Johan Dahlin
f1d717def4
36 KiB
Video - Block 11 - Immunologi
Video Transcript
- Duration: 38:10
- Segments: 674
- Resolution: 1440x1080
0:00 Hej på er allihop. Jag heter Marianne Kvidingejärvenk
0:05 och det här är föreläsningen om immunologiskt minne för läkarprogrammetermin 3 i Göteborg.
0:14 Imminologiskt minne reflekteras i antikroppsvaret och om vi ser på antikroppsvaret i serum
0:23 man kan mäta halten av antikroppar mot ett speciellt ämne, antigen.
0:30 pratar om tidigare föreläsningar.
0:32 Så har vi här
0:34 en teoretisk vaccination av en individ med antigen dag noll.
0:40 Och när vi sen då mäter antikroppshalten
0:42 mot just det här antigen
0:44 så ser vi att det händer ingenting
0:46 förrän efter kanske en vecka ungefär.
0:48 Då börjar vi se antikroppar mot antigen A
0:52 och de stiger under ett par veckor
0:54 når en platåfas
0:56 och sen allteftersom så avtar de igen när antikroppen
1:00 börjar brytas ner.
1:02 Men vi ser också att de hamnar på en högre nivå
1:06 när den här nedgången slutar.
1:10 Så när man jämför antikroppshalten före
1:14 vaccination och efter vaccination
1:16 så kommer man se att den är påtagligt högre.
1:18 Det här kan mätas som ett immunsvar mot antingen A.
1:22 Om vi sedan efter ytterligare några månader
1:26 vaccinerar igen mot antigen A
1:30 att vi får betydligt snabbare svar.
1:34 Antikroppshalten kommer att stiga efter bara kanske två, tre dagar.
1:38 Och vi ser också att nivån vi hamnar på innan vi börjar plana ut
1:44 blir betydligt högre.
1:46 Så det här är då minnessvaret, det går fortare.
1:48 Och man får mer antikroppar efter att man träffar på samma antigen en gång till.
1:56 Och man samtidigt ger det här andra tillfället, ger antigen B
2:00 som är någonting helt annat, orelaterat till A.
2:03 Så kommer vi få samma typ av svar, det vill säga
2:06 långsamt, relativt
2:08 och ett lägre svar
2:10 jämfört med vad vi får då
2:12 i den här andra.
2:14 Och det här första svaret
2:16 kallar vi för primärt immunsvar
2:18 och det andra här
2:19 i ett sekundärt immunsvar.
2:22 På engelska.
2:24 Så immunologiskt minne
2:27 Det innebär att immunsvaret blir snabbare
2:30 det blir starkare som vi också såg.
2:32 Och mer specifikt.
2:34 Andra gången man infekteras av samma mikroorganis.
2:38 Och samma är ett nyckelord här.
2:40 Det gäller alltså exakt samma.
2:42 Det kan inte bara vara förkylning rent allmänt.
2:46 Utan det måste vara precis samma förkylningsvirus,
2:49 till exempel ett coronavirus,
2:51 och samma undertyp som den man tidigare stött på.
2:55 Då blir immunsvaret snabbare starkare
2:58 och mer specifikt.
3:00 Och det ser vi till exempel med det som vi kallar för barnsjukdomar.
3:05 Mässling, vattkoppor, röda hund och så vidare.
3:08 Nu så vaccinerar vi många av de här.
3:11 Men tidigare så var det infektioner som man drabbades av i barnaåren.
3:16 Och sen om man drabbades bara en enda gång.
3:19 Och sen var man immun.
3:20 Och då är det det immunologiska mynnet som skyddar
3:23 mot återinfektion av de här virusen.
3:27 Och vi ska också säga att mer specifikt.
3:30 Det gäller då B-cellerna som genomgår sådana här
3:35 affektor-funktioner i järminalcentrerna.
3:41 Där kommer de då att öka på sin specificitet under den här affinitetsmognaden
3:48 som ni hörde om i föreläsningen om effektor-funktioner i immunsystemet.
3:55 I föreläsningen om effektor-funktioner så pratade ni innan
4:00 naturligtvis mycket om hur
4:02 lymfocyter när de har aktiverats
4:04 börjar dela sig och sen differentierar
4:07 ut till effektorteringsceller.
4:09 Som producerar kiner eller dödar
4:11 infekterade celler.
4:12 Men parallellt med detta så sker det också en
4:15 utveckling av minnestesceller.
4:18 Det är de som vi ska prata om idag, minnestesceller.
4:22 Men även minnes B-celler naturligtvis.
4:25 Sen är det också en stor mängd av celler som har aktiverats
4:28 som går i apoptos.
