gl.musk.
|
||
Mekanisk påverkan
|
||
Endotelets påverkan på kärlfunktion
|
||
NO – nitric oxide
|
||
ET - endothelin
|
||
EDHF – endothelial derived hyperpolarising factor
|
||
O2
|
||
- - free radicals
|
||
PGI2 – Prostaglandin I2
|
||
PGH2 – prostaglandin H2
|
||
TxA2 – thromboxane
|
||
Media
|
||
Intima
|
||
Blod
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 55
|
||
|
||
NO produceras från arginin och påverkar cGMP i
|
||
glatt muskel
|
||
Endotel
|
||
Gl.musk.
|
||
arginin
|
||
citrullin
|
||
NO
|
||
eNOS
|
||
guanylatcyklas
|
||
GTP
|
||
cGMP
|
||
kaliumkanaler
|
||
kalciumpumpar
|
||
MLCP
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 56
|
||
|
||
NO, PGI2 and/or EDRF (EDHF) dilates vessels and has anti-
|
||
trophic and anti-platelet aggregating properties
|
||
Endotelet utsöndrar vasodilatatorer
|
||
med anti-arteriosklerotisk verkan
|
||
NO, PGI2 and/or EDRF (EDHF) dilates vessels and has anti-trophic and anti-platelet
|
||
aggregating properties
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 57
|
||
|
||
Perivascular nerves
|
||
Anterior cerebral artery of a rabbit.
|
||
Staining for cathecolamines makes
|
||
sympathetic nerves flouresce (Falck
|
||
et al 1982). Nerves are mainly
|
||
found in the area between the
|
||
media and adventitia.
|
||
Longitudinal section
|
||
Cross section
|
||
Sympatiska nerver finns mellan adventitia och media
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 58
|
||
|
||
•Gles innervation av konduktanskärl
|
||
•Mycket tät innervation av resistanskärl
|
||
•Föga innervation av prekapillära sfinktrar
|
||
•Tät innervation av vener (i särskilt de mindre venerna)
|
||
Nerv-stimulering
|
||
(fältstimulering med liten ström)
|
||
Glatt-muskel-stimulering
|
||
(fältstimulering med större ström)
|
||
Konduktanskärl
|
||
Resistansartär
|
||
(Ø 150-300 mm)
|
||
Sympatikus påverkar främst de mindre artärerna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 59
|
||
|
||
Samma antal impulser ger större
|
||
svar i artärerna om det grupperas
|
||
än om det fördelas jämnt.
|
||
Sympatikus fyrningsmönster spelar roll för effektorsvaret
|
||
Det spelar mindre roll för venen,
|
||
som har en långsammare
|
||
kontraktion och reagerar mer på
|
||
låga frekvenser.
|
||
Jämn frekvens av fyrningsmönstret:
|
||
Pulsativt fyrningsmönstret:
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 60
|
||
|
||
Noradrenalin är sympatikus viktigaste transmittor
|
||
ATP är en snabb första transmittor
|
||
1.
|
||
Det opåverkade neurogena svaret
|
||
2.
