9.6 KiB
förelÀsare, tags, date
| förelÀsare | tags | date | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ingela Parmryd |
|
2025-11-25 |
Diffusion Àr nÄgot som INTE behöver hjÀlp Passiv vs Aktiv transport Faciliterad diffusion
plasmamembransystem
- tar in och tar ut
- nÀr det gÄr ut, börjar det i
- ER â Golgi â sekretoriska vesiklar â PM eller
- ER â Golgi â PM
- heter sekretoriska vÀgen
- nÀr det gÄr ut
- tidig endosom â sen endosom â lysosom
- Vad pÄverkar utgÄngen?
- tjocklek
- kolesterol i membranet
- mÀttade fettsyror/acylgrupper
- tÀtare packning
- Vad pÄverkar ingÄngen?
- permeabilitet (hur genomslÀppligt)
Diffusion över membran
Vad Àr lÀttast att diffundera?
- lĂ€ttast â svĂ„rast
- (smÄ) hydrofoba,
O_2(stora kommer hÀr ocksÄ) - smÄ polÀra
H_2O(osmos) - stora polÀra, glukos (kolhydrater)
- joner, laddade har det svÄrast (aminosyror, nukleotider)
- (smÄ) hydrofoba,
Glukostransportörer faciliterar diffusion
!
Ăven kallade bĂ€rarproteiner
Passiv transport
Med gradienten â man behöver inte tillföra energi, utan anvĂ€nder energin som byggt upp gradienten
Transportörer/BÀrarproteiner
- transport av polÀra molekyler
K_muppnÄr mÀttnad nÀr alla transportörer Àr upptagna
GLUT1-5 har olika affinitet för glukos Varje transportör kan ta ungefÀr ~1000 molekyler per sekund Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inÄt i cellen Hastigheten beror pÄ
- antal transportproteiner
- hur hög koncentrationen Àr
\Delta G = RTln(C_2/C_1)
C1 = till
C2 = frÄn
Q: Behöver vi kunna formeln. Svaret Àr att vi inte behöver en minirÀknare pÄ tentan.
Diffusion av H_2O
Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk
- Det Àr sÄ mycket joner vi har i miljön runt om och i vÄra celler
- Har man exakt hÀnder ingenting
- Har man mer eller mindre sÄ hÀnder osmos
- hypertonisk, högre saltkoncentration
- dÄ kommer vatten gÄ ut ur cellen för att utjÀmna koncentrationsgradienten
- DÄ fÄr vi en cell som krymper
- hypotonisk, lÀgre saltkoncentration
- dÄ försöker vattnet att ta sig in
- dÄ svÀller cellen
- nÀr det kommer in för mycket vatten sÄ gÄr den sönder, dÄ sÀger man lysering
- man kan anvÀnda saltlösning för att fÄ ut innehÄllet i en cell
- sedan centrifugerar man sÄ man fÄr ut sina mitokondrier
- osmos = strÀvar mot utjÀmning av koncentrationsgradienten
Diffusion av vatten faciliteras av aquaporiner
Aquaporiner
- Ett ökat vattenflöde ibland, t.ex. i njurarna
- Utsöndring av svett och tÄrar
- Passiv transport
- Epitel - njurar
- Det hÀr gÄr mycket snabbare
10^6/s đŒ-poriner - Faciliterad diffusion
Jonkanalerna
- Faciliterar diffusion och pendlar mellan att vara öppna eller stÀngda
- Faciliterad diffusion
10^6/s per kanal- men bara öppna nÄgon millisekund
- Pendlar mellan öppen och stÀngd
- Aktiveras betyder att den öppnas
- ligandbindning - kommer nÄgonting utanför cellen, fÄr en konformationsÀndring och öppnar sig
- i sliden nÀmns att det kan t.ex. vara acetylkolin
- elektrisk rocka, har 20k per kvmm, det gör att det kan komma upp i höga spÀnningar
- Àndring av spÀnning
- membranpotential, skillnad mellan joner över ett membran
- mekaniskt
- ligandbindning - kommer nÄgonting utanför cellen, fÄr en konformationsÀndring och öppnar sig
Transporthastigheten genom jonkanaler styrs av skillnader i koncentrations- och elektriska gradienter
Beroende av andra joner
\Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V
R: gaskonstanten = 8.314 J·molâ»Âč·Kâ»Âč T: absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C) Câ: koncentration utanför cellen Câ: koncentration innanför cellen Z: jonens laddning (t.ex. Naâș = +1, CaÂČâș = +2, Clâ» = â1) F: Faradays konstant (â 96 485 C/mol), laddning per mol elektroner ÎV: skillnaden i membranpotential (Vâ â Vâ), mĂ€ts i volt
Hur skulle en jonkanal vara uppbyggd?
