All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
266 lines
11 KiB
Markdown
266 lines
11 KiB
Markdown
---
|
|
tags:
|
|
- biokemi
|
|
- utforska-proteiner
|
|
- anteckningar
|
|
förelÀsare: Linda Johansson
|
|
---
|
|
|
|
Vad som helst som kommer pÄ presentationen kan komma.
|
|
Ibland vÀvs avsnitt tillsammans med seminarier osv.
|
|
InstuderingsfrÄgorna kommer hjÀlpa till, konceptuella
|
|
|
|
Varför studera proteiner?
|
|
- Hur ser strukturen ut?
|
|
- Vad binder de till?
|
|
- Var finns det?
|
|
- SjukdomspÄverkan
|
|
|
|
Klinkien:
|
|
+ antikroppar och antigen
|
|
+ ELISA-metoden
|
|
+ COVID antigen och antikroppar som Àr intressanta
|
|
+ misstÀnkt myelom
|
|
|
|
Proteom
|
|
- **Genom** vÄrt totala DNA innehÄll - 3 miljarder DNA baser, 23000 gener
|
|
- **Protem**
|
|
- alla faktiska proteiner som uttrycks av en given cell, vid en given tidpunkt
|
|
- inkluderar modifikationer
|
|
- inkluderar interaktioner
|
|
- kan skilja sig mycket mellan en given cell och en given tidpunkt
|
|
- mÄnga kombinationer
|
|
- iniaitiv, alphacell
|
|
|
|
Studera proteiner
|
|
- först mÄste man rena fram ett specifikt protein
|
|
- kan separeras (avgörs av aminosyrasekvensen)
|
|
- efter storlek
|
|
- efter laddning
|
|
- efter löslighet
|
|
- efter bindningsaffinitet
|
|
|
|
#### Preparation av protein
|
|
1. krossar det och gör det till flytande massa (fiska ut sitt protein ur sin cell)
|
|
- kallas Àven homogenisat (mixern)
|
|
- blir en slags gegga/smoothie, vilket gör att de lösgörs
|
|
2. separerar proteinerna
|
|
- via ett centrifugeringssteg
|
|
- tunga sakerna hamnar lÀngst ner och lÀttare högre upp
|
|
- i botten av röret heter det: **pellet** och det ovan kallas **supernatat**
|
|
- egentligen blir det en gradient frÄn minst till störst
|
|
- storleksskillnaden Àr enorm
|
|
|
|
#### Kromatografi
|
|
Finns olika typer, men först gemensamt:
|
|
- köper en form av smÄ beads/kulor, som har olika egenskaper
|
|
- man köper beads för den motsvarigheten av kromotografi som man vill utföra
|
|
- vÀlja det som passar bÀst. kallas för **fast fas**
|
|
- förpackas i en kolonn
|
|
- ett lÄngt rör av kulor
|
|
- prov in (applicerar sitt prov)
|
|
- prov ut som Àr renat pÄ nÄgot sÀtt
|
|
- krÀver en fast fas (pekar pÄ mitten av röret)
|
|
- sjÀlva kulor
|
|
- mobil fas
|
|
- provet ingÄr i detta
|
|
- en buffert
|
|
|
|
eulueras = det Àr dÄ provet kommer ut, betyder olika saker beroende pÄ
|
|
|
|
#### Gelfiltrering
|
|
Separation med avseende pÄ storlek
|
|
Kolonn med porösa kulor (garnnystan)
|
|
Stora prover kommer ut före smÄ
|
|
Grov och fin separation möjlig
|
|
kan behöva utföra det i flera steg
|
|
![[Pasted image 20251117134344.png|400]]
|
|
Bromsas in beroende pÄ storlek:
|
|
- gul â grön â rosa i hastighet
|
|
![[Pasted image 20251117134540.png|300]]
|
|
|
|
#### Jonbyteskromatografi
|
|
Separation med avseende pÄ laddning
|
|
Aminosyrasekvensen avgör den totala laddningen hos proteinet
|
|
|
|
TvÄ typer av kolonner innehÄller
|
|
- Anjonbytare, binder negativt laddade grupper (positivt laddade gÄr igenom)
|
|
- Katjonbrytare binder positit laddade grupper (negativt laddade gÄr igenom)
|
|
|
|
*Om man tillsÀtter salt pÄ ett kontrollerat sÀtt, kan man samla upp varenda liten del, dÄ gÄr det lÀtt att isolera. Saltet gör att man fÄr större kontroll av renhet genom att lÀgga till en viss koncentration av salt. Ibland kan det finnas 3000 andra proteiner med andra laddningar, som Äker rakt igenom. De flesta Äker rakt igenom men nÄgra fÄ kan sitta kvar, dÀr av kan man anvÀnda salt.*
|
|
|
|
Kan kontrollera nÀr det kommer ut (t.ex. via salt) lite mer reningsjobb
|
|
|
|
Elueras baserat pÄ pH eller salt (ofta bÄda)
|
|
![[Pasted image 20251117134953.png|300]]
|
|
|
|
katjon = katt = positiv!