4:30 så skulle jag nog vilja dra den pilen även härifrån ner till apoptos
4:34 efter det att de har utfört sina effektorfunktioner.
4:40 Det immunologiska minnet upprätthålls då av som vi sa minnes-B-celler och minnes-T-celler.
4:47 Minnes-T-celler finns både CD4-positiva och CD8-positiva minnes-T-celler.
4:54 Sen finns det också långlivade plasmaceller som producerar antikropparna som vi hittar.
5:00 i cirkulationen.
5:01 De här långlivade plasmacellerna är inte minnesceller,
5:05 de är plasmaceller, alltså effektorkeller.
5:07 Men antikropparna som de producerar bidrar till att upprätthålla det immunologiska minnet.
5:15 Så det här är en distinktion som vi behöver komma ihåg.
5:21 Vi ska börja med att titta lite på de långlivade plasmacellerna.
5:25 Som jag sa, de här är inte minnesceller utan de är effektorkällor.
5:29 De är plasmaceller.
5:30 eller som producerar antikroppar.
5:32 Och de har ju bildats efter det att en naiv BSL har stött på sitt antigen
5:38 fått hjälp av en T-cell i ett Jerminalcentrum
5:41 och sedan differentierat till en plasmacell.
5:44 Under den här differentieringsprocessen
5:47 så lämnar de också de sekundära lymfoida organen
5:50 och vandrar via blodet till benmärgen där de slår sig ner.
5:55 I benmärgen finns nischer för de här långlivade plasmacellerna.
6:00 där stråmaceller producerar olika lösliga komponenter.
6:04 Som BAF, STF-et alfa och IL-6 som plasmacellen behöver för att överleva.
6:12 Det är inte jätteviktigt vad de heter.
6:14 Och det finns också olika additionsmolekyler på stråmacellerna.
6:18 Som bidrar till att plasmacellen mår bra och kan överleva
6:23 och kan fortsätta producera stora mängder antikroppar som sedan kommer att återfinnas i serien.
6:30 Och de här antikropparna, även om de inte liksom kommer från minnesceller
6:35 så bidrar de till funktionellt minne genom att upprätthålla serumnivåerna av antikroppar.
6:42 Så att om man har antikroppar mot ett visst ämne
6:46 så kommer de till exempel neutralisera inbindning till receptorer
6:52 kanske leda till förbättrad fagocytos och så vidare.
6:56 Så att infektionen aldrig
7:00 faktiskt når in i våra celler
7:02 utan att den kan elimineras redan
7:06 på ett väldigt tidigt stadium.
7:06 Vi kommer inte få några symtom alls.
7:09 Om vi inte har tillräckligt med antikroppar,
7:11 då kommer de andra minnescellerna
7:14 aktiveras och vi får
7:16 ett minnesvar
7:17 mot den här mikroorganismen som vi har infekterats med.
7:22 De här långlivade plasmasscellerna, de är alltså väldigt långlivade.
7:26 Som en illustration kan vi ha smittkoppsvakt,
7:30 vaccination.
7:30 Många av oss som är medelålders nu fick vaccin mot smittkoppor när vi var små.
7:35 Sedan har sjukdomen utrotats och ingen av oss har på något sätt varit i kontakt
7:41 med det här viruset de senaste 30 åren åtminstone.
7:45 Man kan då ändå mäta antikroppar i serum mot smittkoppsvaccinet
7:52 efter alla dessa år, vilket ju betyder att det finns en aktiv produktion
7:57 av antikroppar under
8:00 i princip hela livstiden.
8:02 Antikroppar har som ni vet en halveringstid på ett par veckor, det ser de bara.
8:10 Så om vi då går tillbaka till den här bilden och tittar lite mer i detalj
8:14 hur immunsvaret kan bli snabbare, starkare
8:17 och mer specifikt
8:19 andra gången som man infekteras av en mikroorganism.
8:23 Snabbare blir det för att minnescellerna som har bildats
8:27 de är redan differentierade från naiva celler.
8:30 Vi ska se mer i detalj senare hur det ser ut.
8:33 Så att de är betydligt snabbare på att differentiera till färdiga effektorsceller
8:38 än vad naiva celler gör.
8:43 Det behövs också en betydligt lägre koncentration av antigen
8:47 för att trigga minnescellerna.
8:49 Det beror dels på den här högre affektiviteten som vi har hos antikropparna
8:54 och även att
8:57 B-cellerna har mer MHC
9:00 och bättre på kostimulering
9:02 när de sitter i en gymnasiecenter som minnesceller
9:05 snarare än som naiva celler.
9:08 Även signaleringen i t-cellerna har blivit bättre, som vi snart ska se.
9:15 Immunsvaret blir också kraftigare.