|
||
Efter ATP-blockad (αβ-metylATP)
|
||
Frekvens-respons-kurvor före och efter
|
||
antingen:
|
||
ATP-blockad (αβ-mATP) eller
|
||
α1-adrenoceptorblockad (prazosin)
|
||
Blockerar ATP
|
||
Blockerar NA
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 61
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
NPY -> vasokonstriktion
|
||
α1R-blockad
|
||
Clarke J Circulation 1991
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 62
|
||
|
||
Adrenalin
|
||
Angiotensin II
|
||
Vasopressin (ADH)
|
||
b
|
||
2
|
||
a
|
||
1
|
||
AT
|
||
1
|
||
V
|
||
1
|
||
Adventiti
|
||
a
|
||
Media
|
||
Intima
|
||
Humoral styrning av kärltonus
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 63
|
||
|
||
Angiotensinogen
|
||
Angiotensin I
|
||
Angiotensin II
|
||
Renin
|
||
Angiotensin
|
||
Converting
|
||
Enzyme
|
||
(ACE)
|
||
Levern
|
||
Njurens afferenta arterioler
|
||
Endotelceller
|
||
(lungan)
|
||
Binjurebarken
|
||
Aldosteron
|
||
CNS
|
||
Ökad sympatikus-
|
||
aktivitet
|
||
Törst
|
||
Sympatiska
|
||
nervändar
|
||
Ökad NA-frisättning
|
||
Njurtubuli
|
||
Ökad Na-resorption
|
||
Renin-Angiotensin-systemet
|
||
Njuren efferenta
|
||
arterioler
|
||
GFR
|
||
Tillväxt
|
||
Hjärta
|
||
Blodkärl
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 64
|
||
|
||
b2
|
||
a1
|
||
Agonist-potens (in-vitro-data)
|
||
a1
|
||
Adrenalin ≈Noradrenalin
|
||
b1
|
||
Adrenalin = Noradrenalin
|
||
b2
|
||
Adrenalin >> Noradrenalin
|
||
Sympatiska
|
||
nerver
|
||
Adventitia
|
||
Media
|
||
Intima
|
||
Vaskulära adrenerga receptorer är
|
||
ojämnt fördelade i kärlväggen
|
||
a1
|
||
a1
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 65
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
|
|
||
INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY
|
||
Svaret på en agonist bestäms i hög grad av
|
||
det relativa antalet receptorer av de olika typerna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 66
|
||
|
||
Kontrollen av blodkärlens tonus
|
||
vila
|
||
basal myogen tonus
|
||
dilatation
|
||
konstriktion
|
||
= hämning av
|
||
myogen tonus
|
||
= facilitering av
|
||
myogen tonus
|
||
•lokalt
|
||
•reducerat tryck
|
||
•ökat flöde
|
||
•metaboliter
|
||
(O2,CO2,pH,
|
||
adenosin, laktat)
|
||
•lokala
|
||
vasodilatatorer
|
||
(t.ex. PG, NO)
|
||
•centralt
|
||
•hormoner
|
||
(t.ex. adrenalin)
|
||
•vasodilaterande
|
||
nerver
|
||
(t.ex
|
||
parasympatiska:
|
||
acetylkolin, VIP)
|
||
•lokalt
|
||
•ökat tryck
|
||
•reducerat flöde
|
||
•färre metaboliter
|
||
•lokala
|
||
vasokonstriktorer
|
||
(t.ex. endotelin,
|
||
tromboxan)
|
||
•centralt
|
||
•hormoner
|
||
(t.ex. noradrenalin,
|
||
angiotensin,
|
||
vasopressin)
|
||
•vasokonstriktoriska
|
||
nerver
|
||
(sympatiska:
|
||
NA, ATP,NPY)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 67
|
||
|
||
Kontroll av de olika kärlsektionerna
|
||
• Stora artärer
|
||
- viss sympatikuskontroll (1-20 mm)
|
||
- humoral kontroll (> 20 mm) ?
|
||
• Prekapillära resistanskärl
|
||
- sympatikuskontroll
|
||
- myogen kontroll
|
||
- metabolisk kontroll
|
||
• Prekapillära sfinktrar - myogen kontroll
|
||
- metabolisk kontroll
|
||
• Kapillärer
|
||
- ingen (lokala hormoner ?)
|
||
• Postkapillära resistanskärl
|
||
- sympatikuskontroll
|
||
- metabolisk kontroll ?
|
||
• Postkapilllära kapacitanskärl
|
||
-sympatikuskontroll
|
||
- passiv konsekvens av tryckändringar (följer
|
||
prekapillär resistans!)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 68
|
||
|
||
Kapillärfunktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 69
|
||
|
||
Prekapillära sfinktrar bestämmer
|
||
tillgänglig kapilläryta
|
||
Styrs främst av
|
||
metaboliska faktorer,
|
||
t.ex. pH, CO2, O2, K+,
|
||
adenosin, fosfat, laktat,
|
||
osmolaritet
|
||
Bestämmer antalet öppna
|
||
kapillärer.
|
||
Stort antal parallellkopplade,
|
||
därför ringa betydelse för
|
||
perifert motstånd!
|
||
Ej anatomisk sfinktermuskel!
