medical-notes/content/Fysiologi/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.md

# ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.pdf

**OCR Transcript**

- Pages: 56
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00

---

## Page 1

AUTONOMA NERVSYSTEMET
(ANS)
Maria E Johansson
Sektionen för Fysiologi, Inst. för Neurovetenskap och Fysiologi
maria.e.johansson@neuro.gu.se
http://neurophys.gu.se/sektioner/fysiologi/cirkulation/kolinerg-anti-inflammatorisk-signalering


---

## Page 2

CNS – hjärna och 
ryggmärg
PNS – kranialnerver 
och spinalnerver
Sensoriska (afferenta) 
delen
Motoriska 
(efferenta) delen
Autonoma 
nervsystemet 
(ANS) 
Somatiska 
nervsystemet
Sympatikus
Parasympatikus
Hur delas nervsystemet in?


---

## Page 3

Somatiska NS
Sympatikus
Binjuremärgen
via bloodstream
Adrenalin (A)
Adrenergic
receptors
Smooth
or cardiac
muscles,
glands,
or other
cells
M-AChR
Skeletal
muscles
N-AChR
Acetylkolin (ACh)
Ganglion
N-AChR
ACh
Noradrenalin (NA)
N-AChR
ACh
CNS
CNS
Autonoma NS:
Parasympatikus
Ganglion
Somatiska vs Autonoma 


---

## Page 4

III
X
VII
IX
Midbrain/Mellanhjärnan
Pons/Bryggan
Hjärnstam
Large intestine
Inferior
mesenteric
ganglion
Parasympathetic preganglionic neurons
Parasympathetic postganglionic neurons
Sympathetic preganglionic neurons
Sympathetic postganglionic neurons
Lacrimal
gland
Superior
cervical
ganglion
Olfactory
glands
Medulla/ 
förlängda
märgen
Vagus
nerve
Salivary
glands
C8
C1
S5
S1
L5
L1
Superior
mesenteric
ganglion
Celiac
ganglion
Spleen
Lungs
Heart
Stomach
Adrenal
gland
Kidney
Eye
Inferior
cervical
ganglion
Middle
cervical
ganglion
Urinary
bladder
Small
intestine
T12
T1
Cervical
Spinal cord
Thoracic
Lumbar
Sacral
Sympathetic trunk
ANS
Parasympatikus
Sympatikus


---

## Page 5

Parasympatikus I
•
Post-ganglionär signalsubstans: 
acetylkolin (ACh)
•
Ursprung i hjärnstammen 
(kranialnerverna III,VII,IX och X) samt i 
ryggmärgens sakrala delar (S2-S4).
•
Cellkroppen hos post-ganglionära 
neuron är belägen ffa. i ganglier nära 
målorganet eller intramurala
•
Omkoppling mellan pre- och post-
ganlionära neuron är ofta 1:1


---

## Page 6

Parasympatikus II
•
De parasympatiska fibrerna förgrenar sig i liten 
utsträckning eller inte alls.
•
Transmittorn, acetylkolin (ACh), bryts snabbt ner i 
synapsbassängerna av enzymet acetylkolinesteras.
•
Effekten blir lokal och kortlivad.


---

## Page 7

Sympatikus I
•
Ursprung i thorakala och lumbara
delarna av ryggmärgen
•
Post-ganglionär transmittor: 
(nor)adrenalin (NA)
•
Omkopplingen sker i:
–
sympatiska gränssträngen 
–
viscerala ganglier längre ut i 
bukhålan
–
binjuremärgen, vars celler är 
omvandlade neuron utan axoner
•
Vid omkoppling i sympatiska 
gränssträngen finns förbindelser 
uppåt/nedåt vilket medför att varje 
pre-ganglionärt neuron kan 
kontakta upp till 20 post-
ganglionära neuron. Divergens


---

## Page 8

Sympatikus II
- Fibrerna i det sympatiska nervsystemet förgrenar sig ofta kraftigt i den 
sympatiska gränssträngen.
- Effekten av NA/A sitter i länge eftersom signalsubstansen
• måste återupptas i nervcellen för att brytas ner
• fungerar enligt en metabol mekanism, inte en jonotrop
• frisätts även till hela kroppen via binjurarna
- Resultatet blir ett diffust, mer långlivat svar med vissa karakteristiska drag.
Ulf von Euler 
(1905-1983)
The Nobel Prize in 
Physiology or 
Medicine 1970


---

## Page 9

Vilka funktioner påverkas av ANS?
http://themonkeyshack.blogspot.com/2009/02/fight-or-flight.html