9:17 Det beror på att vi redan har haft en klonal expansion, så det finns många fler minnesceller
9:23 mot till exempel virus som vi varit infekterade med
9:26 än vad det fanns naiva innan vi hade exponerats
9:30 för det här viruset.
9:31 Det är alltså flera 10 potentier
9:33 fler celler som finns och de i sin tur när de blir aktiverade
9:38 kommer att börja dela sig igen och genomgå en ny klonalexpansion.
9:42 Man får då en starkare immunsvar varje gång man utsätts för samma smittämne.
9:48 Mer specifikt gäller B-cellerna
9:52 som genomgår affektivitetsmognad.
9:55 Nya och mer specifika antikroppar bildas vid varje
10:00 infektion.
10:01 Vi har också haft en isotipswitch från IGM till
10:05 IDA eller IGG till exempel.
10:07 Och det ger ju också då antikroppar
10:09 med en mer
10:11 bestingt
10:12 funktion
10:13 som är bättre lämpade att ta hand om
10:16 en viss infektion.
10:21 Om vi tittar på lufosyt
10:22 till exempel i blodet
10:24 så går det inte att säga om de är
10:26 minnesceller
10:27 eller naiva celler.
10:29 Här har vi
10:29 blodutsikten
10:30 stryk med en massa eritreocyter.
10:32 Jag styckar några stycken grannecyter här
10:36 men även några lymfocyter.
10:38 Tittar vi på dem så ser vi att de är
10:40 små runda celler med ganska lite cytoplasmer.
10:43 Och de ser likadana ut om de är
10:45 naiva
10:46 eller minnesceller.
10:47 För minnescellerna har
10:49 efter sin aktivering
10:50 gått tillbaka
10:51 till ett vilande stadie
10:53 och går runt i cirkulationen
10:55 och gör inte mycket väsen av sig
10:57 förrän de blir aktiverade igen.
11:00 Tittar vi på dem lite mer i detalj
11:04 och ser vilka olika molekyler de uttrycker på sin yta
11:08 vilka olika transkriptionsfaktorer de har
11:12 då ser vi att det är väldigt stora skillnader
11:14 mellan minnesceller och
11:16 naiva celler.
11:18 Här har vi te-hjälparceller som illustration
11:22 Jag ska säga på en gång, vi kommer inte att fråga
11:25 er om
11:26 fördelningen av alla olika molekyler
11:28 på ytan, på näsan
11:30 naiva och minnesceller. Utan det här är en illustration
11:32 för att försöka förstå varför
11:35 minnescellerna är så mycket bättre
11:37 än de naiva cellerna
11:39 på och svara på
11:40 stimulering.
11:41 Men tittar vi på de här
11:44 naiva
11:44 och minneste-hjälparceller
11:47 så ser vi att de har
11:48 båda en te-cellsreceptor kopplad
11:52 till CD3
11:53 på sin yta.
11:54 Och uttrycket av den förändras
11:55 inte speciellt mycket och den känner igen
11:58 samma sak naturligtvis.
12:00 Men vi ser många andra förändringar.
12:02 Till exempel den här molekylen som heter CD45
12:06 RA
12:08 den kommer att spliceas på ett annorlunda sätt
12:11 i minnescellerna
12:13 och den heter då i stället CD45
12:15 RO i samma molekyl, men det är en annan splice variant
12:18 så att det är en lite kortare
12:20 version av proteinet.
12:22 Den kommer också i minnescellen
12:25 att sitta
12:26 associerad tillsammans med CD3
12:30 och i det här fallet CD4
12:32 och förstärka signalen
12:34 in i
12:36 minnescellen
12:37 när cellen väl blir aktiverad.
12:41 I den naiva cellen behöver den först rekryteras in i det här komplexet
12:45 och det gör också att signalering går långsammare.
12:48 Det behövs en starkare signal
12:50 in för att få igång cellen.
12:52 Sen finns det flera andra
12:54 addisionsmolekyler, till exempel LFA1
12:57 som binder till ICAM1, för att antingen
13:00 presenterar cellen, det finns en som heter CD2 som binder till en molekyl som heter LFA3
13:06 antingen presenterar cellen och som alla hjälper till och stabiliserar inbindningen
13:11 mellan TCA3-receptorn och MHC-komplexet.
13:15 Och här ser vi en ökning på ytan av de här adoptions molekylerna, både CD2
13:21 och LFA1.
13:22 Det i sin tur gör att signaleringen in i TC-cellen blir
13:26 effektivare.
13:30 Även intracellulärt så ser man att det finns många olika skillnader på naiva celler och minnesceller.