|
|
|
|
#### Affinitetskromatografi
|
|
Separation med avseende pÄ selektivtet
|
|
Specifik egenskap (t.ex. gluksmodifikation), för att binda till en kolonn med glukosbindande egenskapr.
|
|
Exempel:
|
|
- PÄ DNA-nivÄ adderas en strÀng av 6st Histidinaminosyror (6xHis tag).
|
|
- Dessa binder mycket starkt till en kolonn innehÄllande nickel (II) joner.
|
|
- Proteinet elueras ut med t.ex. imidazol
|
|
![[Pasted image 20251117135916.png|300]]
|
|
|
|
Kanska likt jonbindande, pÄ varje bead sitter nÄgot som ditt prov binder till. Precis som jonbyteskromatografi sÄ slÀpper man ut det som inte Àr intressant.
|
|
TvÄ steg:
|
|
1. först sitter proteinet pÄ bindningarn
|
|
2. sen sÀtter man till glukos som konkurrerar ut ditt protein sÄ de slÀpper
|
|
|
|
## Analys av proteiner
|
|
|
|
Ofta behöver man göra olika reningssteg.
|
|
Vi Àr mÀnniskor och gör ofta fel, sÄ man behöver verifiera att rÀtt protein har renats fram.
|
|
1. vilken renhet som önskas
|
|
2. vilka egenskapr sin finns
|
|
|
|
#### Gelelektrofores
|
|
Liknas Plasmid men för protein istÀllet för DNA
|
|
|
|
En molekyl har en viss nettoladdning och kommer röra sig i ett elektroniskt fÀlt, detta kallas ektrofores.
|
|
Metoden kallas PAGE ((polyacrylamide gel electrophoresis)
|
|
|
|
- Polyakrylamiden bildar ett nÀt dÀr stora bromsar och smÄ slinker igenom
|
|
- Alla vandrar mot + polen
|
|
- Liknar gelfiltrering men tvÀrtom
|
|
|
|
|
|
### Gelelektrofores: SDS Page
|
|
![[Pasted image 20251117142658.png|300]]
|
|
vanligaste typen av gelelektrofores heter SDS Page
|
|
|
|
LĂ€gger till SDS (sodium dodecyl sulfate)
|
|
ett stort protein kommer binda fler och ett litet protein fÀrre.
|
|
- ett proteins laddning Àr proportionellt mot dess massa (kDa)
|
|
- binder till yta, störra yta större SDS, mindre yta mindre SDS
|
|
|
|
Man blandar proteiner med en kÀnd storlek, som en refens. Det laddas i sÄ-kallade
|
|
brunnar.
|
|
NÀr man Àr klar med körningen, laddar men in en proteinbindande fÀrg.
|
|
|
|
Varje kolumn Àr ett reningstillfÀllende, sen lÀgger man till mer i steg, sÄ dÄ har
|
|
|
|
- I första steget har man mÄnga strÀck, varje streck Àr ett protein
|
|
- I tredje steget, jonbryteskromatografi, hÀr Àr det vÀldigt mÄnga extra streck, det betyder att proteinet inte Àr rent.
|
|
- I fjÀrde steget gelfiltreringen blir det fÄ kvar
|
|
- I femte blir det affinitetskromotagrfri och efter det finns det bara ett kvar
|
|
|
|
|
|
|
|
**Gelfiltrering vs. gelelektrofores**
|
|
|
|
| Gelfiltrering | Gelelektrofores |
|
|
| -------------------------------------------------- | -------------------------------------------------- |
|
|
| Separation av proteiner med<br>avseende pÄ storlek | Separation av proteiner med<br>avseende pÄ storlek |
|
|
| AnvÀnds för protein**rening** | AnvÀnds för protein**analys** |
|
|
| Störst först | Minst först |
|
|
|
|
### Antikroppar och antigen
|
|
Antikroppar Àr proteiner som genereras i respons mot frÀmmande element (antigen).
