All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
298 lines
9.6 KiB
Markdown
298 lines
9.6 KiB
Markdown
---
|
||
förelÀsare: Ingela Parmryd
|
||
tags:
|
||
- biokemi
|
||
- anteckningar
|
||
- transport-över-cellmembran
|
||
date: 2025-11-25
|
||
---
|
||
Diffusion Àr nÄgot som INTE behöver hjÀlp
|
||
Passiv vs Aktiv transport
|
||
Faciliterad diffusion
|
||
|
||
plasmamembransystem
|
||
|
||
- tar in och tar ut
|
||
- nÀr det gÄr ut, börjar det i
|
||
- ER â Golgi â sekretoriska vesiklar â PM eller
|
||
- ER â Golgi â PM
|
||
- heter sekretoriska vÀgen
|
||
- nÀr det gÄr ut
|
||
- tidig endosom â sen endosom â lysosom
|
||
- Vad pÄverkar utgÄngen?
|
||
- tjocklek
|
||
- kolesterol i membranet
|
||
- mÀttade fettsyror/acylgrupper
|
||
- tÀtare packning
|
||
- Vad pÄverkar ingÄngen?
|
||
- permeabilitet (hur genomslÀppligt)
|
||
|
||
----
|
||
## Diffusion över membran
|
||
|
||
Vad Àr lÀttast att diffundera?
|
||
|
||
- lĂ€ttast â svĂ„rast
|
||
- (smÄ) hydrofoba, $O_2$ (stora kommer hÀr ocksÄ)
|
||
- smÄ polÀra $H_2O$ (osmos)
|
||
- stora polÀra, glukos (kolhydrater)
|
||
- joner, laddade har det svÄrast (aminosyror, nukleotider)
|
||
|
||
----
|
||
Glukostransportörer faciliterar diffusion
|
||
![[Pasted image 20251125132516.png]]
|
||
Ăven kallade bĂ€rarproteiner
|
||
|
||
|
||
# Passiv transport
|
||
Med gradienten â man behöver inte tillföra energi, utan anvĂ€nder energin som byggt upp gradienten
|
||
|
||
### Transportörer/BÀrarproteiner
|
||
- transport av polÀra molekyler
|
||
- $K_m$ uppnÄr mÀttnad nÀr alla transportörer Àr upptagna
|
||
|
||
GLUT1-5 har olika affinitet för glukos
|
||
Varje transportör kan ta ungefÀr ~1000 molekyler per sekund
|
||
Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inÄt i cellen
|
||
Hastigheten beror pÄ
|
||
- antal transportproteiner
|
||
- hur hög koncentrationen Àr
|
||
|
||
$\Delta G = RTln(C_2/C_1)$
|
||
C1 = till
|
||
C2 = frÄn
|
||
|
||
Q: Behöver vi kunna formeln. Svaret Àr att vi inte behöver en minirÀknare pÄ tentan.
|
||
|
||
### Diffusion av $H_2O$
|
||
Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk
|
||
- Det Àr sÄ mycket joner vi har i miljön runt om och i vÄra celler
|
||
- Har man exakt hÀnder ingenting
|
||
- Har man mer eller mindre sÄ hÀnder osmos
|
||
- hypertonisk, högre saltkoncentration
|
||
- dÄ kommer vatten gÄ ut ur cellen för att utjÀmna koncentrationsgradienten
|
||
- DÄ fÄr vi en cell som krymper
|
||
- hypotonisk, lÀgre saltkoncentration
|
||
- dÄ försöker vattnet att ta sig in
|
||
- dÄ svÀller cellen
|
||
- nÀr det kommer in för mycket vatten sÄ gÄr den sönder, dÄ sÀger man lysering
|
||
- man kan anvÀnda saltlösning för att fÄ ut innehÄllet i en cell
|
||
- sedan centrifugerar man sÄ man fÄr ut sina mitokondrier
|
||
- osmos = strÀvar mot utjÀmning av koncentrationsgradienten
|
||
|
||
----
|
||
### Diffusion av vatten faciliteras av aquaporiner
|
||
|
||
### Aquaporiner
|
||
- Ett ökat vattenflöde ibland, t.ex. i njurarna
|
||
- Utsöndring av svett och tÄrar
|
||
- Passiv transport
|
||
- Epitel - njurar
|
||
- Det hĂ€r gĂ„r mycket snabbare $10^6$ /s đŒ-poriner
|
||
- Faciliterad diffusion
|
||
|
||
### Jonkanalerna
|
||
|
||
- Faciliterar diffusion och pendlar mellan att vara öppna eller stÀngda
|
||
- Faciliterad diffusion
|
||
- $10^6$ /s per kanal
|
||
- men bara öppna nÄgon millisekund
|
||
- Pendlar mellan öppen och stÀngd
|
||
- Aktiveras betyder att den öppnas
|
||
- ligandbindning - kommer nÄgonting utanför cellen, fÄr en konformationsÀndring och öppnar sig
|
||
- i sliden nÀmns att det kan t.ex. vara acetylkolin
|
||
- elektrisk rocka, har 20k per kvmm, det gör att det kan komma upp i höga spÀnningar