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 70
|
||
|
||
Flödeshastighet
|
||
Tvärsnittsyta
|
||
Transmuraltryck
|
||
Tryck, flödeshastighet och yta i kärlsektionerna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 71
|
||
|
||
Kontinuerlig kapillär
|
||
Noga kontrollerat utbyte mellan blod
|
||
och vävnad
|
||
t.ex. skelettmuskel, hud
|
||
CNS !
|
||
Fenestrerad kapillär
|
||
När behovet för transport mellan
|
||
blod och vävnad är större.
|
||
t.ex. tunntarm, endokrina körtlar,
|
||
njure
|
||
Diskontinuerlig kapillär (sinusoid)
|
||
När behover av transport mellan blod
|
||
och vävnad är mycket stort
|
||
t.ex. lever, benmärg, mjälte,
|
||
lymfvävnad
|
||
Olika kapillärer för olika behov
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 72
|
||
|
||
Kapillärt utbyte
|
||
•
|
||
Transport av vätska mellan kapillär och interstitium
|
||
•
|
||
Transport av upplösta ämnen mellan kapillär och interstitium
|
||
–
|
||
fettlösliga substanser
|
||
(gaser: O2, CO2)
|
||
–
|
||
små vattenlösliga substanser
|
||
–
|
||
stora vattenlösliga substanser
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 73
|
||
|
||
Starling jämnvikten i kapillärerna
|
||
(Ernest Henry Starling, England, 1866-1927)
|
||
Pc
|
||
Pif
|
||
pc
|
||
pif
|
||
Hydrostatic pressures (P)
|
||
Colloid osmotic pressures (p)
|
||
Lymph flow, 2-4
|
||
liters/day
|
||
Pc
|
||
10-25 mmHg
|
||
Pif
|
||
-5 - +5 mmHg
|
||
pc
|
||
< 25 mmHg
|
||
pif
|
||
1-5 mmHg
|
||
Net filtration pressure = (Pc-Pif) – (pc-pif)
|
||
Total filtration: 20 liters/day (excl. kidney 180 l/day)
|
||
(total capillary blood flow: 9.000 l/day)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 74
|
||
|
||
Ett i vatten upplöst ämne som inte kan passera en membran som kan
|
||
släppa igenom vatten utövar ett “sug” och drar till sig vatten.
|
||
Den kraft som vattnet sugs in med kan motverkas av ett hydrostatiskt
|
||
tryck. Detta kalls det osmotiska trycket.
|
||
Osmos
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 75
|
||
|
||
Osmotiskt tryck
|
||
• Kristalloidosmotiskt tryck
|
||
Utövas av små molekyler (över en membran med mycket små hål)
|
||
t.ex. av joner (Na+, K+, Cl-) eller andra små molekyler (glukos)
|
||
I plasma är osmolariteten ca 290 mOsm/l, osmotiskt tryck > 5000 mmHg
|
||
•
|
||
Kolloidosmotiskt tryck
|
||
Utövas av kolloider: partiklar med en storlek mellan 1 nm och 1 µm (>30 kDa)
|
||
Viktigt där membraner har stora hål som kortsluter effekten av kristalloider (t.ex.
|
||
kapillärer)
|
||
I plasma är kolloidosmolariteten ca 1 mOsm/l, osmotiskt tryck ca 25 mmHg
|
||
kolloiʹd (nylatin colloiʹdes, av grekiska koʹlla ’lim’ och eidos [eiʹ-] ’utseende’, ’beskaffenhet’),
|
||
ämne som är mycket finfördelat (dispergerat) i ett annat medium.
|
||
… De kolloidala partiklarna, dvs. den finfördelade fasen, har storleken 1 nm till 1 μm.
|
||
… Utmärkande för en kolloid där dispersionsmediet är en vätska eller gas är att
|
||
partiklarna på grund av den brownska rörelsen inte sedimenterar alls eller
|
||
sedimenterar mycket långsamt.
|
||
Ur Nationalencyklopedin (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kolloid)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 76
|
||
|
||
Starling-jämvikten i kapillärerna
|
||
Osmotiska trycket
|
||
Hydrostatiska trycket – vätsketrycket i kapillärerna
|
||
Osmotiska trycket – utgörs av koncentrationsskillnader av alla molekyler som
|
||
inte kan passera över kapillären
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 77
|
||
|
||
P = hydrostatiskt tryck
|
||
π = (colloid) osmotiskt tryck
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 78
|
||
|
||
Kapillärt utbyte
|
||
Transport av vätska mellan kapillär och interstitium beror på
|
||
•
|
||
vattenpermeabilitet
|
||
•
|
||
tillgänglig kapilläryta
|
||
•
|
||
hydrostatisk tryckskillnad
|
||
•
|
||
osmotisk tryckskillnad
|
||
•
|
||
de osmotiskt aktiva ämnenas inverkan / reflektionskoefficient
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 79
|
||
|
||
Storleksförhållandet mellan det upplösta ämnet och porerna
|
||
bestämmer lättheten med vilket ämnet filtreras genom porerna
|
||
och ämnets osmotiska aktivitet.
