1
0
Files
medical-notes/content/Biokemi/🩠 CellulĂ€ra processer/RNA syntes/RNA syntes Stoff.md
Johan Dahlin e1f922c195
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
vault backup: 2025-12-08 19:58:36
2025-12-08 19:58:36 +01:00

4.9 KiB
Raw Blame History

Det sitter 3 fosfatgrupper i 5'-Ă€nden
En fosfodiesterbrygga Ă€r bindningen som kopplar ihop nukleotider i DNA och RNA. Den bildas nĂ€r 3’-OH pĂ„ en sockergrupp binder till 5’-fosfatet pĂ„ nĂ€sta nukleotid.
För varje nukleotid som sÀtts pÄ kedjan krÀvs en ATP, en fosfatgrupp gÄr in i fosfodiesterbryggan, 2 fosfatgrupper spjÀlkas bort som energi
RNA kopieras av mallstrÀngen, den fÄr information som Àr identisk med den kodande strÀngen.
RNA-polymeras öppnar upp DNA-strÀngen sÄ RNA kan replikeras
RNA-polymeras öppnning Àr ~17 baspar lÄng, för att ge lagom plats för mallstrÀng, aktivt sÀte och vÀxande RNA, utan att kosta mer energi Àn nödvÀndigt.
NTP-kanalen Àr en smal, laddad tunnel som leder fria nukleotider rÀtt in till det aktiva sÀtet och ökar trÀffsÀkerheten via elektrostatiska interaktioner.
Ribosomen bestÄr av rRNA + ribosomala proteiner, men rRNA utgör den katalytiska kÀrnan.
Pol II syntetiserar mRNA och dÀrmed alla protein-kodande transkript.
TATA-boxen bestÄr av en sekvens av AT-nukleotider med lÀgre smÀltpunkt (2 isf 3 vÀtebindingar)
Promotor Àr den region av DNA som RNA polymeraset binder vid för att börja transkriptionen
RNA-polymeras behöver hjÀlp att hitta startpunkten, och detta sker via promotorn, sÀrskilt TATA-boxen och de basala transkriptionsfaktorerna
De basala transkriptionsfaktorerna Àr: TFIID, TFIIA, TFIIB, TFIIE, TFIIF och TFIIH.
TATA-boxen i promotorn ligger typiskt -25 till -30 baspar uppströms om transkriptionsstart
De viktigaste transkriptionsfaktorerna Àr TFIID och TFIIH
TFIID Àr transkriptionsfaktorn som startar transkriptionen
TFIIH Àr transkriptionsfaktorn som startar elongeringen
Elongering Àr fasen dÀr RNA-polymeras rör sig lÀngs DNA och förlÀnger RNA-kedjan genom att bygga in fler nukleotider.
Första steget vid initiering av transkription tas nÀr det TATA-bindande proteinet (TBP) binder in till promotorns TATA-box.
TBP binder till minor groove och inducerar en kraftig böj i DNA -90°
TBP ingÄr i ett större komplex, som kallas TFIID
Preinitieringskomplexet börjar med TFIID binder till TATA box via TBP.
TFIIA binder in till TFIID
TFIIB, F, E, H binder in till TFIID
TFIIH öppnar DNA med sin helikasaktivitet och fosforylerar CTD med sin kinasaktivitet, vilket startar elongeringen.
CTD Àr den C-terminala domÀnen pÄ RNA-pol II dÀr fosfosvansen sitter och regleras genom fosforylering.
CTD har mÄnga fosforyleringsstÀllen dÀr fosfatgrupper binder för att reglera polymerasets vÀxling mellan initiering, elongering och RNA-processing
De olika stegen nÀr man modiferar eller Àndrar RNA efter transkriptionen kallas RNA processing.
Capping innebÀr att man sÀtter pÄ en guaninmolekyl pÄ 5'-Ànden upp och ner pÄ, sÄ det blir en 5' - 5' bindning.
Capping skyddar mRNA frÄn degradering i cytoplasman
Capping har en stimulerande effekt i proteinsyntasen
Capping sker vÀldigt snabbt, efter ungefÀr 25 nukleotider.
NĂ€r RNA avslutar transkriptionen dyker det upp en klyvningssignal AAUAAA
Poly(A)-svansen sitter pÄ 3'-Ànden
Poly(A)-svansen Àr 60-250 nukleotider lÄng
Poly(A)-svansen lÀngd kontrollerar mRNAs halveringstid
mRNA innehÄller frÄn 5': CAP, UTR, kodandesekvens, UTR, PolyA-svans
Ribosomen verifierar att det finns en giltlig svans i en closed loop structure
I splicing klipps introner bort sÄ att extroner blir kvar
Med alternativ splicing kan man skapa flera olika proteiner frÄn samma mRNA
Talassemi orsakas av att nytt splice site, som Àr felaktig genom en punktmutation.
Introner har {{c1::vÀldigt specifika splice sites}} som markerar var de börjar och slutar.
Ett intron tas bort frĂ„n {{c1::5’ splice site}} till {{c2::3’ splice site}}.
Alla introner har ett {{c1::branch point}} som alltid innehÄller {{c2::adenin (A)}}.
Branch point-adeninet anvÀnds av spliceosomen som {{c1::angreppspunkt för första nukleofilen}} i splicingen.
Korrekt splicing Àr viktigt eftersom {{c1::felaktigt kvarvarande introner kan orsaka sjukdom}}.
Till skillnad frÄn transkription, som sker pÄ mÄnga olika sekvenser, krÀver splicing **{{c1::exakta sekvenssignaler}}** för att fungera.
Talassemi kan orsakas av att en punktmutation skapar ett nytt, felaktigt splice site.
Felaktig splicing kan göra att en del av ett intron blir kvar i mRNA:t och förstör lÀsramen.
Introner kan inte anvÀndas som kodande sekvens eftersom de ofta innehÄller stopkodon.
En mutation inne i intronet kan fÄ spliceosomen att tro att det finns ett nytt splice site dÀr.
Delvis kvarhÄllet intron gör att proteinet blir förkortat eller icke-fungerande.
RNA-pol I - 28S, 18S, 5.8S rRNA
RNA-pol II - mRNA + miRNA + snRNA
RNA-pol III - tRNA + 5S rRNA
Alfa-amanitin Àr ett svampgift som specifikt hÀmmar RNA-pol II (och delvis III), vilket stoppar mRNA-syntes.
En transkriptionsbubbla innehÄller ~17 baspar öppnat DNA, en RNA-DNA-hybrid pÄ ca 8-9 nukleotider och ett vÀxande RNA som matas ut ur polymeraset.