---

## Page 10

Parasympatikus - ”Rest and digest”
•Verksamt i situationer utan stress
•Förmedlar omställningar som anpassar organismen till vila och matsmältning
•Kallas ibland för det autonoma nervsystemets ”broms”


---

## Page 11

Hur påverkar ett parasympatikuspåslag?
Hjärtat
Ögat / pupillen
Körtlar i magtarmkanalen
Svettkörtlar
Lever
Gallblåsan
Parasympatikus
Minskar frekvensen
Stimulerar kontraherande muskel 
/ konstrierar (minskad) pupill
Stimulerar sekretion
Ingen effekt (saknar PS innervering)
Syntes av glykogen
Excitering, gallblåsan tömmer sig


---

## Page 12

System som domineras av parasympatikus
•
Hjärtat 
– sänker hjärtfrekvens
•
Matsmältningsorganen
– stimulerar tarmperistaltik 
och näringsupptag i 
tarmen
•
De flesta sekretoriska 
organen
– t.ex. stimulerar 
produktion av saliv och 
tårar 


---

## Page 13

Sympatikus
- ”Fight or flight”


---

## Page 14

• Aktiveras under situationer av yttre stress.
• Förbereder organismen på kamp- eller flyktbeteende.
• Kallas ibland för autonoma nervsystemets ”gas”.
Sympatikus - ”Fight or flight”


---

## Page 15

Sympatikus
Hur påverkar ett sympatikuspåslag?
Hjärtat
Ögat / pupillen
Körtlar i magtarmkanalen
Svettkörtlar
Lever
Gallblåsan
Ökar frekvensen och kraften
Inhiberar muskel / dilaterar pupiller
Inhiberar sekretion
Kraftig stimulering
Frisättning av glukos
Inhibering


---

## Page 16

•
Glatt muskulatur i blodkärlen
– Vasokonstriktion (α1)
•
Inhiberar produktion av saliv och 
tårar men aktiverar svettkörtlarna
•
Ökar hjärtfrekvensen
•
Stimulerar glukosproduktion från 
levern
•
Stimulerar utsöndring av 
adrenalin/noradrenalin från 
binjuremärgen.
Sympatikus


---

## Page 17

Horners syndrom
Skada på SNS (sympatiska gränssträngen) 
Orsaker:
- idiopatisk
- trauma, 
- karotisdissektion/aneurysm, 
- komplikation vid thyroideakirurgi, 
- tumör, 
- stroke
- Hos barn - förlossningsskada


---

## Page 18

Balans mellan sympatikus & parasympatikus
• De flesta organ är innerverade av både 
parasympatikus och sympatikus, vilka nästan alltid 
har motsatta effekter.
• Varierande ”pådrag” i de olika nervtyperna tillåter en 
exakt reglering av organsystemets aktivitet i varje 
ögonblick.


---

## Page 19

Balans mellan sympatikus och parasympatikus
• Hjärtats ”egenfrekvens” 
genereras av speciella
pacemaker celler i hjärtat (i SA-noden) 
som kan påverkas av både sympatikus 
och parasympatikus
• Normalt dominerar parasympatikus 
men vid stress ökar sympatikus
aktiviteten vilket medför bland annat 
hjärtklappning


---

## Page 20

Hur kan sympatikus och parasympatikus ge olika 
”svar” i samma målorgan?


---

## Page 21

Synaptisk transmission 
– överföring av information
Sker mellan nervcell – nervcell 
eller nervcell – målorgan
I ANS
– Acetylcholin (ACh) : kolinerga receptorer
– Noradrenalin (NA) & adrenalin (A) : adrenerga
receptorer
Adrenalin / Noradrenalin (br eng) = Epinephrine / Norepinephrine (am eng)


---

## Page 22

Parasympatisk synaptisk transmission
• Det parasympatiska 
”svaret” är kortlivat
• Transmittorn acetylkolin 
(ACh) bryts snabbt ner 
av enzymet 
acetylkolinesteras till 
kolin och acetat


---

## Page 23

Nikotinreceptorer 
– Aktiverande
– finns på alla post-ganglionära neuron i 
ANS (både symp & parasymp), samt på 
”post-ganglionära” cellerna i 
binjuremärgen
Muscarinreceptorer
– Aktiverande eller inhiberande
– finns på samtliga parasympatiska 
målorgan.
Kolinerga receptorer
Muskarin
Den aktiva komponenten hos
Röd flugsvamp Amanita Muscaria
Nikotin


