All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m0s
353 lines
11 KiB
Markdown
353 lines
11 KiB
Markdown
---
|
||
source: Gabriels anteckningar
|
||
lecture: Hemisfär specialisering
|
||
block: 3
|
||
---
|
||
|
||
# Hemisfär specialisering
|
||
|
||
Hemisfär specialisering
|
||
- Hemisfärerna har olika kognitiva, sensoriska och motoriska uppgifter.
|
||
- Mycket information involverar bägge hemisfärerna, dock behandlas de på ett
|
||
differentierat sätt i respektive hemisfär.
|
||
- Det finns en neuroanatomisk skillnad mellan hemisfärerna i volymen av grå
|
||
och vit substans, vilket är normalt för många djur.
|
||
-
|
||
Skillnaden observeras redan i v.23 av graviditeten
|
||
|
||
- Lateralisering/hemisfär specialisering är viktig för att
|
||
-
|
||
Tillåta mer komplex bearbetning av information
|
||
- Istället för att ha två strukturer/hemisfärer som arbetar med
|
||
samma funktion, kan andra hemisfären istället att fokusera på
|
||
“additionella” funktioner
|
||
-
|
||
Undvika kollision/motstridiga kommandon från hemisfärerna
|
||
- Orsakar svårigheter, t.ex stamning kan bero på att talcentrum i
|
||
båda hemisfärerna är aktiva.
|
||
|
||
- Vänster hemisfär
|
||
-
|
||
Känd för den analytiska och logiska halvan.
|
||
-
|
||
Kategoriserar och systematiserar information.
|
||
- Hjälper till att organisera tankar & uppgifter i bekanta
|
||
situationer
|
||
-
|
||
Koppling till språk (talproduktion, ord, grammatik)
|
||
-
|
||
Viktig för logiskt tänkande (t.ex matematik)
|
||
- Höger hemisfär
|
||
-
|
||
Fokuserar på helheten, vad är nytt i min omgivning?
|
||
- Har uppmärksamhet till oväntade stimuli (flykt?)
|
||
-
|
||
Höger hemisfär är den “mänskliga halvan”,
|
||
- Känner igen ansiktsuttryck
|
||
- Viktig för social kompetens
|
||
- Tolka & förmedla emotionella uttryck
|
||
- I och med att samma information bearbetas på olika sätt i respektive hemisfär
|
||
måste kommunikation mellan halvorna ske.
|
||
|
||
- Corpus callosum – förbindelsen mellan höger & vänster hemisfär
|
||
-
|
||
En stor commissurbana med många axoner.
|
||
-
|
||
Möjliggör kommunikation mellan halvorna.
|
||
-
|
||
Synapserna är oftast excitatoriska, glutamaterga
|
||
-
|
||
Skada unilateral visar bilaterala symtom
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-834cd6d310af.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-a766fd0dbb9d.png]]
|
||
|
||
- Beror på brist på information!
|
||
-
|
||
Ju mer komplexa funktioner desto större behov av lateralisering.
|
||
-
|
||
Mer lateralisering kräver mer commisurbanor (kommunikation).
|
||
- Råtta = mindre commisurbanor. Apor = mer banor!
|
||
Frågor
|
||
1. Vad innebär lateralisering och varför är den viktig? Beskriv principiella
|
||
skillnader i respektive hemisfär.
|
||
2. Vilken roll spelar corpus callosum för lateralisering?
|
||
Lateralisering i olika lober
|
||
- Lateralisering i frontalloben
|
||
-
|
||
Viktig för språkfunktioner
|
||
- Vänster hemisfär: Dominant, talande
|
||
- Höger hemisfär: Icke-dominant, tysta
|
||
- Detta gäller för majoriteten av människor.
|
||
-
|
||
Vänster hemisfär ansvarar för talproduktion & språkförståelse.
|
||
-
|
||
Höger hemisfär bidrar inte enormt till språkfunktioner men bidrar till
|
||
kommunikationen via förståelse av t.ex rytm, röstläge och intonation.
|
||
-
|
||
Vokalisering (såsom skratta, gråta, jama) styrs av PAG i hjärnstammen
|
||
- Skada i talcentrum i cortex hindrar drf inte vokalisering!
|
||
|
||
- Lateralisering i parietalloben
|
||
-
|
||
Parietalloben i höger hemisfär (icke-dominant/tysta) integrerar
|
||
sensorisk information från flera sinnesorgan.
|
||
-
|
||
Funktioner
|
||
- Spatiell perception – Uppfattning av kroppen och
|
||
omgivningen (var kroppen finns i förhållande till
|
||
omgivningen)
|
||
- Kan fylla i saknade delar – Fattar/detekterar mönster
|
||
vilket bidrar till helheten, typiskt för höger hemisfär.
|
||
- Känna igen melodi/rytm oavsett tonart – höger hemisfär
|
||
uppfattar tid och varaktighet i toner.