- amfipatiska hydrofila mot kanalen, hydrofoba mot insidan av cellmembranet
- 8 helixar ovanför
- delad i mitten av hydrofoba/hydrofila delar
Uppbyggnaden av katjonkanaler Àr konserverad
- central por av helix S5 och S6
- S1-4 bildar paddel utanför por
S4 positivt laddad, kÀnner av Àndring i membranpotential paddel fÀlls upp vid aktivering
$K^+$-kanalen passar K^+ perfekt om dehydratisering sker
Selektivitetsfiltret i K+-kanalen
Det kÀnner igen storlek, konkurrerar mot Na och K.
- Na^+ 0.95 Ă
- K^+ 1.33 Ă
För att passa den hĂ€r kanalen som Ă€r 3 Ă
,
Jonen dehydratiseras â bort med vatten
Binder till röda grupper som Àr karbonylgrupper
Dehydratisering av K^+ ger lika mÄnga bindningar i filtret som till H_2O
1000 ggr högre selektivitet för K^+ Àn Na^+
Kostar energi att föra igenom Na+, dÄ blir det inte effektivt Transport via repulsion i fyra bindningsstÀllen (skjutsa vidare)
Naâș Ă€r mindre â har mycket högre laddningstĂ€thet â binder vatten hĂ„rdare. Att ta bort vatten kostar dĂ€rför mer energi för Naâș Ă€n för Kâș.
Varför kan Kâș passera utan kostnad? Selektivitetsfiltret Ă€r byggt exakt för Kâș-storlek: karbonylgrupperna sitter sĂ„ att de ersĂ€tter precis de vattenbindningar Kâș förlorar. Energin blir nĂ€stan neutral.
Jonkanal stÀngs snabbt efter att ha öppnats
BolldomÀn i cytoplasman med en lÀnk med ett bindningsstÀlle i den aktiverade, öppna kanalen den kan binda in till
- I öppen kanal blir bindningenâinaktiverad
- States
- Closed hÀnger och slÀnger
- Open precis utanför
- Inactivated inne i hÄllet
Kanalen stÀngs efter ms efter aktivering
Acetylkolinreceptorn Àr en receptor för ormgift Alkaloider, curare, hÀmmar transport via jonkanaler
kanaler och transportörer har olika mekanismer för att öppna och stÀnga
Kanalfogar
(gap junctions)
Möjliggör snabb transport mellan celler Förbinder cytoplasman Uppbyggda av konnexinringar Fri passage för smÄ hydrofila molekyler/joner < kDa
NÀringsöverföring: lins & ben Synkronisering:
- finns mycket i hjÀrtat sÄ allt drar Ät sig samtidigt
- livmodern inför förlossning, för sammandragning
- stÀngs av nÀr
[Ca^{2+}]gÄr upp eller[H^+]
Aktiv transport
mot gradient krÀver energitillsförsel
Det finns jongradienter i dÀggdjursceller
- Na+ lÄgt inne, högt utanför
- K+ högt inne, lÄgt utanför
- Cl⻠lÄgt inne, högt utanför
Na+âK+ ATPaset, en jonpump
1/3 av all energi i alla celler anvÀnds till det hÀr (mer i vissa celler Àn andra)
- Nervsignalering
- för att fÄ in aminosyror/andra byggstenar
- Pendlar mellan tvÄ konformationer (öppna Ät olika hÄll, in/ut, ut/in)
- de fosforyleras, tar upp en P frÄn ATP frÄn Aspartat
- 6 steg
- 1: 3 Na+ binder pÄ cyt-sidan
- 2: Fosforylering
- 3: Eversion (vÀnder sig), frislÀppning av Na+ extracellulÀrt