---

## Page 24

• Kolinerga nikotinreceptorer är jonkanaler som
består av 5 sub enheter
• När acetylkolin binder till nACh receptorn, 
öppnas jonkanaler (Na+ in, K+ ut) i
cellmembranet →  aktivering
Kolinerga Nikotinreceptorer
Muscle-type nicotinic receptor
Neuronal-type nicotinic receptor


---

## Page 25

Kolinerga Muskarinreceptorer
Aktivering (Gq)  (M1, M3, 
M5)
-> aktivering av 
phospholipas C - > ökning 
av Ca2+ (frisättning av 
intracellulära kalciumjoner 
och eller öppning av 
kalciumkanaler) →
depolarisering
•
G-protein kopplade receptorer
•
M1, M2, M3, M4, M5 subtyper
Inhibering (Gi) (M2, M4) 
->öppning av andra 
jonkanaler i cell 
membranet (K+ utsöndras) 
→inhibering 
samt
inhibering av adenylyl
cyclase -> minskning av 
cAMP -> inhibering


---

## Page 26

– Neurotransmittorn: noradrenalin 
(adrenalin via binjuremärgen)
– Sympatiska svaret varar längre
jmf med parasympatiska
– Noradrenalin verkar under 
längre tid pga:
• Aktivt transport för återupptag
• Diffunderar och tas upp i blodet
• Metaboliseras: catechol – O –
methyltransferase (COMT) and 
monoamine oxidase (MAO)
Sympatisk adrenerg transmission


---

## Page 27

Adrenerg transmission
•
Adrenerga receptorer är G-
protein kopplade
•
Aktiverar eller inhiberar 
”second messenger” system, 
tex cAMP, diacylglycerol
(DAG), inositol trisphosphate
(IP3) 
The Nobel Prize in 
Chemistry 2012
Robert J. 
Lefkowitz
Brian K. 
Kobilka


---

## Page 28

Adrenerga receptorer
• alfa-receptorer: a1a, a1b, a1c, a2a, a2b, a2c
• beta-receptorer:  b1, b2, b3
• Viktigast ur fysiologisk synpunkt är: a1, b1 och b2
Noradrenalin & adrenalin
α1
β1
β2
Adrenaline ≈ Noradrenaline
Adrenaline = Noradrenaline
Adrenaline >> Noradrenaline


---

## Page 29

Adrenerga receptorer
α1-receptorer
• huvudsakligen i blodkärl i hud, slemhinnor och inre organ
• Aktivering → vasokonstriktion (blodkärlen drar ihop sig)
β1-receptorer
•
Ffa i hjärta och fettväv
•
Aktivering → hjärtats aktivitet ökar, fett frisätts
β2-receptorer
• Finns på de flesta sympatiska målorgan, särskilt blodkärl 
i skelettmuskulatur och hjärtats kranskärl
• Aktivering →  vasodilatation (blodkärlen slappnar av) 
• Mycket känsligare för adrenalin än för noradrenalin


---

## Page 30

Balans mellan sympatikus & 
parasympatikus


---

## Page 31

Salivsekretion - synergi effekt
• Vilosekretion domineras av de små körtlarna (mukös saliv)
• De mindre salivkörtlarna innerveras till mycket liten del av sympatikus, dock är
blodkärlen till dessa rikligt innerverade av sympatikus (lite PS innervering)
• De stora salivkörtlarna aktiveras när en äter och innerveras av båda delarna av
ANS, synergistisk effekt som leder till salivsekretion (SNS->ökat protein 
koncentration, PNS -> ökad sekretion)
• Läkemedel som inhiberar parasympatiskus har ofta muntorrhet som biverkning (ex 
psykofarmaka), men även läkemedel mot högt blodtryck och vissa sjukdomar (ex 
RA, Sjögrens syndrom, Parkinsons sjukdom) 
Ekström, J Tandläkartidningen 2000


---

## Page 32

ANS och Hjärta


---

## Page 33

Parasympatiska och Sympatiska 
Effekter på Hjärtat
ACh frisätts → muscarin
rec i hjärtat → mer K+ ut ur 
cellen → hyperpolarisering 
→ aktionspotentialen sker 
mer sällan → lägre 
slagfrekvens
Vagusstimulering:
Sympatikus
stimulering:
NA frisätts → β1 rec i hjärtat 
→ ökad Na+ influx → sänker 
tröskeln för aktionspotential 
→sker oftare → högre 
slagfrekvens samt
→ ökad cAMP →Ca2+ influx
ökar → ökad kraft