|
||
|
||
-
|
||
Skada på vänster parietallob (dominanta)
|
||
- Typiska funktioner som behandlas av vänster hemisfär påverkas
|
||
-
|
||
Svårt med att räkna och skriva
|
||
-
|
||
Svårt att organisera objekt/handlingar i sekvens
|
||
-
|
||
Svårigheter att skilja höger från vänster
|
||
-
|
||
Skada på höger parietallob (icke-dominanta)
|
||
- Ovannämnda funktioner försämras (Gerstmanns syndrom)
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-9a1390bd9e41.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-d7bf41577aa2.png]]
|
||
|
||
-
|
||
Försämrad spatiell perception
|
||
- Svårt att förstå var kroppen finns i rummet
|
||
-
|
||
Svårt att sätta ihop delar till en helhet
|
||
- Pga försämrad
|
||
mönsterigenkänning!
|
||
- T.ex känna igen triangeln i bilden
|
||
ovan.
|
||
-
|
||
Neglekt: individen omedvetet eller
|
||
medvetet ignorerar ena sidan av kroppen
|
||
eller rummet (oftast vänstra!)
|
||
- T.ex uppfattar individen grodan
|
||
eller solen men inte båda samtidigt
|
||
(se bild).
|
||
- Underliggande problem är att sensorisk information inte
|
||
integreras på ett bra sätt.
|
||
|
||
- Kommunikation mellan höger och vänster parietallob
|
||
-
|
||
Höger och vänster parietallob samspelar med varandra genom att utöva
|
||
inhibition på varandra.
|
||
-
|
||
Skada i höger parietallob orsakar disinhibition på vänstra parietallob
|
||
som upplever hyperexcitabilitet och därmed blir “överdominant”.
|
||
-
|
||
Glutamaterga kommunikationen via corpus callosum tappas.
|
||
|
||
|
||
- Lateralisering i temporallob
|
||
-
|
||
Viktigaste funktioner berör amygdala och hippocampus.
|
||
|
||
-
|
||
Hippocampus
|
||
- Korttidsminnet är ej lateraliserat, både hippocampus
|
||
(h/v) behövs!
|
||
-
|
||
Unilateral inhibition försämrar korttidsminnet.
|
||
- Långtidsminnet är vänster lateraliserat!
|
||
-
|
||
Amygdala
|
||
- Amygdala är delvis lateraliserad, vilken amygdala som
|
||
aktiveras beror på typen av stimuli.
|
||
- Höger amygdala aktiveras mest vid smärta, oavsett
|
||
kroppshalva.
|
||
Frågor
|
||
1. Vilka funktioner är lateraliserade i frontallob, parietallob och temporallob?
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-0cd32383ad45.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-c3728adcb24e.png]]
|
||
|
||
Hänthet
|
||
- Hänthet handlar om den dominanta handen man väljer att göra saker med.
|
||
- Ca 90% av alla människor är högerhänta, oavsett ursprung och detta syns
|
||
redan i fostertiden
|
||
-
|
||
Suger ofta på höger tumme.
|
||
- Sannolikhet
|
||
-
|
||
Hänthet beror på föräldrarna och det finns
|
||
olika gener som ansvarar för hänthet och
|
||
har visat sig att beröra utvecklingen av
|
||
nervsystemet
|
||
- Gliogenes, migration, diffrentiering och neuronal morfogenes.
|
||
-
|
||
Män har högre tendens för vänsterhänt (dessa gener är lokaliserad på
|
||
X-kromosom)
|
||
- Majoriteten av höger- & vänsterhänta har en vänster
|
||
hemisfär dominans.
|
||
-
|
||
Vänsterhänta har högre sannolikhet för
|
||
bilateral talcentrum och höger hemisfär dominans.
|
||
-
|
||
Egentligen är hänthet inte kopplad till dominant hemisfär, dock är
|
||
handpreferens för gester (inklusive teckenspråk) är en bättre indikator
|
||
för att lokalisera talcentrum.
|
||
- Högerhand för gest = vänster hemisfär dominans och vice versa
|
||
|
||
- Olika uppgifter som utförs av händer
|
||
-
|
||
Unimanuell uppgift
|
||
- Dominanta handen används för grovmotorik såsom att sträcka ut
|
||
handen och greppa ett föremål.
|
||
- Men även för finmotorik (skriva, sy, rita osv).
|
||
-
|
||
Bimanuell uppgift
|
||
- Uppgift där bägge händerna används, den dominanta för
|
||
finmotorik (t.ex skära) och icke-dominanta för stabilisering (t.ex
|
||
hålla i brödet medan man skär).
|
||
- Olika typer av handpreferens
|
||
-
|
||
Hos majoriteten av människor finns en bimodal distrubution
|
||
- Både händerna kan användas men det finns en tydlig preferens
|
||
för den dominanta handen.
|
||
-
|
||
En liten andel har ambidexter, alltså
|
||
använda båda händerna lika skickligt för
|
||
grov- och finmotorik.