|
||
Uttrycks med reflektionskoefficienten σ
|
||
Reflektionskoefficient
|
||
Effektivt osmotiskt tryck:
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 80
|
||
|
||
Kapillärt utbyte
|
||
Transport av vätska mellan kapillär och interstitium
|
||
beror på
|
||
vattenpermeabilitet (Kh)
|
||
tillgänglig kapilläryta (A)
|
||
hydrostatisk tryckskillnad (ΔP )
|
||
osmotisk tryckskillnad (Δπ)
|
||
de osmotiskt aktiva ämnenas reflektionskoefficient (σD)
|
||
Filtrerad volym/sek, Jv = Kh · A · (ΔP - σD· Δπ)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 81
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
|
|
||
INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY
|
||
mått på vattentransportkapacitet i en vävnad
|
||
Muskel
|
||
0.005 ml/(min · mmHg · 100g)
|
||
Tarm
|
||
0.5
|
||
Njure
|
||
1.0
|
||
CFC= Kh x A
|
||
Kapillära filtrationskoefficienten ( CFC )
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 82
|
||
|
||
Kapillärt utbyte
|
||
•
|
||
Transport av vätska mellan kapillär och interstitium
|
||
•
|
||
Transport av upplösta ämnen mellan kapillär och interstitium
|
||
–
|
||
fettlösliga substanser
|
||
(gaser: O2, CO2)
|
||
–
|
||
små vattenlösliga substanser
|
||
–
|
||
stora vattenlösliga substanser
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 83
|
||
|
||
Transport av upplösta ämnen över
|
||
kapillärväggen
|
||
•
|
||
diffusion
|
||
– diffusionskoefficient
|
||
– tillgänglig kapilläryta
|
||
– koncentrationsskillnad
|
||
•
|
||
filtration
|
||
– reflektionskoefficient
|
||
– medelkoncentration i vätskan (plasma)
|
||
– vattenflödet genom porerna
|
||
JS = P · A · Δc + Jv · ( 1 – σ ) · cP
|
||
diffusion
|
||
filtration
|
||
små molekyler diffunderar
|
||
stora molekyler filtreras
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 84
|
||
|
||
Transport av fettlösliga substanser över kapillärväggen
|
||
•
|
||
diffusion
|
||
– diffusionskoefficient
|
||
– tillgänglig kapilläryta
|
||
– koncentrationsskillnad
|
||
Den tillgängliga diffusionsytan för fettlösliga substanser är väldigt mycket
|
||
större än den för vattenlösliga (som endast kan passera via porerna)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 85
|
||
|
||
Gaser passerar membraner delvis via transportmolekyler
|
||
•
|
||
Gaser kan passera biologiska membraner.
|
||
Hittills har man ansett att detta är en
|
||
passage som sker direkt genom att
|
||
gaserna löses i membranen.
|
||
•
|
||
Nyare försök visar dock att
|
||
genomsläppligheten är olika i olika
|
||
membraner, och i hög grad kan förklaras
|
||
med att gaser kan passera genom
|
||
öppningar i vissa transportmolekyler, t.ex.
|
||
aquaporiner eller urea-transportören.
