1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/🩠 CellulĂ€ra processer/Transport över cellmembran/Anteckningar.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

9.6 KiB
Raw Blame History

förelÀsare, tags, date
förelÀsare tags date
Ingela Parmryd
biokemi
anteckningar
transport-över-cellmembran
2025-11-25

Diffusion Àr nÄgot som INTE behöver hjÀlp Passiv vs Aktiv transport Faciliterad diffusion

plasmamembransystem

  • tar in och tar ut
  • nĂ€r det gĂ„r ut, börjar det i
    • ER → Golgi → sekretoriska vesiklar → PM eller
    • ER → Golgi → PM
    • heter sekretoriska vĂ€gen
  • nĂ€r det gĂ„r ut
    • tidig endosom → sen endosom → lysosom
  • Vad pĂ„verkar utgĂ„ngen?
    • tjocklek
    • kolesterol i membranet
    • mĂ€ttade fettsyror/acylgrupper
    • tĂ€tare packning
  • Vad pĂ„verkar ingĂ„ngen?
    • permeabilitet (hur genomslĂ€ppligt)

Diffusion över membran

Vad Àr lÀttast att diffundera?

  • lĂ€ttast → svĂ„rast
    • (smĂ„) hydrofoba, O_2 (stora kommer hĂ€r ocksĂ„)
    • smĂ„ polĂ€ra H_2O (osmos)
    • stora polĂ€ra, glukos (kolhydrater)
    • joner, laddade har det svĂ„rast (aminosyror, nukleotider)

Glukostransportörer faciliterar diffusion !Pasted image 20251125132516.png Även kallade bĂ€rarproteiner

Passiv transport

Med gradienten – man behöver inte tillföra energi, utan anvĂ€nder energin som byggt upp gradienten

Transportörer/BÀrarproteiner

  • transport av polĂ€ra molekyler
  • K_m uppnĂ„r mĂ€ttnad nĂ€r alla transportörer Ă€r upptagna

GLUT1-5 har olika affinitet för glukos Varje transportör kan ta ungefÀr ~1000 molekyler per sekund Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inÄt i cellen Hastigheten beror pÄ

  • antal transportproteiner
  • hur hög koncentrationen Ă€r

\Delta G = RTln(C_2/C_1) C1 = till C2 = frÄn

Q: Behöver vi kunna formeln. Svaret Àr att vi inte behöver en minirÀknare pÄ tentan.

Diffusion av H_2O

Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk

  • Det Ă€r sĂ„ mycket joner vi har i miljön runt om och i vĂ„ra celler
  • Har man exakt hĂ€nder ingenting
  • Har man mer eller mindre sĂ„ hĂ€nder osmos
  • hypertonisk, högre saltkoncentration
    • dĂ„ kommer vatten gĂ„ ut ur cellen för att utjĂ€mna koncentrationsgradienten
    • DĂ„ fĂ„r vi en cell som krymper
  • hypotonisk, lĂ€gre saltkoncentration
    • dĂ„ försöker vattnet att ta sig in
    • dĂ„ svĂ€ller cellen
    • nĂ€r det kommer in för mycket vatten sĂ„ gĂ„r den sönder, dĂ„ sĂ€ger man lysering
      • man kan anvĂ€nda saltlösning för att fĂ„ ut innehĂ„llet i en cell
      • sedan centrifugerar man sĂ„ man fĂ„r ut sina mitokondrier
  • osmos = strĂ€var mot utjĂ€mning av koncentrationsgradienten

Diffusion av vatten faciliteras av aquaporiner

Aquaporiner

  • Ett ökat vattenflöde ibland, t.ex. i njurarna
  • Utsöndring av svett och tĂ„rar
  • Passiv transport
  • Epitel - njurar
  • Det hĂ€r gĂ„r mycket snabbare 10^6 /s đ›Œ-poriner
  • Faciliterad diffusion

Jonkanalerna

  • Faciliterar diffusion och pendlar mellan att vara öppna eller stĂ€ngda
  • Faciliterad diffusion
  • 10^6 /s per kanal
    • men bara öppna nĂ„gon millisekund
  • Pendlar mellan öppen och stĂ€ngd
  • Aktiveras betyder att den öppnas
    • ligandbindning - kommer nĂ„gonting utanför cellen, fĂ„r en konformationsĂ€ndring och öppnar sig
      • i sliden nĂ€mns att det kan t.ex. vara acetylkolin
      • elektrisk rocka, har 20k per kvmm, det gör att det kan komma upp i höga spĂ€nningar
    • Ă€ndring av spĂ€nning
      • membranpotential, skillnad mellan joner över ett membran
    • mekaniskt