---

## Page 34

ANS och blodkärl
Aalkjaer C, Nilsson H, De May JGR Physiol Rev 
Noradrenalin (NA) är den viktigaste
transmittorn i SNS, men det finns
även andra tex ATP (snabb första
transmittor), neuropeptide Y (NPY)
SNS innververar de flesta blodkärl, dock 
olika mycket. Tex mkt tät innervering av
resistenskärl.
Receptortyp och täthet spelar också roll!
Mkt begränsad innervering av PS nerver, 
ffa könsorgan (NO, VIP, ACh) -> 
vasodilatation
α1
β2
α1
α1
α1
α1
α1
α1


---

## Page 35

ANS och körtlar
• Parasympatikus har (oftast) en stimulerande effekt på körtlar
• Svettkörtlar
– ligger under sympatisk kontroll MEN sympatiska nervtrådar till svettkörtlar är
kolinerga, dvs frisätter ACh
– Undantag – handflator, fotsulor, adrenerg reglering (NA)
– Har även adrenerga receptorer vilket möjliggör effekt av cirkulerande A, NA
– Regleras via hypothalamus (pre-optic area)


---

## Page 36

T1-L2
Esofagus
Magsäck
Tunntarm
Kolon
Sympatikus
Parasympatikus
VII. Facialis 
Submandibular
Sublingual
IX. Glosso-pharyngeus
Parotis  
X. Vagus 
Esofagus 
Magsäck 
Tunntarm 
Proximala - mittkolon
T1-T3
Spottkörtlar
•
Minskad sekretion
•
Minskad motilitet
•
Minskat blodflöde
•
Ökad sfinkter 
kontraktion
•
Ökad sekretion
•
Ökad motilitet
•
Ökat blodflöde
•
Minskad sfinkter 
kontraktion
Spottkörtlar
Lever
Tjocktarm
Pelvikusnerven
Distala kolon
Rektum
Preganglion
fibrer
Gallblåsa
Tunntarm
Magsäck
Acetylkolin
Noradrenalin
ANS & magtarmkanalen
Bild från Jenny Gustafsson, Block 9
Postganglion
fibrer


---

## Page 37

ANS reglerar magtarmkanalen via ENS
Enteriska nervsystemet (ENS)
Autonoma nervsystemet (ANS)


---

## Page 38

Men hur tolkar vi informationen?


---

## Page 39

Afferenta (sensoriska) flöden i ANS 
Fortlöpande information om 
organismens tillstånd kommer från 
ett stort antal afferenta fibrer som 
löper parallellt med de efferenta.
De afferenta fibrerna transporterar 
information från olika sensorer i 
kroppen: 
- mekanoreceptorer
- kemoreceptorer
- smärtreceptorer


---

## Page 40

Sensorer i ANS
Tre generella typer av sensorer förekommer i ANS
– Mekanoreceptorer: reagerar på tänjning, ger 
information om tryck, volym, flöde etc.
– Kemoreceptorer: reagerar på omgivningens kemiska 
sammansättning: O2, pH, CO2 etc. Reglerar t.ex. 
andning och kompensationsmekanismer vid blödning
– Smärtreceptorer: reagerar på både kemiska och 
mekaniska stimuli, förmedlar s.k. visceral smärta.


---

## Page 41

Arterial Circulation Head
Baro-
receptorer
Kemo-
receptorer


---

## Page 42

Reflexbåge
Integration 
center
Spinal cord 
(in cross-section)
Interneuron
Receptor
1
Stimulus
2
3
4
Sensory neuron
5
Effector
Motor neuron
Skin
Reflexbåge – Alltid minst 5 komponenter:
1. Sensorisk receptor
2. Afferent nerv (ingående)
3. Synaps/integrerat centrum (CNS)
4. Efferent nerv (utgående)
5. Målorgan 


---

## Page 43

Sympatiska nervtrådar (T11-L2)
Parasympatiska nervtrådar (S2-S4)
Somatiska motor neuron (n. pudendus)
Sympatiska nervtrådar (T11-L2) -> NA 
-> b3R -> relaxation av glatt muskel
-> a1R -> kontraktion av glatt muskel i urinröret / 
inre urinblåsesfinktern
Parasympatiska nervtrådar (S2-S4) ->ACh ->m3R -> 
kontraktion av glatt muskel
Somatiska motor neuron (n. pudendus) -> ACh
-> nicotinR ->kontraktion av externa urinblåsesfinktern
Autonom reflex - Urinblåsan 
ATP, NO
Fowler CJ et al 2008


---

## Page 44

Autonom reflex - Urinblåsan
Fyllnad
1. Mekanoreceptorer
registrerar tänjning av
blåsan
(även fria nervändar
reagerar på temperatur, 
pH etc) 
-> 2. SNS aktivering -> 
relaxerar blåsan, 
kontraherar inre
sfinktern
-> 3. kontraktion av yttre
sfinkter
Pontina
miktionscentrum
1.
2.
3.


