1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/🩠 CellulĂ€ra processer/Transport över cellmembran/Anteckningar.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

298 lines
9.6 KiB
Markdown
Raw Blame History

This file contains ambiguous Unicode characters
This file contains Unicode characters that might be confused with other characters. If you think that this is intentional, you can safely ignore this warning. Use the Escape button to reveal them.
---
förelÀsare: Ingela Parmryd
tags:
- biokemi
- anteckningar
- transport-över-cellmembran
date: 2025-11-25
---
Diffusion Àr nÄgot som INTE behöver hjÀlp
Passiv vs Aktiv transport
Faciliterad diffusion
plasmamembransystem
- tar in och tar ut
- nÀr det gÄr ut, börjar det i
- ER → Golgi → sekretoriska vesiklar → PM eller
- ER → Golgi → PM
- heter sekretoriska vÀgen
- nÀr det gÄr ut
- tidig endosom → sen endosom → lysosom
- Vad pÄverkar utgÄngen?
- tjocklek
- kolesterol i membranet
- mÀttade fettsyror/acylgrupper
- tÀtare packning
- Vad pÄverkar ingÄngen?
- permeabilitet (hur genomslÀppligt)
----
## Diffusion över membran
Vad Àr lÀttast att diffundera?
- lĂ€ttast → svĂ„rast
- (smÄ) hydrofoba, $O_2$ (stora kommer hÀr ocksÄ)
- smÄ polÀra $H_2O$ (osmos)
- stora polÀra, glukos (kolhydrater)
- joner, laddade har det svÄrast (aminosyror, nukleotider)
----
Glukostransportörer faciliterar diffusion
![[Pasted image 20251125132516.png]]
Även kallade bĂ€rarproteiner
# Passiv transport
Med gradienten – man behöver inte tillföra energi, utan anvĂ€nder energin som byggt upp gradienten
### Transportörer/BÀrarproteiner
- transport av polÀra molekyler
- $K_m$ uppnÄr mÀttnad nÀr alla transportörer Àr upptagna
GLUT1-5 har olika affinitet för glukos
Varje transportör kan ta ungefÀr ~1000 molekyler per sekund
Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inÄt i cellen
Hastigheten beror pÄ
- antal transportproteiner
- hur hög koncentrationen Àr
$\Delta G = RTln(C_2/C_1)$
C1 = till
C2 = frÄn
Q: Behöver vi kunna formeln. Svaret Àr att vi inte behöver en minirÀknare pÄ tentan.
### Diffusion av $H_2O$
Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk
- Det Àr sÄ mycket joner vi har i miljön runt om och i vÄra celler
- Har man exakt hÀnder ingenting
- Har man mer eller mindre sÄ hÀnder osmos
- hypertonisk, högre saltkoncentration
- dÄ kommer vatten gÄ ut ur cellen för att utjÀmna koncentrationsgradienten
- DÄ fÄr vi en cell som krymper
- hypotonisk, lÀgre saltkoncentration
- dÄ försöker vattnet att ta sig in
- dÄ svÀller cellen
- nÀr det kommer in för mycket vatten sÄ gÄr den sönder, dÄ sÀger man lysering
- man kan anvÀnda saltlösning för att fÄ ut innehÄllet i en cell
- sedan centrifugerar man sÄ man fÄr ut sina mitokondrier
- osmos = strÀvar mot utjÀmning av koncentrationsgradienten
----
### Diffusion av vatten faciliteras av aquaporiner
### Aquaporiner
- Ett ökat vattenflöde ibland, t.ex. i njurarna
- Utsöndring av svett och tÄrar
- Passiv transport
- Epitel - njurar
- Det hĂ€r gĂ„r mycket snabbare $10^6$ /s đ›Œ-poriner
- Faciliterad diffusion
### Jonkanalerna
- Faciliterar diffusion och pendlar mellan att vara öppna eller stÀngda
- Faciliterad diffusion
- $10^6$ /s per kanal
- men bara öppna nÄgon millisekund
- Pendlar mellan öppen och stÀngd
- Aktiveras betyder att den öppnas
- ligandbindning - kommer nÄgonting utanför cellen, fÄr en konformationsÀndring och öppnar sig
- i sliden nÀmns att det kan t.ex. vara acetylkolin
- elektrisk rocka, har 20k per kvmm, det gör att det kan komma upp i höga spÀnningar