Transporthastigheten genom jonkanaler styrs av skillnader i koncentrations- och elektriska gradienter

Beroende av andra joner \Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V

R: gaskonstanten = 8.314 J·mol⁻Âč·K⁻Âč T: absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C) C₂: koncentration utanför cellen C₁: koncentration innanför cellen Z: jonens laddning (t.ex. Naâș = +1, CaÂČâș = +2, Cl⁻ = –1) F: Faradays konstant (≈ 96 485 C/mol), laddning per mol elektroner ΔV: skillnaden i membranpotential (V₂ – V₁), mĂ€ts i volt


Hur skulle en jonkanal vara uppbyggd?

  • amfipatiska hydrofila mot kanalen, hydrofoba mot insidan av cellmembranet
  • 8 helixar ovanför
  • delad i mitten av hydrofoba/hydrofila delar

Uppbyggnaden av katjonkanaler Àr konserverad

!Pasted image 20251125135429.png

  • central por av helix S5 och S6
  • S1-4 bildar paddel utanför por

S4 positivt laddad, kÀnner av Àndring i membranpotential paddel fÀlls upp vid aktivering


$K^+$-kanalen passar K^+ perfekt om dehydratisering sker

Selektivitetsfiltret i K+-kanalen Det kĂ€nner igen storlek, konkurrerar mot Na och K. - Na^+ 0.95 Å - K^+ 1.33 Å

För att passa den hĂ€r kanalen som Ă€r 3 Å, Jonen dehydratiseras – bort med vatten Binder till röda grupper som Ă€r karbonylgrupper Dehydratisering av K^+ ger lika mĂ„nga bindningar i filtret som till H_2O 1000 ggr högre selektivitet för K^+ Ă€n Na^+

Kostar energi att föra igenom Na+, dÄ blir det inte effektivt Transport via repulsion i fyra bindningsstÀllen (skjutsa vidare)

Naâș Ă€r mindre → har mycket högre laddningstĂ€thet → binder vatten hĂ„rdare. Att ta bort vatten kostar dĂ€rför mer energi för Naâș Ă€n för Kâș.

Varför kan Kâș passera utan kostnad? Selektivitetsfiltret Ă€r byggt exakt för Kâș-storlek: karbonylgrupperna sitter sĂ„ att de ersĂ€tter precis de vattenbindningar Kâș förlorar. Energin blir nĂ€stan neutral.


Jonkanal stÀngs snabbt efter att ha öppnats

BolldomÀn i cytoplasman med en lÀnk med ett bindningsstÀlle i den aktiverade, öppna kanalen den kan binda in till

  • I öppen kanal blir bindningen→inaktiverad
  • States
    • Closed hĂ€nger och slĂ€nger
    • Open precis utanför
    • Inactivated inne i hĂ„llet

Kanalen stÀngs efter ms efter aktivering

Acetylkolinreceptorn Àr en receptor för ormgift Alkaloider, curare, hÀmmar transport via jonkanaler

kanaler och transportörer har olika mekanismer för att öppna och stÀnga


Kanalfogar

(gap junctions)

Möjliggör snabb transport mellan celler Förbinder cytoplasman Uppbyggda av konnexinringar Fri passage för smÄ hydrofila molekyler/joner < kDa

NÀringsöverföring: lins & ben Synkronisering:

  • finns mycket i hjĂ€rtat sĂ„ allt drar Ă„t sig samtidigt
  • livmodern inför förlossning, för sammandragning
  • stĂ€ngs av nĂ€r [Ca^{2+}] gĂ„r upp eller [H^+]

Aktiv transport

mot gradient krÀver energitillsförsel

Det finns jongradienter i dÀggdjursceller

  • Na+ lĂ„gt inne, högt utanför
  • K+ högt inne, lĂ„gt utanför
  • Cl⁻ lĂ„gt inne, högt utanför

