All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
59 lines
4.9 KiB
Markdown
59 lines
4.9 KiB
Markdown
```
|
||
Det sitter 3 fosfatgrupper i 5'-Ă€nden
|
||
En fosfodiesterbrygga Ă€r bindningen som kopplar ihop nukleotider i DNA och RNA. Den bildas nĂ€r 3â-OH pĂ„ en sockergrupp binder till 5â-fosfatet pĂ„ nĂ€sta nukleotid.
|
||
För varje nukleotid som sÀtts pÄ kedjan krÀvs en ATP, en fosfatgrupp gÄr in i fosfodiesterbryggan, 2 fosfatgrupper spjÀlkas bort som energi
|
||
RNA kopieras av mallstrÀngen, den fÄr information som Àr identisk med den kodande strÀngen.
|
||
RNA-polymeras öppnar upp DNA-strÀngen sÄ RNA kan replikeras
|
||
RNA-polymeras öppnning Àr ~17 baspar lÄng, för att ge lagom plats för mallstrÀng, aktivt sÀte och vÀxande RNA, utan att kosta mer energi Àn nödvÀndigt.
|
||
NTP-kanalen Àr en smal, laddad tunnel som leder fria nukleotider rÀtt in till det aktiva sÀtet och ökar trÀffsÀkerheten via elektrostatiska interaktioner.
|
||
Ribosomen bestÄr av rRNA + ribosomala proteiner, men rRNA utgör den katalytiska kÀrnan.
|
||
Pol II syntetiserar mRNA och dÀrmed alla protein-kodande transkript.
|
||
TATA-boxen bestÄr av en sekvens av AT-nukleotider med lÀgre smÀltpunkt (2 isf 3 vÀtebindingar)
|
||
Promotor Àr den region av DNA som RNA polymeraset binder vid för att börja transkriptionen
|
||
RNA-polymeras behöver hjÀlp att hitta startpunkten, och detta sker via promotorn, sÀrskilt TATA-boxen och de basala transkriptionsfaktorerna
|
||
De basala transkriptionsfaktorerna Àr: TFIID, TFIIA, TFIIB, TFIIE, TFIIF och TFIIH.
|
||
TATA-boxen i promotorn ligger typiskt -25 till -30 baspar uppströms om transkriptionsstart
|
||
De viktigaste transkriptionsfaktorerna Àr TFIID och TFIIH
|
||
TFIID Àr transkriptionsfaktorn som startar transkriptionen
|
||
TFIIH Àr transkriptionsfaktorn som startar elongeringen
|
||
Elongering Àr fasen dÀr RNA-polymeras rör sig lÀngs DNA och förlÀnger RNA-kedjan genom att bygga in fler nukleotider.
|
||
Första steget vid initiering av transkription tas nÀr det TATA-bindande proteinet (TBP) binder in till promotorns TATA-box.
|
||
TBP binder till minor groove och inducerar en kraftig böj i DNA -90°
|
||
TBP ingÄr i ett större komplex, som kallas TFIID
|
||
Preinitieringskomplexet börjar med TFIID binder till TATA box via TBP.
|
||
TFIIA binder in till TFIID
|
||
TFIIB, F, E, H binder in till TFIID
|
||
TFIIH öppnar DNA med sin helikasaktivitet och fosforylerar CTD med sin kinasaktivitet, vilket startar elongeringen.
|
||
CTD Àr den C-terminala domÀnen pÄ RNA-pol II dÀr fosfosvansen sitter och regleras genom fosforylering.
|
||
CTD har mÄnga fosforyleringsstÀllen dÀr fosfatgrupper binder för att reglera polymerasets vÀxling mellan initiering, elongering och RNA-processing
|
||
De olika stegen nÀr man modiferar eller Àndrar RNA efter transkriptionen kallas RNA processing.
|
||
Capping innebÀr att man sÀtter pÄ en guaninmolekyl pÄ 5'-Ànden upp och ner pÄ, sÄ det blir en 5' - 5' bindning.
|
||
Capping skyddar mRNA frÄn degradering i cytoplasman
|
||
Capping har en stimulerande effekt i proteinsyntasen
|
||
Capping sker vÀldigt snabbt, efter ungefÀr 25 nukleotider.
|
||
NĂ€r RNA avslutar transkriptionen dyker det upp en klyvningssignal AAUAAA
|
||
Poly(A)-svansen sitter pÄ 3'-Ànden
|
||
Poly(A)-svansen Àr 60-250 nukleotider lÄng
|
||
Poly(A)-svansen lÀngd kontrollerar mRNAs halveringstid
|
||
mRNA innehÄller frÄn 5': CAP, UTR, kodandesekvens, UTR, PolyA-svans
|
||
Ribosomen verifierar att det finns en giltlig svans i en closed loop structure
|
||
I splicing klipps introner bort sÄ att extroner blir kvar
|
||
Med alternativ splicing kan man skapa flera olika proteiner frÄn samma mRNA
|
||
Talassemi orsakas av att nytt splice site, som Àr felaktig genom en punktmutation.
|
||
Introner har {{c1::vÀldigt specifika splice sites}} som markerar var de börjar och slutar.
|
||
Ett intron tas bort frĂ„n {{c1::5â splice site}} till {{c2::3â splice site}}.
|
||
Alla introner har ett {{c1::branch point}} som alltid innehÄller {{c2::adenin (A)}}.
|
||
Branch point-adeninet anvÀnds av spliceosomen som {{c1::angreppspunkt för första nukleofilen}} i splicingen.
|
||
Korrekt splicing Àr viktigt eftersom {{c1::felaktigt kvarvarande introner kan orsaka sjukdom}}.
|
||
Till skillnad frÄn transkription, som sker pÄ mÄnga olika sekvenser, krÀver splicing **{{c1::exakta sekvenssignaler}}** för att fungera.
|
||
Talassemi kan orsakas av att en punktmutation skapar ett nytt, felaktigt splice site.
|
||
Felaktig splicing kan göra att en del av ett intron blir kvar i mRNA:t och förstör lÀsramen.
|
||
Introner kan inte anvÀndas som kodande sekvens eftersom de ofta innehÄller stopkodon.
|
||
En mutation inne i intronet kan fÄ spliceosomen att tro att det finns ett nytt splice site dÀr.
|
||
Delvis kvarhÄllet intron gör att proteinet blir förkortat eller icke-fungerande.
|
||
RNA-pol I - 28S, 18S, 5.8S rRNA
|
||
RNA-pol II - mRNA + miRNA + snRNA
|
||
RNA-pol III - tRNA + 5S rRNA
|
||
Alfa-amanitin Àr ett svampgift som specifikt hÀmmar RNA-pol II (och delvis III), vilket stoppar mRNA-syntes.
|
||
En transkriptionsbubbla innehÄller ~17 baspar öppnat DNA, en RNA-DNA-hybrid pÄ ca 8-9 nukleotider och ett vÀxande RNA som matas ut ur polymeraset.
|
||
``` |