- Àndring av spÀnning
- membranpotential, skillnad mellan joner över ett membran
- mekaniskt
----
### Transporthastigheten genom jonkanaler styrs av skillnader i koncentrations- och elektriska gradienter
Beroende av andra joner
$\Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V$
**R:** gaskonstanten = 8.314 J·mol⁻Âč·K⁻Âč
**T:** absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C)
**C₂:** koncentration _utanför_ cellen
**C₁:** koncentration _innanför_ cellen
**Z:** jonens laddning (t.ex. Naâș = +1, CaÂČâș = +2, Cl⁻ = –1)
**F:** Faradays konstant (≈ 96 485 C/mol), laddning per mol elektroner
**ΔV:** skillnaden i membranpotential (V₂ – V₁), mĂ€ts i volt
----
### Hur skulle en jonkanal vara uppbyggd?
- amfipatiska hydrofila mot kanalen, hydrofoba mot insidan av cellmembranet
- 8 helixar ovanför
- delad i mitten av hydrofoba/hydrofila delar
---
### Uppbyggnaden av katjonkanaler Àr konserverad
![[Pasted image 20251125135429.png]]
- central por av helix S5 och S6
- S1-4 bildar paddel utanför por
S4 positivt laddad, kÀnner av Àndring i membranpotential
paddel fÀlls upp vid aktivering
----
### $K^+$-kanalen passar $K^+$ perfekt om dehydratisering sker
Selektivitetsfiltret i K+-kanalen
Det kÀnner igen storlek, konkurrerar mot Na och K.
- $Na^+$ 0.95 Å
- $K^+$ 1.33 Å
För att passa den hĂ€r kanalen som Ă€r 3 Å,
Jonen dehydratiseras – bort med vatten
Binder till röda grupper som Àr karbonylgrupper
Dehydratisering av $K^+$ ger lika mÄnga bindningar i filtret som till $H_2O$
1000 ggr högre selektivitet för $K^+$ Àn $Na^+$
Kostar energi att föra igenom Na+, dÄ blir det inte effektivt
Transport via repulsion i fyra bindningsstÀllen (skjutsa vidare)
Naâș Ă€r mindre → har mycket högre laddningstĂ€thet → binder vatten hĂ„rdare. Att ta bort vatten kostar dĂ€rför mer energi för Naâș Ă€n för Kâș.
**Varför kan Kâș passera utan kostnad?**
Selektivitetsfiltret Ă€r byggt exakt för Kâș-storlek: karbonylgrupperna sitter sĂ„ att de ersĂ€tter _precis_ de vattenbindningar Kâș förlorar. Energin blir nĂ€stan neutral.
-----
### Jonkanal stÀngs snabbt efter att ha öppnats
BolldomÀn i cytoplasman med en lÀnk med ett bindningsstÀlle i den aktiverade, öppna kanalen den kan binda in till
- I öppen kanal blir *bindningen*→inaktiverad
- States
- Closed hÀnger och slÀnger
- Open precis utanför
- Inactivated inne i hÄllet
Kanalen stÀngs efter ms efter aktivering
Acetylkolinreceptorn Àr en receptor för ormgift
Alkaloider, curare, hÀmmar transport via jonkanaler
kanaler och transportörer har olika mekanismer för att öppna och stÀnga
----
### Kanalfogar
(gap junctions)
Möjliggör snabb transport mellan celler
Förbinder cytoplasman
Uppbyggda av konnexinringar
Fri passage för _smÄ_ hydrofila molekyler/joner < kDa
NÀringsöverföring: lins & ben
Synkronisering:
- finns mycket i hjÀrtat sÄ allt drar Ät sig samtidigt
- livmodern inför förlossning, för sammandragning
- stÀngs av nÀr $[Ca^{2+}]$ gÄr upp eller $[H^+]$
----
# Aktiv transport
mot gradient
krÀver energitillsförsel
Det finns jongradienter i dÀggdjursceller
- Na+ lÄgt inne, högt utanför
- K+ högt inne, lÄgt utanför
- Cl⁻ lÄgt inne, högt utanför
