# Video - Block 5 - Cirkulationsfysiologi

**Video Transcript**

- Duration: 11:02
- Segments: 206
- Resolution: 1920x1080

---

**0:00**
Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia.

**0:07**
Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång.

**0:11**
Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning.

**0:17**
Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar

**0:23**
på medicinutbildningen.

**0:25**
Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet.

**0:33**
Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här.

**0:40**
När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna.

**0:49**
Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här.

**0:52**
Så låt oss börja med läkekonsten.

**0:55**
Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus

**1:00**
vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien.

**1:07**
När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod.

**1:13**
Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna.

**1:19**
Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna.

**1:25**
Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet.

**1:33**
Det här blodet innehöll spiritus naturalis

**1:37**
som kanske då naturens kraft som behövdes av allting.

**1:45**
Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod.

**1:49**
Det ljusa, kvicka, levande blodet.

**1:53**
Som också behövdes.

**1:55**
i periferin.

**1:58**
Han menade att

**2:00**
det här blodet

**2:02**
det uppstod

**2:03**
från de ivenerna.

**2:05**
Han menade att

**2:07**
lite av det blod som kom ifrån levern

**2:09**
gick in i högerhjärtat

**2:11**
passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat.

**2:17**
Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i

**2:21**
hjärtat

**2:22**
så ser man på kammarväggens insida travekel

**2:25**
som ju ser ut som ett nätverk.

**2:28**
Så att tänka sig att detta fungerade som en sil

**2:31**
genom vilken blodet sivade igenom

**2:34**
är nog inte så onaturligt.

**2:38**
När blodet passerade genom kammarsektorn

**2:41**
så fick det till sig spiritus vitalis

**2:45**
som vi kan tänka oss är livsandan

**2:48**
som gav liv åt allting.

**2:53**
Blodet

**2:55**
gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna.

**3:00**
Ja pulsådrorna

**3:03**
rörde sig

**3:05**
och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att

**3:08**
artärerna rytmiskt drog ihop sig

**3:11**
så hela artärträdet

**3:13**
drog ihop sig

**3:15**
i takt med den puls man kunde känna.

**3:21**
Det här innebär att blodet flyter utåt

**3:25**
i blodådrorna

**3:27**
och det flyter utåt i pulsådrorna.

**3:30**
Det betyder alltså att blodet flyter

**3:33**
från centrum och utåt i både artär och ven

**3:37**
och när det kommer ut i periferin

**3:40**
så återvävnaderna upp blodet.

**3:43**
Vi har alltså ett system

**3:45**
där blodet sakta rinner

**3:48**
från centrum utåt i både artär och ven

**3:51**
och försvinner när det kommer ut.

**3:55**
De här tankarna

**3:58**
är viktiga

**4:00**
därför att

**4:01**
de accepterades av kyrkan

**4:05**
och blev ansedda som

**4:07**
i den rätta läran

**4:09**
och var det som man kommer att tro på

**4:13**
från kanske redan tiden för Kristi födelse

**4:16**
fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet.

**4:21**
Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid

**4:25**
hade man den här uppfattningen

**4:28**
av

**4:29**
långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem.

**4:35**
Ingen

**4:36**
cirkulation.

**4:40**
Det har förstås varit

**4:42**
en och annan

**4:43**
som har haft andra tankar.

**4:45**
Och här

**4:46**
kan man tänka på

**4:48**
den här personen cirkulationsfysiologins fader

**4:51**
Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten.

**4:55**
som hävdade att blodet inte

**4:58**
sipprade igenom kammarseptum

**5:02**
utan blodet tog vägen via lungorna

**5:05**
när det gick från höger till vänster i hjärta.

**5:08**
Och att det var i lungorna

**5:10**
som blodet ändrade sig

**5:13**
från djupröt till ljusröt.

**5:16**
Det vill säga,

**5:18**
han

**5:19**
kunde visa att blodet

**5:21**
realiserades

**5:22**
i lungorna.

**5:25**
Här kommer då lilla kretsloppet fram.

