Johan Dahlin
f1d717def4
8.9 KiB
Video - Block 5 - Cirkulationsfysiologi
Video Transcript
- Duration: 11:02
- Segments: 206
- Resolution: 1920x1080
0:00 Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia.
0:07 Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång.
0:11 Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning.
0:17 Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar
0:23 på medicinutbildningen.
0:25 Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet.
0:33 Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här.
0:40 När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna.
0:49 Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här.
0:52 Så låt oss börja med läkekonsten.
0:55 Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus
1:00 vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien.
1:07 När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod.
1:13 Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna.
1:19 Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna.
1:25 Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet.
1:33 Det här blodet innehöll spiritus naturalis
1:37 som kanske då naturens kraft som behövdes av allting.
1:45 Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod.
1:49 Det ljusa, kvicka, levande blodet.
1:53 Som också behövdes.
1:55 i periferin.
1:58 Han menade att
2:00 det här blodet
2:02 det uppstod
2:03 från de ivenerna.
2:05 Han menade att
2:07 lite av det blod som kom ifrån levern
2:09 gick in i högerhjärtat
2:11 passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat.
2:17 Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i
2:21 hjärtat
2:22 så ser man på kammarväggens insida travekel
2:25 som ju ser ut som ett nätverk.
2:28 Så att tänka sig att detta fungerade som en sil
2:31 genom vilken blodet sivade igenom
2:34 är nog inte så onaturligt.
2:38 När blodet passerade genom kammarsektorn
2:41 så fick det till sig spiritus vitalis
2:45 som vi kan tänka oss är livsandan
2:48 som gav liv åt allting.
2:53 Blodet
2:55 gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna.
3:00 Ja pulsådrorna
3:03 rörde sig
3:05 och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att
3:08 artärerna rytmiskt drog ihop sig
3:11 så hela artärträdet
3:13 drog ihop sig
3:15 i takt med den puls man kunde känna.
3:21 Det här innebär att blodet flyter utåt
3:25 i blodådrorna
3:27 och det flyter utåt i pulsådrorna.
3:30 Det betyder alltså att blodet flyter
3:33 från centrum och utåt i både artär och ven
3:37 och när det kommer ut i periferin
3:40 så återvävnaderna upp blodet.
3:43 Vi har alltså ett system
3:45 där blodet sakta rinner
3:48 från centrum utåt i både artär och ven
3:51 och försvinner när det kommer ut.
3:55 De här tankarna
3:58 är viktiga
4:00 därför att
4:01 de accepterades av kyrkan
4:05 och blev ansedda som
4:07 i den rätta läran
4:09 och var det som man kommer att tro på
4:13 från kanske redan tiden för Kristi födelse
4:16 fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet.
4:21 Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid
4:25 hade man den här uppfattningen
4:28 av
4:29 långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem.
4:35 Ingen
4:36 cirkulation.
4:40 Det har förstås varit
4:42 en och annan
4:43 som har haft andra tankar.
4:45 Och här
4:46 kan man tänka på
4:48 den här personen cirkulationsfysiologins fader
4:51 Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten.
4:55 som hävdade att blodet inte
4:58 sipprade igenom kammarseptum
5:02 utan blodet tog vägen via lungorna
5:05 när det gick från höger till vänster i hjärta.
5:08 Och att det var i lungorna
5:10 som blodet ändrade sig
5:13 från djupröt till ljusröt.
5:16 Det vill säga,
5:18 han
5:19 kunde visa att blodet
5:21 realiserades
5:22 i lungorna.
5:25 Här kommer då lilla kretsloppet fram.
5:30 Den här läran
5:31 kanske spreds i Mellanöstern
5:33 men den fick inte någon större spridning vad man förstår
5:37 till resten av Europa.
5:40 Så att
5:41 de här tankarna
5:42 förblev ganska okända för stora delar av västvärlden.
5:48 De tycks ha uppstått
5:50 oberoende
5:51 här och där.
5:52 Till exempel vi har Mikael Serveto
5:55 i Spanien på 1500-talet
5:57 som också hävdade något liknande.
6:00 Kyrkan
6:01 hörde talas om detta
6:03 dömde honom som kättare
6:05 och han blev bränd på bål
6:07 så det var inte tacksamt
6:09 att opponera sig mot den rätta läran.
6:15 Det som verkligen kom att
6:16 ändra västvärldens syn
6:19 på blodomloppet
6:20 det var William Harvey
6:23 som beskrev
6:25 en cirkulation.
6:27 Han beskrev
6:28 hur blodet gick ut i artärerna
6:30 och tillbaka igen i venerna
6:34 och att blodet passerade
6:36 från artär till ven
6:38 genom
6:39 köttets porositeter.
6:41 Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna.
6:46 Tänk på att man
6:48 vid den här tidpunkten
6:49 inte kände till kapillärerna.
6:55 Höll länge inne med sina tankar.
7:00 Men efter lång begrundan
7:03 förmodar jag att han insåg
7:06 hur kontroversiellt detta var
7:09 publicerade han den här skriften
7:12 Exercitatio Anatomica Demotocar
7:15 Desert Sangvinis
7:17 In Animaribus
7:18 Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser
7:21 i djuren
7:23 som man brukar kalla
7:25 bara Demotocordis
7:50 Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom
7:50 kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation
7:55 läkare
7:56 innan man började tänka på
7:59 en cirkulation av blodet.
8:02 Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet
8:06 så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar.
8:13 Så har vi
8:14 vänder på allt vad man trodde
8:17 att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent
8:21 utan att
8:22 blodet faktiskt gick ut i artärerna
8:25 tillbaka i venerna.
8:28 Det här att det skulle
8:30 gå igenom vävnaderna tillbaka igen
8:33 det var en ren hypotes.
8:35 Det var inte förrän Marcello Malpigi
8:38 några decennier senare
8:41 kunde använda Löwenhooks
8:44 uppfinning om mikroskopet
8:46 och titta på vävnader
8:48 och demonstrera
8:49 kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans
8:54 som man förstod att
8:55 det fanns små förbindelser mellan artär och ven.
9:01 Så först nu
9:03 när vi närmar oss år 1700
9:05 börjar vi få den moderna synen
9:07 på blodomloppet.
9:10 Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig.
9:16 Robert Förtskott till vänster här på bilden
9:19 kunde tillsammans med
9:22 Savalski
9:23 1980
9:25 visa att Aortas reaktivitet påverkades
9:31 av ändortillsälarna,
9:33 de tunna cellager som finns
9:36 längst in mot blodet
9:37 som man dittills hade trott
9:39 bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över.
9:44 Nu visade det sig att det var en
9:47 kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler
9:51 vars produktion påverkades av vad som fanns
9:55 inne i blodbanan.
9:57 De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln.
10:03 1985 kunde de här tre herrarna tillsammans
10:07 påvisa att signalmolekylen i fråga
10:11 vad kväveoxid kräver.
10:13 En gasformig radikal
10:15 som bildas i NOT-cellerna
10:18 de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den.
10:25 Det här var en fullständig revolution
10:28 inom blodkärlsläran
10:31 och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt.
10:37 Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan.
10:41 Så att fortfarande inträffar det
10:44 nya omvälvande
10:46 saker inom cirkulationsfysiologin.
10:51 Och förmodligen
10:52 förhoppningsvis
10:54 är det inte det sista
10:55 nya som vi har sett.