1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/🩠 CellulĂ€ra processer/Utforska proteiner/Slides.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

230 lines
6.3 KiB
Markdown
Raw Blame History

This file contains invisible Unicode characters
This file contains invisible Unicode characters that are indistinguishable to humans but may be processed differently by a computer. If you think that this is intentional, you can safely ignore this warning. Use the Escape button to reveal them.
This file contains Unicode characters that might be confused with other characters. If you think that this is intentional, you can safely ignore this warning. Use the Escape button to reveal them.
# Att utforska proteiner
**Sahlgrenska Akademin – LPG001 Biokemi – 2025-11-17**
**Linda Johansson, Ph.D. – linda.johansson.4@gu.se**
---
## InnehÄll
- Begreppet ”proteom”
- Skillnader i proteiners kemiska och fysikaliska egenskaper och hur dessa ligger till grund för olika reningsprinciper:
- gelfiltrering
- jonbyteskromatografi
- affinitetskromatografi
- Principer och tillÀmpning av elektrofores (SDS-PAGE)
- Översiktlig beskrivning av proteinanalys med immunologiska tekniker och ”blottning”
- antikroppar och antigen
- skillnad mellan monoklonala och polyklonala antikroppar
- principen för ELISA
- kliniska exempel
- Masspektrometri – introduktion
- FörutsÀttningar för proteinstrukturbestÀmning med:
- röntgenkristallografi
- NMR
- kryo-EM
och deras medicinska applikationer
---
## Varför studera proteiner?
- Forskning:
- strukturbiologi – hur proteiner ser ut
- biokemi – vad de binder
- var de finns i kroppen
- hur de pÄverkar sjukdomar
- Klinik:
- HIV-test (antikroppar, ELISA)
- COVID-19 (antigen, antikropp, ELISA)
- Myelom (detektion av IgM med proteinelektrofores)
---
## Proteiner
- Proteiner utför viktiga funktioner i de flesta biologiska processer, t.ex. DNA-replikation och signalöverföring.
- Sensoriska funktioner som smak, lukt, temperatur och beröring bygger pÄ proteiner.
- Aminosyrasekvensen bestÀmmer konformationen (3D-strukturen) och dÀrmed funktionen.
---
## Proteiner – 2024 Ă„rs Nobelpris
- Handlar om proteiners strukturer och hur de kan designas och förutsÀgas.
- David Baker: byggt helt nya proteiner.
- Demis Hassabis & John Jumper: AI-modellen AlphaFold som löser strukturföre­spÄdningsproblemet.
---
## Genom vs proteom
- **Genom:** komplett DNA-sekvens (~3 miljarder baser, ca 23 000 gener).
- **Proteom:** de proteiner som uttrycks av en cell vid en given tidpunkt.
- Proteomet pÄverkas av:
- celltyp
- tidpunkt
- proteininteraktioner
- posttranslationella modifieringar
- Proteomet Àr mycket dynamiskt och komplext.
---
## Hur kan vi studera proteiner?
- Vi behöver rena fram ett specifikt protein ur cellens innehÄll.
- Proteiner skiljer sig i:
- storlek
- laddning
- löslighet
- bindningsaffinitet
- Egenskaperna anvÀnds i reningsmetoder.
---
## Preparation av protein – homogenisat
- Celler bryts upp → homogenisat.
- Centrifugering separerar komponenter:
- **pellet:** i botten
- **supernatant:** ovanför
---
## Kromatografi – princip
- SmÄ kulor/beads med definierade egenskaper packas i en kolonn (fast fas).
- Buffert + prov rör sig genom kolonnen (mobil fas).
- Olika typer anvÀnds beroende pÄ proteinets egenskaper.
---
## Gelfiltrering – separation efter storlek
- Porösa kulor slÀpper in smÄ molekyler men inte stora.
- **Stora proteiner kommer ut först.**
---
## Jonbyteskromatografi – separation efter laddning
- Proteinets totala laddning styr bindning.
- **Anjonbytare:** binder negativa grupper.