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-4db2fda3c838.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-2a1e5948d07c.png]]
|
||
|
||
|
||
![[image-dcb61abecf5a.png]]
|
||
|
||
- För att undersöka hänthet finns frågeformulär som avslöjar detta genom
|
||
aktiviteter såsom att skriva, använda sax & kniv, rita, kasta osv.
|
||
|
||
- Djur har varierande grad av lateralisering och hänthet. Den är dock mer
|
||
tydlig hos arter med avancerad motorik (t.ex primater och fåglar).
|
||
- Alltså fot/tass/handpreferens har en evolutionär betydelse, ingen slump!
|
||
|
||
- Ca 79% av alla människor föredrar höger fot.
|
||
-
|
||
Etableras vid 5-års åldern och är stabilt livet ut.
|
||
-
|
||
10% mindre än hänthet, kan bero på att samhällen/kultur föredrar att
|
||
göra saker med höger hand men inte lika strikt för fotpreferens.
|
||
Frågor
|
||
1. Vad betyder hänthet? När syns det? Vad avgör hänthet hos en individ? Spelar
|
||
kön någon roll, varför? Vilka typer av uppgifter som görs med händer finns?
|
||
2. Vad betyder ambidexter? Hur undersöks hänthet? Är hänthet evolutionärt?
|
||
3. Vad menas med fotpreferens? Hur kan talcentrum lokaliseras?
|
||
Komplexa funktioner
|
||
- De flesta människorna har en dominant vänster hemisfär för språkfunktioner
|
||
och en höger hemisfär för ansiktsigenkänning.
|
||
-
|
||
Skada i en hemisfär påverkar funktioner i flera olika lober, såsom
|
||
ansiktsigenkänning.
|
||
- Flesta människor är vänsterlateraliserad för språkfunktion och
|
||
högerlateraliserad för ansiktsigenkänning.
|
||
-
|
||
Vänsterhänta kan ha tvärtom!
|
||
|
||
- Det finns olika sätt att undersöka lateralisering
|
||
-
|
||
Wada test (sodium amythal test)
|
||
- Varje a.carotis försörjer respektive hemisfär.
|
||
- En hemisfär (t.ex höger) bedövs (med barbiturat via carotis) och
|
||
därefter testas språkfunktioner (för att reda ut talcentrum!).
|
||
-
|
||
Takistoskop
|
||
- En apparat som visar bilder snabbt.
|
||
- Höger synfält omorganiseras vid chiasma opticus till vänster
|
||
hemisfär och vice versa.
|
||
- Genom att endast stimulera ena synfältet kan man avslöja
|
||
-
|
||
Vilken hemisfär bearbetar information
|
||
snabbast (t.ex språk, igenkänning,
|
||
mönsterkänning och liknande)
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-cd9bba304a6b.png]]
|
||
|
||
-
|
||
Kommunikationen mellan hemisfärerna via corpus
|
||
callosum.
|
||
-
|
||
Split brain patienter
|
||
- Corpus callosum avskuren.
|
||
- Ett antal experiment visar hur viktig kommunikation mellan
|
||
hemisfärerna är.
|
||
|
||
- Första experiment (med split brain patient)
|
||
-
|
||
Takistoskop används där ordet “spoon” visas endast för
|
||
höger synfält (vänster hemisfär) under kort tid (200 ms)
|
||
-
|
||
Vä hemisfär har talcentrum, patienten kan alltså tala att
|
||
hen såg ordet spoon.
|
||
-
|
||
När samma sak görs i vänster synfält (höger hemisfär) kan
|
||
patienten inte säga/tala att den såg “spoon” men kan
|
||
välja ut korrekt föremål.
|
||
- Andra experiment
|
||
-
|
||
En bild visas med två halv ansikten, där högra synfält
|
||
observerar ett barn, medan vänstra en
|
||
kvinna.
|
||
- Vänster hemisfär ser ett barn,
|
||
höger ser en kvinna.
|
||
-
|
||
När patienten efterfrågas att säga vem
|
||
hen såg → barn (pga vänster
|
||
hemisfär).
|
||
-
|
||
När patienten efterfrågas att peka ut
|
||
med vänstra handen (höger hemisfär) vem hen såg →
|
||
kvinna.
|
||
-
|
||
När patienten efterfrågas att peka ut med högra handen
|
||
vem hen såg, varierar svaret..
|
||
- Tyder på höger hemisfär ansvarar för
|
||
ansiktsigenkänning.
|
||
-
|
||
Andra metoder: EEG (låg upplösning), fMRI (hög upplösning), PET
|
||
(radioaktivt ämne injiceras och bryts ned→ positroner registreras av
|
||
scanner) och TMS (magnetfält inducerar elektriska strömmar i neuroner
|
||
→ kan framkalla ofrivilliga rörelser, t.ex lyfta arm).
|
||
Frågor
|
||
1. Beskriv olika sätt att undersöka lateralisering.
|
||
2. Hur fungerar ett takistoskop?
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
|
||
![[image-e53374ee368a.png]]
|