---

## Page 45

Autonom reflex - Urinblåsan
Fyllnad
1.
Mekanoreceptorer
registrerar tänjning
av blåsan (även fria
nervändar reagerar
på temperatur, pH 
etc) 
-> 2. SNS aktivering -> 
relaxerar blåsan, 
kontraherar inre
sfinktern
-> 3. kontraktion av yttre
sfinkter
1.
2.
3.
Tömning
Ca 400-500 ml upplevs
behov av att tömma
blåsan
-> Miktionscentrum
-> PNS aktivering & 
SNS inhibering
-> urinblåsan
kontraheras, inre
sfinktern relaxeras
& externa sfinktern
relaxeras


---

## Page 46

Refererad smärta
Adapted from HL Fields, Pain (McGraw Hill 1987) 


---

## Page 47

Överordnad kontroll av ANS
Viktiga centra för 
kontroll och integration 
av ANS sitter i 
limbiska loben, 
hypothalamus och 
hjärnstammen


---

## Page 48

Hjärnstammen – Vasomotor centrum (VMC)
“Pressor area” / Vasokonstriktor
area
rostral ventrolateral medulla (RVLM)
“depressor area“ / Vasodilator area
caudal ventrolateral medulla (CVLM)
NTS - nucleus tractus solitarius
NA - nucleus ambiguus
CV Physiology | Autonomic Innervation of the Heart and Vasculature


---

## Page 49

Hypothalamus
• Ett område med ett antal tätt  packade kärnor basalt i hjärnan
• En viktig länk mellan högre delar av nervsystemet och ANS
• Limbiska systemet!


---

## Page 50

Limbiska systemet - Hypotalamus
Fig 59-4
•
Känslor kan få kroppsliga uttryck, blekhet och 
hjärtklappning vid rädsla eller ilska 
•
Stimulerar sympatikus vasokonstriktion i huden (a1 
receptor) och ökad hjärtfrekvens (b1 receptor)
Limbiska systemet har påverkan!


---

## Page 51

ANS farmakologi
Sympatomimetika
- Aktiverar adrenerga receptorer
- Agonister (alfa, beta)
Sympatolytika
Inhiberar adrenerga receptorer
•
Antagonister (alfa, beta)
Parasympatomimetika
Aktiverar kolinerga receptorer
•
Agonister (muskarina)
•
Kolinesterashämmare
Parasympatolytika (antikolinergika)
Inhiberar kolinerga receptorer
•
Antagonister (muskarina)
Sympatiska
nervsystemet
Parasympatiska
nervsystemet


---

## Page 52

Betablockerare och beta-agonister
Antagonister till sympatiska nervsystemet: Blockerar adrenalin och 
noradrenalins effekter på hjärta/kärl i behandlingssyfte.
• Selektiva och icke selektiva 
• Beta-1 antagonister: Hypertension, arrytmier 
Agonister till sympatiska nervsystemet:
Häver sammandragning av luftrörens muskler och vidgar luftrören 
(bronkdilaterande)
• Selektiva och icke selektiva 
• Beta 2-agonister: Behandling mot astma och KOL
Farmakologi – Sympatiska nervsystemet


---

## Page 53

Antikolinergika
-tex psykofarmaka
-Vanliga biverkningar
- muntorrhet
- torra ögon
- suddig syn
- förstoppning
- urineringsbesvär
- hjärtklappning
- Atropin
Muskarin receptor antagonist
Kan utvinnas från belladonna och bolmört
- Pupilldilatation (mydriasis) 
- Avslappning av glatt muskulatur
- Behandling mot bradykardi
- Motgift mot nervgas
Atropa belladonna
Farmakologi – Parasympatikus


---

## Page 54

Parasympatomimetika
-
Vanligen kolinesterashämmare
- parasympatomimetika används tex för att behandla muntorrhet och 
torra ögon hos patienter med Sjögrens syndrom


---

## Page 55

Cholinergic anti-
inflammatory pathway


---

## Page 56

Frågor?


---