13:42 Till exempel så har vi här ett protein som heter BCL2
13:48 i minnescellen, det är ett antiapototiskt protein som induceras i minnescellerna.
13:54 Vi har också ett enzym som heter LCKD, ett tyrosymfosfat
14:00 och det ingår då i den här signaleringskedjan
14:04 som induceras när TCL-receptorn binder in till den antingen presenterar cellen.
14:10 I en naiv cell så behöver LCK rekryteras in till CD8-molekyler
14:16 innan den kan börja fungera.
14:18 I minnescellen så sitter den redan associerad
14:22 tillsammans med CD8
14:24 och CD45-arro och de andra molekylerna i det här signaleringskomplexet.
14:30 äger ett tröskelvärde för att få signalering in i minnescellen.
14:34 Även andra enzymer som är del i den här signaleringsvägen, till exempel
14:40 ERC1 och 2 finns redan redo och i lättfosferilerade i minnescellen.
14:48 Vi har även ibland färdigt mRNA som ligger i minnescellen och väntar på att transkriberas.
14:58 Det finns också många epigeniteringar
15:00 elektronetiska förändringar i minnesceller
15:02 jämfört med de naiva cellerna
15:04 som gör att många gener
15:06 är lättare att komma åt
15:08 och transkribera i minnescellerna
15:10 än vad de är i de naiva cellerna.
15:14 Så i minnes-T-celler
15:17 så använder man sig framförallt av den här CD45-RO
15:20 för att avgöra
15:22 om en cell är en minnescell eller naiv-T-cell.
15:26 I B-celler så använder man sig av en molekyl som heter CD27
15:30 och man kan också se om B-cellen har switchat eller inte
15:34 för har den switchat från IGM
15:36 till IDA eller IGI eller IDG
15:40 så är det också en minnescell
15:42 för då har den per definition gått igenom en sån här
15:44 jerminalcentereaktion.
15:50 Det finns två olika typer av minnes-T-celler
15:54 och vi kallar dem för dels centrala minnesceller
15:58 dels effektor av minnesceller
16:00 och de definieras då av hur de migrerar i kroppen.
16:05 Så de centrala minnescellerna
16:08 de vandrar från blodet ut i sekundära luleskida organ
16:10 som till exempel periska placken, lymfnode, mjälten och så vidare
16:18 medan effektorminnescellerna vandrar från blodet ut i perifera organ.
16:24 Perifera organ för en immunolog betyder då allting annat än de luleskida organen.
16:30 till exempel skinn, muskler, slemhinnor och så vidare.
16:34 Och för att kunna migrera på de här olika sätten
16:38 så uttrycker de olika adressionsmolekyler
16:42 och olika kemokinreceptor.
16:44 Så tittar vi på de centrala minnescellerna
16:46 så har de en adressionsmolekyl
16:48 som heter L-selektin
16:50 som de använder sig av för att binda in
16:52 till en molekyl som heter PENAD
16:54 som uttrycks bara på endotelet
16:57 i sekundära lymfridorgan.
17:00 Den här L-selektrin den finns även på naiva celler
17:04 som också behöver komma in i sekundär lymfnoder.
17:08 De centrala minnescellerna har också
17:10 kemokinreceptorn CCR-7
17:12 som binder till
17:14 kemokinernas CCR-19
17:16 och CCR-21
17:18 som ju produceras i lymfnoderna.
17:20 Och det här är samma CCR-skydd
17:22 som även dentcellerna har
17:24 och använder sig av
17:26 för att komma in i lymfnoder
17:28 och andra secondär lymfridagar.
17:30 Effektominnescellerna å andra sidan
17:34 de har andra additionsmolekyler,
17:35 kanske beta 1 och beta 2-integriner.
17:38 Och de minner då till olika additionmolekyler
17:42 som finns på endotelet, framförallt i inflammerad vävnad.
17:46 De har också kemokinreceptorer till exempel CCR3
17:50 och CCR5
17:52 som binder till olika kemokiner
17:54 som produceras i vävnaden
17:56 när den är inflammerad eller infekterad.
18:00 Om vi då ser på funktionen hos de olika typerna
18:03 så är de centrala minnescellerna
18:06 väldigt bra på att hjälpa B-celler
18:09 och det gör de bland annat genom
18:12 aktivering där de börjar uttrycka CD40-liganden
18:15 så att de effektivt kan hjälpa B-cellerna
18:18 i lymfnod och andra sekundära lymffyra organ.
18:22 Medan de här effektorminnescellerna
18:25 i första hand reagerar med cyticinproduktion
18:30 när de är aktiverade.
18:32 De kan då producera olika cytokiner
18:34 och det är då beroende på om de har differentierat
18:37 ut till till hjälp av ett eller till hjälp av två eller till hjälp av 17 celler
18:41 under sin första aktivering.