Na+–K+ ATPaset, en jonpump

1/3 av all energi i alla celler anvÀnds till det hÀr (mer i vissa celler Àn andra)

  • Nervsignalering
  • för att fĂ„ in aminosyror/andra byggstenar
  • Pendlar mellan tvĂ„ konformationer (öppna Ă„t olika hĂ„ll, in/ut, ut/in)
    • de fosforyleras, tar upp en P frĂ„n ATP frĂ„n Aspartat
  • 6 steg
    • 1: 3 Na+ binder pĂ„ cyt-sidan
    • 2: Fosforylering
    • 3: Eversion (vĂ€nder sig), frislĂ€ppning av Na+ extracellulĂ€rt
    • 4: 2 K+ binder in pĂ„ ECM-sidan
    • 5: Defosforylering
    • 6: Eversion, K+ frislĂ€pps i cytoplasman
    • Alltid Na+ cytoplasma→ECM och K+ ECM→cytoplasma Finns 70 st andra kĂ€nda pumpar

Kardiotona steroider hÀmmar Na+-K+ ATPaset

AnvÀnds som lÀkemedel för personer som har hjÀrtsvikt, leder till starkare kontraktioner av hjÀrtmuskler LÀkemedel heter Digitoxin, Ouabain som man kan plocka frÄn vÀxter

Behöver veta vad det hÀr proteinet gör


ABC-transportörer Àndrar konformation nÀr de binder och hydrolyserar ATP

ATP-bindande kassett KrÀver tvÄ ATP per transportcykel AnvÀnds för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)

  1. Substrat binder frÄn cytoplasman
  2. KonformationsÀndring - ökad affinitet för ATP
  3. ATP binder - eversion (vÀnder)
  4. Substrat frislÀpps till ECM
  5. Defosforylering 2 ATP → 2 ADP, konformationsĂ€ndring, eversion

StÀller till besvÀr inom medicinen, skickar in hydrofoba föreningar. MÄnga lÀkemedel Àr hydrofoba. Men sÄdana hÀr proteiner finns det som inducerar lÀkemedel, multidrogresistens, nÀr de fÄtt en skickar de ut den. Men de skickar ut andra lÀkemedel ocksÄ

MDR-multidrogresistens

  • ABC-transportör
  • Skickar ut xenobiotika=kroppsfrĂ€mmande
  • Induceras t.ex. av lĂ€kemedel
  • Blir fler om de utsĂ€tts av mycket CFTR-muterad cystisk fibros, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mycket vatten som attraheras till det hĂ€r slemmet.

Tre grupper av membrantransportörer

Kan vara bÄde passiva och aktiva

  • Uniporter
    • passiv transport
    • en förening, tvĂ„ hĂ„ll
    • t.ex. glukostransportören
  • Symport
    • sekundĂ€r aktiv transport
      • p-typ ATP eller ABC-transportörer heter primĂ€r aktiv transport
    • tvĂ„ föreningar, samma hĂ„ll
      • anvĂ€nder en gradient för att skapa en annan
      • hĂ€nder t.ex. epitelceller dĂ€r det krĂ€vs mycket in
    • Na+ hjĂ€lper glukos in mot sin gradient
  • Antiporter
    • sekundĂ€r aktiv transport
    • tvĂ„ föreningar, olika hĂ„ll
      • en med gradient - nĂ€stan alltid Na^+_{(in)}
      • en mot gradient - t.ex. Ca^{2+}_{(in)}

Glukos kan tas upp mot koncentrationsgradient med sekundÀr aktiv transport


Glukosupptag frÄn tarmarna involverar transportörer av olika typer

I samma cell kan man ha olika typer av transport av samma typ av molekyl

Summary

Transportör med gradient Hyperton = mer joner, ut vatten Hypoton = mindre joner, in vatten Aquaporiner slÀpper bara igenom vatten Jonkanaler behöver aktiveras pÄ tre sÀtt (ligand, potential, mekanisk pÄverkan) PrimÀrt om ATP Àr med i reaktionen SekundÀr om ATP hjÀlpt till att bygga upp gradienten Kanalfogar binder ihop celler, t.ex. nÀring i benceller Jongradienter: Na/Kalium mycket inne/ut pÄ grund av ATPaset-pumpen ABC krÀver 2 ATP (fosforylering + defosforylering) MDR inblandat i pumpar