**5:30**
Den här läran

**5:31**
kanske spreds i Mellanöstern

**5:33**
men den fick inte någon större spridning vad man förstår

**5:37**
till resten av Europa.

**5:40**
Så att

**5:41**
de här tankarna

**5:42**
förblev ganska okända för stora delar av västvärlden.

**5:48**
De tycks ha uppstått

**5:50**
oberoende

**5:51**
här och där.

**5:52**
Till exempel vi har Mikael Serveto

**5:55**
i Spanien på 1500-talet

**5:57**
som också hävdade något liknande.

**6:00**
Kyrkan

**6:01**
hörde talas om detta

**6:03**
dömde honom som kättare

**6:05**
och han blev bränd på bål

**6:07**
så det var inte tacksamt

**6:09**
att opponera sig mot den rätta läran.

**6:15**
Det som verkligen kom att

**6:16**
ändra västvärldens syn

**6:19**
på blodomloppet

**6:20**
det var William Harvey

**6:23**
som beskrev

**6:25**
en cirkulation.

**6:27**
Han beskrev

**6:28**
hur blodet gick ut i artärerna

**6:30**
och tillbaka igen i venerna

**6:34**
och att blodet passerade

**6:36**
från artär till ven

**6:38**
genom

**6:39**
köttets porositeter.

**6:41**
Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna.

**6:46**
Tänk på att man

**6:48**
vid den här tidpunkten

**6:49**
inte kände till kapillärerna.

**6:55**
Höll länge inne med sina tankar.

**7:00**
Men efter lång begrundan

**7:03**
förmodar jag att han insåg

**7:06**
hur kontroversiellt detta var

**7:09**
publicerade han den här skriften

**7:12**
Exercitatio Anatomica Demotocar

**7:15**
Desert Sangvinis

**7:17**
In Animaribus

**7:18**
Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser

**7:21**
i djuren

**7:23**
som man brukar kalla

**7:25**
bara Demotocordis

**7:50**
Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom

**7:50**
kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation

**7:55**
läkare

**7:56**
innan man började tänka på

**7:59**
en cirkulation av blodet.

**8:02**
Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet

**8:06**
så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar.

**8:13**
Så har vi

**8:14**
vänder på allt vad man trodde

**8:17**
att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent

**8:21**
utan att

**8:22**
blodet faktiskt gick ut i artärerna

**8:25**
tillbaka i venerna.

**8:28**
Det här att det skulle

**8:30**
gå igenom vävnaderna tillbaka igen

**8:33**
det var en ren hypotes.

**8:35**
Det var inte förrän Marcello Malpigi

**8:38**
några decennier senare

**8:41**
kunde använda Löwenhooks

**8:44**
uppfinning om mikroskopet

**8:46**
och titta på vävnader

**8:48**
och demonstrera

**8:49**
kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans

**8:54**
som man förstod att

**8:55**
det fanns små förbindelser mellan artär och ven.

**9:01**
Så först nu

**9:03**
när vi närmar oss år 1700

**9:05**
börjar vi få den moderna synen

**9:07**
på blodomloppet.

**9:10**
Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig.

**9:16**
Robert Förtskott till vänster här på bilden

**9:19**
kunde tillsammans med

**9:22**
Savalski

**9:23**
1980

**9:25**
visa att Aortas reaktivitet påverkades

**9:31**
av ändortillsälarna,

**9:33**
de tunna cellager som finns

**9:36**
längst in mot blodet

**9:37**
som man dittills hade trott

**9:39**
bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över.

**9:44**
Nu visade det sig att det var en

**9:47**
kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler

**9:51**
vars produktion påverkades av vad som fanns

**9:55**
inne i blodbanan.

**9:57**
De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln.

**10:03**
1985 kunde de här tre herrarna tillsammans

**10:07**
påvisa att signalmolekylen i fråga

**10:11**
vad kväveoxid kräver.

**10:13**
En gasformig radikal

**10:15**
som bildas i NOT-cellerna

**10:18**
de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den.

**10:25**
Det här var en fullständig revolution

**10:28**
inom blodkärlsläran

**10:31**
och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt.

**10:37**
Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan.

**10:41**
Så att fortfarande inträffar det

**10:44**
nya omvälvande

**10:46**
saker inom cirkulationsfysiologin.

**10:51**
Och förmodligen

**10:52**
förhoppningsvis

**10:54**
är det inte det sista

**10:55**
nya som vi har sett.