|
||
Aquaporiners genomsläpplighet för
|
||
gaserna CO2 och NH3:
|
||
AQP0
|
||
CO2 >> NH3
|
||
AQP1
|
||
CO2 > NH3
|
||
AQP2
|
||
impermeabel
|
||
AQP3
|
||
CO2 << NH3
|
||
AQP4
|
||
impermeabel eller CO2 >>
|
||
NH3
|
||
AQP5
|
||
CO2 >> NH3
|
||
AQP6
|
||
CO2 >> NH3
|
||
AQP7
|
||
CO2 << NH3
|
||
AQP8
|
||
CO2 << NH3
|
||
AQP9
|
||
CO2 < NH3
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 86
|
||
|
||
Kapillärtrycket bestäms av förhållandet mellan
|
||
pre- och post-kapillär resistans
|
||
Artärtryck (PA)
|
||
Prekapillärt motstånd
|
||
(RPre)
|
||
Kapillärtryck (PC)
|
||
Postkapillärt motstånd
|
||
(RPost)
|
||
Ventryck (PV)
|
||
PC = (PA - PV) · + PV
|
||
RPost
|
||
RPre + RPost
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 87
|
||
|
||
100
|
||
50
|
||
0
|
||
Large artery
|
||
Resistance artery
|
||
Capillary
|
||
Vasoconstriction
|
||
Large artery
|
||
Resistance artery
|
||
Capillary
|
||
Pressure (mmHg)
|
||
Kärltonus påverkar tryckprofilen
|
||
Vasokonstriktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 88
|
||
|
||
Vila
|
||
Vasokonstriktion
|
||
Vasodilatation
|
||
Kärltonus påverkar tryckprofilen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 89
|
||
|
||
A. Normal
|
||
B. Prekapillär vasodilatation
|
||
t.ex. fysiskt arbete
|
||
C. Prekapillär vasokonstriktion
|
||
t.ex. sympatikusaktivering
|
||
D. Minskad plasmaosmolaritet
|
||
t.ex. leversvikt, njursvikt
|
||
(någon form av proteinbrist)
|
||
Ödem
|
||
1.
|
||
Ökat kapillärtryck (Pc )
|
||
2.
|
||
Minskat osmotiskt tryck (pc )
|
||
3.
|
||
Ökad permeabilitet
|
||
(inflammation)
|
||
4.
|
||
Lymfobstruktion
|
||
5.
|
||
Vätskeretention
|
||
A
|
||
B
|
||
D
|
||
C
|
||
Starling-jämvikten i kapillärerna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 90
|
||
|
||
A. Normal
|
||
B. Prekapillär vasodilatation
|
||
t.ex. fysiskt arbete
|
||
C. Prekapillär vasokonstriktion
|
||
t.ex. sympatikusaktivering
|
||
D. Minskad plasmaosmolaritet
|
||
t.ex. leversvikt, njursvikt
|
||
(någon form av proteinbrist)
|
||
Ödem
|
||
1.
|
||
Ökat kapillärtryck (Pc )
|
||
2.
|
||
Minskat osmotiskt tryck (pc )
|
||
3.
|
||
Ökad permeabilitet
|
||
(inflammation)
|
||
4.
|
||
Lymfobstruktion
|
||
5.
|
||
Vätskeretention
|
||
A
|
||
B
|
||
D
|
||
C
|
||
Starling-jämvikten i kapillärerna
|
||
Autotransfusion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 91
|
||
|
||
Venfunktion
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 92
|
||
|
||
Venklaffar fins i armar, ben
|
||
Enkelriktar blodflödet
|
||
Leder blod från ytliga till
|
||
djupare vener via
|
||
klafförsedda
|
||
perforanter
|
||
Venklaffar
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 93
|
||
|
||
68 cm
|
||
= 50 mmHg
|
||
(1,36 cm H2O =
|
||
1 mmHg)
|
||
100+50
|
||
100+50
|
||
Muskelpumpen – ett perifert hjärta
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 94
|
||
|
||
Muskelpumpen:
|
||
Ventrycket i foten faller vid fotrörelser
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 95
|
||
|
||
Muskelpumpen:
|
||
Blodflödet i benen under arbete är högre i stående än i
|
||
liggande
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 96
|
||
|
||
Kontroll av de olika kärlsektionerna
|
||
•
|
||
Stora artärer
|
||
–
|
||
viss sympatikuskontroll (1-20 mm)
|
||
–
|
||
humoral kontroll (> 20 mm) ?
|
||
•
|
||
Prekapillära resistanskärl
|
||
–
|
||
sympatikuskontroll
|
||
–
|
||
myogen kontroll
|
||
–
|
||
metabolisk kontroll
|
||
•
|
||
Prekapillära sfinktrar
|
||
–
|
||
myogen kontroll
|
||
–
|
||
metabolisk kontroll
|
||
•
|
||
Kapillärer
|
||
–
|
||
ingen (lokala hormoner ?)