- 4: 2 K+ binder in pÄ ECM-sidan
- 5: Defosforylering
- 6: Eversion, K+ frislÀpps i cytoplasman
- Alltid Na+ cytoplasmaâECM och K+ ECMâcytoplasma Finns 70 st andra kĂ€nda pumpar
Kardiotona steroider hÀmmar Na+-K+ ATPaset
AnvÀnds som lÀkemedel för personer som har hjÀrtsvikt, leder till starkare kontraktioner av hjÀrtmuskler LÀkemedel heter Digitoxin, Ouabain som man kan plocka frÄn vÀxter
Behöver veta vad det hÀr proteinet gör
ABC-transportörer Àndrar konformation nÀr de binder och hydrolyserar ATP
ATP-bindande kassett KrÀver tvÄ ATP per transportcykel AnvÀnds för att transportera ut socker i eukaryota (i prokaryoter in)
- Substrat binder frÄn cytoplasman
- KonformationsÀndring - ökad affinitet för ATP
- ATP binder - eversion (vÀnder)
- Substrat frislÀpps till ECM
- Defosforylering 2 ATP â 2 ADP, konformationsĂ€ndring, eversion
StÀller till besvÀr inom medicinen, skickar in hydrofoba föreningar. MÄnga lÀkemedel Àr hydrofoba. Men sÄdana hÀr proteiner finns det som inducerar lÀkemedel, multidrogresistens, nÀr de fÄtt en skickar de ut den. Men de skickar ut andra lÀkemedel ocksÄ
MDR-multidrogresistens
- ABC-transportör
- Skickar ut xenobiotika=kroppsfrÀmmande
- Induceras t.ex. av lÀkemedel
- Blir fler om de utsÀtts av mycket CFTR-muterad cystisk fibros, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mycket vatten som attraheras till det hÀr slemmet.
Tre grupper av membrantransportörer
Kan vara bÄde passiva och aktiva
- Uniporter
- passiv transport
- en förening, tvÄ hÄll
- t.ex. glukostransportören
- Symport
- sekundÀr aktiv transport
- p-typ ATP eller ABC-transportörer heter primÀr aktiv transport
- tvÄ föreningar, samma hÄll
- anvÀnder en gradient för att skapa en annan
- hÀnder t.ex. epitelceller dÀr det krÀvs mycket in
- Na+ hjÀlper glukos in mot sin gradient
- sekundÀr aktiv transport
- Antiporter
- sekundÀr aktiv transport
- tvÄ föreningar, olika hÄll
- en med gradient - nÀstan alltid
Na^+_{(in)} - en mot gradient - t.ex.
Ca^{2+}_{(in)}
- en med gradient - nÀstan alltid
Glukos kan tas upp mot koncentrationsgradient med sekundÀr aktiv transport
Glukosupptag frÄn tarmarna involverar transportörer av olika typer
I samma cell kan man ha olika typer av transport av samma typ av molekyl
Summary
Transportör med gradient Hyperton = mer joner, ut vatten Hypoton = mindre joner, in vatten Aquaporiner slÀpper bara igenom vatten Jonkanaler behöver aktiveras pÄ tre sÀtt (ligand, potential, mekanisk pÄverkan) PrimÀrt om ATP Àr med i reaktionen SekundÀr om ATP hjÀlpt till att bygga upp gradienten Kanalfogar binder ihop celler, t.ex. nÀring i benceller Jongradienter: Na/Kalium mycket inne/ut pÄ grund av ATPaset-pumpen ABC krÀver 2 ATP (fosforylering + defosforylering) MDR inblandat i pumpar