18:43 När de sen stimuleras igen
18:46 som minnesceller så kommer de att
18:48 komma ihåg vilken typ av cyticinmönster
18:52 som de ska producera.
18:58 Så om vi tittar på de möjliga differentionerna
19:00 tenseringsvägarna för en t-cell som aktiveras.
19:04 En naiv t-cell här som aktiveras
19:06 av en dendritcell.
19:08 Den är naiv, den har cd45RA på sin yta
19:12 och den uttrycker ccr-sju för att komma in i lymfnoden.
19:16 Den kan då antingen bli
19:18 en effektorkell
19:20 som ju producerar sitt kine eller
19:24 som dödar infekterade celler.
19:28 Cd4 respektive cd8-celler.
19:30 förenklats.
19:34 CD8-celler kan också produceras i ett Kina till exempel.
19:36 Och de allra flesta effektor-t-cellerna som bildas
19:40 de kommer sen att dö i apoptos efter ett par dagar.
19:44 För de är farliga att ha kvar i kroppen.
19:46 Vi kan inte ha långlivade effektorkeller som angriper vävnaden.
19:50 Då kan vi få alltför mycket skada på vår egen vävnad.
19:54 Men vissa effektorkeller kan bli minnesceller.
20:00 Det här sker framför allt sent i immunsvaret
20:03 så kan en del effektorkell gå över och bli minnesceller.
20:08 Men parallellt med utvecklingen av effektorteringsceller
20:12 så sker det också en differentiering till minnesceller.
20:17 Och de får då istället se det 45 RO på sin yta.
20:21 Och de kommer att uttrycka antingen fortsätta uttrycka CCR7
20:26 och kunna migrera till sexceller.
20:30 cirkulera limfria organ.
20:32 Här står det att de rumain in leverfoyagesystem.
20:34 Det gör de inte.
20:35 De sitter inte stilla där och väntar.
20:38 Utan de cirkulerar runt bara så att vi har det klart för oss.
20:42 Och andra minnesceller, de blir effektorminnesceller.
20:46 Och migrerar då genom vävnad istället.
20:50 Och de har då andra kemikiracentorer och andra additionsmolekyler
20:55 som vi diskuterade alldeles nyss.
21:00 Om vi sen tittar på naiva effektor och minnesceller
21:06 och deras olika krav på stimulering och kostimulering och så vidare.
21:12 Så ser vi att det är ganska så stor skillnad.
21:15 Om vi börjar med de naiva t-cellerna så behöver de få antingen presenterat för sig av en enderitställ.
21:24 Och de behöver få mycket kostimulering för att de ska aktiveras.
21:30 På rätt sätt.
21:32 De behöver alltså ungefär ett dygn på sig för att bli aktiverad.
21:36 Och då behöver de sitta bundna till den antingen presenterande cellen.
21:42 Och få olika typer av signaler från den cellen.
21:46 Och även en väldigt långvarig stimulering av T-cellsrecept.
21:51 För att den ska bli ordentligt stimulerad.
21:55 Det här är lite av en säkerhetsmekanism.
22:00 Det ska inte vara lätt att stimulera en naiv t-cell.
22:03 För då är risken att den går igång på någonting som är ofarligt till exempel.
22:08 Pollen, någonting vi äter.
22:11 Eller våra egna vävnader.
22:13 Så det måste vara en ordentligt stimulerad.
22:18 Den dritiska cellen med bra kostimulering.
22:21 Och en hög affinitet som gör att t-cellsrecepten fortsätter att vara bundna.
22:26 Till den antingen presenterande cellen under lång tid.
22:30 Om vi ser på levnadstiden hos den naiva cellen.
22:33 Så är den kanske fem till sju veckor.
22:36 Givet att den inte träffar på antingen då.
22:38 Gör den det så blir den aktuerad.
22:41 Då blir den effektor eller minnescell istället.
22:44 Effektorkällorna har andra krav på stimulering.
22:49 De ser det fyra positiva till hjälparkällorna.
22:53 Kan få antingen presenterat för sig av den riktceller.
22:58 Av B-celler.
23:00 Proffager i olika delar av kroppen.
23:02 För att de ska börja producera sina cytokiner.
23:06 Så de kommer först att få stimulering när de är naiva celler.
23:10 Naturligtvis.
23:12 Som vi just beskrev.
23:14 Och när de sedan har differentierat ut till en effektorscell.
23:16 Kommit ut i vävnaden.
23:18 Där de ska ha en effekt.
23:20 Då behöver de igen få en liten skjuts av antingen.
23:26 Som presenteras för dem.
23:28 På M och C klass två.