|
||
- Àndring av spÀnning
|
||
- membranpotential, skillnad mellan joner över ett membran
|
||
- mekaniskt
|
||
----
|
||
### Transporthastigheten genom jonkanaler styrs av skillnader i koncentrations- och elektriska gradienter
|
||
Beroende av andra joner
|
||
$\Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V$
|
||
|
||
**R:** gaskonstanten = 8.314 J·molâ»Âč·Kâ»Âč
|
||
**T:** absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C)
|
||
**Câ:** koncentration _utanför_ cellen
|
||
**Câ:** koncentration _innanför_ cellen
|
||
**Z:** jonens laddning (t.ex. Naâș = +1, CaÂČâș = +2, Clâ» = â1)
|
||
**F:** Faradays konstant (â 96 485 C/mol), laddning per mol elektroner
|
||
**ÎV:** skillnaden i membranpotential (Vâ â Vâ), mĂ€ts i volt
|
||
|
||
----
|
||
### Hur skulle en jonkanal vara uppbyggd?
|
||
|
||
- amfipatiska hydrofila mot kanalen, hydrofoba mot insidan av cellmembranet
|
||
- 8 helixar ovanför
|
||
- delad i mitten av hydrofoba/hydrofila delar
|
||
|
||
---
|
||
### Uppbyggnaden av katjonkanaler Àr konserverad
|
||
|
||
![[Pasted image 20251125135429.png]]
|
||
- central por av helix S5 och S6
|
||
- S1-4 bildar paddel utanför por
|
||
|
||
S4 positivt laddad, kÀnner av Àndring i membranpotential
|
||
paddel fÀlls upp vid aktivering
|
||
|
||
|
||
----
|
||
### $K^+$-kanalen passar $K^+$ perfekt om dehydratisering sker
|
||
|
||
Selektivitetsfiltret i K+-kanalen
|
||
Det kÀnner igen storlek, konkurrerar mot Na och K.
|
||
- $Na^+$ 0.95 Ă
|
||
- $K^+$ 1.33 Ă
|
||
|
||
För att passa den hĂ€r kanalen som Ă€r 3 Ă
,
|
||
Jonen dehydratiseras â bort med vatten
|
||
Binder till röda grupper som Àr karbonylgrupper
|
||
Dehydratisering av $K^+$ ger lika mÄnga bindningar i filtret som till $H_2O$
|
||
1000 ggr högre selektivitet för $K^+$ Àn $Na^+$
|
||
|
||
Kostar energi att föra igenom Na+, dÄ blir det inte effektivt
|
||
Transport via repulsion i fyra bindningsstÀllen (skjutsa vidare)
|
||
|
||
Naâș Ă€r mindre â har mycket högre laddningstĂ€thet â binder vatten hĂ„rdare. Att ta bort vatten kostar dĂ€rför mer energi för Naâș Ă€n för Kâș.
|
||
|
||
**Varför kan Kâș passera utan kostnad?**
|
||
Selektivitetsfiltret Ă€r byggt exakt för Kâș-storlek: karbonylgrupperna sitter sĂ„ att de ersĂ€tter _precis_ de vattenbindningar Kâș förlorar. Energin blir nĂ€stan neutral.
|
||
|
||
-----
|
||
|
||
### Jonkanal stÀngs snabbt efter att ha öppnats
|
||
|
||
BolldomÀn i cytoplasman med en lÀnk med ett bindningsstÀlle i den aktiverade, öppna kanalen den kan binda in till
|
||
- I öppen kanal blir *bindningen*âinaktiverad
|
||
- States
|
||
- Closed hÀnger och slÀnger
|
||
- Open precis utanför
|
||
- Inactivated inne i hÄllet
|
||
|
||
Kanalen stÀngs efter ms efter aktivering
|
||
|
||
|
||
Acetylkolinreceptorn Àr en receptor för ormgift
|
||
Alkaloider, curare, hÀmmar transport via jonkanaler
|
||
|
||
kanaler och transportörer har olika mekanismer för att öppna och stÀnga
|
||
|
||
----
|
||
|
||
### Kanalfogar
|
||
(gap junctions)
|
||
|
||
Möjliggör snabb transport mellan celler
|
||
Förbinder cytoplasman
|
||
Uppbyggda av konnexinringar
|
||
Fri passage för _smÄ_ hydrofila molekyler/joner < kDa
|
||
|
||
NÀringsöverföring: lins & ben
|
||
Synkronisering:
|
||
- finns mycket i hjÀrtat sÄ allt drar Ät sig samtidigt
|
||
- livmodern inför förlossning, för sammandragning
|
||
- stÀngs av nÀr $[Ca^{2+}]$ gÄr upp eller $[H^+]$
|
||
|
||
----
|
||
|
||
# Aktiv transport
|
||
mot gradient
|
||
krÀver energitillsförsel
|
||
|
||
Det finns jongradienter i dÀggdjursceller
|
||
- Na+ lÄgt inne, högt utanför
|
||
- K+ högt inne, lÄgt utanför
|
||
- Cl⻠lÄgt inne, högt utanför