|
||
•
|
||
Postkapillära resistanskärl
|
||
–
|
||
sympatikuskontroll
|
||
–
|
||
metabolisk kontroll ?
|
||
•
|
||
Postkapilllära kapacitanskärl
|
||
–
|
||
sympatikuskontroll
|
||
–
|
||
passiv konsekvens av tryckändringar (följer prekapillär resistans!)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 97
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Speciella kärlbäddar
|
||
• Hud
|
||
• Skelettmuskel
|
||
• Hjärta
|
||
• Hjärna
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 98
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Arteriovenösa anastomoser
|
||
- i händer fötter, ansikte
|
||
- saknar basal tonus
|
||
stark sympatikuskontroll
|
||
- regleras från termoregulatoriskt centrum
|
||
i hypotalamus
|
||
Hudens blodkärl
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 99
|
||
|
||
Termoregulatoriskt centrum
|
||
I hypotalamus
|
||
känner temperaturen
|
||
styr sympatikus till
|
||
hudkärl I allmänhet
|
||
AV-anastomoser
|
||
Temperaturreglering
|
||
Feber ändrar termostatens
|
||
inställning (”setpoint”) (leukotriener,
|
||
PGE2 ?)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 100
|
||
|
||
Triple response
|
||
En lokal inflammatorisk reaktion i huden
|
||
(ursprungligen reaktionen på histamin)
|
||
Red reaction
|
||
lokal rodnad
|
||
ökad blodfyllnad pga vasodilatation
|
||
Flare
|
||
diffus omgivande rodnad
|
||
”axonreflex” – frisättning av SP mm – vasodilatation
|
||
Wheal
|
||
lokal svullnad (bula)
|
||
ödem pga vasodilatation
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 101
|
||
|
||
Axonreflex
|
||
ej äkta reflex – ingen omkoppling
|
||
kollateral gren
|
||
afferent bana
|
||
till spinal-
|
||
ganglion och
|
||
ryggmärg
|
||
substans P
|
||
etc.
|
||
Hudblodkärl
|
||
Hudreceptorer
|
||
(fria nervändar)
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 102
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Kärlbädden i CNS
|
||
Låg resistans
|
||
Inga prekapillära sfinktrar
|
||
Utmärkt autoreglering
|
||
Föga svar på sympatikusstimulering
|
||
Stark metabolisk kontroll
|
||
PCO2, pH
|
||
Mycket täta kapillärer
|
||
”blod-hjärn-barriär”
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 103
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Autoreglering av cerebralt blodflöde
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 104
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Blod-hjärn-barriären har hål
|
||
Kapillärerna har högre
|
||
permeabilitet i ”de
|
||
cirkumventrikulära organen”:
|
||
- subforniska organet (SFO)
|
||
- organum vasculosum laminæ
|
||
terminalis (OVLT)
|
||
- eminentia mediana
|
||
- area postrema
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 105
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Utgör 40-50 % av kroppsvikten
|
||
I vila:
|
||
5,5 l/min
|
||
20 % av minutvolymen
|
||
20 % av syreförbrukningen
|
||
Skelettmuskelns kärlbädd
|
||
I arbete:
|
||
15-20 l/min
|
||
75 % av minutvolymen
|
||
75 % av
|
||
syreförbrukningen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 106
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Två muskeltyper med olika vaskularisering
|
||
Fasisk muskel
|
||
(”fast twitch fibres”, typ -2-fibrer, vit muskulatur)
|
||
80% av muskelmassan
|
||
Kapilläryta: 0.7 m2/100 g
|
||
Viloblodflöde: 3-5 ml/min/100 g
|
||
Maximalt blodflöde: 60-70 ml/min/100 g
|
||
Tonisk muskel
|
||
(”slow twitch fibres”, typ -1-fibrer, röd muskulatur)
|
||
20% av muskelmassan
|
||
Kapilläryta: 1.4 - 2.1 m2/100 g
|
||
Viloblodflöde: 30 ml/min/100 g
|
||
Maximalt blodflöde: 100- 150 ml/min/100 g
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 107
|
||
|
||
Funktionell hyperemi
|
||
Stimulering av N.tibialis post. ökar blodflödet i tassen
|
||
mätt med laser-doppler-teknik
|
||
Seiyama et al., Dynamic Med. 2:6, 2003
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 108
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Funktionell hyperemi
|
||
1.