23:30 Allra oftast en N-cell.
23:32 En B-cell eller en makrofag.
23:34 Det finns andra typer av celler.
23:36 Som kan börja uttrycka emocerklass.
23:38 Två molekyler.
23:40 Efter en långvarig inflammation.
23:44 Så det är inget som vi behöver bekymra oss om här.
23:46 Och de behöver då också få lite kostimulering.
23:50 Från de här cellerna.
23:52 Men inte alls lika mycket.
23:54 Som den naiva T-cellen.
23:56 Och det behövs också en mycket kortare interaktion.
23:59 Mellan effekter.
24:00 Och den antingen presenterande cellen.
24:03 För att dra igång effektorfunktionerna.
24:06 Hos T-cellen.
24:08 Och den lever sen.
24:10 Som vi sa. Bara ett par dagar.
24:12 Innan den går i aprotos.
24:14 Eller möjligen blir en minnescell igen.
24:18 Vi har likartade förhållanden.
24:20 För de Cd8-positiva effektercellerna.
24:24 Men eftersom de aktiveras.
24:26 M och Cds 1. Förlåt.
24:30 Så kommer de ju kunna aktiveras.
24:32 Av alla celler.
24:34 Som uttrycker MCAC1.
24:36 Och deras egna unika antilja naturligtvis.
24:40 Och här behövs det ingen kostimulering.
24:42 Så att de kan alltså binda till och i slutändan döda.
24:46 Då alla celler.
24:48 Som uttrycker MCAC1.
24:50 Och här behövs också en kort stimulering.
24:52 Mindre än en timme.
24:54 Nära sett kanske 20-30 minuter.
24:56 Behövs.
24:58 För att aktivera.
25:00 Den cytotoxiska effektorkellen.
25:03 Så att den angriper och dödar den antingen presenterande cellen.
25:08 Och även de här cellerna lever då bara i ett par dagar.
25:12 Innan de går i apotos.
25:14 Minnestestcellerna däremot.
25:18 De behöver också få presentation från den dyrceller.
25:22 B-celler eller makrofager.
25:24 Alltså professionella antingen presenterande celler.
25:28 Men de har betydligt lägre kropp.
25:30 Krav på CD80 och 86-uttryck.
25:34 Alltså kostimuleringen.
25:36 Och de behöver också en mycket kortare tid.
25:38 Från det att de binder in till en antingen presenterandeceller.
25:41 Till att de är fullt aktiverade.
25:44 Och det här är för att de har redan genomgått en väldigt rigorös selektion.
25:50 Det är en Cytimus.
25:52 Men även då när de aktiverades första gången.
25:56 Som när IVA T-celler.
25:58 Då är de svåraktiverade.
26:00 Det krävs mindre
26:04 för att de ska få komma igång och bli aktiverade igen.
26:08 Och när de väl blir aktiverade
26:10 så blir de ju igen effektorkällor
26:14 som lever under bara ett par dagar
26:17 och som har då samma funktioner
26:21 som effektorkällorna som utvecklades
26:24 från naiva celler.
26:26 Om de inte aktiveras
26:28 då kan de leva i princip
26:30 hela livet ut. Vi kommer ha kvar dem.
26:33 Så att infektioner som vi hade som barn
26:36 är vi fortfarande skyddade mot när vi har blivit pensionärer.
26:44 Och eftersom vi då har det här väldigt
26:47 långlivade immunologiska minnet
26:51 så kan vi fråga oss hur
26:52 den här poolen av minnesceller upprätthålls.
26:55 Vi sa att de är långlivade.
26:57 Även cellerna lever länge.
27:00 De lever inte för evigt utan vi har en långsam
27:03 turnover.
27:04 Så om man tittar på
27:06 minnesceller i en
27:08 frisk
27:09 individ som inte har några pågående infektioner
27:12 så kan man se att kanske
27:14 någon procent eller ännu mindre
27:16 av minnescellerna
27:18 är i celldelning, även
27:21 i steady state,
27:22 utan infektioner.
27:24 Och den stimuleras då
27:26 avsytter Kina.
27:28 Ser du åtta positiva minnesceller
27:30 de behöver il 7 och il 15
27:34 för att upprätthålla den här långsamma
27:36 prolyflerationen.
27:39 Medan det fyra positiva till hjälparminnesceller
27:44 behöver enbart il 7.
27:46 B-celler å andra sidan
27:48 de stimuleras dels genom att tollack-receptorer
27:54 en i klassen av den här patern recognition-receptivet
27:58 stimuleras
28:00 av olika typer av dåaimp
28:03 sådana här pamps, passagena societyt molekyler patins.