- **Katjonbytare:** binder positiva grupper.
- Eluering sker med pH-Ă€ndring eller saltgradient.
---
## Affinitetskromatografi – separation efter selektivitet
- Specifik bindning mellan protein och ligand.
- Exempel: 6×His-tag → stark bindning till NiÂČâș-kolonn.
- Eluering ofta med imidazol.
---
## Analys av proteinrening
- Flera reningssteg kombineras.
- Man följer renheten vid varje steg.
- Val av metod beror pÄ:
- önskad renhet
- proteinets egenskaper
---
## Gelelektrofores – princip
- Molekyler med nettoladdning vandrar i elektriskt fÀlt.
- Polyakrylamidgel separerar efter storlek.
- SmÄ proteiner rör sig snabbare.
---
## SDS-PAGE
- SDS ger uniform negativ laddning proportionell mot massa.
- Separation sker enbart pÄ **storlek**.
- Efter körning fÀrgas gelen (Coomassie blue).
---
## SDS-PAGE i reningskontroll
- Prover tas efter varje reningssteg.
- RÀtt band ska bli tydligare och renare för varje steg.
---
## Gelfiltrering vs SDS-PAGE
- **Gelfiltrering:** störst först, anvÀnds för rening.
- **SDS-PAGE:** minst först, anvÀnds för analys.
---
## Antikroppar och antigen
- Antikroppar → proteiner som kĂ€nner igen antigen.
- Del av antigenet som kÀnns igen = **epitop**.
---
## Monoklonala vs polyklonala antikroppar
- **Monoklonala:** kÀnner igen exakt samma epitop.
- **Polyklonala:** mix som kÀnner igen flera epitoper pÄ samma antigen.
---
## ELISA – princip
- Enzymbundet antikroppssystem som ger fÀrg vid substrattillsats.
- TvÄ huvudtyper:
- **Indirekt ELISA:** detekterar antikroppar (t.ex. HIV)
- **Sandwich ELISA:** detekterar antigen (t.ex. COVID-19)
---
## Western Blot
- SDS-PAGE → proteiner förs över till membran.
- Inkuberas med primÀr + sekundÀr antikropp.
- Signal mÀts via enzym eller fluorescens.
---
## Masspektrometri – princip
- Identifierar peptider/proteiner.
- Möjliggör analys av posttranslationella modifieringar.
- Peptider joniseras → accelereras → separeras efter massa (t.ex. MALDI-TOF).
---
## Masspektrometri – anvĂ€ndning
- Identifiera proteiner
- Verifiera rening
- KartlÀgga PTM
- Analysera sekvens och evolutionÀrt ursprung
---
## Proteiners 3D-struktur
- BestÀms av aminosyrasekvens.
- Experimentella metoder krÀvs ofta trots AI-prediktioner som AlphaFold.
- Struktur Àr centralt för lÀkemedelsutveckling.
---
## NMR
- Baserad pÄ magnetiska atomkÀrnor.
- Resonans pÄverkas av atomernas omgivning.
- Typer:
- 1D NMR – veckningsinformation
- NOESY – avstĂ„nd mellan protoner (<5 Å)
- BegrÀnsning: protein <50 kDa
- Resultat: ensemble av möjliga strukturer.
---
## Röntgenkristallografi
- Proteinet kristalliseras.
- Kristall bestrĂ„las med röntgen → diffraktionsmönster samlas.
- Matematiskt → elektrondensitetskarta → modell av struktur.
- Hög upplösning ger mer detaljer.
---
## Kryo-EM
- Direkt visualisering av frys-införda molekyler.
- KrÀver inga kristaller eller isotoper.
- Single-particle-analys möjlig.
- Snabb metodutveckling → dominerande teknik idag.
- Upplösning beror pÄ proteinets storlek.
- Nobelpris 2017.
---
## Kryo-EM – procedur
- Protein fryses pÄ grid i flytande helium.
- Exponeras för elektronstrÄle i vakuum.
- MĂ„nga 2D-bilder sammanstĂ€lls → 3D-struktur.