|
||
Lokal frisättning av
|
||
vasodilaterande ämnen (lokala
|
||
metaboliter såsom K+, fosfat,
|
||
hyperosmolalitet, lokal hypoxi,
|
||
sänkt pH och ökat CO2.
|
||
2.
|
||
Ytterligare vasodilatation orsakas
|
||
av så kallad ”funktionell
|
||
sympatikolys”, eventuellt en
|
||
inhibitorisk effekt av höga
|
||
kaliumnivåer på frisättning av NA i
|
||
synapsen.
|
||
3.
|
||
Adrenalin stimulerar b2-
|
||
receptorer.
|
||
4.
|
||
Troligen ett centralt differentierat
|
||
sympatikusutflöde.
|
||
Mekanismer bakom ökningen av muskelblodflöde
|
||
under arbete
|
||
Hög
|
||
sympatikus-
|
||
aktivitet
|
||
Lokala metaboliter
|
||
Hypoxi
|
||
Hyperkapni
|
||
Lågt pH
|
||
K
|
||
+
|
||
Adrenalin
|
||
b2
|
||
Remensnyder JP, Mitchell JH, and
|
||
Sarnoff SJ. Functional sympatholysis
|
||
during muscular activity. Circ Res 11:
|
||
370–380, 1962
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 109
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Vila
|
||
Arbete
|
||
l/min
|
||
ml/min/100g
|
||
l/min
|
||
ml/min/100g
|
||
0.75
|
||
55
|
||
0.9
|
||
60
|
||
0.25
|
||
80
|
||
1.1
|
||
375
|
||
2.3
|
||
60
|
||
1
|
||
25
|
||
1.2
|
||
400
|
||
0.75
|
||
250
|
||
1.0
|
||
3
|
||
21
|
||
55
|
||
0.2
|
||
10
|
||
0.8
|
||
3
|
||
0.4
|
||
1.5
|
||
Ökad sympatikusaktivitet och funktionell sympatikolys påverkar
|
||
fördelningen av blodflödet under fysiskt arbete
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 110
|
||
|
||
Reaktiv hyperemi
|
||
När en ischemiperiod avslutas får man en period med ökat flöde
|
||
Medan metaboliter tvättas ut-
|
||
http://www.cvphysiology.com/Blood Flow/BF006.htm
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 111
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Capillary surface area
|
||
Skeletal
|
||
0.7 m2/100 g
|
||
Heart
|
||
5-7 m2/100 g
|
||
Fiberdiamter
|
||
50 m
|
||
20 m
|
||
Capillary/fiber
|
||
1
|
||
1
|
||
Capillaries/mm2
|
||
400
|
||
2500
|
||
Hjärtmuskelflöde Skelettmuskelflöde
|
||
(ml/min/100 g) (ml/min/100 g)
|
||
Vila
|
||
70
|
||
3-5
|
||
Maximal vasodilatation
|
||
300 – 400
|
||
60-70
|
||
Flödesreserv (max/vila)
|
||
4-6 ggr
|
||
15-20 ggr
|
||
Hjärtats kärlbädd
|
||
Högt ”viloblodflöde”
|
||
Begränsad möjlighet
|
||
att öka flödet
|
||
Hög kapillärtäthet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 112
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Perfunderas i diastole !
|
||
(70-80 %)
|
||
Koronarkretsloppet
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 113
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Koronarkretsloppet
|
||
Proximalt flödeshinder utgör ett allvarligt problem för
|
||
perfusionen
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 114
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
Kranskärlens reglering
|
||
Flödet bestäms fr.a. av:
|
||
Metaboliter
|
||
adenosin
|
||
NO
|
||
prostaglandiner
|
||
KATP-kanaler
|
||
Mekaniska faktorer
|
||
särskilt på insidan hjärtat
|
||
Autoreglering
|
||
måttlig
|
||
Endotel
|
||
Nerver
|
||
föga α–adrenerg effekt på kärl
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|
||
## Page 115
|
||
|
||
UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY
|
||
|
|
||
INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY
|
||
|
||
|
||
---
|
||
|