28:08 Och de behöver också
28:09 bystanderhat
28:12 det är cytokiner som produceras under immunsvar.
28:16 Så även om det här immunsvaret är riktat mot
28:20 någonting helt annat än det som B-cellen känner igen
28:23 så kan den ändå dra nytta av cytokinerna
28:26 som produceras för att upprätthålla
28:30 långsamma celldelning.
28:32 Dessutom så är det ju så att subkliniska infektioner
28:36 hjälper till att upprätthålla minnet.
28:38 Låt säga att du har fått minne
28:40 mot ett speciellt förkylningsvirus.
28:44 Om du då upprepade gånger utsätts för samma virus
28:50 så kommer immunsystemet aktiveras och bekämpa viruset.
28:54 Men det kommer gå så fort.
28:57 Då kommer du att ha ett bra minne.
29:00 av att du har blivit infekterad.
29:02 Men ändå får sig minnescellerna en skjuts, blir fler och växer till igen.
29:08 Det är inte nödvändigt med de här återinfektionerna.
29:12 Minnet upprätthålls även om man inte utsätts för någon infektion överhuvudtaget.
29:18 Men det blir naturligtvis bättre om man då och då utsätts för små doser av olika smittämnen.
29:30 Var kan vi då hitta de olika minnescellerna?
29:34 Minnes B-celler, de finns framför allt i cirkulationen
29:38 och i de sekundära lymfrida organen.
29:42 De migrerar alltså från cirkulationen, ut i lymfrida organ.
29:48 Där letar de efter sina antigener och om de inte hittar dem
29:52 så lämnar de igen det här organet via lymfan
29:55 och tömmer sedan tillbaka in i blodet.
29:58 Det är alltså samma migrationsverk
30:00 som de naiva B och T-cellerna använder sig av.
30:04 Även centrala minnesceller migrerar på samma sätt.
30:08 De finns i cirkulationen, lämnar den för de sekundära lymfrida organen.
30:13 Det är för att de ska ha så stor chans som möjligt att träffa på antigen
30:19 som kommer med den cellen från de olika organen
30:24 som dräneras av just den här lymfnoden till exempel.
30:28 Effekt och minnes-teser
30:30 cellerna å andra sidan.
30:32 Och nu kommer ni ihåg, de finns i cirkulationen och ut i mer perifer vävnad
30:37 dit de vandrar framförallt om de får olika typer av signaler
30:43 om att det pågår inflammation eller infektion i vävnaden.
30:48 Då lämnar de cirkulationen och går ut i vävnaden.
30:51 Och de kan sedan dräneras tillbaka till blodet via lymfan igen
30:56 från den perifera vävnaden.
30:58 Och sen hade vi också de långa
31:00 inlivade plasmasellerna.
31:02 Som ni kommer ihåg så är de inte minnesceller
31:04 men de bidrar till minnet.
31:06 Och de sitter ju i benmärgen.
31:08 De migrerar inte utan de stannar där.
31:10 Och det är plasmasellerna i benmärgen
31:14 som genererar den allra största delen av antikropparna
31:18 som vi har i cirkulationen.
31:24 Slutligen så ska vi säga några ord om vacciner också.
31:28 Vacciner fungerar genom att inducera
31:30 immunologiskt minne.
31:32 Men med den stora fördelen då att man inte blir sjuk i processen.
31:36 Och för att få vad vi kallar protektiv immunitet.
31:42 Alltså skyddande immunitet mot en viss mikroorganism.
31:46 Så behövs det olika typer av immunförsvar.
31:48 Så man kan inte ha samma vaccin mot alla olika typer av infektioner.
31:54 Utan det är beroende på de speciella egenskaperna hos mikroorganismen.
32:00 Som behövs då olika typer av vacciner.
32:04 Och ni kommer att få höra väldigt mycket mer om det här.
32:08 Både om vilket immunsvar som krävs mot olika typer av infektioner.
32:12 Och även olika typer av vacciner under infektionskursen.
32:16 Som kommer på termin fem istället.
32:20 Så det här är bara en liten teaser inför termin fem.
32:25 Men vi har fyra olika stora.
32:30 Grupper av vacciner.
32:32 Subgenhetsvacciner, konjunkturvacciner.
32:35 Helcellsvacciner och attenimerade eller levande mikroorganismer.
32:40 Subgenhetsvacciner är då till exempel ett protein
32:44 som kan inducera antikroppar
32:48 mot till exempel toxiner eller en additionsmolekyl
32:52 som finns hos en mikroorganism.
32:56 Exempel på det är till exempel stelkramps
33:00 difterivaccinerna som då innehåller ett modifierat toxin
33:05 som gör att man får antikroppar mot toxinet
33:07 så att de inte kan binda två raceller och orsaka sjukdom.