|
|
Bindning av antikropp till antigen leder till immunrespons som skydar individen mot infektion
|
|
De grupper eller aminorysor som antikroppen knner igen kallas **EPITOP**
|
|
|
|
#### Polyklonala antikroppar
|
|
Det Àr en mix av antikroppar, kÀnner igen olika *epitoper*
|
|
#### Monoklonala antikroppar
|
|
KĂ€nner igen exakt samma *epitop* av en specifik antigen
|
|
|
|
antigen = min hand
|
|
monoklonal = min hands tumme
|
|
polyklonal = alla fingrar pÄ min hand
|
|
|
|
#### ELISA
|
|
|
|
Enzyme Linked ImmunoSorbent Assay kan anvÀndas för att kvantifiera protein (eller antigen) i ett prov
|
|
En antikropp lÀnkas kovalent till ett enzym-antikropp kan ge fÀrg till ett visst substrat
|
|
Om ett prov har ett antigen kommer enzym-antikropp binda till antigenet
|
|
|
|
### Indirekt ELISA
|
|
detekterar antikroppar
|
|
|
|
![[Pasted image 20251117143608.png|400]]
|
|
|
|
|
|
1. Antigen fÀsts i en brunn
|
|
2. Om patienten har antikroppar för viruset kommer de binda till antigenet
|
|
3. Om enzymbundet antikropp kÀnner igen den specifika anikroppen
|
|
4. Substrat adderas â om fĂ€rg â betyder att personen bĂ€r pĂ„ HIV antikroppar
|
|
|
|
### Sandwich ELISA
|
|
detekterar antigen
|
|
|
|
- AnvÀnds för att detektera antigen, t.ex. för COVID-19
|
|
- Antikroppar sÀtts i en brunn
|
|
- TillsÀtt prov
|
|
- En enzymbÀrande antikropp (som ocksÄ binder antigenet) appliceras
|
|
- Substrat adderas â om fĂ€rg â antigen finns i provet
|
|
![[Pasted image 20251117143805.png|400]]
|
|
|
|
|
|
### Western blot
|
|
Första steget Àr att köra en SDS-PAGE
|
|
- Intresserad av mÄnga band
|
|
- lösningen Àr att köra en WB genom att göra över proteiner itll ett membran
|
|
- Inkubera med primÀr antikropp
|
|
- Inkubera med sekundĂ€r antikropp (som bĂ€r ett enzym eller fluorescens) â mĂ€t fĂ€rgskifte
|
|
Det binder bara mot ett specifikt protein
|
|
|
|
|
|
### Masspektrometri
|
|
AnvÀnds för att identifiera peptider och proteiner
|
|
Kan detektera posttranslationella modifikationer
|
|
- t.ex ett socker eller nÄgon irreversibel modifikation
|
|
Man slÄr sönder sitt protein i mindre delar, sÄ man fÄr peptider
|
|
Dessa joniseras och körs i en masspektrometer som heter MALDI-TOF
|
|
|
|
Den Àr ganska komplicerad, men tÀnk mer pÄ anvÀndningsomrÄden.
|
|
- Kan anvÀndas för att sekvenser **ett okÀnt protein**
|
|
- Kan anvÀndas för att. verifiera att **rÀtt protein** renats fram
|
|
- posttranslationella modifikationer kan identifieras
|
|
- GÄr att skicka till ett labb hÀr i gbg och fÄ information om
|
|
- evolutionÀrt ursprung
|
|
- identifier medlemmar i ett stort proteinkomplex
|
|
- identifiera signalkomplex (t.ex 50 olika medlemmar)
|
|
- sönderdela och kör det mot en databas, vi har hela mÀnniskans genom och den kan vi översÀtta till proteinsekvensen. Men vi vet inte proteom, specifika för en viss cell.
|
|
-
|
|
|
|
#### StrukturbestÀmming av protein
|
|
Vad förelÀsaren jobbar med.
|
|
Vill veta hur olika proteiner ser ut. Trots AI svÄrt att förutsÄp den exakta strukturen. Men det brukar finnas nÄgra överraskningar.
|
|
Vi vill fortfarande bestÀmma strukturen experimentellt
|
|
Viktigt för lÀkemedelsutveckling
|
|
LĂ€kemedelsbolag vill veta hur liganderna interagerar med ett protein.
|
|
Kan komma pÄ nya proteiner som kan binda till ditt protein
|
|
|
|
#### NMR
|
|
Baserat pÄ Àr att atomkÀrnor Àr nÀra varandra och magnetiska
|
|
Det finns inte sÄ mÄnga isotoper har den magnetismen.
|
|
Men vÀte har det!
|
|
Man tillför en elektromagnetisk puls, dĂ„ kan man fĂ„ en resonans. DĂ„ kan man undersöka protonens omgivning. Men kan undersöka en proteins omgivning per gĂ„ng â en dimensionell NMR
|
|
NOESY: undersöker protonpar som Àr nÀra varandra. Det kan man anvÀnda för att fÄ information om proteinens 3D-struktur.
|
|
Det finns mÄnga limiteringar i den hÀr typen av experiment.
|
|
Nackdelen Àr att man bara kan titta pÄ smÄ proteiner < 50 kDa
|
|
|
|
|
|
### Röntgenkkristallografi
|
|
Kristalliserar proteinet som Àr tidskrÀvande ofta
|
|
|
|
Exponerar mot röntgenstrÄlning och det mönstret som man fÄr.
|
|
Sen med hjÀlp av dator kan man ta reda pÄ vad det Àr för protein.
|
|
Ju högre upplösning ju högre detalj.
|
|
|
|
Ersatts av
|
|
|
|
#### Kryo-Elektronmikroskopi
|
|
Mikroskopbaserad metod, behöver inte kristallisera sina proteiner istÀllet.
|
|
Inga specifika egenskapr hos proteinet behövs )inga kristaller, inga specifika isotoper
|
|
|
|
Mycket snabb utvecling de senaste 5-10 Ären.
|
|
|
|
AnvÀnder sig av framrenat protein, man fryser det med flytande helium och sen sÄ sÀtter man det under sitt mikroskop. Varje enskild proteinartikel kommer man sÀtta samman i en 3d-struktur.
|
|
|
|
![[Pasted image 20251117145754.png]]
|
|
en sÄn hÀr molekyl som hjÀlper er att kÀnns skillnaden i temperatur. |