#### Na+–K+ ATPaset, en jonpump
1/3 av all energi i alla celler anvÀnds till det hÀr
(mer i vissa celler Àn andra)
- Nervsignalering
- för att fÄ in aminosyror/andra byggstenar
- Pendlar mellan tvÄ konformationer (öppna Ät olika hÄll, in/ut, ut/in)
- de fosforyleras, tar upp en P frÄn ATP frÄn Aspartat
- 6 steg
- 1: 3 Na+ binder pÄ cyt-sidan
- 2: Fosforylering
- 3: Eversion (vÀnder sig), frislÀppning av Na+ extracellulÀrt
- 4: 2 K+ binder in pÄ ECM-sidan
- 5: Defosforylering
- 6: Eversion, K+ frislÀpps i cytoplasman
- Alltid Na+ cytoplasma→ECM och K+ ECM→cytoplasma
Finns 70 st andra kÀnda pumpar
----
#### Kardiotona steroider hÀmmar Na+-K+ ATPaset
AnvÀnds som lÀkemedel för personer som har hjÀrtsvikt, leder till starkare kontraktioner av hjÀrtmuskler
LÀkemedel heter Digitoxin, Ouabain som man kan plocka frÄn vÀxter
Behöver veta vad det hÀr proteinet gör
----
#### ABC-transportörer Àndrar konformation nÀr de binder och hydrolyserar ATP
ATP-bindande kassett
KrÀver tvÄ ATP per transportcykel
AnvÀnds för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)
1. Substrat binder frÄn cytoplasman
2. KonformationsÀndring - ökad affinitet för ATP
3. ATP binder - eversion (vÀnder)
4. Substrat frislÀpps till ECM
5. Defosforylering 2 ATP → 2 ADP, konformationsĂ€ndring, eversion
StÀller till besvÀr inom medicinen, skickar in hydrofoba föreningar. MÄnga lÀkemedel Àr hydrofoba. Men sÄdana hÀr proteiner finns det som inducerar lÀkemedel, multidrogresistens, nÀr de fÄtt en skickar de ut den. Men de skickar ut andra lÀkemedel ocksÄ
#### MDR-multidrogresistens
- ABC-transportör
- Skickar ut xenobiotika=kroppsfrÀmmande
- Induceras t.ex. av lÀkemedel
- Blir fler om de utsÀtts av mycket
CFTR-muterad cystisk fibros, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mycket vatten som attraheras till det hÀr slemmet.
----
### Tre grupper av membrantransportörer
Kan vara bÄde passiva och aktiva
- Uniporter
- *passiv transport*
- en förening, tvÄ hÄll
- t.ex. glukostransportören
- Symport
- *sekundÀr aktiv transport*
- p-typ ATP eller ABC-transportörer heter *primÀr aktiv transport*
- tvÄ föreningar, samma hÄll
- anvÀnder en gradient för att skapa en annan
- hÀnder t.ex. epitelceller dÀr det krÀvs mycket in
- Na+ hjÀlper glukos in mot sin gradient
- Antiporter
- *sekundÀr aktiv transport*
- tvÄ föreningar, olika hÄll
- en med gradient - nÀstan alltid $Na^+_{(in)}$
- en mot gradient - t.ex. $Ca^{2+}_{(in)}$
----
### Glukos kan tas upp mot koncentrationsgradient med sekundÀr aktiv transport
----
### Glukosupptag frÄn tarmarna involverar transportörer av olika typer
I samma cell kan man ha olika typer av transport av samma typ av molekyl
# Summary
Transportör med gradient
Hyperton = mer joner, ut vatten
Hypoton = mindre joner, in vatten
Aquaporiner slÀpper bara igenom vatten
Jonkanaler behöver aktiveras pÄ tre sÀtt (ligand, potential, mekanisk pÄverkan)
PrimÀrt om ATP Àr med i reaktionen
SekundÀr om ATP hjÀlpt till att bygga upp gradienten
Kanalfogar binder ihop celler, t.ex. nÀring i benceller
Jongradienter: Na/Kalium mycket inne/ut pÄ grund av ATPaset-pumpen
ABC krÀver 2 ATP (fosforylering + defosforylering)
MDR inblandat i pumpar