|
||
#### Na+âK+ ATPaset, en jonpump
|
||
1/3 av all energi i alla celler anvÀnds till det hÀr
|
||
(mer i vissa celler Àn andra)
|
||
|
||
- Nervsignalering
|
||
- för att fÄ in aminosyror/andra byggstenar
|
||
- Pendlar mellan tvÄ konformationer (öppna Ät olika hÄll, in/ut, ut/in)
|
||
- de fosforyleras, tar upp en P frÄn ATP frÄn Aspartat
|
||
- 6 steg
|
||
- 1: 3 Na+ binder pÄ cyt-sidan
|
||
- 2: Fosforylering
|
||
- 3: Eversion (vÀnder sig), frislÀppning av Na+ extracellulÀrt
|
||
- 4: 2 K+ binder in pÄ ECM-sidan
|
||
- 5: Defosforylering
|
||
- 6: Eversion, K+ frislÀpps i cytoplasman
|
||
- Alltid Na+ cytoplasmaâECM och K+ ECMâcytoplasma
|
||
Finns 70 st andra kÀnda pumpar
|
||
|
||
----
|
||
#### Kardiotona steroider hÀmmar Na+-K+ ATPaset
|
||
|
||
AnvÀnds som lÀkemedel för personer som har hjÀrtsvikt, leder till starkare kontraktioner av hjÀrtmuskler
|
||
LÀkemedel heter Digitoxin, Ouabain som man kan plocka frÄn vÀxter
|
||
|
||
Behöver veta vad det hÀr proteinet gör
|
||
|
||
----
|
||
#### ABC-transportörer Àndrar konformation nÀr de binder och hydrolyserar ATP
|
||
|
||
|
||
ATP-bindande kassett
|
||
KrÀver tvÄ ATP per transportcykel
|
||
AnvÀnds för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)
|
||
1. Substrat binder frÄn cytoplasman
|
||
2. KonformationsÀndring - ökad affinitet för ATP
|
||
3. ATP binder - eversion (vÀnder)
|
||
4. Substrat frislÀpps till ECM
|
||
5. Defosforylering 2 ATP â 2 ADP, konformationsĂ€ndring, eversion
|
||
|
||
StÀller till besvÀr inom medicinen, skickar in hydrofoba föreningar. MÄnga lÀkemedel Àr hydrofoba. Men sÄdana hÀr proteiner finns det som inducerar lÀkemedel, multidrogresistens, nÀr de fÄtt en skickar de ut den. Men de skickar ut andra lÀkemedel ocksÄ
|
||
|
||
#### MDR-multidrogresistens
|
||
- ABC-transportör
|
||
- Skickar ut xenobiotika=kroppsfrÀmmande
|
||
- Induceras t.ex. av lÀkemedel
|
||
- Blir fler om de utsÀtts av mycket
|
||
CFTR-muterad cystisk fibros, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mycket vatten som attraheras till det hÀr slemmet.
|
||
|
||
----
|
||
|
||
### Tre grupper av membrantransportörer
|
||
Kan vara bÄde passiva och aktiva
|
||
|
||
- Uniporter
|
||
- *passiv transport*
|
||
- en förening, tvÄ hÄll
|
||
- t.ex. glukostransportören
|
||
- Symport
|
||
- *sekundÀr aktiv transport*
|
||
- p-typ ATP eller ABC-transportörer heter *primÀr aktiv transport*
|
||
- tvÄ föreningar, samma hÄll
|
||
- anvÀnder en gradient för att skapa en annan
|
||
- hÀnder t.ex. epitelceller dÀr det krÀvs mycket in
|
||
- Na+ hjÀlper glukos in mot sin gradient
|
||
- Antiporter
|
||
- *sekundÀr aktiv transport*
|
||
- tvÄ föreningar, olika hÄll
|
||
- en med gradient - nÀstan alltid $Na^+_{(in)}$
|
||
- en mot gradient - t.ex. $Ca^{2+}_{(in)}$
|
||
|
||
----
|
||
### Glukos kan tas upp mot koncentrationsgradient med sekundÀr aktiv transport
|
||
|
||
----
|
||
|
||
### Glukosupptag frÄn tarmarna involverar transportörer av olika typer
|
||
|
||
I samma cell kan man ha olika typer av transport av samma typ av molekyl
|
||
|
||
# Summary
|
||
|
||
Transportör med gradient
|
||
Hyperton = mer joner, ut vatten
|
||
Hypoton = mindre joner, in vatten
|
||
Aquaporiner slÀpper bara igenom vatten
|
||
Jonkanaler behöver aktiveras pÄ tre sÀtt (ligand, potential, mekanisk pÄverkan)
|
||
PrimÀrt om ATP Àr med i reaktionen
|
||
SekundÀr om ATP hjÀlpt till att bygga upp gradienten
|
||
Kanalfogar binder ihop celler, t.ex. nÀring i benceller
|
||
Jongradienter: Na/Kalium mycket inne/ut pÄ grund av ATPaset-pumpen
|
||
ABC krÀver 2 ATP (fosforylering + defosforylering)
|
||
MDR inblandat i pumpar
|