33:12 En annan typ av vaccin är det som vi kallar för kondugatvacciner.
33:18 De består av en kolhydrat, ofta från kapseln på en bakterie
33:23 som sen är konjugerad, alltså koalent bundet till ett protein.
33:30 Och det här behövs då för att få ett bra antikroppsvar mot kolhydratern
33:36 men samtidigt ett T-cellsvar mot proteinet så att man kan få hjälp.
33:42 T-cellerna behöver hjälp från aktiverade T-celler och T-celler känner inte igen kolhydrater.
33:48 Därför behövs det också någonting som aktiverar T-cellerna vid vaccinationen.
33:54 Båda de här vaccintyperna behöver ofta någonting som heter angivans
34:00 angivans är ämnen som orsakar en ospecifik men ganska mild inflammation
34:08 där man administrerar vaccinet.
34:10 Det här är för att aktivera den dridcellerna
34:14 så att de kan bli effektiva anti-impresenterande celler.
34:20 Om man bara sprutar in ett renat protein så kommer det inte att ge särskilt mycket
34:26 av larmsignaler till immunsystemet.
34:30 Så det kommer nästan att ignoreras av immunsystemet.
34:34 Så därför behövs det också någonting som aktiverar Patron Recognition Receptors
34:40 får den drivcellen att inse att det här är någonting som måste tas till Lymfnorden
34:46 och presenteras för T-celler.
34:48 Därför behöver man adjuvans.
34:51 Om man gör så att man har ett inaktiverat helcellsvaccin
34:56 inaktiverat betyder avdödat så att det inte kan replikeras
35:00 markera och helställs.
35:02 Det säger nästan sig självt.
35:04 Vad det är för någonting.
35:06 Det är alltså ett helt virus eller en hel bakterie.
35:08 Som man använder sig av.
35:10 Och då får man med många olika antigener naturligtvis.
35:14 I och med att man har hela mikroorganismer.
35:16 Och man får också med olika pamps som kan binda
35:20 till Patron Recognition Receptors.
35:22 Man behöver då sällan ha med adjevans
35:25 om man tar ett helcellsvaccin.
35:28 Slutligen så kan man
35:30 man också använda levande men försvagade mikroorganismer.
35:34 Det är det här attenererade.
35:36 Det betyder att den är försvagad och inte orsakar sjukdom hos friska individer.
35:42 Men det finns ju en del individer.
35:45 Till exempel om man har en immunbrist eller om man får behandling med immunsupprimerande medel.
35:51 Som inte bör få de här levande vaccinerna.
35:56 På samma sätt som med de inaktiverade helcellsvaccinerna.
36:00 Så kommer även de attitynerade vaccinerade vaccinerade vaccinerade.
36:03 Att ha med sig sina egna pamps och aktivera den drivceller.
36:08 Så att man kommer inte behöva något adjufans för deras del.
36:12 Vaccination skyddar ju den vaccinerade individen.
36:16 Men det skyddar också hela populationen.
36:19 Om alla som kan ta ett vaccin gör det.
36:23 Så kommer även de som får individer till exempel med immunbrister.
36:27 Som inte kan ta vaccinet också vara.
36:30 Bara skyddat för att det finns så få mottagliga individer.
36:35 Så att det blir väldigt svårt för en infektion att spridas.
36:40 Och det är det här som kallas för flockimmunitet.
36:43 Eller hörd immunitet.
36:45 Som vi säkert hört talas om nu den senaste tiden.
36:48 Så att med hjälp av den här flockimmuniteten.
36:51 Så skyddar vi även de som inte kan vaccineras.
36:55 Om alla tar de vacciner som de kan ta.
37:00 Så det ni ska komma ihåg.
37:04 Åtminstone från den här föreläsningen.
37:06 Det är att immunologiskt minne.
37:10 Det upprätthålls av minnesceller.
37:12 Och det skyddar mot infektion av samma mikroorganism.
37:16 En andra gång man kommer i kontakt med henne.
37:19 Men som sagt, det här är då exakt samma mikroorganism.
37:22 Inte någon variation av någonting man tidigare har varit i kontakt med.
37:27 De långlivade plasmacellerna.
37:30 som sitter i benmärgen bidrar också till skydd mot infektion.
37:33 Genom antikropparna som de producerar.
37:36 Det immunologiska minnet innebär att vi får ett snabbare, ett starkare och ett mer specifikt
37:41 immunsvar vid en återinfektion med samma mikroorganis.
37:46 Och vacciner verkar som vi pratade om genom att inducera immunologiskt minne.
37:53 Det var det hela. Vi hörs igen. Hejdå.
38:00 88